Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med funktionsnedsättning Brukarrevision SoL-boende Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner rapporten. Ärendebeskrivning I samarbete med intresseorganisationerna har en brukarrevision genomförts vid tre boenden under november Uppdraget till brukarrevisorerna var att lyfta de boendes upplevelser beträffande deras boende samt se över eventuella skillnader mellan könen. Personerna som genomfört undersökningen har genomgått utbildning för att bli brukarrevisorer och även tidigare haft detta uppdrag på andra håll i landet. De har också erfarenhet av egen psykisk ohälsa och/eller som anhörig till personer med psykisk ohälsa. Totalt har 16 personer intervjuats. Sammantaget uppger de boende att de trivs och känner sig trygga. Dock önskar de mer tid från personalen och efterfrågar ytterligare gemensamma aktiviteter. Det finns inte någon signifikant skillnad i kvinnors respektive mäns upplevelser av verksamheten. Utanför boendet känner de sig påhoppade, hotade, exkluderade och utpekade. Det är så det fungerar i samhället. De känner sig inte trygga utanför boendet utan att ha personalen med sig. Sociala nämndernas förvaltning har den 1 april 2015 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Brukarstyrd brukarrevision SoL-boende Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

2 Brukarstyrd brukarrevision Västerås November 2014 Inledning På uppdrag av Västerås Stad har en brukarstyrd brukarrevision genomförts på tre psykiatriboenden i Västerås. Uppdraget var att lyfta de boendes upplevelser i och kring deras boende, vidare skulle det även tittas på eventuella skillnader mellan kön. En brukarstyrd brukarrevision är enligt NSPH (2014) Ett verktyg för att utveckla inflytande och kvalitet. RSMH (2014) beskriver brukarstyrd brukarrevision som följande: en granskning av en enhet eller en verksamhet som ger vård, stöd eller service till personer med psykiska funktionshinder som utförs av brukare och/eller närstående. Brukarrevisorerna som genomfört denna undersökning har alla tre genomgått utbildning för att bli brukarrevisorer, samt haft uppdrag tidigare som just brukarrevisorer. De har också erfarenhet av egen psykisk ohälsa och/eller som anhörig till personer med psykisk ohälsa. Metod Deltagare Inför uppdraget önskades cirka 20 deltagare av Västerås Stad till undersökningen. Utifrån denna önskan ombads personalen på de olika boendena att rekrytera ett representativt antal från just deras boende. Vidare beslutades det att tillfråga alla de boende, detta då alla skulle få en chans att vara med men också då bortfall kan förekomma. Totalt antal på de tre boendena var 30 och av dessa var det 16 som deltog i undersökningen. I mitten av november 2014 åkte revisionsgruppen till Västerås för att presentera undersökningen för personalen. Detta för att förankra undersökningen och ge personalen en inblick i vad undersökningen handlade om. Under dessa presentationer påtalades det vad viktigt det var för undersökningen att personalen hjälpte till att förankra den kommande undersökningen med de boende. Vidare talades det om att det till stor del låg på personalen att rekrytera de boende. Det delades ut två informationsblad, ett till personalen och ett till de boende, som beskrev vad undersökningen handlade om och hur den skulle gå till.

