ANTECKNINGAR Länsgrupp kompetensplattform 2012 20 juni 2012, 10.00 16.00. Vuxenutbildningen, Campus Skellefteå Deltagare: Per Renström Kennet Johansson Jörgen Markgren Mats Lindell Eva Wiberg Christer Lindblom Ingrid Mars Christina Fahlgren-Lövheim Charlotte Berglund Anders Almberg Barbro Lundmark Förhinder: Lena Sandström Catrin Marklund Nicklas Wallmark Bertil Almgren Marit Andersson Gäster: Aurora Pelli (punkt 2) Jenny Rönngren (punkt 6) Arbetsförmedlingen Länsstyrelsen Umeå universitet Luleå tekniska universitet Region 8 Region 8 Umeå kommun Skellefteå kommun Skellefteå kommun Region Västerbotten Region Västerbotten Arbetsförmedlingen Medlefors folkhögskola Umeå kommun Region Västerbotten Akademi Norr Region Västerbotten Region Västerbotten Ärende Noteringar Beslut/Konsensus 1. Anteckningar från dagens möte Mats Lindell antecknar. Kompletteringar av Ingrid Mars då Mats åker kl 15.00. 2. Presentation av Aurora Pelli och förändringar i länsgruppen Aurora presenterar sig. Hon börjar som analytiker på Region Västerbotten i augusti. Hon ska på halvtid arbeta med statistik och analyser kopplat till Kompetensplattform Västerbotten. Aurora arbetar för närvarande som analytiker vid Skellefteå Kraft och har erfarenhet som analytiker vid Tillväxtverket i Östersund. Hon är mycket intresserad av tillväxtpolitik. Bertil Almgren går till andra uppgifter inom Region Västerbotten och ersätts av Katarina Sjöström. Camilla Fahlander, Enheten för näringsliv och samhälle, Umeå universitet, ersätter Jörgen Markgren från hösten. Vi välkomnar Aurora och även Kennet som ersätter Kajsa Pösö, som slutat sin anställning på Länsstyrelsen. Vi tackar Jörgen som nu går i pension. I övrigt noteras informationen. 3. Anteckningar från förra mötet den 2 maj. 4. Information och rapporter Genomgång av anteckningarna. Christina, Vuxenutbildningen Skellefteå: - Vuxenutbildningen och arbetsförmedlingen går ut med en inbjudan till ungdomar som har ofullständiga betyg. - Länets rektorer för vuxenutbildning träffas i Noteras. Rapporterna noteras. Barbros skriftliga rapport i bilaga till dessa anteckningar. 1
Ärende Noteringar Beslut/Konsensus Vilhelmina i oktober. Västerbottensvux används som begrepp. Kennet, Länsstyrelsen: - Arbetar med finansiering inom de territoriella programmen. - ELiA-projektet i Skellefteå kommun. Resultaten borde vara av intresse i länsgruppen. - Leader-programmet har problem. Jordbruksverket har stoppat utbetalningarna p g a bristande kvalitetsgranskningar. Utformat ett handlingsprogram för framtida förbättringar. Charlotte, Tillväxt Skellefteå: - Sysslar med kontaktskapande verksamhet avseende Yh-ansökningar inom branscherna turism, restaurang och besöksnäring. - Engagerad i ett NordPlus-projekt för vägledare inom vuxenutbildning. - Tillväxt Skellefteå ska omorganiseras under hösten. Ingrid Thylin blir tf tillväxtchef. Charlotte vikarierar för Ingrid som tf enhetschef. Jörgen, Umeå universitet: - Takbeloppet har nåtts vilket resulterar i att universitetet drar ned på utbildningsplatser. Sam-fak drar ned mest, men också Hum-fak minskar sina platser. Summa: 600-800 utbildningsplatser. Fyra indikatorer för bedömning av vilka som ska minska: 1)avsaknad av internationell koppling 2) masterprogram berörs inte alls 3) avsaknad samverkan med grundutbildning 4) avsaknad av forskningsanknytning. - Umeå universitets strategidokument diskuteras på nästa möte; Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap. - 24 studenter ska utveckla företag i Skellefteå under sommaren. Eva, Region 8: - Koordinerar samordningsgruppen för utbildning i Lycksele, en grupp initierad av tillväxtkontoret. Det finns även en grupp inom Region 8. Gränser och roller ska klargöras med Akademi Norr. - Projekt AC-Lyftet för människor med särskilda behov i 2 Länsgruppen noterar att det är värdefullt med korta rapporter från respektive verksamhetsområde. 60 minuter per möte avsätts för rapporter. Från kompetensplattformen lämnas en skriftlig rapport.
