Jan Ove Eriksson Intervjumetodik (Företrädelsevis s k samtalsintervjuer) Avsikten med intervjuer? Att försöka fånga människors erfarenheter och den mening de intervjuade ger åt den erfarenheten. Att försöka fånga de åsikter, attityder, berättelser och livshistorier som människor går och bär på. Att studera människors upplevelser och fånga deras egna perspektiv. Att få bakgrundsmaterial för att illustrera och levandegöra ett teoretiskt arbete. Att i stället för observation eller enkät förvärva kunskap i samtal/dialog med de människor som skall förstås Urvalsproblem Respondenter väljs oftast efter forskarmotiv (strategiskt och purposeful sampling ) och tillgänglighet. I en kvalitativ intervjuundersökning är slumpmässighet inte nödvändig/möjlig. Det finns alltid en självvalsfaktor deltagarna har ett val att delta eller inte (Informerat samtycke). Antal respondenter avgörs av mättnadspunkter (då svaren upprepar sig och ett mönster börjar skönjas). Intervjusituationen Intervjuaren, respondenten och mätinstrumentet kan var för sig eller i kombination ge upphov till fel i den information som erhålls. A. INTERVJUAREFFEKT Intervjuareffekt kan definieras som skillnaden mellan det sanna och det observerade värdet, förorsakade av egenskaper hos intervjuaren. Exempel: Ställa frågorna blir fel (ej använda den formulering som anges) Göra en bristfällig och/eller felaktig uppföljning av frågor Motivera respondenten på ett felaktigt sätt Registrera svaren fel och tolka svaren fel Genom att, rent allmänt, påverka respondenten (Samtliga dessa felkällor tenderar att uppstå vanligtvis vid komplicerade frågor)
B. RESPONDENTEFFEKT Respondenteffekt kan definieras som skillnaden mellan det sanna och det observerade värdet förorsakade av egenskaper hos respondenten, som man antagit icke skulle påverka mätresultatet. Exempelvis: Minnet (allmänt och att man tenderar minnas sådant som är positivt för en själv) Stress i intervjusituationen Försvarsmekanismer Språket (bristfälligt ordförråd för att förstå frågor/formulera svar C. INSTRUMENTEFFEKT Instrumenteffekt definieras som skillnader mellan det sanna och det observerade värdet, förorsakade av egenskaper hos instrumentet. Exempel: Frågornas formulering (språkbruk) Ordningsföljden på frågorna Typ av frågor (svarsta svarsalternativ öppna svar) Typografi/layout En intervjuguide (intervjunyckel) används nästan alltid (mot bakgrund av valet av ostrukturerad intervju/samtalsintervjuformen). Medvetenhet om att intervjun är inget samspel mellan två jämlika parter. Ge respondenten en ordentlig bakgrund/orientering före intervjun. Skapa god atmosfär och trygghet. Lyssna uppmärksamt, visa intresse, förståelse och respekt. Utifrån forskningsfrågorna byggs intervjufrågorna upp tematiskt. Det är den intervjuades berättelse som är viktig intervjuaren skall kliva åt sidan och lyssna. Personligt engagemang är en av metodens styrkor men också en svaghet/risk! Man måste förbereda sig på det oväntade och besitta en förmåga att anpassa sig till situationen. Undvik att pådyvla dina egna uppfattningar/värderingar på respondenten. Man skall få tillträde till de som skall intervjuas; intervjun börjar i det ögonblick som respondenten hör talas om projektet. Skapa en god kontakt med den intervjuade. Inge förtroende situationen skall vara trygg nog för att kunna behandla känsliga och kanske kontroversiella ämnesområden. Samtidigt måste man förmedla att man är en professionell intervjuare. (Balans mellan närhet och distans!) Lyssna mycket prata lite! Värdera inte svaren som ges. Tydliggör dock gärna att du vill förstå den intervjuades erfarenheter etc, men du skall inte ifrågasätta dessa. Intervjufrågor del 1 Inledande frågor Kan du berätta för mig om
