Granskning av en gruppbostad inom Umeå Kommun

Transkript

1 BRUKARREVISION, RAPPORT 2015 Granskning av en gruppbostad inom Umeå Kommun Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum, FoU-panelen Red: Susanne Åhlén, Hulda Sandelin

2 Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum i Västerbotten Region Västerbotten Box Umeå Telefon: , E-post: karlanton.forsberg@vll.se 2

3 FÖRORD En brukarrevision bygger alltid på brukarens aktiva deltagande. För att kvalitetssäkra verksamheter och ge verksamheter ett verktyg och ett diskussionsunderlag för framtiden behöver en brukarevision ta del av brukarnas erfarenheter och åsikter om hur verksamheten fungerar. Därför vill vi särskilt tacka alla de boende för deras välvilja att träffa revisionsteamet och dela med sig av viktig information. Vi hoppas också att vi med denna revision kan tydliggöra problem och inspirera till en fortsatt verksamhetsutveckling. Brukarrevisorerna,

4 SAMMANFATTNING Hösten 2014 fick FoU-panelen vid Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i uppdrag av socialpsykiatrin Umeå kommun att genomföra en brukarrevision vid en av kommunens särskilda boenden inom socialpsykiatrin. FoU-panelen består av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa med stor bredd i utbildning och yrkeserfarenhet. Panelens medlemmar har genomgått en brukarrevisionsutbildning och har engrundläggande forskarutbildning för att bidra med brukarerfarenhet inom forskning. Under november 2014 genomfördes revisionen med ett team av två brukarrevisorer från FoU-panelen. Intervjuer gjordes vid tre tillfällen och de boende informerades även att det gick bra att intervjuas på telefon eller att mejla. Även personalgruppen intervjuades vid två tillfällen. Materialet analyserades sedan och ligger till grund för rapportens innehåll. Resultatet visade att det särskilda boendet har en betydelsefull funktion för att personer med psykisk ohälsa ska få det stöd och den hjälp de behöver för sin återhämtning. Det finns många positiva förhållanden i boendet. Det har en god inne- och utemiljö och en god stämning råder bland boende och personal. De boende känner sig trygga och är nöjda med boendets utformning. Genomförandeplaner används som verktyg för att öka inflytandet för den enskilde och även bemötandeplaner finns. De boende har stora möjligheter att påverka vid planering av aktiviteter och vid upprättande av genomförandeplaner. Men det finns även områden som kan utvecklas och förbättras. Boendets öppna planlösning är ibland störande och det långa avståndet till busshållplats skapar hinder för de boende att ta del av samhällslivet. De boende upplever att de inte har möjlighet att påverka regler och rutiner för boendet i den utsträckning som de skulle vilja och det finns brister i hur information förmedlas från personalgruppen till de boende. Syfte och mål med genomförandeplaner är inte helt klart för alla boende och den upplevs också som stressande för en del. Förbättringar kan göras med tydligare information till de boende och personal om verksamhetens syfte och mål med stödåtgärderna för de boende. 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 Uppdrag Beskrivning av verksamheten Brukarrevision vad är det? Arbetssätt Rapportens innehåll METOD OCH MATERIAL 8 Urval, genomförande och analys RESULTAT 9 Beskrivning av verksamheten Miljö Bemötande Inflytande och valfrihet Stödåtgärder och individuell planering Aktiviteter Verksamhetsutveckling, önskemål och framtid SAMMANFATTNING 15 Avslutande reflektioner sid REFERENSER 18 5

