UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN SID 1 (14) 2011-09-15 KVALITETSREDOVISNING 2011
SID 2 (14) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm. Vi tar emot barn från förskoleklass upp till årskurs 9 i grundskolan. Vi tar emot barn från förskoleklass till årskurs 9 i grundsärskolan. Vi har en samlad skoldag med fritidshemsverksamhet för förskoleklass till årkurs 3 och erbjuder en mellanstadieverksamhet för årskurs 4-6 samt kvällsverksamhet ett par kvällar från årskurs 6 och uppåt. Vi har korttidstillsyn för våra elever i grundsärskolan. Skolan är uppdelad på två skolbyggnader; Gamla Maria skolbyggnad, där förskoleklass till årskurs 3 finns, och Södermalmsskolebyggnaden, där årskurs 4 till 9 finns. Grundsärskolan är inkluderad i grundskolans arbetslag som egna klasser och eleverna deltar i grundskolans aktiviteter efter förmåga och behov. Skolans samtliga verksamheter samverkar för att skapa en helhet för eleven. Vi välkomnar alla elever. Alla ska trivas, vara trygga och känna arbetsglädje. Vi ser på eleven utifrån ett helhetsperspektiv där goda kunskaper är lika viktigt som sociala kompetenser. Gott lärandeklimat och studiero skapar vi genom ett tydligt ledarskap och det pedagogiska rummets utformning. Alla elever har ansvar och inflytande över sin egen lärandeutveckling, klassens arbete och skolan som helhet. Södermalmsskolans värdegrund bygger på vår syn på förhållningssätt och förväntningar. Vi har ett positivt förhållningssätt. Vi uppmärksammar och förstärker det som är bra och bygger på var och ens inneboende resurser. Tillsammans skapar vi ett gott arbetsklimat! Vi respekterar varandra, bryr oss om och hjälper till. Våra förväntningar på varandra är höga; vi utgår ifrån att alla gör sitt bästa! Vi värnar om vår miljö. Genom regelbundna utvärderingar skapar vi förutsättningar för utveckling. Vi är stolta över vår skola och jobbar för att ständigt utveckla oss. Att bli en skola i världsklass är en självklar vision för oss på Södermalmsskolan! Vårt arbete med Kvalitetsredovisning 2011 bygger på analys av resultaten som framkommit i vårt systematiska kvalitetsäkringsarbete i enlighet med vårt system för samverkan avseende elever, föräldrar och personal. Elever har deltagit via skolans elevråd, föräldrar har deltagit via skolans förvaltningsråd och personal har deltagit via APT. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Vi har nått goda resultat. Personalen är kompetent, engagerad och utvecklingsbenägen. Varje medarbetare känner ansvar och har målen i fokus. - Vi har utvecklat arbetssättet med att tydliggöra mål och kriterier så att elever vet vad man ska kunna och hur man ligger till. Detta har vi gjort bl a genom att införa Lokal Pedagogisk Planering (LPP) i varje ämne/arbetsområde i undervisningen.
