KVALITETSREDOVISNING Linnéskolans fritids 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Linnéskolans fritids 2012/2013 Eksjö kommun

2(6) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1 Vad har påverkat årets resultat? Ett medvetet arbete med trygghet, ordning och reda i bl.a. dramat. En helhetssyn på skolans resultat från fritids in i skolan och tillbaka på fritids. Samarbete i alla led på skolan samt med vårdnadshavare. Omorganisering i verksamhetsutbudet, fokus på rastverksamhet. Ett ökat elevinflytande. En bred kompetens i kollegiet. 1.2 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Se ovan. Fokus på trygghet och aktiva barn. Kompletterande verksamhet som inriktar sig på förmågor och kunskaper. Bättre analyser, bedömningar och utredningar. Olika metoder och arbetssätt. Höga förväntningar och uthållighet. Gemensamt visionsarbete. 1.3 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? När vi inte hittar former för hur vi ska stödja elevernas utveckling. När det inte finns tillräckligt med resurser eller rätt resurser för att stödja elevers utveckling. När vi inte är överens med vårdnadshavare om rätt stöd. Den digitala utvecklingen är för snabb, kunskap och tekniskt stöd hinner inte med. Kontinuitet i personalgruppen. Svårigheter att hitta gemensamma plattformer för erfarenhetsutbyte i personalgruppen. Mycket fokus på dokumentation och ökad arbetsbelastning. 1.4 Förslag till förbättringsåtgärder. Fortsätta på det inriktade spåret, en undervisning som bygger på s.k traditionell undervisning med delaktighet av elevernas tankar och arbete. Komplettera medverkan i projekt matematiklyftet. Erfarenhetsutbyte av didaktiken. Ökad delaktighet av såväl undervisning som utformandet av skolans struktur och kultur. Minskad dokumentation. Öka analysarbetet. 1.5 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar Att följa det som uppdraget innebär kräver, ett stort fokus på skolans resultat/kunskapsmål över tid. Att alla som arbetar på skolan är delaktiga i elevernas framgång är av stor betydelse. Idag har rektor fokus både på skolans resultat, organisation, ekonomi, arbetsmiljö för elever, personal, arbetsmiljö i fastigheterna och skolgård samt digitala funktioner med olika redovisningsredskap för exempelvis, personalrapportering, ekonomisk uppföljning och elevers frånvaro. Rapportering av kränkningar, olycksfall, överklagande, beslut inom kommunens och statens uppdrag, åtgärder och uppföljning. Kunskap om skollagen och andra lagar, förordningar, råd, och förskrifter. Genomförande eller uppföljning av Egenkontroll, riskanalysarbete och övriga planer. Samarbete och inflytande i skolan, utanför skolan. Allt ska dokumenteras och arkiveras. En strukturerad agenda. Jag är stolt över den fritidsverksamhet vi bedriver. Vi har aktiviteter som förbereder fritidsbarnen för att så småningom klara sig själva. Vi har aktiviteter som stödjer läroplansmålen och elevens utveckling i de olika ämnena. Vi ser möjligheter trots stora barngrupper och få personal. Det är alla på skolan, eller vi tillsammans som skapar, lust, trygghet och goda resultat.

3(6) 1 Förutsättningar- statistik- 15 okt 2012 Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, våra ekonomiska bokslut och rektors uppgifter kring sin organisation. Antal elever Fk-åk 3 Antal elever Åk 3-6 Fritids budget i tkr Resultat Utfall Verksamhetsår Förbrukningsmaterial/ elev Matkostnad /elev 2010-2011 2011-2012 137 2489 229 630 1369 2012-2013 134 2872 196 631 1500 Tilldelning tjänster Fritidsresurs i skolan Skolresurs på fritids Verksamhetsår Fritidspedagogutbildning Lärarutbildning Förskollärarutbild ning Barnskötarutbildning Fritidsledarutbildning Annan utbildning för arbete med barn 2010-2011 200 250 2011-2012 300 235 0,50 2012-2013 300 255 0,25 0,50 Annan Outbildad Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse? Vi är en stabil personalgrupp som ser barnen under stor del av dagen. Vilket skapar trygghet för barnen. Vi är ett fritidshem med en avdelning, vilket gynnar barnen när man strukturerar uppverksamheten i olika intressedelar. Att ha ett stort fritidshem innebär fler möjligheter för eleverna och det blir inte så sårbart vid personalens frånvaro. Vi har 120 barn inskrivna och snittet på närvaron ligger på 70-80 barn per dag. Vi räknar med att det alltid finns någon personal borta pga. Möten semester m.m. Vi försöker anpassa vår verksamhet till möjligheter istället för svårigheter. Vårt arbete med rastverksamhet och arbetet i skolan som kompletterar undervisningen, gynnar helhetssynen på elevernas utveckling. Inga extra tilldelningar finns för barn i behov, det missgynnar måluppfyllelsen för eleverna i skolan likväl som på fritids. Kan du genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur Vi kan förbättra verksamheten genom att använda samma språk vid undervisningen och komplettera med praktisk verksamhet. Utökning av pedagogtätheten skulle gynna barn i behov och de äldre barnens möjlighet till ett bättre innehåll på verksamheten som passar deras åldersgrupp. Fler personal ger en större möjlighet att stimulera barnens utveckling. Skolgården är torftig men mycket aktiviteter pågår, Fler lekredskap och en bättre planerad skolgård som ger barnen mer stimulans önskas. Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvalitén. Ett bättre uppföljningssystem för barnens schema så att personalen slipper skriva närvarotiderna för hand. Bättre stöd av tekniska hjälpmedels funktioner så att de fungerar. Stabsfunktionstänket existera inte, idag får vi serva sektorerna. För vår skola är det mycket kringarrangemang som ska klaras på få personer.

