NTFs pedagogiska verktyg

NTFs pedagogiska verktyg Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande 1

Kursstarten viktig Att gå på kurs innebär ofta att ge sig ut på okänt vatten, träffa nya människor och utsätta sig för att kanske inte riktigt veta om man kommer att förstå allt, kunna delta i diskussioner och grupparbeten som man egentligen vill etc. Försiktighet och osäkerhet är vad många känner vid kursstarten. Samtidigt vet vi att det är med engagemang och öppen dialog deltagare sinsemellan och mellan lärare och deltagare som lärandet stimuleras som mest. Kursstarten är därmed väldig viktig både för att skapa trygghet och öppna upp för nyfikenhet om det som ska ske under kursen/utbildningen. Presentationsövningarnas mål Ju längre tid det tar innan man får prata och hitta en kontaktyta med andra kursdeltagare desto större är risken att man är tyst under lång tid av kursen. Att inleda kursen med s k presentationsövningar har som mål att öppna för kontakt mellan kursdeltagarna, få de första osäkerhetskänslorna att försvinna och att möjliggöra för ett aktivt deltagande under resten av kursen. Det handlar om enkla aktiviteter, som ibland kallas islossare eller starters, som snabbt skapar sorl och aktivitet bland deltagarna. Olika övningar för olika situationer Även om alla övningar har samma mål så måste de trots allt anpassas till varje kurssituation. Kurser och kursdeltagare är olika. En bra presentationsövning ska passa för just den unika kursgruppen och kursen. Det ska alltså vara så att kursdeltagarna (= vilka personer), innehållet och kursuppläggningen är det som fäller avgörandet när man väljer presentationsövning. Som utbildare/kursarrangör är det därför viktigt att samla på sig många olika övningar för att kunna välja ut den mest lämpliga inför varje kurstillfälle. Ibland ska man ha en övning som bara tar 2-3 min och öppnar för kontakt mellan människor två och två, medan ett annat tillfälle ger utrymme för kanske 20-30 min inledning med aktivitet i grupp om 6-8 personer för att lära känna varandra djupare. 2

Exempel på presentationsövningar Här presenteras tre olika exempel på övningar med tips om var de kan passa bäst och hur de genomförs. Kompassen Vem är vem? Lämpligast: När kurstillfället är kort ½-1 dag och tidsutrymmet för presentation är litet, men samtidigt viktigt att deltagarna får en snabb överblick över varandra. Kan locka till skratt. Tidsomfattning: 3-5 minuter Genomförande: Alla kursdeltagare står upp. Utbildaren/läraren ger instruktion om att rummet delas in i kompassens fyra riktningar. Väggarna benämnes norr, söder, väster och öster. Eventuellt kan skyltar sättas upp för tydlighetens skull. Deltagarna skall sedan ta ställning till ett antal påståenden och rent fysiskt förflytta sig i det vädersträck som har det påstående som stämmer in på dem själva. Förslagsvis genomför man övningen med de första påståendena mer generella, medan de senare innehåller något mer personliga ställningstagande. Påståendeexempel: Alla villaägare i Norr, bostadsrättsinnehavare i Söder. Ni som föredrar vin i Norr, öl i Öster och vatten i Väster. Ni som alltid har cykelhjälm i Norr, ibland i Söder och aldrig i Väster. Bollen Lämpligast: När det kan vara en fördel att deltagarna lär sig varandras namn för att få bra kontakt under kursen. Tidsomfattning: vid grupp om 10 eller 20 st uppdelade på två grupper ca 10 min. Genomförande: Fri yta i rummet för att kunna ställa upp deltagarna i ring. Redskap - tennisboll eller liknande. Alla deltagarna ställer sig i en ring. Bollen kastas till valfri person som då säger sitt namn. Bollen kastas runt ett antal varv tills alla har haft den minst tre gånger. Man kan öka den personliga kännedomen genom att varje person utöver sitt namn skall lägga till något typiskt för henne/honom. Lasse, jag dansar gärna bugg. Lisa, jag samlar frimärken. När personen får bollen nästa gång nämner hon/han en annan egenskap. Lasse, jag har en vinprovarklubb. Efter en liten stund. Som ett test på att deltagarna kan varandras namn. Kan man göra så här: När bollen fångas skall man istället för att säga sitt eget namn tala om vem man fick bollen av. Jag fick bollen av Tore. 3