6 INLEDNING Det har visat sig vara mycket effektivt att genomföra revisioner där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa genomför revisionsarbetet. De intervjuer som brukarrevisioner baseras på har karaktären av ett samtal, men förankras i väl genomtänkta frågor som lyfter fram ett brukarperspektiv. Genom att brukarrevisorerna har egen erfarenhet skapar också dennes frågeställningar, synsätt och bemötande en bra grund för att brukarens erfarenheter och önskemål ska kunna tillvaratas på ett effektivt sätt. Uppdrag Hösten 2014 fick FoU-panelen vid Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i uppdrag från Socialpsykiatrin vid Umeå kommun att genomföra en brukarrevision vid en av kommunens särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Revisionen genomfördes under november månad 2014 av ett team bestående av två brukarrevisorer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Granskningen har genomförts i samarbete med Erfarenhetsforum ( i Västernorrland som är ett socialt företag med lång erfarenhet av brukarrevisioner. Brukarrevisionens uppdrag var i första hand att se närmare på möjligheter till inflytande, individuell planering, bemötande, miljö, verksamhetsutveckling, önskemål, framtid och aktiviteter för de boende. Enligt önskemål från uppdragsgivaren ställdes även frågor kring det enskilda stödet för de boende för att få information hur de boende uppfattar det stöd man får. Brukarrevisionen vill poängtera att det inte finns något intresse av att peka ut eventuella fel eller brister i verksamheten som granskas. Det övergripande syftet är istället att bidra med unik information och skapa en dialog som kan leda till kvalitetsförbättringar i verksamheten. Beskrivning av verksamheten Verksamheten är ett särskilt boende för personer inom socialpsykiatrin i Umeå och har funnits i 4,5 år. I det särskilda boendet bor sex personer, fyra män och två kvinnor i åldrarna år. Det arbetar sju personal i boendet, fyra är kvinnor och tre är män. Personal finns tillgänglig dygnet runt för stöd och hjälp. I boendet ingår insatser för stöd och träning utifrån den enskildes behov såsom personlig omvårdnad, stöd för att självständigt kunna utföra vardagssysslor och stöd till meningsfull sysselsättning. Målet är att den boende ska känna trygghet och ha makt och medbestämmande över sin egen situation. (Umeå kommuns hemsida) 6

7 Brukarrevision Vad är det? En brukarrevision är enligt RSMH:s och Schizofreniförbundets definition en granskning av en enhet eller verksamhet som ger vård, stöd eller service till personer med psykiska funktionshinder som utförs av brukare/eller närstående ( Syftet med brukarrevisionen är att förbättra verksamheterna med hjälp av brukarnas och närståendes erfarenheter och att stärka brukarnas ställning. Arbetssätt Brukarrevisionens arbete består i huvudsak av fyra delar och avslutas med en uppföljning i den granskade verksamheten. När revisonen har fått ett uppdrag börjar planeringfasen. Ett antal brukarevisorer inhämtar då information om den aktuella verksamheten och förbereder ett intervjuunderlag. I nästa fas genomförs gruppintervjuer och/eller individuella intervjuer med brukare. För att få en bred bild av verksamheten sker ofta intervjuer också med personalgruppen. Dessa intervjuer ger dels information om hur personalen uppfattar brukaren och dennes behov och dels en inblick i hur de uppfattar sitt arbete och vilka hinder och utvecklingsmöjligheter de ser i sin verksamhet när de får chansen att diskutera vård, omsorg och rehabilitering med personer med egen erfarenhet av psykiska funktionshinder. Intervjuerna genomförs på plats i de aktuella verksamheterna. Under den tredje fasen analyseras och diskuteras materialet i revisionsteamet och en skriftlig rapport utformas. Revisionsteamet redovisar där sitt arbete samt lämnar reflektioner och slutsatser. Intervjuunderlaget är anonymt i rapporten. Slutligen överlämnas och presenteras rapporten för den aktuella verksamheten. Vid det tillfället ges det även goda möjligheter att diskutera och ställa frågor kring materialet. Ett år efter att rapporten överlämnats genomförs ett uppföljningsbesök. Under perioden mellan rapportöverlämnandet och uppföljningsbesöket finns brukarrevisionen tillgänglig för en fortsatt dialog om så önskas. Rapportens innehåll Rapportens innehåll bygger huvudsakligen på samtal som genomförts med brukare och personal. Utöver detta kompletteras rapporten med noteringar och iakttagelser som revisionsteamet gjort i samband med besöket. I rapporten refereras det till om källan är brukare, personal eller revisionsteam. Under vissa delar av rapporten inleder revisionsteamet med en allmän beskrivning av den aktuella rubriceringen. Detta utgör revisionsteamets utgångspunkt eller förhållningssätt till det område av verksamheten som har granskats. 7