SID 3 (14) Ett team lärare har deltagit i fördjupad utbildning i bedömning och Lokal Pedagogisk Planering. - Vi har påbörjat utvecklingen av jämställdhetsarbetet på skolan så att jämställdhetsperspektivet ska bli ett naturligt inslag i allt vi gör. En arbetsgrupp bestående av personal från skolans alla arbetslag samt en biträdande rektor har drivit jämställdhetsarbetet ut i arbetslagen. - Vi har fortsatt digitaliseringen av skolan så att de digitala verktygen har börjat bli självklara val i skolans verksamhet. Vihar satsat på bärbara datorer, smartboards m m samt påbörjat PIM för all personal. Skolwebben används som digital plattform vad gäller information, närvaroregistrering, skriftliga omdömen, IUP och åtgärdsprogram. - Vi har fortsatt att fördjupa den pedagogiska inkluderingen av grundskola/grundsärskola i hela organisationen utifrån elevernas förutsättningar och behov. Vi har genomfört en specialriktad utbildningsinsats för elevassistenter i grundsärskolan för att öka kunskapen om elevers förutsättningar och behov. - Vi har fortsatt arbetet med att utveckla ett gott lärandeklimat och studiero - Vi har fortsatt att satsa på hälsobefrämjande aktiviteter både bland personal och elever. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling har upprättats enligt Skolverkets rekommendationer. Planen är förankrad hos personal, elever och föräldrar. Planen har uvärderats genom olika uppföljningsverktyg så som brukarundersökning och skolans lokala trygghetsenkät. Då Skolverkets rapport 353/2011 Utvärdering av metoder mot mobbning publicerades gjorde vi en översyn av vår plan och vi förändrade våra förebyggande och åtgärdande metoder. För att systematisera och utveckla vårt förebyggande arbete har en likabehandlingsgrupp bildats bestående av representanter i alla arbetslag och en biträdande rektor. Skolans tyrygghetsgrupp bestående av representanter i alla arbetslag arbetar åtgärdande. NÄMNDMÅL: 3. Samtliga elever möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Periodens utfall Årsmål Period 88 % 100 % 2011
SID 4 (14) Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta utan att bli störd Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta utan att bli störd Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta utan att bli störd Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta utan att bli störd Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan Periodens utfall Årsmål Period 69 % 100 % 2011 48 % 100 % 2011 95 % 100 % 2011 43 % 100 % 2011 92 % 100 % 2011 65 % 100 % 2011 91 % 100 % 2011 Ogiltig frånvaro i grundskolan 2,3 % 0 % 2011 ÅTAGANDE: Alla elever trivs, är trygga och känner sig delaktiga Förväntat resultat Att alla elever trivs och är trygga. Arbetssätt - Skolgårdslek för år F-3 med vuxenstöd och organiserade lekar. - Fritidshems- och mellanstadieverksamhet samt kvällsverksamhet från år 6. - Antimobbningsarbete med elevmedverkan. - Elev- och personaldrivet café - Samlingar med etiska samtal, kompissamtal, konfliktlösning och samspelsträning. - Elevskyddsronder i alla år. - Skolsköterskan genomför hälsosamtal i år 4, 6, 8. - Fritidsledare och fritidspedagog kopplat till rastverksamheten för år 4-10. - Schemalagd mentorstid. - Elevråd, förvaltningsråd, klassråd,, MSV-råd, matråd, antimobbningsråd, Skapande skola, elevskyddsombud, skolidrottsförening, biblioteksråd och internprao. - Enskilt ansvarstagande för sin och andras arbetsmiljö genom klassänglar.
SID 5 (14) Uppföljning -Trivselenkäter, elevråd, antimobbingsmöten, utvecklingssamtal, klassråd, MSVråd, mentorstid. -Arbetslagens resultatuppföljning och målutvärdering. -Kalendarium, protokoll, systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat Resultat enligt brukarundersökningen så har vi genomgående höga siffror vad gäller trygghet och trivsel. Till stora delar fungerade de valda arbetssätten bra. Uppföljningen visar att arbetssättet kring studiero är ett generellt utvecklingsområde. Resultaten i samtliga skolformer vad gäller trivsel och trygghet är samstämmigt och något högre än stadens genomsnitt. Resultatet avseende studiero varierar inom skolformen grundskola och kräver närmare analys. Reultatet i övriga skolformer är samstämmigt och ligger något över stadens genomsnitt. Bedömning och analys Det arbete vi gör kring trygghet och trivsel är framgångsrikt. Vad gäller tryggheten, oavsett skolform, så ser vi att vi genomgående ligger högt och vi närmar oss vårt årsmål. Resultatet var förväntat. Resultat avseende studieron i grundskolan når inte upp till våra förväntade årsmål även om de i förhållande till stadens genomsnitt är goda. Särskilt anmärkningsvärt är det låga resultatet i årskurs 5 som överraskar oss och kräver en närmare analys. Reultatet i år 8 har sedan föregående brukarundersökning höjts avsevärt. 2010 upplevde 28% av eleverna i årskurs 8 att de kunde arbeta utan att bli störda jämfört med 2011 då 65% av eleverna upplevde att de kunde arbeta utan att bli störda. Vår särskilda insats som genomfördes under 2011 i projektet Arbetsro gick ut på att närmare utvärdera, återkoppla resultat, samtala vid klassrumsbesök och utforma åtgärdsprogram kring studiero tillsammans med elever och personal gav goda resultat. Vi ser att ett liknande projekt behöver genomföras i årskurs 5 och årskurs 2. Resultat avseende studieron förskoleklass ligger strax över stadens genomsnitt medan grundsärskolan resultat är högt över genomsnittet. Våra små och personaltäta grupper ger denna effekt. Sammantaget är resultatet kring studieron för lågt och vi har därför identifierat det som ett utvecklingsområde.
