Det goda mötet Person: En gammal bekant Farmor Arbetskamrat Vän Klasskompis Syskon Kompis Handläggare En gammal lärare Syster En gammal dam Barndomsvän Mentor Studievägledare Okänd person Sammanhang: Arbetsförmedlingen Anställningsintervju På en busshållplats I Kassan På en fest Födelsedag På en konsert Värdfamilj Utvecklingssamtal På en resa Arbetsplats I skolan
Kännetecknades av: Empati Lyhördhet Tillmötesgående Glädje Intresse Villkorslös kärlek Ögonkontakt Nyfikenhet Leenden Vänlighet Välkomnande Öppenhet Beröring Igenkännande Lugn Det goda mötet Hjälpsamhet Personligt Positivt kroppsspråk Skratt Ömsesidighet Lyssnande Trygghet Förståelse Jämlikt Energi Engagemang Samförstånd Medmänsklighet Respekt Professionalitet Avslappnat Hjärtligt Spontanitet Glädje och sorg Gemenskap Lättsamhet Lycka Värme
Etik Socialt arbete ett etiskt projekt Humanitet Solidaritet Mänskliga rättigheter
Risker med etiska projekt Uppkomsten av självutnämnda moraliska eliter: Paternalism Moralism
Etikens grundfrågor - en given del av livet Vad har värde? Hur bör vi leva? Vad har vi för ansvar för? Vad är ett gott liv? Vad är ett bra samhälle? Vilka karaktärsegenskaper är tilltalande?
Etikens centrala frågeställningar Människovärdesprincipen Vad gör en handlig rätt eller fel Vad är livskvalitet Vilka slags personer bör vi vara från etisk synpunkt
Människovärdesprincipen Grundtolkningen är att det är högt, lika och överordnat djurens värde, är obetingat och givet och inte beroende av prestation, upplevelser eller livsvillkor
Vad gör en handling rätt eller fel? En möjlig ståndpunkt är att handlingen blir rätt eller fel beroende på den samlade nyttan, dvs vilka konsekvenser den leder till. Frågan uppstår då för vem, eller vilka?
Olika synsätt Utilitarismen - en handling är rätt om den sammantaget sannolikt ger de bästa eller minst dåliga konsekvenserna med hänsyn till samtliga personer som berörs. Partikularism - omfånget av personer som man bör ta hänsyn till begränsas när vi gör vår bedömning. Rationell egoism -den extrema formen som endast kalkylerar med konsekvenser för det egna livet.
Vad är livskvalitet? Många egenvärden som uttryck för livskvalitet -kärlek, frihet, erfarenhet och förmåga, kunskap, adekvat bild av verkligheten, existentiell identitet sammanhang, meningsskapande Hedonism - lust eller lyckomoral - att se livsglädje som enda egenvärde. Alla värdefulla tillstånd i världen bedöms utifrån livsglädje eller euforiskt välbefinnande Preferensutilitarism - önskeuppfyllelse som enda egenvärde i livet, ståndpunkten innebär att livskvalitet bestäms av vars och ens individuella smak.
Vilka slags personer bör vi vara från etisk synpunkt Besitta etisk kompetens i kombination med moralisk integritet En förmåga att analysera och bedöma etiska problem samtidigt som man besitter vishet, medkänsla, Vänlighet, ödmjukhet, mod, tolerans och generositet
Respekt Vänlighet Tillit Jämlikhet Empati Stöd uppmuntran, tröst Konfrontation och kritik Humor och lätthet Bemötandets etik Medan etik till viss del kan beskrivas som ett förhållningssätt vi har i vår professionella roll, är bemötande inte främst en roll utan närmast något som vi är.
Fem etiska värden om varför vi bör bedriva socialt arbete Välfärd- ge ökad välfärd för människor som är i en utsatt situation, Värdighet ge ett värdigt liv med respekt för människors integritet. Frihet möjlighet till självbestämmande. Social rättvisa inte bara dela lika utan efter människors behov. Jämlikhet - Oavsett kön etnicitet läggning etc.
Makt Max Webers definition av makt Möjligheten att få igenom sin vilja i en social relation, också i händelse av motstånd, oavsett vad denna möjlighet beror på.
Mellan synlig och osynlig makt Makten är inte bara ett redskap som socialarbetarna kan ta till i vissa situationer, utan det finns inbyggt i systemet. Mötet mellan klienter och hjälpare sker ofta i slutna rum och är inte öppet för insyn eller kontroll.
Makt dilemmat Å ena sidan respektera människors självbestämmande Å andra sidan slå larm eller ingripa med maktmedel mot missförhållanden
När skall man ingripa mot en missbrukare som sannolikt håller på att supa ihjäl sig men som inte vill ha någon hjälp. När skall man konstatera att föräldrars omsorgsförmåga inte är tillräcklig. Hur gör man med en åldring som inte vill ha hemtjänst men som inte klarar sitt dagliga liv
Paternalism - Underlåtenhetsmakt Paternalism innebär att individens valmöjligheter eller handlingar begränsas med motivet att det är för individens eget bästa utan dennes uttryckliga medgivande. Underlåtenhetsmakt kan beskrivas som makten att inte vidta åtgärder men kan ha en rad andra orsaker, dels att man inte vill utöva makt över klienter, men också man kanske inte vidtar åtgärder av ekonomiska skäl
Makt och kränkning Definition av kränkning: en förödmjukelse, att få en människa att känna sig mindervärdig, eller att åstadkomma repor i hennes självbild. (Skau)
Hinder i kampen mot kränkningar (Skau) Rätten till otillräcklighet-professionella hjälpare är inte mer än människor-jag hade en dålig dag. Realism -klienten måste få möta verklighetstrogna reaktioner så att man kan lära sig att anpassa sig till samhällets krav och till den krassa verkligheten. Bagatellisering det var väl inte så farligt tänk på hur det var förr eller i jämförelser med andra kulturer Konflikträdsla - gentemot framförallt kollegor som begår kränkande handlingar avfärdar klienters upplevelser som lögn eller fantasier
Härskartekniker (Berit Åhs) Osynliggörande - att tysta eller marginalisera personer genom att ignorera dem. Förlöjligande - att använda slående men ovidkommande liknelser. Eller att anmärka på persons yttre Undanhållande av information - att utestänga någon eller marginalisera dennes roll genom att undanhålla den väsentlig information. Dubbelbestraffning nedvärderas och bestraffas oavsett vilket handlingsalternativ den väljer. Påförande av skuld och skam eller att antyda att något de utsätts för är deras eget fel.