8 METOD OCH MATERIAL Nedan följer en beskrivning av hur denna studie genomförts. Urval, genomförande och analys Revisorerna gjorde ett första besök vid boendet för att ge de boende och personal information om syftet och tillvägagångssättet i en brukarrevision. Information gavs även om att deltagandet är frivilligt och att revisorerna arbetar under tystnadsplikt och sekretess. Inledningsvis informerade revisorerna de personer som tackat ja till att delta i undersökningen om syftet med brukarrevisionen, att det var helt frivilligt att delta och att de när som helst under intervjun kunde avsluta sitt deltagande om de ångrat sig, samt att resultatet i största möjliga mån skulle anonymiseras i rapporten och redovisningen till verksamheten. Utifrån de boendes önskemål genomfördes en gruppintervju med tre av totalt sex personer vid boendet. Fyra av totalt sju personal samt en praktikant deltog i gruppintervju vid två tillfällen. Insamlingen av data bestod av gruppintervjuer med både de boende och personal samt observationer. Observationerna följde ett redan färdigt schema bestående av Arbetsrutiner, Omgivande miljö och Socialt samspel. En intervjuguide bestående av fyra frågeområden användes. Dessa var; verksamhet och miljö, inflytande, möjlighet till utveckling samt utveckling av verksamhet. På uppdragsgivarens önskemål fanns även frågor kring hur de boende upplevde det stöd som gavs för den enskilde. Intervjuerna genomfördes på plats i det aktuella boendet och revisorerna antecknade de svar som gavs. Personalens intervjuer spelades in med deras godkännande. Allt material skrevs sedan ut ordagrant. Efter avslutad revision raderades allt material. Materialet analyserades och delades in utifrån redan förutbestämda områden. Dessa områden var miljö, bemötande, inflytande och valfrihet, stödåtgärder och individuell planering, aktiviteter, verksamhetsutveckling önskemål och framtid. För att öka tillförlitligheten diskuterades det gemensamt i teamet och kopplades samman till dem observationer som skett under tiden för datainsamlingen. 8

9 RESULTAT Miljö De boende och personalens uppfattningar/erfarenheter De boende tycker det är bra att träffa andra brukare och att det ges mer stöd än tidigare i egen lägenhet med boendestöd. Det är nära till personal och de boende upplever det som mindre ensamt. Det är lugnt och det känns bra att boendet ligger i ett villaområde. De boende säger att de gärna sett att boendet funnits närmare stan eftersom det är långt till närmsta busshållplats. Gemensamhetslokalen med kök och vardagsrum ligger i anslutning till boendets ingång vilket gör att de boende har reagerat på att besökare går in utan att ringa på. Det upplevs som påträngande och ger känslan av att man mer bor på ungdomsgård än i ett hem. Personalen uppger att miljön är bra, boendet ligger bra till förutom att det är långt till busshållplatsen och därför kan det för många boende vara besvärligt att själv ta sig in till stan eller till andra platser. På grund av att det är långt till kollektivtrafiken har flera tackat nej till att flytta till boendet. Boendet förfogar dock över en bil som man använder vid gemensamma aktiviteter, enskilda aktiviteter och veckans handling. Man säger även att man haft problem med ventilationen men att det idag är en bättre inomhusluft. Personalen säger också att lokalerna är fina med en öppen planslösning med stora fina lägenheter för de boende med handikappanpassade toalett/badrum utrustade med tvättmaskin och torktumlare. Köket för de boende är dock lite litet om man ska vara två vid matlagning. Boendet har en stor tomt där man på sommaren ibland har gemensamma aktiviteter. Personalen tycker att personalutrymmena är för små men betonar att de är mycket bättre än på andra boenden. Brukarrevisorernas observationer och reflektioner Boendet ligger i ett fint villaområde men det är ca två kilometer till busshållplatsen. Positivt är att lägenheterna ligger i markplan och boendet har egen tomt att kunna grilla eller bedriva andra aktiviteter på. Den öppna planslösningen uppfattar revisorerna som bra och fin men lite besvärande då en del av lägenheterna ligger i direkt anslutning till det gemensamma utrymmet som i sin tur ligger innanför ingången till boendet. Detta gör att de personer som har dessa lägenheter tvingas passera den gemensamma lokalen när man vill gå ut. Känslan av osjälvständighet ökar då man hela tiden är påpassad. Att personalutrymmet är litet får till följd att personalen tvingas använda det gemensamma köket vilket kan få till följd att de boende stöts bort från att själva ta del av köket. Personalen uppmärksammade brukarrevisorerna på att det inte finns fasta handtag till fönstren. Enligt personalen finns det ett handtag i varje lägenhet men att det ofta tappas bort vilket skapar onödig oro när man behöver vädra. Detta borde enligt revisorerna dessutom vara en säkerhetsfråga. I korridoren satt två små anslagstavlor som dominerades av anslag om regler för boendet och papper om hur man framför klagomål. Vid besök nummer tre av revisorerna hade informationen om regler på anslagstavlan minskats. 9