4(6) 3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 3.1 Kartläggning utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rapport 2010:3 I vilken mån ger fritidshemmet barnen en meningsfull fritid, stöd i utvecklingen och en god omsorg under morgnar, eftermiddagar och lov? Var befinner vi oss i förhållande till skolinspektionens resultat? 5. De äldre barnen erbjuds ett innehåll som passar åldersgruppen Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls X Analys: På fritidshemmet erbjuds ett varierat utbud av aktiviteter som är frivilliga att delta i. Vi gör utflykter i närmiljön till t ex simhall, ishall, parker och badplats. De äldre barnen erbjuds en del andra aktiviteter. Den fria leken har stor plats i verksamheten. Vi har en tillåtande miljö för fri lek där barnen utvecklar sin fantasi och kreativitet. Rummen är neutrala och kan användas efter barnens önskemål. Barnen tränar på att leka med varandra över åldersgränserna och lär sig konflikthantering och bli toleranta gentemot varandra. På fritidshemmet är barnen utan att bli bedömda. Vi är en stabil personalgrupp som ser barnen under stor del av dagen. Vilket skapar trygghet för barnen. Förslag till utveckling Vi vill skapa en mer varierad och strukturerad arbetsmiljö och lekmiljö för barnen både ute och inne. 3.2 Uppföljning av nationella mål Sammanfattande bedömning: Våra starka sidor Vi har ett bra samarbete mellan skola, förskoleklass och fritidshem samt med elevernas vårdnadshavare. Värdegrundsarbetet, så som drama och rastverksamhet fungerar bra. Vi ser till att det finns vuxna närvarande på olika platser så risker för kränkande behandling minskar, t ex i omklädningsrummen vid gymnastiken och på ute på skolgården vid raster. Mål som vi vill utveckla Skolans mål att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Matematik att arbeta praktiskt med olika matematiska områden för elevernas måluppfyllelse. Förslag till åtgärder Arbetsmiljö - skapa en mer varierad och strukturerad arbetsmiljö på fritidshemmet genom en upprustning av inne- och utemiljön. Rastverksamhet knyta skolämnen t ex matematik till rastaktiviteterna. 4. Fritidshemmets egna prioriterade mål

5(6) Vidareutveckla det tidigare rastvärdssystemet genom att: Lyfta fram rasten som en viktig del av skoldagen. Vara där det händer och minska risker för kränkande behandling. Skapa kontinuitet i rastverksamheten. Underlätta för klasslärare så de hinner få ut sina raster. Använda rasten som en del av elevernas kunskapsutveckling och öka måluppfyllelsen. Utvärdering hur gick det? En planerad aktivitet har erbjudits under en vecka och man har kunnat delta så mycket man har haft lust till. Aktiviteterna har anpassats efter säsong, varierats och har varit ett alternativ till de vanliga rastaktiviteterna. Eleverna har fått lämna idéer och förslag på nya aktiviteter. Det har uppstått färre konflikter och de flesta har klarats upp på rasten. Det har varit en trygghet för eleverna att det varit samma vuxna ute varje dag. Fler elever har vågat delta i aktiviteter när en vuxen funnits närvarande och det har varit lätt att fånga upp de elever som inte kommit igång med att leka på egen hand. Klasslärarna har fått ut sina lunchraster och de har inte behövt ägna tid åt ouppklarade rastkonflikter. I aktiviteterna har vi tränat olika förmågor, t ex läsning, matematik och motorik. Främja det entreprenöriella lärandet på fritidshemmet genom att: Arbeta temainriktat. Arbeta med skapande verksamhet. Utvärdering hur gick det? Eftersom barnens vistelsetider på fritidshemmet varierade stort var det svårt att hålla intresset för temaarbetet levande. Många barn ville göra saker till sig själva och inte gemensamma saker till fritidshemmet. Vi prioriterade inte bort någon annan aktivitet för temaarbetets skull vilket resulterade i att det blev svårt att hinna med. Vi beslutade oss för att avsluta temaarbetet när vi insåg att det inte passar vår fritidshemsorganisation. Analyser av fritidsverksamheten under och efter skoltid Drama/Elevens val: De utvecklar den kommunikativa förmågan, att våga uttrycka sin åsikt och att tala inför andra. De tränar på att samarbeta och utvecklar sin sociala kompetens. De elever som tidigare inte vågade tala inför grupp gör nu det. De vågar och kan samarbeta med olika elever, övningarna stärker gruppen och enskilda elever. Vi har i år tränat på att tala inför en mindre grupp och inför hela klassen genom att tex. Hålla ett föredrag om sig själv. De har fått lösa olika problem genom olika sorters samarbete, uppgifter som inte går att lösa om man inte hjälps åt tex. Förflytta sig från ena sidan på rummet till den andra med hjälp av stolar. Fritids: En strukturerad verksamhet som gör att alla känner sig trygga, de vet vad som händer och var de vuxna befinner sig. Genom att ha en åldersintegrerad grupp får eleverna möjlighet att umgås mellan åldrarna och de kan både ge och få hjälp. Månadsmöten och förslagslådor gör att eleverna känner sig delaktiga i verksamheten. Mycket social träning eftersom de hela tiden vistas i en ganska stor grupp. Eleverna är fysiskt aktiva. På fritids tränar vi hela tiden på att kunna leka med varandra över åldersgränserna. Vi lär oss mycket om konflikthantering och att bli mer toleranta mot varandra.