3 Under de dagar dessa presentationer skedde fick brukarrevisorerna möjlighet att hälsa på de boende och titta runt på boendena. Mottagandet under dessa dagar var väldigt positivt, både personal och de boende visade sig positiva till undersökningen. Bortfall Av de 16 intervjuer som genomfördes blev under sammanställningen av resultatet en intervju borttagen. Denna intervju räknas därför som ett bortfall. Att intervjun blev ett bortfall var då respondenten hade fokus på något annat än intervjufrågorna och svaren saknar därför validitet. Datainsamling Datainsamlingen gjordes med intervjuer, detta i slutet på november Intervjuerna var halvstrukturerade för att få en bredare data. Intervjuguiden konstruerades av brukarrevisorerna och byggde på en trattning. Trattning innebär att intervjuguiden börjar med större lättare frågor för att sedan gå in på djupare frågar, och sedan avslutas med större och öppnare frågor. Detta då det i en intervjusituation, vid de djupa frågorna, kan uppkomma olika känslor hos respondenterna och det vill då undvikas att lämna respondenterna i dessa känslor vid avslutad intervju. Vidare var tanken bakom att ha en intervjuguide att den skulle fungera som ett stöd i intervjuerna, alltså var det inte ett måste att helt utgå ifrån den. Att ha intervjuguiden som stöd är bra då det blir lättare att lyfta de områden som ska beröras men också för att kunna återgå till dem om respondenterna hamnar utanför de områden som skulle beröras. Intervjuerna tog plats på boendena, antigen i den boendes egna lägenhet, uppsamlingsplatser och även en intervju utomhus. Intervjuerna tog allt från minuter, detta beroende på hur utförliga svar de boende gav. Alla intervjuer spelades in som ljudfiler. Databearbetning Första steget i databearbetningen var att transkribera intervjuerna, alla brukarrevisorer transkriberade sina egna intervjuer. Vidare lästes transkriberingarna igenom ett flertal gånger för att sedan sammanställas i ett resultat. De områden som lyftes i intervjuguiden fungerade som utgångspunkt till resultatet. Utifrån dessa områden sammanställdes transkriberingarna till ett gruppresultat.

4 Reliabilitet och validitet Då syftet var att lyfta de boendes egna upplevelser kring just sitt boende har inte något gjorts för att försöka få till generaliserbarhet. Då det handlar om kvalitativa undersökningar är inte syftet att generera en representativ bild, det handlar om att lyfta just de respondenter som deltogs upplevelse. Validiteten i undersökningen kan tyckas komplex, då de boende har olika problematik, är det svårt att säkerställa att allt har tolkats i den mening det var tänkt. Dock anses det inte ha varit ett problem, i undersökningen lyfts det de boende har sagt och känslan är att deras tolkningar har gjorts i linje med vad som menats. Under intervjuerna har brukarrevisorerna gjort sammanfattningar av vad respondenterna har sagt för att kontrollera att det uppfattats rätt. Etiska överväganden De etiska överväganden som gjordes var de fyra grundstenarna gällande etik, samtyckeskravet, informationskravet, konfidentiallitetskravet och nyttjandekravet. Inför varje intervju som genomfördes påtalades det att det var frivilligt och att respondenterna när som helst kunde dra sig ur eller välja att inte svara på frågor, se Bilaga 1. Resultat Resultatet kommer att presenteras utifrån sex områden / teman, dessa områden är i linje med den intervjuguide som användes under intervjuerna. Gällande skillnader mellan kön, uppkom det i genomläsningarna av transkriberingarna inga skillnader. Flytten till boendet Respondenterna beskriver flytten till de olika boendena som positiv, en känsla av trygghet och lättnad lyfts. Att få en plats på boendet var efterlängtat och upplevdes som bra. Gällande själva flyttsituationen förekom för en del respondenter en stresskänsla. Stressen beskrivs vara förknippad med faktorer så som tid, förvirring gällande vad som tillhör boendet (så som förråd), bristande socialt nätverk (brist på flytthjälp) samt oklarheter i information kring flytten. Förändringen som flytten till boendet innebar för respondenterna beskrivs främst som positiv, dock också som skrämmande. Respondenterna upplever sig ha bott in sig på boendet med viss varians. Det lyfts att respondenterna har sina egna saker i sina lägenheter, vilket de upplever som bra och som en