10 Bemötande De boende och personalens uppfattningar/erfarenheter De boende säger att bemötandet oftast är ganska bra och att det är roligt med vikarier då dessa kommer med nya idéer. Om man tycker någon ur personalen är svår att ha att göra med så väljer man att stanna i sin lägenhet. Man säger också att man avstår att klaga då det tar för lång tid att få någon förändring och att man upplever det som att man inte får någon bra respons vid klagomål, man får inte veta om det händer något. Man uttryckte också att det var svårt att söka hjälp när man hade sämre dagar. Man visste inte hur eller vem man skulle prata med vilket resulterade i att man stannade i sin lägenhet och känslan av ensamhet blev då stor. Personalen tycker sig ha ett bra bemötande gentemot de boende och tror även att de boende tycker detsamma. Man har dessutom något man kallar bemötandeplaner där man ställer frågor kring hur de boende individuellt vill bli bemötta. Personalen anser sig arbeta löpande med bemötandefrågorna och jobbar för att de boende, trots att de befinner sig i en beroendeställning, inte ska behöva känna att de inte vågar ta upp sådant de tycker är fel. Har det uppstått någon problematik menar personalen att det oftast berott på missförstånd och att man löser detta. Personalen anser sig komplettera varandra bra och ser det som en styrka hos sig att de boende väljer olika personal för olika frågor. Brukarrevisorernas observationer och reflektioner Revisorerna fick under revisionen intryck av att de boende generellt uppfattade personalens bemötande som gott. Det råder en glad och trevlig stämning bland personalen och de boende. Att de boende tycker det är roligt med vikarier var för revisorerna glädjande att höra då det oftast är oroande när vikarier tas in i arbetet. Revisorerna vill ändå uppmärksamma att de boende inte fullt ut uppfattar personalen som några som finns där för deras skull. De känner sig t ex osäkra på om man kan fråga personalen om de har tid att följa med på en aktivitet eller om man kan få skjuts någonstans beroende på vilken personal som arbetar. 10 Inflytande och valfrihet De boende och personalens uppfattningar/erfarenheter De boende säger att de själva vill bestämma vad som ska göras i deras lägenhet vid städning och betonar i intervjun att det är min lägenhet. De boende tycker att personal skapar oro kring sådant man kan göra själv och att personalen sätter press när det egentligen inte behövs. Man säger också att det känns som jag inte bor där, att det känns som intrång. De boende uppger att de inte deltar i att sätta upp de regler som finns i boendet. Det är personalen som bestämmer reglerna och att man tar upp med kontaktpersonen om det är något man tycker är fel. Man upplever att regel/rutinändringar kan komma plötsligt vilket skapar oro och ibland frustration. Husmöten har man inte men de boende säger att man tidigare har haft det men att det försvann då ingen kom. De boende säger att man uteblev eftersom man ändå inte fick vara med och bestämma utan bara blev informerade. Man uppger att personalen tar beslut på sina arbetsplatsmöten och att man sen får information på anslagstavlan. Att få information på det viset upplevs av de boende som drygt vilket kan tolkas som att de upplever att personalen inte riktigt bryr sig och tycker att det är oviktigt vad de boende tycker. En