SID 6 (14) Kunskap och Lärande/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1. Skolan ska ge samtliga elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen 2. Skolan ska verka för att elever och vårdnadshavare uppfattar att den valda skolan är den bästa Indikator Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut. Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 8) Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i engelska i år 5 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i år 5 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i år 5 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Andel elever som uppnått kravnivån i det nationella provet i engelska i år 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 Periodens utfall Årsmål Period 97 % 100 % 2011 92 % 100 % 2011 82 % 100 % 2011 82 % 100 % 2011 96 % 100 % 2011 100 % 100 % 2011 91 % 100 % 2011 94 % 100 % 2011 91 % 100 % 2011 97 % 100 % 2011 86 % 100 % 2011 99 % 100 % 2011 Andel elever som uppnått LUS punkt 15 i årskurs 3 78 % 100 % 2011
SID 7 (14) Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) Periodens utfall Årsmål Period 73 % 100 % 2011 82 % 100 % 2011 85 % 100 % 2011 Meritvärde i årskurs 9 248 Poäng 250 Poäng 2011 ÅTAGANDE: Alla elever har minst godkänt i alla ämnen i år 9 Arbetssätt - Alla pedagoger gör noggranna kartläggningar av elevernas kunskaper, utveckling och behov. - Kända, tydliga och mätbara kunskapskrav/betygskrav tillämpas. - Lokal Pedagogisk Planering utformas i alla ämnen/ämnesområden. - Individuella utvecklingsplaner (IUP) med utgångspunkt i våra kunskapskrav/betygskrav, utformas (gemensamt formulär). - Åtgärdsprogram utformas för elever vi befarar inte kommer att nå målen. - Specialpedagogerna arbetar systematiskt med pedagogerna, arbetslagen och eleverna. - Individanpassat arbetssätt - Alla elever erbjuds så kallad "bonustid" i kärnämnena - Arbetslagens målplanering för att ta sig mot målen - Kontinuerliga samtal och mentorssamtal mellan lärare och elev kring elevens arbete, lärande och utveckling. - Jagstärkande pedagogik tar till vara barnens erfarenheter och inneboende resurser och skapar lust för lärande. - Förskoleklassernas arbete sker tematiskt och utgår från förskolans pedagogik med leken som grund för lärande. Uppföljning LUS-kartläggning, nationella prov, uppföljning av LPP i alla ämnen, uvecklingssamtal, uppföljning av IUP, schemalagda mentorssamtal, betygsanalys, utvärdering av elevhälsoarbetet, kartläggning/uppföljning i stor-eht Arbetslagens resultatuppföljning och målutvärdering
SID 8 (14) Utveckling Resultat 92% av våra elever i grundskolans årskurs 9 hade minst G i alla ämnen och 97% var behöriga att söka till gymnasiet. Det är ett bra resultat men vårt mål är självklart att 100% av våra elever ska ha minst G i alla ämnen och 100% ska vara behöriga att söka till gymnasiet. En elev har fått betyg i grundsärskolan och den eleven är behörig att söka till särgymnasiet. Noggranna kartläggningar av elevernas kunskaper, utveckling och behov, specialpedagogernas systematiska arbete med lärare, arbetslag och elever samt med det påbörjade arbetet med LPP har bidragit till det fortsatt goda resultatet. Arbetet med att koppla LPP till varje arbetsområde behöver implementeras i hela skolan. Bedömning och analys Vi har förbättrat våra resultat i grundskolan både vad gäller betyg och nationella prov. Med de förutsättningar vi har så ser vi att vi har alla möjligheter att förbättra våra resultat ytterligare. Resultaten i de nationella proven svenska årkurs 3 och matematik årkurs 9 når inte upp till våra förväntade årsmål och kräver vidare analys. Vi ser också att resultatet vad gäller LUS i årskurs 3 ligger lägre än förväntat. Samtliga resultaten i nationella proven i årskurs 5 har förbättrats och särskilt i matematik där vi nått vårt årsmål 100%. Lärarnas arbete med att kartlägga kunskaper och utvärdera resultat samt arbetet med LPP har gett god effekt. Resultatet för vårdnadshavare som kan rekommendera vår förskoleklass, skola och fritidshem uppnår inte årsmålet men ligger något över stadens genomsnitt. Att tydliggöra och kommunicera vilka förväntningar vårdnadshavare kan ha på de olika skolformerna är ett utvecklingsområde Ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 4. Samtliga elever ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Periodens utfall Årsmål Period 72 % 100 % 2011 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 68 % 100 % 2011