Uppföljningsfrågor Sonderande frågor Specificerande frågor Direkta frågor Indirekta frågor Strukturerande frågor Tolkande frågor Utveckla! Mm Kan du berätta lite mer om det här Vad tänkte du då? Vad tycker du om din chef? Hur tror du dina kolleger gör? Nu skulle jag vilja gå över till frågor om Du menar således att Skall jag tolka dig som att Tystnad Intervjufrågor del 2 Ledande frågor: Tycker inte du att det är rimligt att din arbetsgivare skall kunna beordra dig övertidsarbete mot din vilja? Värdeladdade frågor: Tycker du verkligen att man skall erbjuda kvinnor i Sverige samma sociala förmåner som vi män? Prestigeladdade frågor ("Normativa" frågor): Är du beredd att ställa upp och verka för att alkoholkonsumtionen i landet reduceras? Hypotetiska frågor: Om du skulle få möjligheten att få dina kurskostnader betalda (ex böcker), skulle du då acceptera lägre studiemedel? Dubbelfrågor: Är du eller har du varit aktiv idrottsman (kvinna) och i så fall när? (Dubbel) negation: Är du emot att läkare inte skall få strejkrätt? Eller än värre: Är du inte emot att läkare inte skall få säga nej till positiv särbehandling av patienter? Tids- och rumsprecisering: Hur ofta och var någonstans har du druckit öl den senaste tiden? Begreppsoklarhet: Hur många gånger har du hälsat på släkt och vänner det senaste halvåret? Hur ofta händer det att du stöter gamla kompisar på fritiden?
För allmän fråga: Anser du att det var bättre förr? Frågor som bör undvikas för att de inte ger några vettiga alternativ, eller för att man som respondent känner sig illa berörd att behöva svara dem: Begår du fortfarande brott? Alltför omfattande fråga: Bostadsstandard har delats upp i modernt och omodernt boende. Enligt bostadssaneringslagen (SFS 1973:531) står det att bostadslägenhet skall anses ha lägsta godtagbara standard om den är försedd men anordningar i lägenheten för: D. kontinuerlig uppvärmning E. kontinuerlig tillgång till varmt och kallt vatten för hushåll/hygien F. avlopp för spillvatten G. personlig hygien, omfattande toalett och tvättställ samt bad/dusch Kan du mot bakgrund av detta, sägas ha lägsta godtagbara standard? Kvalitetskriterier vid intervjun Omfattningen av rika, specifika och relevanta svar från respondenterna Korta intervjufrågor men långa intervjusvar Möjlighet till viss tolkning under intervjuns gång. Förmåga till uppföljande frågor. Frågan om generaliserbarhet? Målet för generalisering är att utifrån respondenterna försöka fastställa det typiska, det allmänna, det vanliga. En vanlig kritik av kvalitativa intervjuundersökningar (kvalitativa studier över huvudtaget!) att det inte går att generalisera resultaten. (Enbart substantiell teori ) Alternativet kan vara att göra intervjuerna så djupa som möjligt, där representativitet och generaliserbarhet ersätts av ett övertygande igenkännande av erfarenheter och mönster. Vad kommuniceras metodmässigt? Beskriv intervjusituationen och berätta om vad som gjorts för att erhålla data från respondenterna. Redovisa hur urvalet har gjorts. Redovisa vilka frågor som ställts. (Frågeformuläret som bilaga)
Redovisa eventuellt vilka instruktioner som respondenterna fått. Redovisa arbetsgången vid analysarbetet (Transkribering, kodning och likn) Sammanfattning - en checklista inför en kvalitativ intervjuundersökning Hur många intervjuer behöver jag göra? Hur många kan jag förmå mig göra? Urval vilka skall intervjuas? (Relaterat kön, etnicitet, ålder etc urvalsparametrar) Skall intervjuerna bandas? Transkriberas? Var genomförs intervjun? Risk för etiska problem? Hur skall intervjuerna analyseras? Skall transkribering och tolkning presenteras för respondenten? Skall man följa intervjuguiden eller följa upp uppslag som kommer under intervjuns gång?