BRUKARREVISION En granskning av Boendestöd i Timrå Kommun. Red: Helene Hillborg

Transkript

1 BRUKARREVISION 2012 En granskning av Boendestöd i Timrå Kommun Red: Helene Hillborg

2 En granskning av Boendestöd i Timrå kommun, 2012 Kommunförbundet; FoU Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box Härnösand Tfn: Fax: E-post: info@y.komforb.se 2

3 Förord Vi vill särskilt tacka alla brukare och personal som bidragit med viktig information till denna undersökning. Vi hoppas också att vi med denna revision kan tydliggöra problem och inspirera till en fortsatt verksamhetsutveckling. 3

4 Innehållsförteckning INLEDNING... 5 UPPDRAG... 5 BRUKARREVISIONEN VAD ÄR DET?... 5 ARBETSSÄTT... 6 RAPPORTENS INNEHÅLL... 6 METOD OCH MATERIAL... 7 URVAL, GENOMFÖRANDE OCH ANALYS... 7 RESULTAT... 8 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 8 MILJÖ... 9 BEMÖTANDE... 9 INFLYTANDE OCH VALFRIHET INDIVIDUELL PLANERING AKTIVITETER VERKSAMHETSUTVECKLING, ÖNSKEMÅL OCH FRAMTID SAMMANFATTNING AV BOENDESTÖD AVSLUTANDE REFLEKTIONER REFERENSER

5 Inledning Det har visat sig vara mycket effektivt att genomföra revisioner där personer med egen erfarenhet av psykiska funktionshinder genomför revisionsarbetet. De intervjuer som brukarrevisioner baseras på karaktären av ett samtal, men förankas i väl genomtänkta frågor som lyfter fram ett brukarperspektiv. Genom att brukarrevisorerna har egen erfarenhet skapar också dennes frågeställningar, synsätt och bemötande en bra grund för att brukarens erfarenheter och önskemål ska kunna tillvaratas på ett effektivt sätt. Uppdrag våren 2012 fick Brukarrevisionen uppdraget att genomföra en brukarrevision vid Boendestöd i Timrå kommun. Revisionen genomfördes under maj/juni månad 2012 av ett team bestående av fyra brukarrevisorer, som alla har egen erfarenhetet av psykiska funktionshinder. Brukarrevisionens uppdrag var i första hand att se närmare på möjligheter till inflytande, individuell planering, bemötande och aktiviteter för de som nyttjar boendestöd. Även den omgivande miljön samt verksamhetens syfte och mål var föremål för brukarrevisionens granskning. Brukarrevisionen vill poängtera att det inte finns något intresse av att peka ut eventuella fel och brister i de verksamheter som granskas. Det övergripande syftet är istället att bidra med unik information och skapa en dialog som kan leda till kvalitetsförbättringar i verksamheten. Brukarrevisionen vad är det? En brukarrevision är enligt RSMH:s och Schizofreniförbundets definition en granskning av en enhet eller verksamhet som ger vård, stöd eller service till personer med psykiska funktionshinder som utförs av brukare/eller närstående ( Syftet med brukarrevisionen är att förbättra verksamheterna med hjälp av brukarnas och närståendes erfarenheter och att stärka brukarnas ställning. Brukarrevisionen sorterar under FoU Västernorrland, en enhet inom Kommunförbundet Västernorrland. Deras arbete startade under 2006 och har, utöver de revisionsuppdrag som genomförts, även utformat litteratur som används i en dialogutbildning för personal som arbetar inom psykiatrin. Utbildningen är främst inriktad på brukarinflytande och bemötande men även återhämtning utgör en del av materialet. Utbildningen genomförs av brukare tillsammans med medarbetare från FoU Västernorrland. 5