5 symbol för att de nu har bott in sig. Andra respondenter beskriver att de inte riktigt har full koll alla sina saker, vilket genererar en förvirring och känslan av de inte helt har bott in sig. Respondenter beskriver en känsla av att de själva är oförmögna att få ordning på sina saker och saknar ett socialt nätverk som kan hjälpa. Aktiviteter / de boendes dagar En vanlig dag beskrivet av respondenterna innehåller det som erbjuds i uppsamlingsplatsen, kaffe, lunch, middag etc. Utöver dessa varierar respondenternas dagar utifrån de aktiviteter de har. Respondenterna beskriver flertalet olika aktiviteter de sysselsätter sig med under dagarna. Definitionen kring begreppet aktiviteter är för respondenterna olika, för en del är en aktivitet att gå till uppsamlingsplatsen på boendet, för andra är det dagligverksamhet och för några att pyssla med sitt i sin egen lägenhet. Även saker så som att hjälpa till i köket, städa, tvätta och handla beskrivs som aktiviteter. Det lyfts hur det tidigare fanns mer utrymme för gemensamma aktiviteter inom boendena, detta är något som respondenterna pratar varmt om. Respondenterna beskriver att de är förstående gällande att det nu mera inte finns utrymme för dessa gemensamma aktiviteter. Dock finns en önskan hos många respondenter att det ska komma tillbaka. Respondenterna upplever att de själva kan bestämma gällande hur deras dagar ska se ut, vilka aktiviteter de vill ha. Det beskrivs med en stolthet hur de på sitt egna vis är självständiga och har möjlighet att välja hur dagarna ska se ut. Relationen till personalen Relationen till personalen beskrivs finnas i stor omfattning, respondenterna känner att de har någon form av relation till alla i personalen. Vidare menar de att de har två i personalen som de står närmre, dessa två benämns i de flesta fall som kontaktpersoner. Vilka dessa två är upplever de flesta att de själva har vart med och valt, andra har ingen uppfattning kring hur det kom sig att de fick just de två de har. Respondenterna beskriver att det är en trygghet att ha dessa två kontaktpersoner, dels då de då vet vem de främst ska vända sig till men också då de vet att dessa personer vet deras berättelse. Det finns en känsla av lättnad hos respondenterna i att ha två kontaktpersoner som vet deras liv och hur de fungerar, det underlättar respondenternas tillvaro.

6 Gällande tillgängligheten till personalen lyfter respondenterna en förståelse kring att det råder tidsstress. Förståelsen innefattar att de väntar på sin tur, ser att andra boende också behöver hjälp, vet att personalen har mycket att göra. Även då en förståelse finns uttrycks en önskan från respondenterna att det skulle finnas mer tid. Trygghet / Kunskap Att det finns personal på plats dygnet runt beskrivs av samtliga respondenter som en trygghet. Trygghet betyder dock olika saker för respondenterna men samtliga känner starkt att det är en stor trygghet att personalen finns på plats. Då respondenterna fick svara på om de upplevde att personalen har den kunskap som krävs för just deras problematik blev svaren varierande. För en del handlade det om huruvida personalen kunde laga mat, tvätta etc. medan det för andra var förknippat med deras diagnos. En tilltro till personalen framkom generellt, dock vid mer precisa beskrivningar uppkom en del misstro. Detta lyftes återigen som en konsekvens av den tidsstress respondenterna upplever att personalen tampas med. Genomförandeplan / mående Alla respondenter var inte införstådda i vad en genomförandeplan är och kunde därför inte svara fullt ut kring detta område. Dock var de övertygande om att det fanns en genomförandeplan någonstans om det var så att det var något man skulle ha, de förlitade sig på att personalen (främst deras kontaktpersoner) hade koll på det. Vidare beskrev andra respondenter att de hade en genomförandeplan och att det var något bra. Genomförandeplan var något de skrivit tillsammans med personalen, även de saker som skrevs i genomförandeplanen genomfördes i den mån det fanns utrymme ihop med personalen. Respondenterna beskriver att de mår bättre idag än när de flyttade till boendena. De själva ser att det har haft en positiv effekt gällande deras mående. Vidare lyfts det att de har sina problem och att det i sig inte alltid är bättre idag, dock menar respondenterna då att det är något som sker inom dem och är således svårt att påverka genom vart de bor. Boendeområdet Den omkringliggande miljön till boendena beskrivs av respondenterna som bra, det beskrivs som fint, det finns utrymme för en del aktiviteter, möjlighet till att vara ute och till att promenera. Respondenterna beskriver att de trivs med området i sig. Dock finns det i samhället aspekter som gör respondenterna otrygga. De beskriver det som en attityd gentemot