11 boende säger: jag vill vara med och bestämma och inte få information om det som gäller mig på anslagstavlan. Vidare tycker de boende att husmöten kunde vara bra att lägga till. Man upplever dock stor frihet i valen av aktiviteter och att man kan bestämma själv över sin vardag. Personalen uppger att alla boende har en genomförandeplan och att när man flyttar in finns redan en del skrivet i planen vad klienten behöver få hjälp med. Men man säger också att det är en löpande diskussion hur mycket hjälp den enskilde behöver. De boende har enligt personalen möjligheter att själva påverka det som står i genomförandeplanen. Senast var sjätte månad upprättas det en ny plan tillsammans med klienten. Personalen säger att genomförandeplanen är ett arbetsmaterial för personalen och att man som personal ska vara uppdaterad och veta vad som står i den för varje enskild individ i boendet. Personalen uppger också att ett nytt dokumentationssystem inom kort kommer att införas som ska ge mer tydlighet och att dokumentation ska göras vid alla avvikelser som rör genomförandeplanen. Enligt personalen har man APT möte var fjortonde dag och genomförandeplanen diskuteras då alltid. På frågan om personalen tror att de boende förstår syftet med en genomförandeplan svarar personalen att i början var det inte många som gjorde det men att det har blivit bättre. Men personalen tror inte att de boende tycker att den är lika viktig för dem som den är för personalen. Några husmöten har man inte längre då de boende slutade att komma på mötena men man har aktivitetsplanering på torsdagskvällar vilket man tycker fungerar bra. Allt deltagande bygger på frivillighet men personalen säger att man hela tiden försöker motivera de boende att delta. Personalen uppger att det finns vissa regler och rutiner för boendet som tagits fram tillsammans med de boende. De boende har minst en kontaktperson men att man eftersträvar att all ska ha två. De boende har inte själv fått välja kontaktperson men de har möjlighet att byta om önskemål finns. Det finns även boende som har kontaktpersoner utanför boendet men detta är något som de boende själva måste ansöka om. Brukarrevisorernas observationer och reflektioner Revisorernas intryck är att valfrihet finns för de boende men att det i vissa områden saknas inflytande. De regler som finns i boendet har personalen tagit fram och de boende har inte fått säga vad de tycker. Dock har de boende möjlighet att via kontaktperson klaga på sådant man tycker är fel men en del av de boende avstår att klaga då man känner att man får dålig respons. Revisorerna anser att detta är något för personalen att jobba vidare på liksom tanken att på nytt försöka med att hålla husmöten. Vid husmöten ska de boende få möjlighet att vara med att bestämma sådant som rör t ex boendet, inte bara bli informerade. Det är också ett sätt att skapa en bättre kommunikation mellan boende och personal som grupp. Revisorerna upplever att det är mycket viktigt att öka de boendes möjlighet till inflytande och minska känslan av att deras åsikter inte är viktiga för personalen. Att få inflytande och känna delaktighet är en del i återhämtningsprocessen och ger individen större självkänsla och utifrån det även känna att det man säger och tycker faktiskt kan göra skillnad. 11