SID 9 (14) Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F- klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 71 % 100 % 2011 54 % 100 % 2011 84 % 100 % 2011 ÅTAGANDE: Varje elev äger sin lärandeprocess Förväntat resultat Varje elev har en medvetenhet kring sin lärandeprocess Arbetssätt - Eleverna är delaktiga i planeringen av LPP - Eleverna sätter mål och utvärderar sitt eget arbete kontinuerligt och vid utvecklingssamtal - Eleverna har ansvar och inflytande över sin lärandeutveckling genom t ex egen planering, klassens planering, utvecklingssamtal Uppföljning Mentorssamtal, skriftliga omdömen, IUP och utvecklingssamtal Arbetslagens resultatuppföljning och målutvärdering Resultat I samtliga skolformer ligger vi för långt ifrån vårt årsmål. Det påbörjade arbetet med LPP fortsätter och måste utvecklas vad gäller att kommunicera innehållet i LPP till elever och föräldrar. Bedömning och analys Vi måste fortsätta att arbeta med att få eleverna mer delaktiga vad gäller ansvar och inflytande i alla våra skolformer. Vi måste kommunicera med eleverna när de faktiskt är med och påverkar så att deras delaktighet blir konkretiserad och exemplifierad. Det är också viktigt att förklara vad man kan påverka och vad man inte kan påverka samt på vilket sätt man bäst påverkar. Vi har ett tydligt system för elevinflytande med bland annat flertal råd på skolan (elevråd, matråd,
SID 10 (14) biblioteksråd, klassråd, fritidsråd e t c) och vi måste tydligare visa hur de råden genom sina medlemmar kan påverka, ta ansvar och öka sitt inflytande. Vi försöker alltid få elever delaktiga vid rekrytering av ny personal. LPP är ett verktyg som underlättar för eleverna så att de ska veta vad de behöver kunna för lara och utvecklas och för att nå målen i de olika ämnena. Arbetet med att förankra och använda verktyget är påbörjat och fortgår. IUP processen måste bli tydligare för lärare, elever och föräldrar. Det är ett prioriterat utvecklingsområde och en arbetsgrupp driver arbetet framåt. Förskola och hem NÄMNDMÅL: 5. Samarbetet mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar stärks ÅTAGANDE: Föräldrarna har inflytande i skolans verksamhet (Samverkan Skola och Hem) Arbetssätt - Utvecklingssamtal, föräldrabesök - Veckobrev, rektorsblogg och annan skriven information, hemsidan, skolwebben - Arbetslagsråd och förvaltningsråd, föräldramöte, skolstartsmöte - Kända och tydliga områden för inflytande och ansvar Uppföljning Dialog i möten med föräldrar, e-post, synpunktshantering, protokoll Arbetslagens resultatuppföljning och målutvärdering, Förvaltningsrådets utvärdering Brukarundersökningen Resultat Vi har på skolan arbetslagsråd och förvaltningsråd som forum för direkt föräldrainflytande. Förvaltningsrådet har till stora delar hittat sin form medan arbetslagsråden behöver utvecklas vidare. Skolwebben blir ett allt viktigare verktyg och vi har under det gångna året arbetat för att föräldrarna ska bli mer aktiva i Skolwebben. Bedömning och analys Systemet för föräldrarsamverkan har alla förutsättningar, och vi arbetar ständighet med att få föräldrarna att kanalisera sin delaktighet genom systemet. Det strategiska och långsiktiga arbetet med att implementera Skolwebben som verktyg för vårdnadshavare börjar ge resultat i form av fler och fler användare. Framför allt kommunikation kring frånvaro och underlag för utvecklingssamtal.