Ärende Noteringar Beslut/Konsensus arbetslivet. - Projekt Second chance school för s k drop outs. Christer, Region 8: - Bergarbetarutbildning (vuxenutbildning lärling) går bra, 44 sökande. - Undersköterskeutbildning inom Yrkesvux till hösten. Finansieras av socialförvaltningen, kommunstyrelsen, vuxenutbildningen och landstinget. - En tvåårig yrkesutbildning för vuxna i samarbete med gymnasieskolan planeras till hösten. - Lapplandsvux, ett mångårigt samarbete som sammanfaller geografiskt med Region 8. Nu bygger vi starkare samarbete i länet genom dialog mellan kust och inland. - Inlandet har börjat nyttja Länsavtalet om upphandling. Per, Arbetsförmedlingen: - En ny prognos har släppts i början av juni. (Prognoser 2 ggr/år). Arbetsmarknaden har dämpats något. I Västerbotten har andelen personer som räknas till utsatta grupper ökat. Personer 55+ med funktionshinder, gymnasieungdomar och utlandsfödda utgör ca 50 % av arbetssökande. - Generationsväxlingen måste förbättras. Exempel: polisen har anställt assistenter för att hinna med arbetsuppgifter. Mats, Luleå tekniska universitet: - Projekt Regional förnyelse. En regional kompetensbehovsanalys för Norrbotten tas fram. Rapporten ska designas av LTU. Ingrid, Umeå kommun: - Vuxenutbildning och yrkeshögskolan de stora delarna i arbetet. - Fem Yh-ansökningar på gång. - Näringslivsrådet (politiker) har träffats med förnyad intensitet. - Ny organisation av Umeå kommun. Hela kommunen utgör en förvaltning med tre områden. 3
Ärende Noteringar Beslut/Konsensus 4. Definitioner av begrepp 6. Strukturerad omvärldsbevak ning i samarbete med ERUP 7. Mötesformer mellan branscher och utbildningsanordnare Inför dagens möte hade Christina i uppdrag att ta fram definitioner av validering och prövning. Mats hade i uppdrag att ta fram definitioner av kompetens, kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Definitioner av livslångt lärande föll på Lenas lott. Jenny Rönngren, ERUP, medverkar. Hennes Powerpoint-presentation bifogas anteckningarna. De trender och tendenser som ska bevakas vaskades fram på Framtidsdagen i februari. Två nätverk i länet har erbjudits att delta i denna strukturerade omvärldsbevakning kommunernas näringslivschefer och länsgruppen. Var och en väljer själv vilken trend/ /tendens som bevakas (alt flera trender/tendenser). Frågor att ställa vid spaning: Vad händer? Varför? Hur påverkar detta oss? Vad ska vi göra åt det? Jenny visar hur vi använder ett gemensamt Google dokument för att notera saker vi ser och hör. Vi kommer åt det var som helst bara vi har en dator och Internet. Vid förra mötet diskuterade vi kunskapsunderlag och kom överens om hur vi ska tänka långsiktigt. Dagens diskussion handlar om branschråd och liknande grupperingar. Barbros Powerpoint-presentation bifogas anteckningarna. Barbro presenterade en karta över utbildningsaktörernas ledningsgrupper. Det är en omfattande samling som innebär många möten, särskilt för branschföreträdare. Är det möjligt att arbeta över utbildningsformsgränserna, liknande det som Uppsala gör? Det finns en risk att nya modeller skapar nya stuprör. Det är viktigt att hitta eldsjälarna som är villiga att kompromissa. Att diskutera helheten. Kommunerna har kommit överens om att bilda regionala programråd för gymnasieskolans yrkesprogram. Där lyfts strategiska frågor som ex kompetensförsörjning och kvalitet i utbildningen. Även 4 Länsgruppen ställer sig bakom Christinas och Mats förslag till definitioner. Dessa samlas i ett särskilt dokument. Lenas förslag tas upp på nästa möte. Jenny delar spaningsmallen i Google dokument med alla i länsgruppen. I denna länk finns en beskrivning av respektive trend/ /tendens samt vem som valt att bevaka vad: https://docs.google.co m/document/d/1n292 dc5vu6ls9litm5vpkvo jwkkv8notejjfkbxw52 s/edit På nästa möte stämmer vi av vad vi sett och hört sedan sist. Länsgruppens ställer sig bakom idén om att verka för branschsamverkan över utbildningsforms- och myndighetsgränser. Barbro gör en ny bild över branschsamverkan som utgår från branscherna och inte från utbildningsformer.