12 Stödåtgärder och individuell planering De boende och personalens uppfattningar/erfarenheter De boende berättade att de hade genomförandeplaner som upprättades en gång per år. Dessa upplevdes mest som något som gjordes för att det skulle göras och inte för att de hade någon viktig funktion för de boende. Planen upplevdes också som jobbig och stressande samt något man inte förstod eller kunde ta till sig. Man berättade också att sådant som man tyckte var viktigt vid upprättandet av planen ett tag senare inte kändes lika viktigt och att det då snarare blev ett krav. Man tyckte ändå att man hade stor möjlighet att påverka innehållet i planen. De boende säger att de får hjälp av personalen vid olika aktiviteter vilket mestadels upplevdes positivt. I vissa situationer, framför allt vid städning, kunde det kännas som att personalen tog över och att boendet då inte kändes som sitt eget hem. Man säger även att man i vissa fall kan bli lite för bekväm då man får städhjälp och kunde kanske bli mera aktiv med mindre hjälp. Det finns också personer som önskar mer stöd och hjälp vid sina aktiviteter men man kände inte att man kunde be om detta. Personalen uppger att man arbetar utifrån den genomförandeplan som varje person i boendet har. Man uppger att man i personalgruppen arbetar väldigt mycket med att motivera de boende till att själva aktivt försöka ta del i sin egen utveckling. Personalen tycker och tror sig arbeta mot det mål som varje individ i boendet själv satt upp i sin egen genomförandeplan. Personalen tror att de boende uppfattar de individuella stödåtgärderna olika. En del kan tycka att det är positivt medan andra kan tycka att det är irriterande vid t ex städning. Personalen uppger att det stöd de boende får är utifrån den genomförandeplan som finns men att det även är en löpande dialog som hålls mellan personal och den boende och därför kan förändras. På frågan vad personalen tror om de boende tycker att personalen tar över för mycket av vad de boende själva kan göra och ta beslut kring svarar personalen att de boende nog kan tycka att de ibland får för lite hjälp, att personalen i vissa fall bestämmer över vad som ska göras och att personalen kan uppfattas som tjatiga och gnatiga. Men att det även är en del av arbetet att försöka motivera de boende till det som står i genomförandeplanen ska göras. Personalen betonar att det gäller att vara lyhörd för hur mycket man kan trycka på för att inte gå för långt. Brukarrevisorernas observationer och reflektioner Revisorerna uppfattar att den genomförandeplan som finns för varje individ fungerar bra som arbetsmaterial för personalen men sämre som en individuell plan för den enskilde. En genomförandeplan ska utgå från individens behov och önskemål och för att det ska kunna uppnås måste personen i fråga först förstå syftet med planen. Det är viktigt att de boende förstår varför och hur man ska arbeta kring en genomförandeplan. Revisorerna upplever att personalen är intresserade och arbetar motiverande för att få de boende att delta mer i sin egen genomförandeplan men man diskuterade frågan hur stödåtgärderna tillgodoser varje individs önskemål. Då en del stödåtgärder redan är bestämda i genomförandeplanen innan personen flyttar in i boendet är delaktigheten i beslut som handlar om det egna livet redan förverkat. Dock kan en del stödåtgärder vara av betydelse i början men med tiden kan dessa stödåtgärder i vissa fall ifrågasättas. Synen på genomförandeplanen skiljer sig mycket åt mellan personalen och de boende. Personalens strävan att använda genomförandeplanen som ett levande verktyg verkar inte nå fram till de boende. Denna skillnad i synsätt måste minskas för att genomförandeplanen ska bli ett fullgott verktyg och för att stödåtgärderna skall kunna utföras på ett sätt som följer den enskildes utveckling och stödbehov. 12

13 Aktiviteter De boende och personalens uppfattningar/erfarenheter De boende säger att man har både individuella aktiviteter och gemensamma aktiviteter. De gemensamma aktiviteterna planerar man en gång i veckan på torsdagar och man planerar även då den gemensamma middag som man har på söndagar. Man handlar och lagar sedan maten tillsammans. De boende tycker att den gemensamma middagen är mycket uppskattad. Förutom den gemensamma middagen har man andra former av aktiviteter såsom simning, promenader, träning och friluftsaktiviteter. De individuella aktiviteterna som de boende ägnar sig åt är av fritidskaraktär, träning och utbildning. Även Aros arbetsrehabilitering finns med som aktivitet. Personalen säger att på torsdag kväll har man planeringsmöte tillsammans med de boende för att planera helgens middag och för att planera andra gemensamma aktiviteter. De flesta vid boendet har också enskilda aktiviteter som man besöker varje vecka. De boende får skjuts till och från sina aktiviteter och det finns även utrymme för att kunna öka sitt deltagande vid aktiviteterna, enligt personalen. Man berättar att mycket av arbete går ut på att motivera de boende att utföra/delta i aktiviteter vilket starkt påverkas av dagsformen hos de boende. Brukarrevisorernas observationer och reflektioner Revisorerna ser positivt på att man i verksamheten erbjuder så många möjligheter till olika aktiviteter, både gemensamma och enskilda. De menar att det är mycket viktigt att ha något att stiga upp till på mornarna och på så sätt få rutiner i tillvaron. Att få vara delaktig i samhället på ett eller annat sätt främjar också återhämtningen och man känner att man blir en del av ett sammanhang. Det revisorerna reagerade på är att de boende uppger att man inte vet hur mycket personalen kan medverka vid de enskilda aktiviteterna och att de inte heller tycker sig kunna fråga om man kan få skjuts till extra aktivitet. Personalen uppvisar också en oenighet vad gäller flexibiliteten när det gäller avsteg från planerade aktiviteter och genomförande av spontana aktiviteter. Revisorerna ställer sig frågande till om informationen är tillräckligt tydlig för de boende vad gäller stödet till de enskilda aktiviteterna. Revisorerna upplever också att de boende är beroende av personalen för att genomföra aktiviteter utanför boendet eftersom de behöver tillgång till boendets bil. 13