Vad är jag idag? Lämpligast: När det är viktigt att kursdeltagarna behöver få djupare kontakt med varandra under kursen för att diskussioner och övningar ska generera bästa inlärningsresultat. Kräver att deltagarna har viss vana att prata om sig själv inför andra. Tidsomfattning: vid 20 deltagare, uppdelade i grupper om fem ca 10-15 min. Genomförande: Man samlas i grupp stående eller sittande runt ett bord. Samtliga deltagare i gruppen får en minut på sig att fundera igenom följande frågeställning. Om jag var ett djur, vilket djur skulle jag då vara? Sedan går man laget runt och ger varje deltagare 60 90 sekunder att beskriva vilket djur han/hon valt och varför. Vilka egenskaper har djuret som stämmer in på mig? Varför valde jag just detta djur idag? Några minuters avslutningsdiskussion i gruppen om likheter-olikheter, i vilka situationer egenskaperna är en stor tillgång etc? Fyra rutor Lämpligast: När kursdeltagarna är helt nya för varandra och man vill att varje deltagare ska visa många sidor av sig själv. Tidsomfattning: En grupp på 20 personer, cirka 45 minuter. Genomförande: Deltagarna är uppdelade två och två och utrustade med varsitt blädderblockspapper eller liknande. Varje person delar upp sitt papper i fyra rutor där han eller hon ritar händelser/personer som hör ihop med den person man är i par med. Exempel: Ruta 1 ska beskriva personens familj, ruta 2 personens arbete, ruta 3 personens drömresmål och ruta 4 personens framtidsdrömmar. När alla deltagare ritat varandras rutor presenterar varje par varandra genom att gå igenom rutorna inför resten av gruppen. Låt kroppen tala Lämpligast: När man på ett enkelt sätt vill förena en presentationsövning med fantasi och samtidigt slippa använda andra attribut än deltagarna själva. Passar bäst där personerna är vana att tala inför grupp. Tidsåtgång: En grupp på 20 personer, cirka 30 minuter. Genomförande: Deltagarna är uppdelade två och två. Varje deltagare berättar om sig själv utifrån olika delar på kroppen. Exempelvis: Fötterna symboliserar vilken motionsform man gillar, ögonen vilken favoritfilm man har, öronen vilken musik man helst lyssnar på och så vidare. Varje par ställer sig sedan framför gruppen och presenterar varandra genom att peka på kroppens delar och berätta vad de symboliserar. 4

Bakgrundsfakta för dig som vill veta mer Jag, Vi och Det Amerikanskan Kay Tift har doktorerat i gruppdynamik. Enligt henne pågår tre samtal samtidigt på olika plan. Nämligen Jag, Vi och Det. Jag handlar om hur jag just nu mår och har det. Vi handlar om hur vi har det tillsammans. Hur vi uppträder mot varandra i gruppen. Det handlar om vår gemensamma uppgift. Vad vi gör tillsammans. Särskilt i en ny grupp är det viktigt att ge mycket tid för Jag och Vi -frågorna. Gör vi det kommer gruppen att kunna fokusera på Det och bli en högpresterande grupp. Däremot om vi rationaliserar bort och slarvar över inledningsfasen med presentationer och avstämning av förväntningar riskerar vi att Jag och Vi ligger under ytan och tar kraft från Det. FIRO-teorin En amerikansk psykolog vid namn Will Schutz utvecklade FIRO-teorin (Fundamental Interpersonal Relationship Orientation). Han fann vid sin forskning, i samband med en studie för US Navy, att en grupp genomgår tre huvudfaser i sin utveckling mot enighet och effektivitet. TILLHÖRA Får jag komma ombord i båten? ROLLSÖKNING Vem styr båten? ÖPPENHET Vem sitter jag närmast? En grupp som strävar mot målen samhörighet och effektivitet måste genomgå faserna i nämnd ordning för att lyckas. Per-Arne Spiik Ejert Seijboldt Med tillägg av Cecilia Palmsätet, NTF 5

Utvärdering av utbildningar/kurser inom en idéburen organisation Dokumentation vid Utbildningsdag Bosön 20 september 2005 Inledning Att utvärdera utbildning och lärande kan innehåller många olika perspektiv. Detta PM belyser det konkreta utvärderingsarbetet för de utbildningsinsatser man som idéburen organisation arrangerar inom ramen för sin verksamhet. Metodik för utvärdering Att utvärdera är att utläsa och bedöma resultat. I det här sammanhanget - genomförda utbildningsinsatser och kurser. Har utbildningen nått utbildningsmålet, deltagarna upplevt utbildningen givande/nyttig? Grundsyftet är enkelt dra lärdom av resultatet för att i framtiden återupprepa bra genomförande eller hitta brister som måste åtgärdas till nästa utbildningstillfälle. Utvärderingsarbetet sker i praktiken i flera steg. Nedanstående sex steg ger en heltäckande utvärdering för att kunna dra slutsatser om förklaringar till framgång eller kvalitetsbrister i planeringen och/eller genomförandet av utbildningen/kursen. Arbetssteg 1. Insamling av deltagarnas synpunkter om upplevelsen av utbildningen/kursen 2. Sammanställning av deltagarnas synpunkter 3. Samtal med lärare/föreläsare om deltagarnas enkätsvar 4. Slutsatser efter analysen med lärare/föreläsare 5. Kompletterande utvärdering 6. Slutbedömning om eventuella förändringar inför kommande kurser 6

Steg 1. Insamling av kursdeltagarnas synpunkter Att samla in kursdeltagarnas synpunkter på utbildningen är den viktigaste informationskällan för att kunna bedöma resultatet av utbildningen/kursen. För att allas synpunkter ska framgå i helhetsbedömningen är den effektivaste metoden insamling via enkätformulär. Det går snabbt och enkelt att fylla i och med givna svarsalternativ går det snabbt att sammanställa ett samlat resultat. Nackdelen med enkätmetodik är att man kan ha svårt att tolka orsaker/förklaringar om svaren är skiljer sig mycket från varandra. För att då kunna dra en tydlig slutsats kan man behöva komplettera med samtal med mer fördjupade/klargörande frågor. Frågorna ska belysa deltagarnas upplevelse av: kursuppläggningen innehållsmässigt och metodiskt lärarens/föreläsaren kunnande och förmåga att förmedla ämnet aktiviteten under kursen ramfaktorer runt utbildningen (lokal, utrsutning, mat etc) d.v.s. alla de delar som samverkar för att skapar lärmiljön. Ett exempel på ett enkätformulär som täcker in ovanstående perspektiv och samtidigt är enkel att både fylla i och sammanställas bilägges. Steg 2. Sammanställning av enkätsvaren Svaren bör sammanställas rent statistiskt för att möjliggöra en överblick av helhetsresultatet och eller för att se tydliga avvikelser. Steg 3. Samtal med lärare föreläsare om deltagarnas enkätsvar Innan slutsatserna kan dras av deltagarnas gillande eller ogillande och varför dom tyckt som dom gjort måste det kopplas ihop med lärarens/föreläsarens uppfattning utbildningens/kursens genomförande. Har han/hon/dom en likartad uppfattning som deltagarna? Kan läraren/föreläsaren ge en förklaring till deltagarnas ställningstaganden? Resultatet av utvärderingen antingen det är väldigt positivt eller ev negativt, hänger ju samman med dels hur planeringen av utbildningen/kursen försökt täcka in de pedagogiska grundparametrar som man idag vet måste uppfyllas för ett bra lärande ska äga rum, dels lärarens/föreläsarens förmåga att omsätta detta i praktiken. Med utgångspunkt i forskningen kring vuxnas lärande (bl a via Siv Thier) finns kriterier för att bedöma hur väl planering av läromiljön uppfyllts; Motivation För att vuxna ska lära krävs vilja/engagemang. Vuxna vill ha svar på frågan Varför? Många vuxna är (redan) kompetenta och det är inte självklart att de vill lära mer/nytt. På vilket sätt berikas mitt liv och jag själv? Vilka eftersträvansvärda effekter och möjligheter ger lärandet? 7

Mål Detta hänger ihop med motivationen (viljan). Vad har jag för nytta av det? Finns det något mål? Tid Vuxna behöver tid för att reflektera, diskutera, tvivla, lägga till rätta, precisera och fråga. Måste vägas in vid schemaläggningen. Helheter och konkretisering För den vuxne underlättas oftast lärandet om han/hon får möjlighet att koppla samman den nya kunskapen med de gamla erfarenheterna och i konkreta exempel pröva och omtolka. Koppling till tidigare erfarenheter Den största skillnaden i jämförelse med barns sätt att lära är att den vuxna människan har erfarenheter som ny information måste prövas gentemot. Ny fakta kan accepteras, dels om de presenteras av en upplevd auktoritet på det aktuella området, dels genom vad Siv Their kallar inre dialog, dvs ett eget inre prövande mellan det nya och det gamla. Tankekedjor Medan barnet lär genom att imitera så behöver den vuxne en pedagogik som följer den logiska förmågan att tänka i sekvenser, t ex att följa orsak och verkan-samband eller att föreställa sig konsekvenser. Möjlighet att påverka En vuxen människa som är van att ta ansvar (i arbete och i familj) kan ha svårt när hon hamnar i en lärsituation som hon inte har möjlighet att påverka alls. Det gäller att ge möjlighet att påverka både innehåll och form för lärande. 8

Återkoppling Vuxna tycks konstant behöva förstärka upplevelsen av framsteg. Hur långt har jag avancerat? Vad har jag lärt? Hur syns mina ansträngningar? De ovanstående kriterierna blir vägledande för samtalet med följande frågor: Hur var motivationen hos deltagarna? Hur hade utbildningen presenterats? Låg utbildningen rätt i tid? Målet med utbildningen/kursen var det tydligt? Fanns målet angivet i inbjudan, presenterat vid kursstarten? Tid. Var schemat tidsmässigt anpassat efter deltagarnas behov av reflektion, frågeställande etc? Hur hade lärarens/föreläsaren lyckats med att vara konkret i sina ämnesgenom gångar, anknyta till deltagarnas verklighet och summera diskussioner kring hur saker hänger samman, fungerar i praktiken etc? Hur tillgodosågs deltagarnas behov av att tycka, ifrågasätta, kanske till och med påverka som var viktigast att ägna tid åt? Steg 4. Slutsatser efter analysen Deltagarnas sammanställda bedömningar och analysresultatet tillsammans med föreläsare/lärare ger därmed en slutsats om var kursen blev som den blev. Har det upptäckts brister bör ju diskuteras i form av åtgärder som skall vidtas för att detta inte skall återupprepas vid kommande utbildningar/kurser. 9

Steg 5. Kompletterande utvärdering En utbildning som arrangeras av organisation för befintliga och/eller nya medlemmar/ resurspersoner gör ju detta för ett mer övergripande mål än att kursdeltagarna ska få en personlig uppmuntran eller utveckling. Syftet för organisationen som utbildningsarrangör är ju att ge kursdeltagarna kunskaper och färdigheter som ska omsättas i verksamheten. För att fler ska kunna göra mer eller att nya kunskaper ska göra verksamheten framgångsrikare. Ur ett verksamhetsperspektiv handlar utbildning därmed om nytta. Nyvunna kunskaper för individen som gör att hon/han känner kan göra nytta för organisationen. Och organisationen att den fått fler personer med kunskap som bidrar och gör nytta. Denna nyttoeffekt går inte att mäta direkt vid kursslutet. Det är ju först när jag som kursdeltagare är tillbaka i verksamheten jag kan känna efter om det kursen gav mig är till nytta. I detta perspektiv kan uppfattningen om utbildningen/kursen ge förstärkande intryck eller också bli reviderad. Denna bild är alltså också viktigt för arrangören av utbildningen/kursen att fånga in. En enkel kompletterande enkät till deltagarna 3-6 månader efter kursen är därmed en sista pusselbit för en heltäckande utvärdering. Ett exempel på en kompletterande enkät bilägges. Steg 6. Slutbedömning om eventuella förändringar Med underlaget från analysen och den kompletterande utvärderingen kan ett slutgiltigt omdöme om utbildningen/kursen göras. Har utvärderingen utmynnat i ett positivt resultat vet man efter analysen vad som bidragit till detta och kan därmed säkerställa att vävs in i planering och genomförande vid kommande utbildningar/ kurser. Har analysen och slutbedömningen pekat ut brister bör ju dessa översättas i åtgärder och ställningstaganden som gör att detta inte återupprepas i framtiden. 10

Utvärdering i samband med kursavslutning Kursens namn: Kursplats och datum: För att kunna bedöma utbildningens/kursens resultat och kvalitet vill vi, som arrangerar utbildningen, att du ger oss återkoppling på din uppfattning och synpunkter på förbättrings- åtgärder. Du kryssar i den ruta som du anser stämmer bäst med din uppfattning och fyller med egna ord i motiveringar och slutfrågorna. 1. De förväntningar jag hade inför kursen uppfylldes Min motivering: 2. Målen för utbildningen (se inbjudan/kursprogrammet) uppfylldes Min motivering: 3. Jag kommer att ha stor nytta (= användningen i trafiksäkerhetsarbetet) av det jag lärt mig/tränat på under utbildningen Min motivering: 11

4. När det gäller utbildningens/kursens uppläggning a) har blandningen av faktaavsnitt och praktiska avsnitt/övningar varit bra Min motivering: b) den totala omfattningen (de olika avsnitten och totala tiden) väl avvägd Min motivering: c) känns kursdokumentation bra för att kunna friska upp minnet efter kursen Det jag skulle vilja ändra/förbättra när det gäller kursens uppläggning är följande: 12

5. När jag tänker på oss deltagare och hur vi varit under utbildningen/kursen har vi varit aktiva och engagerade Kommentar: 6. När det gäller vår/a lärare/föreläsare anser jag att han/hon/de a) varit kunnig/a i ämnet Kommentar: b) haft förmåga att presentera ämnesinnehållet på ett förståeligt och tydligt sätt Kommentar: c) låtit oss deltagare få komma till tals (ställa frågor, ha synpunkter, tillåtit diskussion) på ett bra sätt Kommentar: 13

7. Kursplatsen (lokal/hjälpmedel, mat etc) har uppfyllt kraven för att bidra till en bra läromiljö Kommentar: 8. Det jag tycker bör ändras eller skulle kunna förbättra utbildningen/kursen 9. Annat jag vill framföra Tack för dina synpunkter! PS. Du kommer om ett par månader att få en kompletterande utvärdering per post eller via e-post. Vi vill höra hur du då funderar kring utbildningen/kursen. Vi hoppas att du också tar dig några minuter för att fylla i svaren och skicka tillbaka blanketten. Allt för att vi ska kunna skapa så bra utbildningar som möjligt. 14

Utvär ärdering 2 Du gick på kursen i månad 200 För att kunna bedöma den nytta, som NTF hoppas att all utbildningen/alla kurser skall ha för att stärka och bidra till ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete, vill vi gärna att du besvarar nedanstående påståenden och frågor. Du kryssar i den ruta som du anser stämmer bäst med din uppfattning samt ger kompletteringar med egna ord. 1. Jag känner att jag haft nytta av det jag lärde mig på kursen 2. Med distans till kursen tycker jag att b) den hade rätt innehåll och omfattning Om du svarat varken eller eller instämmer inte ge en kort motivering till ditt ställningstagande: c) den pedagogiskt (balansen mellan teori-praktik, diskussioner och grupparbeten) var rätt genomförd 3. Så här efteråt tycker jag att kursen: Tack för att du hjälper oss att göra NTFs utbildning ännu bättre! 15