SID 11 (14) Samverkan NÄMNDMÅL: 5. Samarbetet mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar stärks ÅTAGANDE: Föräldrarna har inflytande i skolans verksamhet (Samverkan Skola och Hem) Arbetssätt - Utvecklingssamtal, föräldrabesök - Veckobrev, rektorsblogg och annan skriven information, hemsidan, skolwebben - Arbetslagsråd och förvaltningsråd, föräldramöte, skolstartsmöte - Kända och tydliga områden för inflytande och ansvar Uppföljning Dialog i möten med föräldrar, e-post, synpunktshantering, protokoll Arbetslagens resultatuppföljning och målutvärdering, Förvaltningsrådets utvärdering Brukarundersökningen Resultat Vi har på skolan arbetslagsråd och förvaltningsråd som forum för direkt föräldrainflytande. Förvaltningsrådet har till stora delar hittat sin form medan arbetslagsråden behöver utvecklas vidare. Skolwebben blir ett allt viktigare verktyg och vi har under det gångna året arbetat för att föräldrarna ska bli mer aktiva i Skolwebben. ÅTAGANDE: Vi har en helhetssyn på barnen på Södermalm (Övergång och samverkan) Arbetssätt Vi samarbetar med förskolorna, och andra externa samarbetspartners genom: - Nätverksmöten med fältassistenter och närpolis - Vi ingår i Söderandan och har Skoldockning - Närpolis stöttar med bekymringssamtal vid behov. - Fältassistenter är involverade i inskolningen för år 7 - Samarbete med BUP i enskilda ärenden - Stor-EHT träffar Socialtjänsten - Samarbete med socialtjänsten i enskilda elevärenden (EVK). - Förskollärarna besöker förskolorna inför övergången till förskoleklass. - Samarbete i organisationen samverkan förskola-skola Södermalm
SID 12 (14) - Vi delar med oss av vår kompetens genom att t ex ta emot studiebesök från Stockholm, övriga Sverige och andra länder Uppföljning Regelbundna utvärderingar i stor-eht, ledningsgruppen, nätverkssamarbeten e t c Ledningsgruppens resultatuppföljning och målutvärdering Resultat Vi har gått samarbete med socialtjänst och polis både vad gäller de förebyggande och åtgärdande insatserna. Vårt systematiserade mötessystem är en framgångsfaktor. Övergången mellan förskola och förskoleklass fungerar men skulle kunna utvecklas. Vi ser en svårighet med samverkan i samband med övergången eftersom det finns så många överlämnnde huvudmän i området. NÄMNDMÅL: 6. Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Bedömning och analys Samarbetet med våra externa kontakter och nätverk fungerar i allmännhet bra och bidrar till helhetsynen kring våra elever. Vi arbetar aktivt med att förbättra och utveckla samarbeten ur ett internationellt perspektiv är det är ett stort utvecklingsområde. Övrig uppföljning Då utbildningsförvaltningens skolinspektion utvärderade Södermalmsskolan 2010 synliggjordes utvecklingsområden. Vad gäller brister som skolan måste åtgärda utfrån gällande lagstiftning så åtgärdades dessa omedelbart efter inspektionen. Vad gäller områden att utveckla så har dessa åtgärdats under det gångna året. Sammanfattande analys Södermalmsskolan är en skola med mycket goda förutsättningar och bra resultat. Vi har det senaste året höjt vårt meritvärde och våra resultat på de nationella proven. Det finns ett gott elevunderlag, ambitiös och kompetent personal, bra ändamålsenliga lokaler, utarbetade system och engagerade föräldrar. Värdegrundsarbetet är ett ständigt fokusområde och kommer under läsåret 2011-2012 vara fortsatt prioriterat. Vi har också satsat på att utöka vår datorpark och har koncentrerat oss på bärbara datorer. Lärare och förskollärare har försetts med egna bärbara datorer och elever har fått mobila enheter med bärbara datorer till arbetslagen. Vi har även dragit ett nytt trådlöst nätverk i alla byggnader så att vi ska kunna arbeta trådlöst och mer
