Det goda mötet. En främmande person Sambo Min familj Vikarie på jobbet Ny chef Lärare Pizzabagare

Transkript

1 Det goda mötet Person: En tjej på bussen Gammal vän Granne En ny vän Gammal klasskamrat Barndomskamrat Bästa kompis Äldre dam Arbetskamrat Rektor Kollega Kurator En okänd man Mormor Barnmorska En främmande person Sambo Min familj Vikarie på jobbet Ny chef Lärare Pizzabagare Sammanhang: Praktikplats Pizzeria Skolan Arbetsplats Trappuppgång Dansgolvet Bussen Hissen Sjukhuset Hemma hos mormor Utanför en affär På stan Fest Dagis Mataffär Nätchatt Arbetsintervju

2 Kännetecknades av: Trevligt Vänligt Omsorg Intresse Förståelse Vänskap Förtroende Personligt Glädje Positivt Samhörighet Ögonkontakt Det goda mötet Engagemang Värme Humor Kärlek Gemenskap Blev sedd Respekt Lyssnande Dialog Lyhördhet Trygghet Jämlikhet Välkomnande Liknande värderingar Delade erfarenheter Medkänsla Acceptans Skratt Ödmjukhet Omtanke Empati

3 Respekt Vänlighet Tillit Jämlikhet Empati Stöd uppmuntran, tröst Konfrontation och kritik Humor och lätthet Bemötandets etik Medan etik till viss del kan beskrivas som ett förhållningssätt vi har i vår professionella roll, är bemötande inte främst en roll utan närmast något som vi är.

4 Den gyllene regeln" är en grundläggande etisk princip som återfinns inom de flesta religioner och andra filosofiska och etiska läror. Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger. (Matt. 7:12)

5 Etik Socialt arbete ett etiskt projekt Humanitet (Förståelse och medkänsla) Solidaritet (gemensamt ansvar, för gruppens, individernas bästa) Mänskliga rättigheter (människors lika värde)

6 Risker med etiska projekt Uppkomsten av självutnämnda moraliska eliter: Paternalism (paternal, faderlig, ett beskyddande förhållningssätt överordnad underordnad) Moralism (anvisningar om ett moraliskt riktigt handlande, ofta mästrande)

7 Etikens grundfrågor - en given del av livet Vad har värde? Hur bör vi leva? Vad har vi för ansvar? Vad är ett gott liv? Vad är ett bra samhälle? Vilka karaktärsegenskaper är tilltalande?

8 Etikens centrala frågeställningar Människovärdesprincipen Vad gör en handlig rätt eller fel Vad är livskvalitet Vilka slags personer bör vi vara från etisk synpunkt

9 Människovärdesprincipen Grundtolkningen är att det är högt, lika och överordnat djurens värde, är obetingat och givet och inte beroende av prestation, upplevelser eller livsvillkor

10 Vad gör en handling rätt eller fel? En möjlig ståndpunkt är att handlingen blir rätt eller fel beroende på den samlade nyttan, dvs vilka konsekvenser den leder till. Frågan uppstår då för vem, eller vilka?

11 Olika synsätt Utilitarismen - en handling är rätt om den sammantaget sannolikt ger de bästa eller minst dåliga konsekvenserna med hänsyn till samtliga personer som berörs. Partikularism - omfånget av personer som man bör ta hänsyn till begränsas när vi gör vår bedömning. Rationell egoism -den extrema formen som endast kalkylerar med konsekvenser för det egna livet.

12 Vad är livskvalitet? Många egenvärden som uttryck för livskvalitet - kärlek, frihet, erfarenhet och förmåga, kunskap, adekvat bild av verkligheten, existentiell identitet sammanhang, meningsskapande Hedonism - lust eller lyckomoral - att se livsglädje som enda egenvärde. Alla värdefulla tillstånd i världen bedöms utifrån livsglädje eller euforiskt välbefinnande

13 Vilka slags personer bör vi vara från etisk synpunkt Besitta etisk kompetens i kombination med moralisk integritet En förmåga att analysera och bedöma etiska problem samtidigt som man besitter vishet, medkänsla, Vänlighet, ödmjukhet, mod, tolerans och generositet

14 Fem etiska värden om varför vi bör bedriva socialt arbete Välfärd- ge ökad välfärd för människor som är i en utsatt situation, Värdighet ge ett värdigt liv med respekt för människors integritet. Frihet möjlighet till självbestämmande. Social rättvisa inte bara dela lika utan efter människors behov. Jämlikhet - Oavsett kön etnicitet läggning etc.