Kön Manliga egenskaper - Kvinnliga egenskaper Sympatisk, Självsäker, Stark personlighet, Omsorgsfull Kraftfull, Riskvillig, Varm personlighet Dominant, Har medkänsla Aggressiv, Hjälpsam Enväldig, Uppmuntrar delaktighet Tävlingsinriktad Förstående Uppmärksam på andras behov
Män intar olika positioner i förhållande till varandra till kvinnor och till makten (Conell) Hegemoni(grek. hēgemoni a 'ledning', 'överbefäl', 'ledarskap ) Över och underordning Medlöperi
Hegemoni Dominans i samhället som helhet. Gestaltning av könsmässig praktik som garanterar mäns dominerande ställning i förhållande till kvinnor. Topparna inom näringslivet, militären, regeringen tillhör den grupp som på det mest övertygande sättet förkroppsligar den hegemoniska positionen.
Över och underordning Hegemoni avser dominans i samhället som helhet. Inom denna ram finns över - och underordning tex en rangordning mellan män, mellan heterosexuella homosexuella, män-kvinnor, över underklass etc.
Medlöperi De flesta män lever i ett slags tyst samförstånd med den patriarkaliska makten. Medlöperi innebär helt enkelt att spela med i ett system som gynnar en själv på någon annans bekostnad.
Likaväl som det inte finns ett enda mansperspektiv finns det inte heller ett enda kvinnoperspektiv som förenar alla kvinnor. En del kvinnor drar fördelar av att ibland tycka sig vara utsatt för ett manligt förtyck om det inte vore för mäns förtryck skulle mitt liv karriär möjligheter etc. se annorlunda ut.
Kulturella perspektiv Evolutionistisk kulturförståelse Relativistisk kulturförståelse Kontextuell kulturförståelse.
Evolutionistisk kulturförståelse Synsätt om en linjär utveckling från enkla samhällen till komplexa sådana.beskriver hur samhällsutvecklingen betraktas som en entydig utveckling där den når sin höjdpunkt i dagens västländer. I denna utvecklingshierarki enligt den evolutionistiska kulturförståelsen har människor i västvärlden nått ett högre stadium än människor från andra kulturer som alltså befinner sig lägre på denna utvecklingsstege.
Relativistisk kulturförståelse I den relativistiska kulturförståelsen ser man på skillnaden i kultur som någonting unikt med en egen historia och en egen inre logik och inte som någonting lägre. De påpekar också att på många av livets mer grundläggande problem finns likvärdiga lösningar oavsett etnisk tillhörighet.
Kontextuell kulturförståelse. Ser etnicitet som en social konstruktion där människor skapar, tolkar och förändrar sin kulturella identifikation under påverkan av historiska, politiska och andra sociala omständigheter. Den kulturella identifikationen finns i ett samspel med andra och är i ständig förändring. Det handlar om subjektiva upplevelser och inte objektiva faktum.
Socialt arbete som kunskapsområde 1970- talets reformering Kunskap på vetenskaplig grund, bidra till att Lösa sociala problem mildra sociala problem förebygga sociala problem.
Ett ämne två uppfattningar Ett ämne som tillämpar andra ämnens teorier och metoder för att öka kunskap om relevans inom ämnet socialt arbete (psykologi, sociologi, pedagogik m.fl.) Ett ämne med en egen teoretisk kärna - bygger på föreställningen att det finns en för socialt arbete en gemensam, unik och central domän (eget område) till vilken begrepp om samband och kausalitet kan kopplas.
Ämnets företrädare skall medverka i genomförandet av samhälleligt förändringsarbete, de skulle vara aktörer och inte åskådare. (Swedner)
Trender Praktiken/fältet Specialisering, Effektivitet - samhällelig disciplinering Högstatus lågstatus Avprofessionalisering
Forskningen Inspiration från olika ämnesområden Öppna gränser Nytänkande disciplinär upplösning?
Utbildningen Trendkänsligt? Specialisering differentiering Generalist
Första fasen Samhällsintervention med moralisk underton ( 50-talet) Interventionerna mer distinkta Regelstyrning - kontroll Moralisk hållning Barn och ungdomar var vanartiga (pojkar stal och flickor var sexuellt lösaktiga) Föräldrar var försumliga. De som tog emot ekonomiskt bistånd låg samhället till last Missbrukarna saknade karaktär
Andra fasen Socialtjänstlagens betydelse (60,70, 80-talet) Paradigmskifte (undersåten blev medborgare). Klienten sågs nu som expert på sina egna problem. Ramlag Kontrollerande uppgifterna starkt nedtonade. Helhetssyn
Tredje fasen Kunskaps och kompetensutveckling (nutid) Stark betoning på kunskap och kompetensutveckling. Socialarbetarnas tystnad i samhällsdebatten Ny sorts legitimitet? Den mest positiva insatsen Medskapare i kunskapsutveckling