Enkät Stockholm on the Move Organisation: Tengbom Representant: Thomas Stoll Hej! Ni får denna enkät i egenskap av deltagare i Stockholm on the Move. Om ni vill får ni besvara frågorna skriftligt. Vi kommer dock att kontakta er för en muntlig intervju och sedan sammanställa resultatet. Stockholm on the Move är ett projekt om hur och varför vi utvecklar infrastrukturen i framtidens Stockholm. Inför utställning, workshop och seminarier gör vi en sammanställning över vilka infrastrukturprojekt som redan pågår och vad som planeras i Stockholms län. Vi vill också försöka kartlägga hur olika aktörer ser på sin egen och andras roll idag, vilka principer och värderingar som styr planeringen, samt vilket slags Stockholm vi vill se växa fram. Enkäten är en avgörande del i arbetet inför utställningen. Den ligger till grund för två workshopmoment och kommer att utgöra en väldigt viktig komponent i utställningsinnehållet. Vi är strikta i formatet för att det ska gå att göra jämförelser och samkörningar. ENKÄT 1. Hur ser ni på er egen roll i utvecklingen av Stockholmsregionens infrastruktur? Tengbom har mycket fokus på stadsbyggnad. Det är ett av våra viktiga affärsområden. Vi konsultar åt kommuner och får en informell formell roll. Vi har mycket uppdrag åt kommuner i Storstockholm. Infrastrukturutvecklingen i Stockholm styr alla våra andra uppdrag, exempelvis Norra Djurgårdsstaden. 2. Vilka är de största utmaningarna/problemen ur ert perspektiv? Vi behöver bli ännu bättre på att se ett helhetsperspektiv. Förstå kopplingar mellan vad bygget av t.ex. en ny motorled innebär. Vi måste lära oss att se hela kedjan av effekter. En annan utmaning är att kommunalt självbestämmande gör att regional samordning blir lidande. Vi måste antingen få starkare regionala verktyg, länsstyrelsen eller landsting. Alternativt måste vi åstadkomma bättre samarbeten mellan de olika kommunerna. Där tycker jag att Norra Djurgårdsstaden är ett bra
exempel med samarbetet mellan Stockholm och Lidingö. Vi såg bron och infrastrukturen som det som band samman. Bron blev det som främjade utvecklingen på båda sidor. I Stockholm ser vi idag vattnet som något som skiljer, förr var det vattnet som band samman. En frågeställning när det gäller det här samarbetet mellan kommuner är om det ska ske på varje projekts nivå, eller om det ska ske på en högre politisk nivå? Stockholm skulle kunna fungera som en stor hjärna, men är nu mer som disparat kluster. 3. Vilka är de största övergripande utmaningarna utifrån projektets frågeställningar? På beslutsnivå, så måste vi som sagt bli bättre på mellankommunal samverkan. Men jag vill understryka att det kommunala självbestämmandet är extremt positivt ur ett medborgarperspektiv. Vi vill inte ha modellen som finns i utlandet där staten kan ta väldigt drastiska lokala beslut. En annan stor utmaning är att vi fortfarande faktiskt bygger för ett bilsamhälle. Är det verkligen rimligt att alla har varsin bil i framtiden? Även med alternativa bränslen är det mycket som är knepigt med privatbilism. Idag är det alltid antal p- platser som sätter gränsen för hur tätt du kan bygga. Du ska i princip ha en p-plats per lägenhet. I en miljöstadsdel kan man säga 0,5. Normen blir högre ju längre ut du kommer från centrum. En garageplats kostar ungefär 200 000 kr/styck att bygga. Vi har byggt ett samhälle på biltrafik. Först nu ser vi stora stadsutvecklingsprojekt vid vatten i gamla industriområdet: Gåshaga, Kvarnholmen, Norra Djurgårdsstaden m.fl. vänder sig alla mot samma vattenrum. Idag finns aktörer som vill binda dem samman. Med T-banan vände man sig från vattnet. Sedan kom den extrema privatbilismen. Den stora utmaningen är dock inte bygga nya miljöstadsdelar, utan vad vi gör med våra befintliga stadsdelar. I västvärlden rör det sig ofta om slitna miljonprogramsområden. Hammarby sjöstadstypen av projekt kan visa på lösningarna, som sen kan appliceras på andra håll. Det är väldigt viktigt att kollektivtrafiken finns med från början, för annars bygger du in ett beteende som är jättesvårt att ändra på i efterhand. Skarpnäck är ett exempel. Jag vill också påpeka att utmaningen för Stockholm ligger i ytterstaden. Där saknar vi strukturellt tvärförbindelser. 4. Var tycker ni det finns störst outnyttjad potential till en positiv utveckling?