15 Etiska dilemman

16 Makt Max Webers definition av makt Möjligheten att få igenom sin vilja i en social relation, också i händelse av motstånd, oavsett vad denna möjlighet beror på.

17 Mellan synlig och osynlig makt Makten är inte bara ett redskap som socialarbetarna kan ta till i vissa situationer, utan det finns inbyggt i systemet. Mötet mellan klienter och hjälpare sker ofta i slutna rum och är inte öppet för insyn eller kontroll.

18 Makt dilemmat Å ena sidan respektera människors självbestämmande Å andra sidan slå larm eller ingripa med maktmedel mot missförhållanden

19 När skall man ingripa mot en missbrukare som sannolikt håller på att supa ihjäl sig men som inte vill ha någon hjälp? När skall man konstatera att föräldrars omsorgsförmåga inte är tillräcklig? Hur gör man med en åldring som inte vill ha hemtjänst men som inte klarar sitt dagliga liv?

20 Paternalism - Underlåtenhetsmakt Paternalism innebär att individens valmöjligheter eller handlingar begränsas med motivet att det är för individens eget bästa utan dennes uttryckliga medgivande. Underlåtenhetsmakt kan beskrivas som makten att inte vidta åtgärder men kan ha en rad andra orsaker, dels att man inte vill utöva makt över klienter, men också man kanske inte vidtar åtgärder av ekonomiska skäl

21 Makt och kränkning Definition av kränkning: en förödmjukelse, att få en människa att känna sig mindervärdig, eller att åstadkomma repor i hennes självbild. (Skau 2007)

22 Hinder i kampen mot kränkningar (Skau 2007) Rätten till otillräcklighet-professionella hjälpare är inte mer än människor-jag hade en dålig dag. Realism -klienten måste få möta verklighetstrogna reaktioner så att man kan lära sig att anpassa sig till samhällets krav och till den krassa verkligheten. Bagatellisering det var väl inte så farligt tänk på hur det var förr eller i jämförelser med andra kulturer Konflikträdsla - gentemot framförallt kollegor som begår kränkande handlingar avfärdar klienters upplevelser som lögn eller fantasier

23 Härskartekniker (Berit Åhs) Osynliggörande - att tysta eller marginalisera personer genom att ignorera dem. Förlöjligande - att använda slående men ovidkommande liknelser, eller att anmärka på persons yttre. Undanhållande av information - att utestänga någon eller marginalisera dennes roll genom att undanhålla den väsentlig information. Dubbelbestraffning nedvärderas och bestraffas oavsett vilket handlingsalternativ den väljer. Påförande av skuld och skam att antyda att något de utsätts för är deras eget fel.

24 Kön Manliga egenskaper - Kvinnliga egenskaper Sympatisk, Självsäker, Stark personlighet, Omsorgsfull Kraftfull, Riskvillig, Varm personlighet Dominant, Har medkänsla Aggressiv, Hjälpsam Enväldig, Uppmuntrar delaktighet Tävlingsinriktad Förstående Uppmärksam på andras behov

25 Genom att polarisera uppfattningen om kvinnliga respektive manliga egenskaper riskerar vi att konstruera könen som varandras motsatser

26 Det är i själva agerandet som vi skapar kön, upprättar distinktioner och kategorier och stöper de former som sedan används som tolkningsmallar.

27 Relationen mellan könen konstrueras och förändras över tid och formas i interaktion både med de samhälleliga strukturerna och de vardagliga relationerna mellan män och kvinnor.

28 Olika positioner mellan män, kvinnor och till makten (Conell 1995) Hegemoni(grek. hēgemoni a 'ledning', 'överbefäl', 'ledarskap ) Över och underordning Medlöperi

29 Hegemoni Hegemoni är herravälde, ledarställning, dominans, ofta med underbetydelsen att hegemonin framför allt är intresserad av att bevara status quo(oförändrat tillstånd) Patriarkat - matriarkat

30 Över och underordning Hegemoni avser dominans i samhället som helhet. Inom denna ram finns över - och underordning, en rangordning mellan män, mellan kvinnor, mellan män och kvinnor, mellan heterosexuella homosexuella, över underklass etc.

31 Medlöperi Medlöperi innebär helt enkelt att spela med i ett system som gynnar en själv på någon annans bekostnad. (ett exempel kan vara de män lever i ett slags tyst samförstånd med den patriarkaliska makten)

32 Om man byter nivå från strukturell nivå till vardagsliv och betraktar hur män och kvinnor förhåller sig till den hegemoniska traditionen i vardagliga relationer framträder en ganska komplex bild. De flesta män och kvinnor i vårt samhälle lever ett liv bestående av ständiga kompromisser med den eller de som man delar sitt liv med.

33 Utan en komplex och pluralistisk förståelse riskerar vi att fastna i en evig upprepning av schabloniserade könsuppfattningar av kvinnor och män

34 Kulturella perspektiv (Skytte o Montesino) Evolutionistisk kulturförståelse Relativistisk kulturförståelse Kontextuell kulturförståelse.

35 Evolutionistisk kulturförståelse Synsätt om en linjär utveckling från enkla samhällen till komplexa sådana. Samhällsutvecklingen betraktas som en utvecklingsstege som når sin höjdpunkt i dagens västländer. Enligt denna utvecklingshierarki ligger det nära till hands att tro sig veta vad som är bäst för människor från mindre utvecklade samhällen.

36 Relativistisk kulturförståelse I den relativistiska kulturförståelsen ser man på skillnaden i kultur som någonting unikt med en egen historia och en egen inre logik och inte som någonting lägre. De påpekar också att på många av livets mer grundläggande problem finns likvärdiga lösningar oavsett etnisk tillhörighet. Egenskapsförklaring - Situationsförklaring

37 Kontextuell kulturförståelse. Ser etnicitet som en social konstruktion där människor skapar, tolkar och förändrar sin kulturella identifikation under påverkan av historiska, politiska och andra sociala omständigheter. Den kulturella identifikationen finns i ett samspel med andra och är i ständig förändring. Det handlar om subjektiva upplevelser och inte objektiva faktum. Jämlik behandling Erkännandet av det specifika

38 Social konstruktion Upplevelsen och uppfattningen av olika företeelser blir till i samspel med omgivningen. Kan ses mot bakgrund av förväntningar i vårt samhälle om vad som kan betraktas som normalt respektive avvikande Könsroller, Moral,Beteende

39 Kap.14 Socialt arbete som kunskapsområde 70-talet - Kunskap på vetenskaplig grund, bidra till att Lösa sociala problem mildra sociala problem förebygga sociala problem.

40 Två uppfattningar om ämnet Å ena sidan:ett ämne som tillämpar andra ämnens teorier och metoder för att öka kunskap om relevans inom ämnet socialt arbete (psykologi, sociologi, pedagogik m.fl.) Å andra sidan:ett ämne med en egen teoretisk kärna - bygger på föreställningen att det finns en för socialt arbete en gemensam, unik och central domän (eget område) till vilken begrepp om samband och kausalitet kan kopplas.

41 Ämnets företrädare skall medverka i genomförandet av samhälleligt förändringsarbete, de skulle vara aktörer och inte åskådare. (Swedner)

42 Tre arenor Praktiken Forskning Utbildning

43 Trender Praktiken/fältet Specialisering, Effektivitet - samhällelig disciplinering Högstatus lågstatus Avprofessionalisering

44 Forskningen Inspiration från olika ämnesområden Öppna gränser Nytänkande disciplinär upplösning?

45 Utbildningen Trendkänsligt? Specialisering differentiering Generalist

46 Kap.18 Relationen mellan kunskap och praktik Socialt arbete blev ett forskningsämne i Sverige i slutet av 70-taletoch syftet var att skapa en tillämpad vetenskap tillämpningen var alltså det sociala arbetet. Ur detta växte det så småningom fram en ömsesidig frustration eller kanske misstro. praktikerna började beklaga ämnets akademisering och forskarna beskrev socialarbetarna som ointresserade av att ta del av forskningens resultat och socialarbetarna fick höra att de inte var professionella.

47 Samhällsintervention med moralisk underton Fas 1, 50-talet Interventionerna mer distinkta Regelstyrning - kontroll Moralisk hållning - Barn och ungdomar var vanartiga (pojkar stal och flickor var sexuellt lösaktiga) - Föräldrar var försumliga. - De som tog emot socialhjälp låg samhället till last - Missbrukarna saknade karaktär

48 Fas 2 (60,70, 80-talet) Socialtjänstlagens betydelse Paradigmskifte (undersåten blev medborgare). Klienten sågs nu som expert på sina egna problem. Ramlag Kontrollerande uppgifterna starkt nedtonade. Helhetssyn

49 Kunskaps och kompetensutveckling Fas 3 (90-tal - ) Stark betoning på kunskap och kompetensutveckling. Utvidgat uppdrag ny legitimitet? Medskapare i kunskapsutveckling (praktiker-brukare)

50 Funktionshindrade i Välfärdssamhället New Public Management (90-talet) Minska det offentligas åtaganden Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet Nya former för att organisera verksamheter, större utrymme för lokala lösningar

51 Social ingenjörskonst (60-talet) Centralstyrning Detaljreglering Storskaliga projekt Paternalism Det starka samhället som problemlösare

52 Statens roll idag Formulera mål lagstiftning och nationella handlingsprogram Styra genom rättstillämpning i domstolar kvalitetssäkring genom tillsyn och uppföljning i efterhand.

53 Liberal socialpolitik Liberala moralprinciper som genomsyrade socialpolitiken i börja på 1900-talet De fattiga skulle uppfostras till och tränas till dygdiga samhällsmedborgare. Det gällde framförallt att förändra individerna inte samhället. Viktigt att skilja ut de värdiga fattiga från de ovärdiga. Stark arbetsmoralism

54 Folkhemmet (Per-Albin Hansson 1928) Ett uppbrott från fattigvårdstanken och dess stränga behovsprövning. Generell välfärdspolitik som tillhandahöll inkomstskydd och grundläggande social service. Folkförsäkringar riktade till alla och inte arbetarförsäkringar riktade till avgränsade grupper av befolkningen.

55 Ett seglivat synsätt De synsätt som präglade början av 1900-talets socialliberala era var dock seglivad och kom att dröja sig kvar från 30-talet och flera decennier framåt och motiverade tvångsingrepp mot dom som ansågs missanpassade, sinnesslöa, alkoholister och psykiskt sjuka bland annat i form av rasbiologiska ideologier och steriliseringspolitik

56 Funktionshindrade (även om de betraktades som värdiga fattiga) tvingades i allmänhet leva på fattigvårdens institutioner eller hospital i den mån de inte fick omsorg och försörjning inom familjen. (De benämndes lytta, abnorma, vanföra och invalider m.m

57 Anstalter Uppbyggnad av ett statligt anstaltssystem platser (1900) till platser (1960) Stora institutioner (omkring 30 st, 1960) utvecklingsstörda med fysiska handikapp eller med komplicerat uppförande och asociala symtom Material till forskning. Pedagogisk och uppfostrande ambition

58 Den generella välfärdspolitiken växer fram Rekordåren i det svenska välfärdssystemet 50-talet till 70-talet Funktionshindrades integration i samhällslivet Aktiv arbetsmarknadspolitik Allmän sjukförsäkring, allmänna tilläggspensionen (ATP) Social ingenjörskonst Den sociala servicen byggdes ut i kommuner och landsting

59 Förebyggande inslag Socialförsäkringar - förhindra fattigdom och marginalisering Arbetsmarknadspolitiken - garantera jobb och försörjning Utbildning ge goda livschanser Bra bostäder god folkhälsa

60 Ekonomisk politik socialpolitik sammanfaller Den ekonomiska utvecklingen efter andra världskriget innebar en brist på arbetskraft, vilket innebar att funktionshindrade uppmärksammades som arbetskraftsreserv. Normalisering som begrepp formuleras.

61 Nytt synsätt (60-talet) En alltmer relativ innebörd: det var inte framförallt skadan som kom i fokus utan snarare de följder som denna kan medföra En skadan är något som ständigt finns En funktionsbegränsning däremot föreligger i vissa situationer. Man kan således vara handikappad i en situation eller funktion, men inte i en annan. Funktionsnedsättningen behöver inte innebära svårigheter att leva ett liv som dom flesta andra.

62 Den medicinska modellen Denna utgår från en definierad sjukdom eller skada vilken kan resultera i ett funktionshinder. Modellen utgår i allt väsentligt från en bio-fysiologisk definition av normalitet. Uppfattningen om vad som är normalt utgår från icke funktionshindrades föreställningar och fördomar.

63 Den sociala modellen Funktionshinder ses som resultat av handikappskapande barriärer i samhället inte bara fysiska utan även institutionella och strukturella. Det är inte individens funktionsbegränsningar eller skador som är det största problemet, utan samhället utformning och organisation, dess oförmåga att ge funktionshindrade likvärdiga möjligheter, stöd och service

64 Normaliseringsprincipen (Nirje ) Normaliseringsprincipen innebar: Att personer med utvecklingsstörning borde få tillgång till de vardagsmönster som gäller i samhället och innebar bl a att en normal livscykel med utbildning arbete, ekonomisk försörjning och ett självbestämmande på olika områden. Denna princip skulle då gälla för alla grupper av funktionshindrade.

65 Normaliseringsprincipen innebar en ambition att integrera funktionshindrade i samhällslivet Utbildning inom ordinarie skolväsende Boende i vanliga lägenheter Sjukvård inom ordinarie sjukvården

66 Avinstitutionaliseringen tar fart 1967 års Omsorgslag Dagcenter och sysselsättning Avlastning Utflyttning från anstalter (senare delen av 70-talet) 1986 års Omsorgslag Utvidgning av personkretsen Föreskrev nedläggning av traditionella anstalter Kommunalisering av omsorgen och särskolan

67 Förändringar från 90-talet och framåt Ett rättighetsperspektiv har ersatt begreppet normalisering Tillgänglighet Full delaktighet Alla människors lika värde Självbestämmande etc. Detta perspektiv formulerades inte minst i de lagstiftningar framförallt LSS och LASS som infördes 1994

68 Socialpolitisk ideologi 30-talet 60-talet 90-talet Segregering, Socialkontroll, Hjälp och skydd Integrering, Normalisering Full delaktighet i samhällslivet, Jämlikhet i levnadsvillkor

69 Funktionshinder som social konstruktion Upplevelsen av funktionsnedsättning är något som blir till i samspel med omgivningen. Upplevelsen av funktionshinder skall ses mot bakgrund av förväntningar i vårt samhälle om vad som är normalt respektive avvikande. Kategorin funktionshindrad i välfärdspolitiken är inte bara en socialt konstruerad kategori, den genomgår en kontinuerlig förändringsprocess. Definitioner och kriterier förändras utifrån hur samhället förändras.

70 Diskurs En diskurs är ett vedertaget och accepterat sätt att i samhället att förhålla sig till och tala om ett givet fenomen. Varje tid kännetecknas av speciella begreppssystem som utgör diskurser inom olika områden. Det är med andra ord texterna, dvs formuleringarna om hur funktionshinder definieras och avgränsas i lagstiftningen som är intressant, men även hur lagstiftningen tillämpas.