6 Arbetssätt Brukarrevisionens arbete består i huvudsak av fyra olika delar och avslutas med en uppföljning i den granskade verksamheten. När revisonen har fått ett uppdrag börjar planeringfasen. Ett antal brukarevisorer inhämtar då information om den aktuella verksamheten och förbereder ett intervjuunderlag. I nästa fas genomförs gruppintervjuer och/eller individuella intervjuer med brukare. För att få en bred bild av verksamheten sker ofta intervjuer också med personalgruppen. Dessa intervjuer ger dels information om hur personalen uppfattar brukaren och dennes behov och dels en inblick i hur de uppfattar sitt arbete och vilka hinder och utvecklingsmöjligheter de ser i sin verksamhet när de får chansen att diskutera vård, omsorg och rehabilitering med personer med egen erfarenhet av psykiska funktionshinder. Intervjuerna genomförs på plats i de aktuella verksamheterna. Under den tredje fasen analyseras och diskuteras materialet i revisionsteamet och en skriftlig rapport utformas. Revisionsteamet redovisar där sitt arbete samt lämnar reflektioner och slutsatser. Intervjuunderlaget är anonymt i rapporten. Slutligen överlämnas och presenteras rapporten för den aktuella verksamheten. Vid det tillfället ges det även goda möjligheter att diskutera och ställa frågor kring materialet. Ett år efter att rapporten överlämnats genomförs ett uppföljningsbesök. Under perioden mellan rapportöverlämnandet och uppföljningsbesöket finns brukarrevisionen tillgänglig för en fortsatt dialog om så önskas. Rapportens innehåll Rapportens innehåll bygger huvudsakligen på de intervjuer som genomförts med brukare och personal. Utöver detta kompletteras rapporten med noteringar och iakttagelser som revisionsteamet gjort i samband med besöket. I rapporten refereras det till om källan är brukare eller personal. I de fall där synpunkter och åsikter inte refereras till någon källa är det revisionsteamets uppfattning som avses. Under vissa delar av rapporten inleder revisionsteamet med en allmän beskrivning av den aktuella rubriceringen. Detta utgör revisionsteamets utgångspunkt eller förhållningssätt till det område av verksamheten som har granskats. 6

7 Metod och material Nedan följer en beskrivning av hur denna studie genomförts. Urval, genomförande och analys Utifrån de boendes önskemål genomfördes både enskilda intervjuer och gruppintervjuer med totalt nio personer som uppbär boendestöd. Tre baspersonaler deltog i en gruppintervju. Inledningsvis informerade revisorerna de personer som tackat ja till att delta i undersökningen om syftet med brukarrevisionen, att den var helt frivillig och att de när som helst under arbetet kunde avsluta sitt deltagande om de ångrat sig, samt att resultatet i största möjliga mån skulle anonymiseras i rapporten och redovisningen till verksamheten. Flera av deltagarna uttryckte sitt gillande av undersökningens inriktning och pekade på ett behov av denna typ av undersökningar. Insamlingen av data bestod av enskilda- och gruppintervjuer, informella samtal och observationer. Observationerna följde ett redan färdigt schema bestående av områdena Arbetsrutiner, omgivande miljö och Socialt samspel. En intervjuguide bestående av fyra frågeområden användes. Dessa var; verksamhet och miljö, inflytande, möjlighet till utveckling samt utveckling av verksamhet. Intervjuerna genomfördes på plats i den aktuella verksamheten och spelades efter deltagarnas godkännande in på band och skrevs ut ordagrant. Ljudfilerna raderades efter avslutad revison. Materialet analyserades och delades in utifrån redan förutbestämda områden. Dessa områden var inflytande och valfrihet, bemötande, miljö, dagliga aktiviteter, individuell utveckling samt Verksamhets utveckling, önskemål och framtid. För att öka tillförlitligheten i resultatet diskuterades det gemensamt i teamet och kopplades samman med de informella samtal och observationer som skett under tiden för insamlingen av data. 7