14 Verksamhetsutveckling, önskemål och framtid De boende och personalens uppfattningar/erfarenheter Om framtiden säger de boende att man inte funderar så mycket på den biten och att man tar små steg framåt. Man uttryckte oro över målet att flytta från boendet, särskilt eftersom man trivdes och inte ville flytta därifrån. Detta mål upplevdes som outtalat och var inget som de boende pratade om varken med personal, andra boende eller skrev ner i genomförandeplaner. Personalen tycker att man lyckats bra i sin verksamhetsutveckling då man fått igång friskvården, minskat inläggningarna på psykiatrisk avdelning för de boende samt att man genom stöttning fått de boende att våga sig ut mer i det sociala livet. Det finns även personer som idag flyttat till egna lägenheter vilket man uppger är målet och syftet med verksamheten. Personalen säger att arbetet hela tiden är en verksamhet i utveckling utifrån de boendes behov och vad de behöver stöd med. Det man ser som sitt viktigaste arbete är att hela tiden försöka motivera de boende till att delta i aktiviteter, att försöka hitta nya möjligheter till att delta i aktiviteter utanför boendet samt att stötta till större självständighet. Brukarrevisorernas observationer och reflektioner Brukarrevisorerna uppfattar det som mycket positivt att personalen arbetar med fokus på att motivera de boende till att ta sig ut i det sociala livet. Positivt är också att personalen ser sitt arbete som en verksamhet i utveckling som hela tiden förändras utifrån de boendes behov. Det revisorerna däremot har funderingar kring är varför de boende inte tycks ha några framtidsvisioner? Att personalen arbetar mot målet att de boende ska flytta till eget boende verkar mycket oklart för de boende och skapar oro. Revisorerna konstaterar att det måste vara mycket svårt att skapa visioner och önskemål om sin framtid när en så avgörande fråga om var man ska ha sitt hem inte är klarlagt. Det bör framgå i den information man som nyinflyttad får vad syftet med boendet är för den enskilde, och om det vid behov finns möjlighet att bo kvar i boendet eller vilka andra former av stödboende som i framtiden kan komma ifråga. 14

15 SAMMANFATTNING Område Positivt Utvecklingsmöjligheter Miljö Bra miljö, boendet ligger i ett lugnt och fint villaområende Nära till personal och andra brukare Man känner sig mindre ensam Boendet förfogar över egen bil Bra och fina lägenheter med stora toalettutrymmen utrustade med tvätt/tork maskiner Egen tomt med stora gräsytor Man har ca två km till närmaste busshållplats Besökare bör tänka på att använda ringklockan vid besök i boendet och inte bara gå rakt in då gemensamhetslokalen finns i direkt anslutning till ingången Litet personalutrymme vilket gör att personalen flyttat ut till det gemensamma köket Den öppna planlösningen kan vara störande när flera vistas i gemensamhetsutrymmet Bemötande Generellt ett gott bemötande från personalen De boende uppskattar då man har vikarier Personalen arbetar löpande med bemötandefrågor Man har återkommande bemötandeplaner där man ställer frågor kring bemötande Dålig respons vid klagomål och dålig information om vad som händer efter att man lämnat in om klagomål Oklart för de boende om personalens funktion vad de kan göra och inte Inflytande och Valfrihet Möjlighet för de boende att låta anhörig, kontaktperson eller för dom viktig person delta vid genomgång av genomförandeplanen Planeringsmöten på torsdagar kring aktiviteter och veckans gemensamma middag Frivilligt deltagande vid alla aktiviteter De boende har två kontaktpersoner Det saknas husmöten De boende tycker att de har för lite att säga till om vad som ska göras vid städning av den egna lägenheten Tar för lång tid vid byte av kontaktperson Information enbart via anslagstavlan är inte alltid att föredra De boende deltar inte vid skapande av boendets regler Personalen har olika förhållningssätt till hur flexibla man kan vara när de boende vill göra något som avviker från det planerade förvirrande och skapar onödig oro hos de boende Stödåtgärder Individuell planering Bra att man arbetar utifrån de behov som finns i genomförandeplanen för var och en av brukarna Personalen arbetar mycket med att motivera de boende att mer aktivt arbeta med sin egen genomförandeplan Bättre uppdatering tillsammans med brukarna vad gäller behovet av stöd vid olika aktiviteter Det finns fortfarande personer i boendet som inte förstått syftet med genomförandeplanen En del boende uppfattar genomförandeplanen som stressande Synen på genomförandeplanen skiljer sig mycket åt mellan personalen och de boende. Aktiviteter Möjlighet till meningsfull sysselsättning under dagen för de flesta Friskvård för alla men det är också frivilligt att delta Aktiviteter med fokus på återhämtning Mer stöd för att de boende ska få möjlighet att utöka sitt intresse av aktiviteter Otydlighet kring hur flexibel man kan vara i aktiviteterna Verksamhetsu tveckling, önskemål och framtid Personal fortsätter arbeta med motivationsarbetet Fortsätta arbeta återhämtningsinriktat Boende önskar utökat stöd för aktiviteter Bättre återkoppling vid klagomål Husmöten kan enligt de boende vara bra Bättre rutiner hur man bäst kan ge information Bättre information om syfte och mål med verksamheten 15