6(6) Vi lär oss hantera våra känslor och att acceptera andras känslor. På fritids arbetar vi utan att bli bedömda eller med konkurrens. Allt det de tränar på dramat och fritids vad gäller social kompetens. Att våga uttrycka egna tankar och åsikter, diskutera. Att känna sig trygga och känna samhörighet. Där olikheter är en tillgång och inte ett hot. Detta är särskilt viktigt att jobba med i en grupp där det ständigt kommer nya elever och där många kommer från en annan kultur. Alla eleverna skulle behöva drama det ger mycket även till de andra lektionerna. De behöver träna mer på den kommunikativa förmågan och konsten att uttrycka sig på olika sätt i olika situationer. På fritids behöver de träna på att lösa konflikter på bra sätt och ta ansvar för sina handlingar. Med andra ord så är den kommunikativa förmågan väldigt viktig även på fritids så drama på skoltid ger mycket till fritids också. Jag behöver läsa på mer om de olika förmågorna och se vad jag kan bidra med i de ämnen som jag har. Drama är ett ämne som är väldigt levande som hela tiden behöver ändras beroende på vilka grupper man har. Därför behöver jag hela tiden hålla mig uppdaterad med vad som händer.. Det är viktigt att vi skapar utrymme för möjlighet till kommunikation. Göra mer av dramat. Vara lyhörd och känna in vad som behövs diskuteras eller ta tag i. Gå ifrån materialet Livsviktigt och utveckla dramat! Detta är ett ämne som verkligen behövs. Jobba med Praktisk matematik både ute och inne. Utevistelsen: Eleverna har fått utlopp för sin energi och rörelsebehov samt tränar sin motorik. De har fått använda sin kreativitet och tränat sin sociala förmåga i samarbetsövningar. Vi har lärt oss att vistas ute i naturen och att vara rädd om den. Eleverna lär känna sin närmiljö. Tidningen i skolan: I detta ämne som ingår i svenskan har vi tränat på att skriva och formulera oss. Vi har fått presentera idéer, jämföra, analysera, beskriva, samtala, omsätta idéer till handling samt använda begrepp i nya sammanhang. Vi har jobbat med aktuella texter från media vilket har gjort dem intresserade av omvärlden. Bild Arbetar utifrån Lgr 11. Tillåtet att komma med egna idéer för att utveckla en bilduppgift. Kan experimentera när det blir tid över. Alla vågar vara kreativa. När en elev har missuppfattat en uppgift är det inte fel. Det blev bara lite annorlunda mot vad som jag tänkt mig. Skriver arbetsgången på tavlan och visar hur det skulle kunna se ut. Informerar vad som jag kommer titta på och vad som kommer bedömas. Jag kommer att göra grovplanering över åren med vilka områden vi ska arbeta med. Vara tydligare redovisning av planeringen för eleverna LPP. Behöver en bättre tillgång till de digitala teknikerna så att det är möjligt att arbeta med alla områden. NO/SO De praktiska momenten i matematik och no/so-ämnena har bidragit till att barnen har nått målen. T ex praktiska sinnesövningar (människokroppen) Tillverka smör, bröd, ost (bondgården) Praktiska övningar (måttenheter, viktenheter)