8 Resultat Beskrivning av verksamheten Boendestöd är ett personligt anpassat stöd som vänder sig till personer mellan 18 och 65 år med psykisk ohälsa i Timrå kommun. Boendestödet erbjuder kostnadsfritt ett personligt anpassat stöd, allt från att bryta social isolering, promenader, stödsamtal, social träning, till hjälp vid myndighetskontakter, komma igång med sysselsättning, att studera etc. Här finns personal som lyssnar, har kontakter och kan ge det stöd som behövs. (hämtat från kommunens hemsida) Boendestöd ger insatser utifrån beslut som tas utav handläggare vid kommunen. Enhetschefen verkställer sen besluten och olika uppdragen delas upp mellan personalen. Personalen har möjlighet att byta uppdrag om det visar sig att samarbetet inte fungerar mellan brukare och personal. I Timrå uppbär 54 personer boendestöd och upptagningsområdet är hela Timrå kommun. Boendestödet kan se olika ut utifrån behov och varierar i intensitet, allt från ett besök var sjätte vecka till två besök om dagen varje dag hela veckan. Utöver besök har personal och brukare telefonkontakt med varandra. Trots en åldersgräns på 65 år erbjuds boendestöd till personer som är äldre. Personal uppger att de träffar personer som är ända upp till 80 år gamla. Boendestödet i Timrå har funnits i tolv år och under den tiden har kontoret hunnit flyttat runt en hel del. Personalgruppen har skiftat genom åren och varit mellan två till fyra heltidsarbetare. Just nu är det tre personal, men inom kort skall en personal sluta. Personalgruppen består i dagsläget av två kvinnor och en man utbildade som undersökterskor och skötare. En personal går nu en yrkesutbildning som behandlingspedagog med dubbeldiagnos kompetens. Brukarrevisorernas observationer och reflektioner Brukarrevisionen framhåller att det är mycket positivt att boendestöd är flexibla vad gäller åldersgräns eftersom psykisk ohälsa ofta inte upphör vid 65 års. De har också erfarenhet av att äldre med psykisk ohälsa ofta upplever att de inte passar in i verksamheter eller organisationer som är riktade till äldre, exempelvis PRO. Det finns en trygghet i att få ha kvar den personal som man lärt känna under en lång tid. 8

9 Miljö Brukaren och personalens uppfattningar/erfarenheter Personalen uppger att boendestödet generellt fungerar bra och tycker sig ha en bra kontakt med enhetschef och biståndshandläggare. Stämningen i arbetsgruppen är bra och de tycker det är roligt att arbeta med brukarna. De uppger att personalgruppen är väldigt olika men säger också att det är en fördel i detta arbete. Personalen ser sitt arbete som värdefullt för brukaren eftersom de erbjuder ett stöd som brukaren har efterfrågat. Personalen uppger att de har en bra arbetsmiljö då de besöker brukaren i hemmet. Det kan upplevas besvärande vid besök där brukaren röker, men detta problem uppfattas dock som litet eftersom brukaren oftast går ut för att röka vid boendestöds besök. Detta uppskattas mycket av personalen. Brukarna uppger att kontakten med boendestöd i allmänhet fungerar bra. För någon betyder boendestöd inte bara att få struktur över vardagen utan också att få en chans att träffa någon annan person än de som finns på dagverksamheten. De uppskattar även att få hjälp att ta sig upp ur sängen och komma igång på morgonen. Någon brukare uppger att det är stressande att ta emot boendestöd i hemmet och önskar hellre att ses på neutral mark. Brukarrevisorernas observationer och reflektioner Det är viktigt att själv kunna välja vart man skall träffa sitt boendestöd. Det kan vid tillfällen vara svårt för personal att bedöma hur en brukare mår och det är därför viktigt att personalen känner sina brukare väl så de får en fingertoppskänsla i hur de skall bemöta och veta hur mycket man skall försöka pusha på en individ. Resurser för att komma utanför hemmet är viktigt. Bemötande Brukarens och personalen uppfattningar/erfarenheter Brukarna uppger att de känner sig trygga med personalen och uppfattar bemötandet från dem som gott. De upplever sig också bli respekterade i sitt hem. En brukare uppger dock att han/hon ibland inte känner sig lyssnad på när han/hon upprepade gånger får förklara vad boendestöd kommit överens om att göra tillsammans med honom/henne i hemmet. Detta förekommer framförallt när någon annan än den ordinarie boendestödjaren besöker honom/henne. Brukarna tycker också att det är bra att personalen ringer på morgonen innan de kommer på besök eftersom de då kan välja om de vill minska/öka på besöket just för stunden på grund av måendet. Det är också bra att få veta vem som skall komma om man har olika personal. Det finns dock några brukare som uttrycker att de har svårt att be om 9

10 hjälp och att ta emot hjälp och de poängterat att det därför är bra om personalen frågar flera gånger innan de ger upp något de har sett att brukaren kanske behöver. En brukare uppger att det kan vara svårt att få kontakt med boendestöd via telefon då de ringt till boendestöds kontor. Möjlighet att tala in på telefonsvarare finns, men för en del brukare kan det kännas mycket svårt. Personalen uppger att de inte ser brukaren som en brukare i första hand, utan som en person som de skall besöka och ge stöd till. De uppger också att de vid semestertider ser till att det alltid finns en eller två fasta personal kvar så att brukare som inte vill ha vikarier fortsatt skall känna sig trygga. Brukarrevisorernas observationer och reflektioner Brukarrevisionen uppfattar att det finns en bristande kommunikation mellan personalen som kan förbättras. Om kommunikationen förbättras kan onödiga energikrävande diskussioner om vad som skall utföras under boendestöds besök undvikas och relationen förstärkas mellan brukaren och boendestödet. Det är dock enligt brukarrevisionen viktigt att brukaren har ett värdigt boende som inte övergår i sanitär olägenhet, så vad som behöver göras i hemmet behöver kontinuerligt och respektfullt föras med brukaren. På grund av att brukare ibland har svårt att uttrycka vad de behöver poängterar brukarrevisionen åter hur viktigt det är att skapa en relation med brukaren och ha kontinuitet i vilken personal som besöker brukaren. Brukarrevisionen uppfattar personalen som respektfulla och välvilliga att ge så bra stöd som möjligt till brukarna de besöker. För att förbättra möjligheten för brukaren att nå personalen det exempelvis finnas möjligheter att vidarekoppla telefonen på kontoret till mobilen. Inflytande och valfrihet Brukarens uppfattningar/erfarenheter Flertalet brukare som intervjuades säger sig ha blivit erbjuden boendestöd. En brukare uppger exempelvis att de föreslagit boendestöd på sjukhuset. En person sökte själv boendestöd. Samtliga brukare uppger att de varit med då beslut tagits om vilken hjälp de behöver. De uppger också att de tillsammans med handläggaren bestämt när uppföljning av beslutet ska ske. En brukare säger sig dock inte ha fått tagit del av biståndsbeslutet. Brukarna uppger vidare att de blir lyssnad till när de velat ändra insatser och intensitet i boendestödet. De uppger också att de blivit hörda vad gäller om de vill ha besök av samma boendestödjare eller om det går bra med vilken som helst. Trots att brukarna varit med när beslut tagits uppger de att de inte har någon kunskap om vilka olika sorts stöd boendestöd har att erbjuda. De 10

11 uppger att de fick muntlig information vid beslutstagandet men att de nu glömt bort den informationen. De uppfattar också att den informationen var otydlig. Det finns vissa brukare som uppger att de tackat nej till boendestöd på grund av att de inte riktigt förstått vad boendestöd har för uppgift. En del brukare säger sig inte veta om de valt vem av personalen som de har som boendestödjare och en brukare uppger att de bara blivit tilldelade sin boendestödjare. En person säger sig ha blivit tillfrågad om en förändring då denne tyckte det blev jobbigt med flera olika personer som kom på besök. Sammantaget upplever de intervjuade brukarna att de kan påverka hur deras stöd skall se ut och hur ofta de behöver träffa boendestöd genom att prata med personlen. En brukare menar dock att han/hon inte vet hur man går till väga för att ändra ett beslut då de aldrig pratat om det. En del brukare har en kontaktperson bland personalen i boendestöd medan andra har en kontaktperson utanför personalgruppen. Dessa kontaktpersoner har de blivit tilldelade sig. En av de intervjuade vet dock inte om han/hon har en kontaktperson, men uppger att det kanske kan vara den person som han/hon pratar mer med. Att ha en kontaktperson uppfattas av de flesta ha fungerat bra. En person har dock avstått från att ha en kontaktperson eftersom han/hon upplevt att det inte fungerat bra. Personalens uppfattningar/erfarenheter Personalen uppger att boendestöd är frivilligt och att de inte har egna nycklar till brukarens lägenhet. De uppger vidare att brukaren har möjlighet att byta boendestödjare om de tycker att det inte funkar. De uppger vidare att när de besöker brukaren i deras hem är det de som anpassar sig efter brukarens önskemål. De uppfattar sig vara flexibla i sitt arbete så länge de insatser som utförs finns beskrivet i biståndsbeslutet. Enligt personalen har brukaren möjlighet att ändra i besluten om en ny insats skulle bli mer permanent. Uppföljning av beslut sker i samråd med brukaren och normalt var tredje till var sjätte månad. Personalen uppfattar att de arbetar med brukarinflytande eftersom brukaren har möjlighet att påverka ett beslut även om det ligger. De kan alltså påverka riktningen i arbetet under tidens gång. De uppger att de för en ständig dialog med brukaren om detta. Brukarrevisorernas observationer och reflektioner Information är ofta en färskvara som kontinuerligt behöver underhållas. Trots personalens uppfattning om att de arbetar aktivt med brukarinflytande uppkom det i intervjuer med brukare att detta ibland inte var tillräckligt. Brukarrevisionen uppfattar att brukarinflytandet generellt är ganska bra. De vill dock poängtera information och kommunikation med de boende om vad de kan erbjuda och hur de skall gå tillväga för att ändra insatser kan förbättras så att alla upplever att de har inflytande i de insatser som skall erbjudas. 11

12 För att ytterligare stärka brukarinflytande kan man som verksamhet exempelvis arbeta med brukarråd, en grupp brukare som de kontinuerligt träffar för att lyssna och diskutera tillsammans med om hur verksamheten kan utvecklas. Individuell planering Personalens och brukarens uppfattningar/erfarenheter Personalen uppger att alla brukare har en individuell plan och känner till den. De framhåller också att en ny genomförandeplan håller på att arbetas fram. Den nya planen skall öka brukarens möjlighet att snabbt kunna ändra i biståndsbeslutet om behov uppstår. Beslutsvägen blir därmed kortare. Några brukare uppfattar att de inte har någon genomförandeplan. Det tycks ibland vara oklart vad en genomförandeplan egentligen är. En del tolkar beslutet som en individuell plan och andra vet inte vad det är för något eftersom de inte anser sig ha varit med och skrivit någon. Trots oklarheter kring detta säger sig många brukare ha blivit hjälpta av boendestöd och att de varit ett stöd i deras individuella utveckling. En brukare menar dock att det är skillnad på vilken personal som arbetar. En del arbetar tydligt utvecklingsinriktat medan andra är mer som en kompis. Det fanns också brukare som upplevde det stressande när chefen ringde och frågade hur det gick för dem, exempelvis om omfattningen av boendestödet var rätt anpassat. Det upplevdes stressande eftersom de då kände krav på sig att skynda på med att bli bättre och var rädda att förlora sitt stöd för fort. Brukarrevisorernas observationer och reflektioner Brukarrevisionen tycker att det är jättebra att brukaren får kortare beslutsvägar. Det öppnar upp för mer spontana aktiviteter, ökat brukarinflytande och snabba ändringar i beslutet om nya/andra behov skulle uppkomma. Vidare menar brukarrevisionen att information och delaktighet kring den individuella planen för vissa kan förbättras så att alla berörda har full kontroll över vilka insatser som man kommit överens om. Brukarrevisionen ser också ett dilemma när brukaren upplever rädsla att berätta om sin utveckling på grund av rädslan att förlora sitt stöd eller få minskade resurser. Kanske kan sådana viktiga samtal göras tillsammans med den person brukaren känner bäst och känner tillit till. 12

13 Aktiviteter Brukaren och personalens uppfattningar/erfarenheter Några brukare uppger att de har en praktikplats att gå till under dagen, någon besöker dagverksamhet och en del går hemma i väntan på att få en praktikplats. Det finns också några som inte har någon form av aktivitet alls under dagen. De yngre brukarna efterlyser andra aktiviteter än dagverksamhet och några av de i medelåldern tycker att de behöver något mer meningsfullt än det dagverksamheten kan erbjuda. Alternativa aktiviteter som att exempelvis gå på RSMH får de göra på egen hand. En brukare beskrev att han/hon kunde sakna alternativa aktiviteter och gav som exempel att han/hon vid tillfälle ville gå ut och fika, men eftersom det inte stod i beslutet kunde de inte göra det. Personalen uppger att brukarna inte har några gemensamma aktiviteter som de kan gå på utan får vända sig till RSMH eller har annan typ av sysselsättning som dagverksamhet och vänner. Brukarrevisorernas observationer och reflektioner Brukarrevisionen menar att det är viktigt att insatserna inte blir fyrkantig. Vid psykisk ohälsa och samtidig isolering/ensamhet kan det vara viktigt att fånga tillfället och att spontana aktiviteter då är möjliga att få utföra. Brukarrevisionen menar därför att det kan vara bra att skapa utrymme i beslut för att kunna göra sådana spontana aktiviteter, som att exempelvis gå ut och fika, möjliga eftersom det kan understödja återhämtning och rehabilitering. Brukarrevisionen ser också att möjligheten för de unga med psykisk ohälsa att få praktisera och arbeta är mycket betydelsefulla. När någon känner sig redo att påbörja en sådan rehabilitering är det viktigt att det finns resurser så att de kan påbörja insatsen utan långa väntetider. Allt för lång väntan riskerar att påverkar både hopp, mod och beredskap negativt. Brukarrevisionen ser utifrån brukarnas berättelser ett behov av alternativa aktiviteter till den dagliga verksamheten eftersom alla inte upplever sig passa in där. För vissa kan en sådan verksamhet snarare bekräfta sjukdom och utanförskap istället för återhämtning och gemenskap. Det är viktigt att fånga upp dessa människor och förhindra fortsatt stigmatisering och isolering. Med det menar inte brukarrevisionen att alla upplever det så. För många kan det naturligtvis dagverksamhet vara en meningsfull aktivitet. Verksamhetsutveckling, önskemål och framtid Brukaren och personalens uppfattningar/erfarenheter Flera brukare ser ett behov av att utveckla boendestöd till att ha ett större helhetsperspektiv kring individen och dennes behov och inte vara be- 13

14 gränsade till boende. De anser också att personalen borde ha tydligare arbetssätt för hur de tillsammans kan skatta vilka aktiviteter som värderas och prioriteras av brukaren så att de bättre kan planera vad de skall fokusera på i sin rehabilitering. Flera brukare ser positivt på framtiden och hoppas kunna arbeta, åtminstone deltid, inom fem år. Personalen är mycket positiva till arbetet med den nya genomförandeplanen, där beslutsvägarna för brukaren blir kortare. De ser sig också sakna möjlighet till kompetensutveckling och handledning. Vidare ser de ett behov av och hoppas att verksamheten skall utvecklas till att ha en större inriktning på att ge stöd till yngre i att nå och få ett arbete. De tror överlag att verksamheten behöver utvecklas till att anpassa sig bättre till de yngres behov av alternativa aktiviteter till dagverksamheten. De ser också att det kommit familjer som behöver stöd. De tror också att det kommer att finnas ett ökat behov av att utöka verksamheten till att vara öppen även på kvällstid om verksamheten inriktar sig till att passa de ungas behov. De hoppas vidare att det inom fem år finns ett lagstöd som ger alla rättigheter till boendestöd om de har behov av det. Brukarrevisorernas observationer och reflektioner Brukarrevisionen ser det som mycket viktigt att personalen får möjlighet till kompetensutveckling, att de får möjlighet att hålla sig uppdaterade med nya rön och metoder för återhämtningsinriktat arbete. De ser det som svårt att kunna utveckla en verksamhet om inte dessa bitar finns med. De ser också ett mer holistiskt perspektiv som viktigt för återhämtning eftersom långvarig psykisk ohälsa ofta påverkar hela livet. Vidare menar brukarrevisionen att ett sätt att utveckla en verksamhet kan vara personal med kompetens att använda olika verktyg för att upptäcka brukarens uppfattning av och tillfredställelse med hur de fungerar och värderar olika aktiviteter. Detta som stöd för att veta vilka insatser och aktiviteter som skall prioriteras. Brukarrevisionen är mycket positiv till personalens önskemål om verksamhetsutveckling. De ligger i linje med ett återhämtningsinriktat arbete. De ser också möjligheten till stöd på kvällstid, natt och helger som viktigt eftersom många med psykisk ohälsa har det jobbigt och behöver stöd även under dessa tider. 14

15 Sammanfattning av boendestöd Område Positivt Utvecklingsområden Miljö God arbetsmiljö med bra samarbete mellan personal, handläggare och enhetschef. Betydelsefull verksamhet för brukarna. Finns behov bland brukare att kunna ses mer utanför hemmet på neutral mark, i vanliga miljöer så som caféer, bibliotek, träningslokaler, bio, promenader etc. Bemötande Gott bemötande från personal (respektfulla i brukarens hem) Brukare känner sig trygga med personalen. Vissa brukare känner sig ibland inte lyssnad till, får upprepade gånger diskutera vad de kommit överens om med personal - Bristande kommunikation mellan personal. Vissa brukare upplever det svårt att ta emot/be om hjälp bra om personal som känner brukaren väl frågar vid upprepade tillfällen. Svårt att få kontakt via telefon, behov av vidarekoppling till personals mobil. Inflytande och Valfrihet Brukarna upplever att de generellt kan påverka hur deras stöd skall se ut. Att ha en kontaktperson har för de flesta fungerat bra Det finns möjlighet att byta boendestödjare Uppföljning av beslut var tredje till var sjätte månad. Osäkerhet/ovetande om vilket stöd boendestöd kan erbjuda utöver det de själva tar del av eller hur man ändrar ett beslut - Bristande information/kommunikation. Alla brukare har inte vetskap om vilken som är deras kontaktperson Ökat brukarinflytande genom exempelvis brukarråd i verksamheten Individuell planering/ utveckling Flexibel i åldersgräns (ger även stöd till dem som är över 65 år) Alla har en individuell plan. En ny genomförandeplan är under utveckling kortare beslutsvägar för att ändra behov av stöd. Brukarna uppfattar att boendestöd varit ett stöd i deras personliga utveckling Alla brukare uppfattar inte att de har en individuell planering. Oklart vad en genomförandeplan är tydligare information och ökad delaktighet kring de beslut som tas. Upplevs stressande för vissa att få telefonsamtal om hur det fungerar för dem. Upplevde krav att snabbt bli bättre och rädd att förlora sitt stöd för tidigt. Aktiviteter Möjlighet till praktik och dagverksamhet Svårigheter att göra spontana aktiviteter som inte står i beslutet kunna fånga tillfället. Behov av alternativa aktiviteter till dem som inte upplever sig passa in i dagverksamheten Verksamhets utveckling, önskemål och framtid Ökat helhetsperspektiv kring individen och dennes behov inte vara begränsade till boende Verktyg/kompetens för att kunna skatta vilka aktiviteter som värderas och prioriteras av brukaren Möjlighet till kompetensutveckling Möjlighet till handledning Utveckla verksamheten att nå nya grupper så som unga och familjer (flexibla i insatser, fokus på arbetsliv, alternativa aktiviteter till dagverksamhet, utökade öppettider). Önskemål/hopp om boendestöd som lagstadgat stöd. 15