SID 13 (14) flexibelt. Vi har också satsat på att installera Smartboards i klassrummen och vårt mål är att alla klassrum ska ha Smartboards. Vi har utökat vårt elevantal i grundskolan och kommer att ha en treparallellig grundskola från och med höstterminen 2012. Detta har också resulterat i en effektivare lokalanvändning. Under läsåret 2010-2011 har vi börjat förbereda vår personal på de kommande skolreformerna som går under begreppet Skola 2011. Vi har kompetensutvecklat personalen kring de nya styrdokumenten. Vi har gjort en utbildningsinventering bland personalen för att kartlägga hur vi på bästa sätt kan möta de ökade kompetenskraven för lärare. Vi har inlett en justering i bemanningen bland lärare för att till 1/7-2015 kunna möta de behörighetskrav som ställs. Vi har genomfört en orgnisationsutveckling i årskurserna 4-9 där utgångspunkterna har varit att öka inkluderingen av grunsärskola - grundskola, möta de ökande kraven Skola 2011 samt en översyn av lärares arbetsbelastning. Prioriterade åtgärder för utveckling Södermalmsskolans resultat är bra och mycket är välfungerande. En av våra hörnstenar i värdegrunden är förbättring. Det betyder att vi självklart ska förbättra det som är bra till att bli ännu bättre. De områden vi prioriterar att utveckla är följande: Inkludering - För att möta och ta tillvara olikheter i alla sammanhang; räkna med alla i alla sammanhang behöver vi ständigt ha inkluderingstanken i fokus. Vi har genom målinriktat arbete blivit duktiga på inkludering mellan grundskola/grundsärskola. Vi ser att vi inom grundskolan behöver få ny tankar och genom att se hur andra arbetar med inkludering kan vi utvecklas ännu mer. IUP-processen - För att öka vår måluppfyllelse och höja våra resultat så måste vi försäkra oss om att IUP-processen är ett naturligt stöd i elevens lärande och utveckling. Personal, elever och föräldrar ska vara väl förtrogna med IUP-processen. Studiero - Vi behöver förbättra studieron och personalen i arbetslagen ska skapa ett gott lärandeklimat och studiero genom ett tydligt ledarskap och det pedagogiska rummets utformning. Digital utveckling - Vi fortsätter vårt påbörjde arbete med att bygga ut vår digitala utrustning. Möjligheterna med Smartboards i undervisningen behöver stärkas bland personalen. Elevernas användande av datorer i skolarbetet i de lägre årskurserna och i grundsärskolan behöver utvecklas. Jämställdhet - Vi behöver fortsätta att utveckla jämställdhetsarbetet på skolan så att jämställdhetsperspektivet blir ett naturligt inslag i allt vi gör bland både personal och elever. Föräldrasamverkan - Vi har förtydligat vårt system för föräldrasamverkan i syfte att få föräldrarna att kanalisera sin delaktighet genom detta system. Vi
SID 14 (14) behöver tydligt kommunicera skolans uppdrag så att det blir känt vilka förväntningar skolan och föräldrarna kan ställa på varandra. Internationella kontakter - Vi måste påbörja vårt arbete med att skapa internationella kontakter. Kvalitetsredovisning upprättad av Nina Jonsson 2011-09-15