16 Avslutande reflektioner Boendet har en betydelsefull funktion för att personer med psykisk ohälsa ska få ett tryggt boende, bryta isolering och genom stöd utifrån individens behov öka chansen till återhämtning. På sikt är tanken att de som kommer till boendet så småningom ska må så pass bra att man ska kunna flytta till eget boende igen. Det finns positiva förhållanden i boendet men det finns även områden som behöver utvecklas. Revisionsteamet noterade glädjande att personalen hela tiden har de boendes bästa i fokus och hela tiden poängterade att man både tänker återhämtningsinriktat och med motivationsarbete som grund. Avslutningsvis vill vi skriva något om teamets reflektioner/slutsatser. Nedan följer ett antal punkter som kan fungera som underlag i den fortsatta diskussionen kring hur verksamheten kan utvecklas. 16 Personalen har fokus på motivationsarbete och utvecklingsmöjligheter för de boende positivt! Långt avstånd från centrum? Leder det till isolering för vissa då boendets bil inte finns att tillgå för spontana resor? På grund av för litet personalutrymme har personalen flyttat ut till boendets gemensamma kök. Hur påverkas de boende av att detta? Den öppna planlösningen är bra men hur ska man hantera att det blir störande då många vistas i utrymmet och att besökare bara kliver in? Positivt att det finns information hur man som boende går till väga vid klagomål. Men hur arbetar man sen med de klagomål som kommer in? Hur informeras de boende om vad som händer då man lämnat ett klagomål? De boende har möjligheter till inflytande men saknar ändå ett gemensamt forum att delta mer aktivt i det som rör boendet. Kan ett alternativ vara att börja med husmöten igen för att utöka delaktigheten och inflytandet? Positivt att man arbetar utifrån genomförandeplanerna. Kan personalen vara mer flexibel om de boende vill göra något som avviker från det planerade? Och har all personal samma förhållningssätt? Syftet med genomförandeplanen förstås inte av alla av dem boende och en del upplever den som stressande. Hur kan personalen arbeta för att ge dem boende bättre information om planen och även minska risken att planen ska upplevas som stressande? Positivt med stödåtgärder. Hur ofta uppdateras dessa tillsammans med den boende? Stämningen på boendet är bra. Kan det bli bättre?

17 Framtiden känns oklar för de flesta. Hur kan personal och boende komma vidare? Behöver man tala mer om mål och syfte med verksamheten? Stämningen är god mellan boende och personal. Men hur kommer man över känslan av att inte veta vad man kan be om eller har rätt till? 17

18 REFERENSER Umeå kommuns hemsida: f5588bc html 18

19 19

20 Brukarrevision En granskning av ett särskilt boende inom socialpsykiatrin i Umeå kommun Hösten 2014 fick FoU-panelen vid Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i uppdrag från Umeå kommun att genomföra en brukarrevision vid en av kommunens särskilda boenden inom socialpsykiatrin. FoU-panelen består av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och har en stor bredd i utbildning och yrkeserfarenhet. Panelens medlemmar har genomgått en brukarrevisionsutbildning och man arbetar även som stöd för forskare i olika forskningsfrågor. Mer om FoU-panelen finns att läsa på: