SMS väcker intresse SMS som konferensinslag? När frågan ställs tror många att webbforum och e-post är ett bättre forum för dialog, än en mobilburen SMS-tjänst. Men när de praktiska testerna gjordes i samband med SVIT04 visar sig förvånande resultat för det nya mediet. Respons på föreläsningar via öppna frågor per SMS var mycket populära. Medan SVIT04 hade 10 inlägg på webbforum kom det in cirka 350 inlägg via SMS under dagens lopp. Dessutom visade sig inläggen vara förvånansvärt 1. innehållsrika, 2. nyanserade och 3. välskrivna SMS må vara etablerat i lärarkåren, men användning i konferenssammanhang är helt nytt. Det fanns förstås även invändningar mot messande: det blir så korthughet och stressande. Lämpar sig bättre för ja och nej svar Andra pekar på att den omedelbara responsen man förväntar sig vid användning av dagens snabba kommunikation uteblev: ja, men vi fick ingen feed back på våra sms. Det här är en viktig aspekt att se över vid en ny användning. Samtidigt som både användningen av SMS och andra tekniker ännu är bristfällig, avslutar vi med att citera ett av många positiva inlägg: Jag tycker det har varit en superbra dag som verkligen har bekräftat det som jag försöker arbeta för. Ett flexibelt lärande där IKT är ett utmärkt redskap! SMS-tjänsten utvecklas av forskare vid Interactive Institute, Studio 12-21 resp Sense, för rådslagsfunktioner. Peter Becker
Lärares syn på hinder och möjligheter med medier och IT Konferenserna SVIT04 den 2 november 2004 behandlade temat Skapande och lärande med medier och IT. Under förmiddagen hölls en serie föreläsningar som belyste temat. (Se video på www.svit04.se och artikel i DIU nr 7/04). SVIT04 var ett rådslag. Vad tänkte deltagarna, vilka är deras uppfattningar kring temat? Här redovisas några av deltagarnas tankar, speglade genom deras svar på SMS-frågor (ytterst sparsamt redigerat). Vilka kompetensinsatser för lärare kräver arbete med medier och IT? (Fråga 3) Den första innehållsfrågan rörde kompetensinsatser. Den fick 56 svar, varav många var utförliga och konkreta. Några svar antydde övergripande modeller för att åstadkomma förändring: 1.Vara en del av skolutvecklingsarbetet! 2 kompetensutv tillsammans i arbetslaget med stöd 3 stöd i form av olika resurser o material användarkunskap av verktygen, kunskap om att använda internet som vardagsverktyg, grundutbildning på lärarhögskolan för alla och en satsning på fortbildning. En hel del konkreta förslag kring arbetet på skolenheten kom in: 1. Stöd i skolan av ledning och kollegor, utökat samarbete. Fortbildning, handledning, ledning och tid! Obligatorisk skolledarutbildning är en bra start. Rektorns stöd är viktigt för kontinuitet 2. Mediepedagoger anställda på skolorna 3. Tid att utnyttja den utrustning som faktiskt finns! 4. Grundläggande utbildn i kamera och progr. Använd MM-byråns kurser. Bilda grupper som stödjer varandra. 5. Dagar då lärarna får prova på tekniken praktiskt 6. I första hand krävs det fungerande utrustning,tid,samt tex ett nätverk där man lyfter frågor och kan delge varandra Likaså förslag för regioner och lärarutbildningen Centralt arrangerade o finansierade workshops i regionerna GENOM ATT INTEGRERA MEDIEUTBILDNING I T EX LÄRARUTBILDNINGEN Men här uttrycktes också tvekan: Jag tror att det krävs ganska stora insatser. Jag tror inte att lärarkåren är så it-mogen som man tror. Vilka är de främsta hindren for arbete med medier och IT i skolan? (Fråga 4) 64 svar, också här välformulerade och uttrycksfulla. Vanligaste svaren rör brist på tid och pengar:
Tiden. Tid måste avättas för reflktion och planering och samtal... Utvecklingsarbete måste få ta tid., att bildlärarna får mer tid med eleverna relevant utrustning och allra viktigast är att lärarna får samma arbetstid så att det går att samarbeta liksom Största hindret är att hinna med planeringen. Vi prioriterar bort gestaltningen. pengar, pengar och pengar. It kräver under håll dvs. Ekonomiska resurser. Sedan måste alla vara initierade i arbetet med medie kommunikation. Men här finns också rum för självkritik i lärarkåren: Attityder o förhållningssätt Ringa eller obefintliga kunskaper och Kunskapen hos lärarkåren och utrustning som är något sånär modern, vilket vi inte har idag. Mer av samma slag av kritik: frånvaro av nyfikenhet. och Lärare måste våga att inte vara bäst klassen, lära sig av eleverna och tillsammans med eleverna. Krånglande teknik får sin släng av sleven: Tillgängligheten, bra teknik som är anpassad efter de pedagogiska behoven, fler datorer Begränsningar på servern som användare i datasystemen. Skolledningen är viktig: Rektorn spelar en viktig roll för att driva it-frågor och fördela resurser. Stödjande resurser för lite goda exempel. det måste belysas fler goda exempel. En kort och talande kommentar: inte är det eleverna iallafall Men anslaget är positivt: främsta hindren är tiden och tekniken. Viljan finns. /micke Hur kan medier och IT bidra till lärandet? (Fråga 5) Sammanlagt 42 svar som ger en mångfacetterad skala av argument, varav några: Att man kan lära på många olika sätt. Datorn är ett verktyg om man har finmotoriska problem. Fina presentationer. Gestaltning bidrar till erfarenhetsmässigt lärande lrandet r en skapande process /skapa/ kunskap. medier är verktyg för att skapa med Genom dem kan kunskap göras synlig o dokumenteras. Göra det lustfylt och roligt. Det kan vara kul att lära sig saker och ting. F Intresset kan öka. Inlärningen blir nog bättre med flera trådar. Jobb med verkligheten. Producera något Man lyfter fram fler sorters kunskap. Man har roligt. Processen viktigare än resultatet Ugår från elevernars verklighet medför engagemang o ökad förståelse vilket medför lärande Viktigt att få gå hela vägen från idé till produkt. det ger tillgång till ett nytt språk och nya sätt till utveckling och kreativitet det öppnar upp nya vägar för både elever och pedagoger. Vi kan mötas på en gemensam plattform. elever somhar förtrogenhet med it o medier har redskap o kan vara med i dem demokratiska samhället o påverka flera inlärningstilar tillgodoses vi använder flera sinnen därmed lär vi mer och bättre, inget att tveka,på viktiga i de estetiska lärprocesserna men glöm inte dans och slöjd! framför allt genom att underlätta integration mellan olika ämnen
genom att eleverna blir grundligt informerade om var man hittar tillförlitlig information genom att utveckla fler sinnen, öppna upp individens kreativa förmåga och att koppla skolan till samhället. genom att vidga elevers syn och tänkande lärandet blir anppasad till den aktuell tecknologiska samhellet som förskollärare har jag alltid låtit barnen skapa med olika uttrycksmedel för att tillägna sig kunskap. It hjälper till med denna process. Fria svar En idé var att publiken skulle kunna göra fria inlägg kring konferensens tema. Ett exempel: T1 varför är gymnasieskolan bortglömd i diskussionen om IT i skolan och under skolforum. Detta meddelande gick då fram till programledaren under sändning. Utöver inlägg kring konferensens tema använde deltagarna frisvar för egna syften. Ett kreativt sätt att använda SMS från publiken var att tipsa sändningsledning om problem genom SMS. Någon minut efter start kom således: var är ljudet de första minuterna saknades ljud i sändningen. Från en ort som drabbades av teknikstörningar kom kommentarer: Tekniken, den fungerade väldigt sporadiskt. SMS-responserna var överlag positiva. Vi citerar några typiska: Jag tycker det har varit en superbra dag som verkligen har bekräftat det som jag försöker arbeta för. Ett flexibelt lärande där IKT är ett utmärkt redskap! MITT SAMLADE INTRYCK AV DAGEN ÄR POSITIVT! INTRESSANTA INLÄGG! Och så citerar vi det fyndiga svaret på en enkätfråga: ring till mig så berättar jag :-) Nu kan vi inte identifiera avsändare (avsiktlig sekretess), så vi kan inte ringa upp. Men du är välkommen att höra av dig till redaktionen! Peter Becker e-post: peter.becker@diu.se
Försök med SMS-dialog på SVIT04 Hur delar man erfarenheter, diskuterar perspektiv och strategier? Den frågan har alltid stått i centrum för Föreningen Datorn i utbildningen. Ja, det är grundvalen för verksamheten. Att utgöra en mötesplats för erfarenhet och perspektiv kring IT i skola. Arrangörerna av SVIT04 brottades länge med frågorna kring formerna för konferensen. Kunde man föra en dialog mellan nio olika scener? Utan att ställa allt för höga krav på tekniken eller arrangörer och deltagare? Beslutet blev en kombination av ett antal tekniker. Grunden var regionala evenemang, med direkt dialog och erfarenhetsutbyte. Beprövad konferensverksamhet. Till det kom sedan ett antal andra spår: en serie videosända inledande föreläsningar. Sända från en ort, med tanke på att minimera teknik. Med webbvideo, dvs inte traditionell videokonferens, utan med strömmande Internet-teknik, vilken möjliggör mottagning i varje ansluten dator. Nåja, med hyfsad bandbredd (500 Kbps eller 0.5 Mbps) och uppdaterade drivrutiner. Korta videoinslag, med intressanta talare från olika områden och landsändar. Illustrerande med konkreta videoinslag producerade i de olika arrangerande regionerna. Var och en fick i uppdrag att göra en video. De flesta lyckades, och med den äran. Inslagen mixades under sändning, så att de kunde ses från alla scener. Men hur skapa dialog, det vill säga möjlighet till återkoppling? Vid en träff mellan arrangörerna bestämdes att ett manifest skulle utarbetas att antas den 2 novermber under SVIT-konferenserna. Här pågick en e-postdialog före dagen med finslipning av dokumentet. Det blev en budkavle över Internet och ett manifest. Hur spreds budkavlen vidare? Det är svårt att veta. Liksom de flesta pyramidbrev, ebbade det ut - utan att skapa något problem med överbelastning i mailservrar på grund av flitig vidaresändning ;-) En SVIT04-webbplats skapades långt före konferensen, med länkar till regionala webbsidor. Här öppnades också ett forum för inlägg, frågor och diskussion, dagen för SVIT04. Men detta behövde förstärkas med ytterligare någon kanal. Vi funderade på Tablet PC PC där man skriver direkt på skärmen utlånade till publik på de olika orterna. Krångligt. Slutligen föll valet på SMS, med användande av de mobiler de flesta redan är utrustade med. SMS för konferensdialog SMS-tjänsten gjordes tillgänglig genom ett avtal med en forskargrupp i Interactive Institute som utvecklat en teknik, som använts under en tidigare konferens i juni i år. Upplägget blev: introduktion av användning av mobilen som en del av inledningen av konferensen. Budskapet var använd mobilen för att sända kommentarer och svar på enkätfrågor. Instruktionen var 1. sätt på mobilen 2. stäng av ljudet 3. håll dig kort, använd nyckelord, meddelanden på max 160 tecken 4. anmäl dig genom ett sms (om du inte gjort det i förväg) 5. ta emot och svara på utsända frågor (tio sammanlagt under dagen) 6. skicka in egna kommentarer
Totalt anmälde sig upp emot 200 personer. Det var långt över förväntan. Attityden var förvånansvärt positiv. Svaren blev också häpnadväckande många, väl formulerade och intressanta. Här intill följer valda utdrag. Peter Becker Bakgrund Under SVIT04 konferenserna kunde SMS användas som en kontaktväg för både frågor och inlägg. SMS-tekniken har utvecklats inom Interactive Institute, studiorna Sense i Åre och [12-21] i Växjö. Utgångspunkten var att Studio [12-21] i projektet [demos], ville undersöka hur mobila lösningar kan stödja och underlätta tillgänglighet och kommunikation i demokratiska sammanhang med fokus på ungdom. Nu arbetar man vidare med prototypen i nya sammanhang där verktygets potential undersöks. - Vad som är nyskapande med det här projekt, säger Helena Collin, är att vi undersöker hur nätverk utvecklas socialt genom användandet av teknik. Vi skapar en kedja mellan de delar som stödjer effektiv interaktion. Kedjan består av de tre faserna: engagemang, analys och kommunikation. Utångspunkten är vad som får bra communities att fungera. I arrangemang som exempelvis denna konferens kunde SMS Navigator användas som ett realtidsverktyg med syfte att öka interaktionen mellan programledning, arrangörer, föreläsare och deltagare och möjlighet till direkt feedback. Studio [12-21]:s forskningsområde ligger i skärningspunkten mellan ungdomskultur och interaktiva medier. Ungdomars egna drivkrafter och intressen ska stå i centrum för studions forsknings- och utvecklingsprojekt. Det kräver att ungdomar på olika sätt är delaktiga i studions projekt och ges utrymme att formulera inriktning och innehåll. Sense forskar kring hur trender uppkommer, utvecklas och påverkar samhället. Båda är delar av det nationella forskningsbolaget Interactive Institute. Kontakt Helena Collin, Interactive Institute/Studio [12-21] epost Helena.collin@tii.se, mobil 0733-367750 www.tii.se