Ärende Noteringar Beslut/Konsensus lokala programråd behövs för mer praktisk samverkan med det lokala arbetslivet. Christina tipsar om projektet Dalalyft i Dalarna. Dalavux erbjuder utbildning till småföretag: http://www.dalalyft.se 8. Aktivitetsoch kommunikationsplan 9. Kompetensforum 2013 10. Brist på sökande till Yhutbildningar Barbro har utarbetat ett förslag till aktivitets- och kommunikationsplan, vilken har diskuterats med Ingrid och Eva samt även med Mariann Holmberg, kommunikationsenheten Region Västerbotten. Planen gås igenom. En sammanställning av utvärderingen av Kompetensforum skickades per mejl den 19 juni. Mötet diskuterade lämplig tidpunkt för Kompetensforum 2013 samt vilka som ska ingå i arbetsgruppen. Charlotte informerar om att det, särskilt i norra Sverige, är brist på kompetenta sökande till Yh-utbildningarna. Det finns risk att utbildningarna inte kommer i gång p.g.a. för få studenter. Samarbete över länsgränser kan vara ett sätt att möta problemet. Länsgruppen godkänner aktivitetsoch kommunikationsplanen med de ändringar som görs under mötet. Barbro skickar länsoch norrlandsstatistik över målen i EU 2020. Länsgruppen utser följande personer att ingå i arbetsgruppen: Per, Christina, Christer, Anders och Barbro. Gruppen får i uppdrag att hitta lämpliga datum för Kompetensforum 2013. Noteras 11. Avslutning Vi önskar varandra trevlig sommar! Nästa möte tisdag den 11 september i Umeå 5
RAPPORT 2012-06-20 BILAGA TILL ANTECKNINGAR Rapport till Länsgrupp kompetensplattform Kompetensplattform Västerbotten 3.0 Regionstyrelsens AU beviljade den 13 juni fortsatta projektmedel till Kompetensplattform Västerbotten för 2012 och 2013. Medlen beräknas täcka kostnader för 100 % projektledare, 50 % analytiker plus omkostnader. Gymnasiesamverkan, Vård- och omsorgscollege och arbetskraftsinvandring löses på annat sätt. Teknik- och industriprogrammen den 11 maj Möte på Dragonskolan den 11 maj för att diskutera regionalt programråd för teknik- och industriprogrammen i gymnasieskolan. Ett trettiotal deltagare från länet; branschföreträdare, ansvariga rektorer, skolchefer och politiker. Teknikcollege tog bollen och driver frågan vidare. Möte med Yh-myndigheten i Luleå Länsstyrelsen i Norrbotten arrangerade den 21 maj ett möte i Luleå med Johan Blom, Yh-myndigheten. Yh-nätverket i Västerbotten var inbjudan och sex personer deltog. Det finns anteckningar från mötet för den som är intresserad. Konferens om äldre i arbetslivet den 22 maj på SKL i Stockholm Evy Gustafson och Barbro Lundmark medverkade på konferensen och berättade om projektet Generations. Dokumentation finns här: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/arbetsgivarpolitik/arbetsmiljo_1/kurser-ochseminarier_1/kurser-och-seminarier-dokumentation/kurser-och-seminarierdokumentation/22-a-maj-aldre-i-arbetslivet Presidie- och skolchefskonferens i Lycksele den 23 maj Barbro Lundmark pratade om kompetensförsörjning i kommunerna på kort och på lång sikt. Har man koll på läget? Hur ser samarbetet ut mellan olika förvaltningar och funktioner? Samarbetar man med arbets-/näringslivet i kommunen? Lärardag på samhällsvetenskaplig fakultet, Umeå universitet Den 25 maj var Barbro Lundmark inbjudan till universitetet för att ge ett inspel om samarbete mellan utbildning och arbetsliv. Recertifiering av Vård- och omsorgscollege pågår De nationella certifierarna besökte länet den 28 maj. Hans-Olov Byquist, ny chef på ENS, Umeå universitet Barbro Lundmark hade ett möte med Hans-Olov den 29 maj. Under hösten omorganiseras ENS. Industrins regionala råd Teknikföretagen, IF Metall och Unionen har bildat Industrins regionala råd. Grunden för samarbetet är det ingångna industriavtalet som innehåller både ett förhandlings- och ett utvecklingsavtal. Berör verkstadsindustrin i länet, inte skog och trä ännu. Verkstad har 6
en lång tradition av samarbete. Den 18 juni mötte rådet politiker och tjänstemän på Region Västerbotten. Förslag på regionala baspaket Uppdraget om myndighetssamverkan inom kompetensförsörjningsområdet slutredovisades den 2 maj. Ett av förslagen är att tillhandahålla regionala baspaket för att skapa en gemensam grund för regionernas analysarbete. Tillväxtverket har initierat en dialog i frågan och första telefonmötet ägde rum den 19 juni. Yh-remiss Yh-myndigheten gör en arbetsmarknadsanalys och skickade i slutet av maj ut ett dokument på remiss till länen. Barbro Lundmark bildade en arbetsgrupp av Företagarna, Handelskammaren, Arbetsförmedlingen, Umeå kommun och ERUP som besvarade remissen. Svaret till Yh-myndigheten bifogas nedan. Projekt i länet om drop-outs I länet pågår flera projekt med målgruppen drop outs, dvs ungdomar som lämnar gymnasieskolan i förtid. De är: Plug In och AComplisch SKL är projektägare för det nationella projektet Plug In, i vilket fem regioner medverkar. Region Västerbottens delprojekt heter AComplisch och projektledare är Bertil Almgren. Second chance School (SCS) Lycksele kommun är huvudman för projektet som kommer att arbete med åldersgruppen 16 29 år för att öka förutsättningarna för individen att slutföra studier på grund- och gymnasienivå. Marlene Fällgren är projektledare. Rätt väg ut Medlefors folkhögskola i Skellefteå är projektägare. Unga in Arbetsförmedlingen är projektägare. Eventuellt kommer ett delprojekt att genomföras i Skellefteå. I Umeå finns verksamheten Ungdomstorget, som riktar sig till målgruppen drop outs, men det är en verksamhet, inte ett projekt. Kartläggningen av branschorganisationer och utbildningar med CERUM s rapport 39 000 anställningar som underlag Svårt att hinna med. På gång Rigga arbetet med RUS Rigga det nya projektet Seminarium om äldre i arbetslivet. Aktivitet inom projektet Generations. Bildar ev nätverk i länet. Om besöksnäringen den 28-29 augusti i Åre. Konferens om kompetensförsörjning inom besöksnäringen. 7
ACKan i Skellefteå den 29 augusti Nolia ACT den 19-20 september. En konferens om rekrytering. Mer info: http://www.nolia.se/act Regkomp och Reglab i Stockholm den 25-26 september Yh-nätverket den 26 september i Umeå Konferens om kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken den 17-18 oktober i Skellefteå Konferens för personal som arbetar med returmarknader och liknande den 9-10 oktober i Umeå. Programmet finns här: aterbruka.com Yrkes-SM på Nolia i Umeå 2014 8
Remiss till Yh-myndigheten juni 2012 Remissvaret utgår från ett underlag som Region Västerbotten fått från Yh-myndigheten. Studenter vid Stockholms universitet har gjort en beskrivning av Västerbottens län och det är denna vi lämnat synpunkter på. Normal text = studenternas förslag Normal, överstruken text = förslag att texten tas bort Kursiv text = förslag till förändringar och kompletteringar, kommentarer. Västerbottens län Arbetslöshet 7,4 % Ungdomsarbetslöshet 24,3 % Andel av befolkningen med endast förgymnasial utbildning 12,8 % Andel personer med eftergymnasial utbildning 24,6 % 1 Öppet arbetslösa och sökande med aktivitetsstöd 16-64 år: 8,5 % Öppet arbetslösa 16-64 år: 4,2% Öppet arbetslösa och sökande med aktivitetsstöd 18-24 år: 18,4 % Öppet arbetslösa 18-24 år: 5,7% (Källa: AMS, april 2012) Det är stora skillnader i arbetslöshet inom länet. Den är högre i fjällkommunerna än i kustkommunerna. Några kommuner har en dominerande näring vilket gör arbetsmarknaden sårbar. Ett av målen i EU 2020 är att minst 40 % av 30 34-åringarna ska ha en avslutad högre utbildning. Sverige har satt målet till 40-45 %. Västerbottens län uppnår målet med råge, 50 % av 30 34-åringarna har en avslutad högre utbildning. Men även här är de inomregionala skillnaderna stora. Siffran för Umeå är 62 %, för Skellefteå 42 % och för övriga tretton kommuner under 40 %. Lägst med 14 % är Dorotea, en liten fjällkommun. Västerbottens län ligger i topp tillsammans med Stockholm och Uppsala när det gäller andel med eftergymnasial utbildning. Inledning Västerbotten är det näst största länet till ytan. Avstånden är stora, mellan de tre största orterna är det 10-15 mil. Från fjäll till kust är det 40 mil och från norr till söder 25 mil. Av länets femton kommuner har tolv mindre än 10 000 invånare. Västerbottens län har sex av landets tio minsta kommuner, därav de fyra allra minsta. Länets största stad är Umeå, som också är en mycket betydelsefull stad för regionen. Umeå är en av få kommuner i länet där befolkningen inte beräknas minska under de kommande tio åren. Se bild nedan som illustrerar länets storlek. 1 Ekonomifakta.se 9
Likt många andra län lider Västerbotten av lågkonjunkturens konsekvenser, som slagit hårt mot stora delar av näringslivet. Trots detta har stora investeringar gjorts, något som tyder på en god framtidstro hos de lokala företagen. 2 Likt många andra län har Västerbotten påverkats av lågkonjunkturens konsekvenser. Trots detta har stora investeringar gjorts, något som tyder på en god framtidstro hos de lokala företagen. 3 Enligt Småföretagarbarometern har småföretagare i Västerbottens län högre framtidstro än småföretagare i övriga län. Flera har uttryckt oro över utvecklingen i Europa, men oron minskar då det gått lång tid utan att företaget har påverkats. Bland företagen finns en oro över generell brist på arbetskraft. Handelskammaren, Företagarna och Arbetsförmedlingen rapporterar att företagen får allt svårare att rekrytera. Det finns en risk för att funktioner flyttar från länet på grund av brist på kompetens. 2 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikter Västerbottens län 2011-2012, 2011 3 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikter Västerbottens län 2011-2012, 2011 10
Demografi Västerbotten hade länge en mycket stark befolkningsutveckling. De senaste åren har dock befolkningsutvecklingen i allt större grad planat ut och i framtiden räknar man med en mindre befolkningstillväxt. Västerbotten är det enda länet norr om Uppsala som har en positiv befolkningstillväxt. Dessutom är det fler äldre personer på arbetsmarknaden (55-64 år) än unga personer (18-24 år). Detta gör att fler kommer gå i pension än vad som tillkommer på arbetsmarknaden i framtiden. 4 Det är fler äldre personer på arbetsmarknaden (55-64 år) än unga personer (18-24 år). I alla kommuner utom Umeå är det fler som pensioneras än unga personer som tillträder arbetsmarknaden. Region Västerbottens studie visar att 39 000 personer behöver rekryteras till och med 2020. Enligt Arbetsförmedlingen är antalet tillträdande ungdomar till arbetsmarknaden under samma period 29 000 personer. Länet står inför dubbla utmaningar, dels att befolkningen ska ha kompetens som efterfrågas och dels att vi ska vara tillräckligt många människor. Några av länets kommuner, främst i inlandet, arbetar sedan flera år tillbaka aktivt med arbetskraftsinvandring. Det är ett viktigt tillskott till arbetsmarknaden. Näringslivsstruktur Den bransch med flest sysselsatta i Västerbotten är vård- och omsorgsbranschen. Andra viktiga branscher är tillverkning och utvinning, handel och kommunikation samt utbildning och forskning. De branscher i Västerbottens län, vars andel