Bosse Bergman har länge haft fokus på trafikrummen. Det tycker jag är intressant. Trafikrummen är stora områden längs med våra vägar, motorvägar. Avfartsramper som slukar otroligt mycket mark, eller trafikleder som har ett stort respektavstånd. Det skulle man kunna jobba med. För att dra parallellen till Berlin. Många fungerande centrum uppstod vid de korsningar där det var mest trafik. Våra mest trafikerade korsningar är istället raka motsatsen: no man s land. Finns också en enorm potential i de utpekade regionala kärnorna. Där måste vi från början ha ett hundraårsperspektiv. Vi måste se på t.ex. Barkarby, hur centralt kommer det att ligga i Stockholm om femtio år. Där finns en fara att kommunerna själv bestämmer och att utgångspunkten är Järfälla kommun med 200 000 invånare. Istället borde man ha på sig Stockholmsglasögonen med 2 000 000 invånare. I nästan varje tunnelbanestation finns en outnyttjad potential. Varför inte förtäta mer runt varje station? Vi tittar också på stad på vatten. Hur kan vi göra våra vattenrum tillgängliga för fler? Man kan tänka sig mer sammanhängande kvarter på vatten. Inte för evigt permanenta, men kvarter som flyter. Nyckeln till det är att inte privatisera, utan att göra det tillgängligt för fler genom att man ökar kustlinjen. 5. Om ni själva fick förverkliga ert drömscenario för Stockholm, hur skulle det se ut i korthet? Det vore intressant att titta på ett scenario där man faktiskt tänker bort privatbilismen helt. Hur skulle man få det att fungera? Hur skulle mitt liv gestalta sig om jag bodde i Stockholms ytterstad? Att bygga ett Stockholm som är byggt för att upplevas ur ett mänskligt perspektiv, inte upplevas av dig i ett fordon. En stad som inte längre är fragmenterad. Helt tabu i den här branschen är att faktiskt tänka att vi skulle se bort från privatbilismen totalt. Man kan tala om mer cykel, mer kollektivtrafik, och lite mindre bilar. Men ingen talar om att helt bortse från privatbilism. 6. Upplever ni att det i Stockholmsregionen finns en målbild för Stockholm 2030 som är gemensam för er och andra aktörer? Det finns en samsyn. Man har en gemensam bild av att Stockholm är expansivt och att det är positivt. För ett tiotal år sedan fanns kommuner som inte såg någon poäng i att växa. Men det finns ett behov av att samordna sig mer om hur man ska växa. Kommunen ser oftast bara det som finns innanför kommunens gränser. Stockholm är monocentriskt idag. Det måste till andra attraktioner om det flerkärniga Stockholm ska fungera, en mångfald av attraktioner. Den typen av blandning som finns i innerstan ser vi inte i ytterstaden. Det är ofta bara shopping t.ex. Bromma blocks, Heron City eller i Arninge. Förstår vi attraktionen med
innerstan så kan vi använda det. Hammarby sjöstad var ju ett uttalat försök att blanda det bästa av 1900-talets bostadsbyggande. 7. Vilka är i så fall de viktigaste aspekterna av den målbilden? Att tillväxten ses som positivt är bra. Men målbilden är lite för teoretisk, t.ex. det här med de regionala kärnorna. Menar vi att detta är målet måste man vända hela nordostsektorn att få exempelvis Täby-Arninge att verkligen bli en kärna. Eller Järfälla. Man måste se sig som en viktig del av Stockholm, snarare än en kommun långt borta. Jag är lite ambivalent till flerkärniga staden. Det finns några exempel som är intressanta. Berlin, till exempel. Den staden var redan innan den splittrades byggt av flera stadsdelar som fungerar ganska oberoende. Om Stockholm fortsätter att växa som det gör nu blir vi som Berlin om hundra år. JR: Problembeskrivningen är att Stockholms innerstad är överlastad. Det kan jag hålla med om. Men vilken är lösningen? Flerkärnig stad eller en innerstad som växer i rutnät? TS: Frågan är till att börja med hur överlastat Stockholm egentligen är? Allting beror på vad man jämför med, eller hur? I Seouls centrum bor 20 miljoner. I det perspektivet ryms många fler även i Stockholms city. Men för att svara på det här med det flerkärniga: Det måste finnas en attraktion i en plats som Täby. Det krävs mycket mer än att rita in det på en regional karta. Regionen Stockholm skulle börja marknadsföra sig just som en region. T.ex. lyfta Järfällas satsning i Barkarby. Jag vill ha en visionsbild av Skärholmen som osar av nattliv eller något annat som attraherar. (Vem är region skåne? Landstinget kompletterat med något slags kommunal förbund som bildar Region Stockholm. Stockholm Business Region finns idag.) Jag var på MIPIM. Där är Stockholm starkt. Städerna är intressanta när det gäller samhällsutveckling. Det är en global trend. Borgmästaren har lika mycket att säga till om som vissa nationella ledare. Barcelona är väl bland de tydligaste exemplen. 8. Vilka principer styr besluten ni tar i er organisation? 9. Hur definierar ni hållbarhet inom er organisation? 10. Hur definierar ni infrastruktur inom er organisation? 11. Vad hoppas ni få ut av er medverkan i Stockholm on the Move?