7 dem som bor i dessa boenden, de upplever sig påhoppade, hotade, exkluderade men samtidigt utpekade. Detta beskriver de som en samhällsfråga, det är så det fungerar i samhället och det är något som upplevs som jobbigt och tråkigt. Respondenterna beskriver hur de vill ha tillgång till samhället och det område de bor i på samma premisser som vem som helst. Diskussion angående resultat Vår uppfattning av våra möten med de boende är att de känner en tidsbrist i verksamheten gentemot personalen, de känner att de inte får den tid de borde kunna få, kanske det går att se över hur varje boende har tid med sin/sina kontaktpersoner för att se över vad de behöver mera? Vidare påtalas vid flera intervjuer att de boende inte vet riktigt vart deras saker finns (från tidigare boende), har de förråd m,m? En mer tydlig information om detta verkar önskvärt. Tidigare har det varit flera aktiviteter på boendena berättar respondenterna, såsom biobesök, konserter, utställningar & även promenader i närområden. Detta är något de flesta respondenterna verkar sakna, har detta kanske med tidsbristen som nämns ovan att göra? Vid genomläsning av transkriberingarna uppkom ingen signifikant skillnad mellan kön, detta var ju önskvärt att vi hade med i bakgrunden av vår undersökning, dock var de två mest vältagliga kvinnor vilket gör deras röst högre. I boendemiljöer där de tre boendena ligger verkar det ligga en negativ attityd gentemot dem, respondenterna känner sig inte trygga utan personalen med sig. De beskriver det som en attityd gentemot de själva som bor i dessa anpassade boenden, de upplever sig påhoppade, hotade, exkluderade men samtidigt utpekade. Detta beskriver de som en samhällsfråga, det är så det fungerar i samhället och det är något som upplevs som jobbigt och tråkigt. Respondenterna beskriver hur de vill ha tillgång till samhället och det område de bor i på samma premisser som vem som helst. Hur kan man göra för att få de boende att känna att de har samma levnadsvillkor som sina grannar i närområdet? Dock framgår det att respondenterna trivs och känner sig trygga inne på de olika boendena, och att de visar och förklarar en tacksamhet att de bor där och får hjälp.

8 Diskussion angående metod Vi i revisionsgruppen valde att göra undersökningen med personliga intervjuer, en respondent tillsammans med en revisor. Sedan valde vi att besöka de boenden vi skulle göra undersökningen på då vi presenterade själva revisionen för personal, vi efterfrågade om vi fick träffa några av de boende redan då. På detta fick vi väldigt god respons av både personal och respondenterna själva, det framkommer att alla tidigare undersökningar som gjorts är via enkäter av olika slag, i dessa undersökningar fick inte respondenten fram sina egna ord eller tankar. Här får vi också vetskap om att personalen också skulle vilja delta i en undersökning som kan komplettera denna, detta skulle ge ett bredare spektra av de boendes svar, då de i många fall har en större kunskap än oss revisorer, hur de boende har det och hur det kan förbättras. Vi behövde personalens hjälp med urval av respondenter, ett viss urval gjordes, sen erbjöd vi alla att vara med, då vi vet att ett viss bortfall kommer att ske. Sammanlagt fick vi 16 respondenter, men vi vet att vi skulle ha haft 18 då vi på sista boendet blev uppmärksammande att två respondenter som tydligt signalerat att de ville medverka inte fick godkänt av ansvarig på boendet att ta ledigt från sin dagliga verksamhet, detta tyckte både personal och vi var mycket synd, då vi vet vad viktig varje respondent är för att undersökningen ska få mer tyngd. Vi avslutade med att ta en gemensam fika med de boende och personal på varje boende, det framkommer att både respondenter och personal har fått ett gott intryck av oss tre Värmländska jäntor. Vi tackar för bra samarbete och personalens stora hjälp viket gjorde det möjligt att genomföra hela revisionen. Men framför allt tackar vi de respondenter som tagit av sin tid att prata med oss, även om det i vissa fall framkallat lite stress och ångest. Så än en gång, tack! Mia Carlström Verona Ericsson Tova Sjödin