16 Avslutande reflektioner Boendestöd är en betydelsefull och viktig verksamhet som står för ett flexibelt och mångfacetterat stöd till personer med psykisk ohälsa. Ett stöd som kan vara både praktiskt och socialt, men med syfte att stärka individen att klara sin vardag i bostaden och ute i samhället på bästa sätt. Avgörande i boendestödets insatser är vilka levnadsförhållanden insatserna genererar för brukaren. Grundar sig insatserna på oflexibla strukturer eller präglas de av integritet, flexibilitet och delaktighet? Denna brukarevision visade att det fanns flera positiva förhållanden inom boendestöd, exempelvis att brukare upplever att de fått växa med stöd av verksamheten, att de planerar att förkorta beslutsvägar när nya behov av stöd uppstår och att brukare får möjlighet att utvecklas mot arbetslivet, även om verksamheten önskar att detta vore ännu tydligare. Men, det fanns även möjligheter att utveckla verksamheten att bli än mer anpassad utifrån brukarnas behov. Revisionsteamet noterade glädjande att det finns många idéer och ambitioner hos både deltagare och personal för att inleda ett sådant utvecklingsarbete och menar att man därigenom har en av de viktigaste förutsättningarna för att nå ett bra resultat. Avslutningsvis vill vi lyfta teamets reflektioner/slutsatser. Nedan följer ett antal punkter som kan fungera som underlag i den fortsatta diskussionen kring hur verksamheterna kan utvecklas: Hur kan man utveckla aktiviteter för olika individer så att alla får möjlighet att göra någonting de uppfattar som meningsfullt? Hur kan verksamheten arbeta för att kunna erbjuda alternativa aktiviteter till dagverksamhet? Hur kan man jobba med aktiviteter för att vara mer ute i det vanliga samhället? Finns möjlighet att säja ja till spontana aktiviteter som inte står i beslutet om det skulle uppkomma önskemål och behov av att fånga tillfället? Allt i syfte att främja återhämtning och minska isolering. Hur kan verksamheten arbeta med att förbättra informationen om vad boendestöd kan erbjuda och de beslutsprocesser som finns för att få boendestöd. Tydlig skriftlig information, rutiner för uppföljningar av vad man pratat om och erbjudit, förvissa sig om att man förstått eller kommit ihåg, etc.)? Finns det möjlighet att vidarekoppla telefonen till personalens mobil så att alla brukare kan känna trygghet i att nå personal vid behov? Hur kan informationen bli tydligare så att alla brukare vet vilken som är deras kontaktperson och vad det står i deras genomförandeplan? Hur kan rutiner för uppföljning förbättras så att alla brukare kan känna trygghet i att detta görs för deras skull? 16

17 Hur kan verksamheten arbeta för att vidga perspektiven och få en helhetssyn på individen och dennes behov? Finns det verktyg/kompetens att använda som hjälp i att tillsammans med brukaren utröna behov, vad som värderas högt och vad som skall prioriteras i boendestöds individuella arbete? Vilken kompetens behövs för att uppfylla de behov som boendestöd möter? (Kurser, utbildningar, nya arbetssätt/ tillvägagångssätt, handledning, verktyg att använda i arbetet) Brukarrevisionen rekommenderar också att använda Socialstyrelsens riktlinjer för psykosociala insatser (Socialstyrelsen, 2011) i arbetet med verksamhetsutveckling. Referenser Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Timrå kommuns hemsida 17

18 Brukarrevision En granskning av boendestöd i Timrå kommun Våren 2012 fick Brukarrevisionen uppdraget att genomföra en brukarrevision av boendestöd i Timrå kommun. Under maj/juni 2012 genomfördes revisionen med ett team av fyra brukarrevisorer som alla har egen erfarenhet av psykiska funktionshinder. Vid bearbetning av materialet har brukarrevisionen erhållit stöd av forskningshandledare från FoU Västernorrland. Brukarrevisionen sorterar under FoU-Västernorrland som finansieraras av kommunernas socialtjänster i Västernorrland med Kom-munförbundet Västernorrland som huvudman. Enhetens uppdrag är att fånga upp idéer och stödja forsknings-, utvecklings- och uppföljningsprocesser inom socialtjänsten samt att göra dessa tillgängliga för socialtjänstens personal. mer information om FoU Västernorrland finns på Kommunförbundet Västernorrland, Box 3014, Härnösand. Tfn Fax E-post info@komforb.se 18