sysselsatta överskrider landets totala snitt är vård- och omsorg och utbildning och forskning. Anledningen till den stora andelen sysselsatta inom utbildning och forskning är att landets femte största lärosäte, Umeå universitet, samt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ligger i regionen. Även om tillverknings- och utvinningsindustrin försvagats under de senaste årtiondena, har den behållit en starkare ställning än i många andra av rikets län. Innovationsviljan är stark trots de senaste årens tillbakagång på marknaden, vilket gjort att en stor del av befolkningen fortsatt är anställd inom tillverkningsindustrin. Det vanligaste yrket inom tillverknings- och utvinningsindustrin är hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning. 5 6 Regionala satsningar och omvärldsfaktorer I Västerbottens län planeras stora investeringar i gruvnäringen, och därmed också i regionens infrastruktur. För att kunna bedriva verksamhet i gruvor krävs omkringliggande funktioner som vägar, järnvägar, transportsystem och terminalhallar. Vidare planeras stora satsningar inom besöksnäringen, i orter som Hemavan/Tärnaby, Kittelfjäll och Borgafjäll. Det finns även planer för besöksnäringen längs Vindelälven. Destinationsbolag har bildats i Skellefteå, Umeå, Södra Lappland och i Hemavan/Tärnaby. Även i Lycksele planeras ett 4 Ibid 5 Region Västerbotten, 39 000 anställningar till och med 2020, 2011 6 För närmare information, se bilaga 2 11
destinationsbolag. En växande besöksnäring innebär behov av omkringliggande funktioner och service ex inom handeln och av lokal matproduktion. Dessutom har Umeå utsetts till Europas kulturhuvudstad år 2014, vilket bidragit till stora satsningar inom turismnäringen. Umeå har utsetts till Europas kulturhuvudstad år 2014, vilket bidrar till satsningar på besöksnäringen, ex ska minst tre hotell byggas i staden. IKEA planerar att etablera sig i Umeå, vilket innebär utökad handel. Inom energibranschen görs redan idag satsningar inom hållbar energi, där det främst handlar om vindkraft. 7 Kompetensbehov Vård och omsorg De största behoven i Västerbotten är inom vård och omsorg. Orsaken till detta är stora ålderskohorter som i framtiden kommer att pensioneras, en åldrande befolkning samt ökad efterfrågan av välfärdstjänster. Inom vissa omsorgsyrken kommer behovet vara akut år 2020. För kategorin övrig vård- och omsorgspersonal kommer pensionsavgångarna år 2020 vara så höga som 48 %, och för tandläkare 47 %. Enligt Region Västerbottens studie är rekryteringsbehovet fram till år 2020 900 personer per år, varav 500 är vård- och omsorgspersonal, ex undersköterskor. Det finns ett behov av specialistkompetens hos delar av dessa. Utvinning En ytterligare bransch där behoven av arbetskraft kommer vara stora är utvinning. Ytterligare en bransch med behov av arbetskraft är utvinning. Här förutspås ökade grader av sysselsättning, där den största bristen kommer vara bland gruv- och bergsarbetare samt stenhuggare. Tillverkning Inom tillverkningssektorn kommer stor efterfrågan råda för många yrken, som en följd av stora pensionsavgångar och tillväxt inom branschen. Detta visas bl a genom att exportindustrin i Västerbotten ökade mest i hela landet mellan 2009-2010. Efterfrågan i denna kategori förutspås vara störst på montörer, följt av maskinoperatörer och metall- och mineralbehandlare. Inom tillverkningsindustrin väntas även stora pensionsavgångar inom vissa yrkesgrupper, som gjutare, svetsare, plåtslagare samt arbetande inom trä- och pappersindustrin, vilket förmodas generera stor efterfrågan på arbetskraft. Enligt Handelskammaren och Företagarna får tillverkningsindustrin allt svårare att rekrytera. Det finns ex behov av ingenjörer, inköpare, exportsäljare, programmerare samt 7 Myndigheten för yrkeshögskolan Regional remiss: Efterfrågan på kompetens per region (dnr YH 2011/2561) 12
personal inom transport och logistik. Även behov av kompetens för ledande funktioner. Kompetensbehoven ligger på mellannivå, något som mycket väl kunde uppnås inom Yhutbildningar. Fordonsförare är det vanligaste yrket bland män i Västerbottens län. Yrkesgruppen behövs inom flera branscher, främst inom transport, tillverkning och utvinning. Behov av arbetskraft behövs både på grund av pensioneringar och tillväxt inom branscherna. Byggbranschen Byggbranschen efterfrågar ingenjörer, tekniker, byggnads- och anläggningsarbetare samt byggnadshantverkare. Pensionsavgångarna är stora inom branschen som även uppvisar en tillväxt. Tjänstesektorn Tjänstesektorn (detta handlar framförallt om finansiella verksamheter) Den företagsnära tjänstesektorn tros, i Västerbottens län, växa ännu mer de kommande åren, vilket kommer att innebära en ökad efterfrågan på arbetskraft. Detta handlar främst om dataspecialister- och tekniker, samt dataoperatörer. Andra bristyrken förväntas vara fordonsförare, säljare, inköpare, mäklare, byggnads- och anläggningsarbetare samt ingenjörer. 8 Besöksnäringen Som beskrivits ovan sker satsningar inom besöksnäringen och handeln i länet. Det finns behov av bl a köksmästare och à la carte kockar. En inriktning mot hållbarhet och närproducerat är vanlig. Även behov av säljare inom handel, bland annat med inriktning inredning. IT-branschen IT-branschen i Västerbottens län har inte påverkats av lågkonjunkturen och har behov av kompetens. Programvaruproducenter och datakonsulter har ökat antalet anställda liksom förädlingsvärdet för branschen. Kreativa näringar och GIS (geografiska informationssystem) Framgångsrika företagskluster inom kulturella och kreativa näringar finns i Skellefteå och i Umeå. Spetskompetens inom GIS finns i Lycksele. Behov av kompetens för att utveckla näringen. Offentlig sektor Offentlig sektor har ett sort behov av att rekrytera vård- och omsorgspersonal, men även andra yrkesgrupper som ex bygglovshandläggare, VA-tekniker, ekonomer och administratörer. Lägst rekryteringsbehov Branscher där rekryteringsbehoven beräknas vara som lägst är inom jord- och skogsbruk. 8 39 000 anställningar till och med 2020, 2011 13
Yrken där efterfrågan kommer vara i princip obefintlig i framtiden är kassapersonal, matematiker och statistiker, speciallärare, arkivarier/bibliotekarier, målare och grafiker. 9 Kommentar: Vår bedömning är att detta inte stämmer. Nya branscher En utmaning är att vara öppen för kompetensbehov inom nya branscher och nya yrkesområden. Det är lätt att i första hand se inom rådande strukturer. Utbildningsutbudet inom yrkeshögskolan Västerbotten har en stor åldrande befolkning och detta kommer främst att märkas inom Vård- omsorg där pensionsavgångarna väntas bli stora. Detta visar sig även i regionens utbildningsutbud där utbildningar inom vård och omsorg är näst störst av alla kategorier efter teknik och tillverkning. Utbildningsplatserna inom vård och omsorg behöver dock ökas då det kommer råda stor efterfrågan på flera yrkeskategorier i branschen. De största utbildningsområdena är teknik och tillverkning (23 %), hälsa- och socialt arbete (19 %), ekonomi och administration (15 %) och lantbruk (djurvård, trädgård, skog och fiske). Ett mindre antal utbildningsplatser finns även inom pedagogik och undervisning, transport, friskvård och kroppsvård samt inom hotell, restaurang och turism. Av dessa kommer det krävas en ökning av utbildningsplatser inom besöksnäringen och transportnäringen för att möta efterfrågan på framtidens arbetsmarknad. 10 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Inom vård och omsorg har länet två Yh-utbildningar: Demensspecialiserad undersköterska i Skellefteå samt Tandsköterska i Umeå. Båda utbildningarna är sprungna ur samarbetet inom Vård- och omsorgscollege. Utbildningsplatserna inom vård och omsorg behöver ökas då det kommer att råda stor efterfrågan på flera yrkeskategorier i branschen. Teknik och tillverkning Inom teknik och tillverkning har länet fyra Yh-utbildningar: Produktionstekniker och Tekniker tunga maskiner i Skellefteå, Processtekniker inriktning krossning, väg och beläggning i Vilhelmina kommun och Vindkraftstekniker i kallt klimat i Storuman. Utbildningsplatserna inom teknik och tillverkning behöver ökas eftersom både gruv- och tillverkningsindustrin efterfrågar arbetskraft. Utbyggnaden av vindkraft fortsätter. Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Länet har två Yh-utbildningar: Skogsmaskinförare/Skogsvårdare i Burträsk och Trädgårdsmästare - ledarskap, skötsel och underhåll av gröna miljöer i Umeå. Utbildningsplatserna till skogsmaskinförare behöver kvarstå eller utökas eftersom det är 9 Arbetsmarknadsutsikter Västerbottens län 2011-2012, Arbetsförmedlingen, 2012 10 För närmare information, se bilaga 1 14
brist på arbetskraft inom skogsvårdssektorn och som maskinförare. Utbildningen ger också den skogliga grundkunskap som krävs för behörighet till studier till skogsmästare. Utbildningsplasterna till trädgårdsmästare behöver kvarstå då arbetskraft efterfrågas av bl a anläggningsföretag, kyrkogårdsförvaltningar, parkförvaltningar, bostadsföretag, golfanläggningar och handelsträdgårdar. Transporttjänster Det finns en Yh-utbildningi länet: Tågförare i Vännäs. Utbildningsplatserna behöver kvarstå eller utökas eftersom 118 lokförare ska rekryteras till och med 2020. Behovet kan antas vara ännu högre eftersom det pågår flera satsningar på tågtrafik i länet. Behovet av logistiker och transportledare är också stort. Eftersom industrin i norra Sverige ofta finns långt från kunderna är en förutsättning för att kunna konkurrera framgångsrikt tillgång till kompetenta transportörer. Det pågår också satsningar på transportsystem och olika terminalfunktioner. Hotell, restaurang och turism Det finns en Yh-utbildning i länet: TRAC-diplomerad Resekonsult i Skellefteå. Utbildningsplatserna inom besöksnäringen behöver utökas bland annat med utbildningar av köksmästare/à la carte kockar och säljare inom handeln. Ekonomi, administration och försäljning Det finns en Yh-utbildning i länet: Säljare/marknadsförare med internationell inriktning i Umeå. Utbildningsplatser inom branschen behövs för att klara rekryteringsbehov i både privat och offentlig sektor. Friskvård och kroppsvård Det finns en Yh-utbildning i länet: Badmästare/verksamhetsledare för fritidsanläggningar i Skellefteå. Region Västerbotten saknar underlag för att bedöma kommande behov av utbildningsplatser. Pedagogik och undervisning Det finns en Yh-utbildning i länet: Trafiklärare i Vännäs. Region Västerbotten saknar underlag för att bedöma kommande behov av utbildningsplatser. Det finns yrkesområden med rekryteringsbehov där Västerbottens län idag inte har några Yhutbildningar. Det är ex mellaningenjörer, inköpare, programmerare, dataoperatörer och logistiker. Det behövs även kvalificerade administratörer till offentlig sektor samt kompetens för ledande funktioner inom näringslivet och offentlig sektor. En utmaning är att uppmärksamma nya branscher/nya yrken, att inte enbart utbilda för en redan känd arbetsmarknad. Region Västerbotten vill också betona vikten av att Yhutbildningar ges på distans. 15