BUDGET 2009 OCH VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Bild: Stenskogen Höör Kommunfullmäktige 2008-11-26
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida ÖVERGRIPANDE MÅL OCH VISIONER 1 EKONOMISK STRATEGI 2 EKONOMIKONTORETS REDOGÖRELSE 3 KOMMUNENS EKONOMI 3 EKONOMISK ANALYS 3 KÄNSLIGHETSANALYS/NYCKELTAL 4 RESULTATBUDGET 5 FINANSIERINGSBUDGET 5 BALANSBUDGET 6 DRIFTSSAMMANDRAG/BUDGETRAMAR 7 INVESTERINGSSAMMANDRAG 7 MATERIAL PER NÄMND: DRIFTBUDGETEN: KOMMUNSTYRELSE 8 TEKNISK NÄMND, SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET 11 TEKNISK NÄMND, AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET 13 FRITIDSNÄMND 15 KULTURNÄMND 17 BARN O UTBILDNINGSNÄMND 19 SOCIALNÄMND 25 MILJÖ O BYGGNADSNÄMND 30 INVESTERINGSBUDGETEN: KOMMUNSTYRELSE 33 TEKNISK NÄMND, SKATTEFINANSIERAD VERKS 34 TEKNISK NÄMND, AVGIFTSFINANSIERAD VERKS 35 FRITIDSNÄMND 38 KULTURNÄMND 39 BARN O UTBILDNINGSNÄMND 40 SOCIALNÄMND 44
EKONOMISK ÖVERSIKT Övergripande visioner och mål Visionen för Höörs kommun beskriver den önskvärda situationen år 2015. Den skall vara en övergripande, långsiktig målbild och inspirationskälla som är gemensam för samtliga verksamheter i Höörs kommun. Visionen skall också vara ett ramverk för inriktningsmålen och vara en utgångspunkt för nämndernas budgetarbete. Så här beskriver vi Höör år 2015: Höör är Skånes bästa boendekommun: - unika naturkvaliteter, en levande landsbygd och ett friluftsliv av högsta klass - en trygg och omväxlande miljö att växa upp och åldras i - en storstadsnära kommun som attraherar och ger människor och företag spännande utvecklingsmöjligheter. För att kunna styra kommunen i den riktning som anges i visionen skall kommunfullmäktige dela ut uppdrag till nämnderna i form av inriktningsmål. Dessa mål är också av övergripande karaktär, men nedbrutna till respektive nämnds verksamhetsområde. Ett inriktningsmål skall vara direkt kopplat till visionens genomförande och visa på det som skall prioriteras högst av de olika nämnderna de närmaste åren. Kommunallagen kräver också att varje kommun skall utarbeta mål för god ekonomisk hushållning. Dessa mål skall kunna följas upp av Kommunfullmäktige, revision m.fl. Detta möjliggörs genom den målstyrningsmodell som antogs av Kf i april 2006. För att konkretisera genomförandet och göra det mätbart utarbetas ett eller flera effektmål till varje inriktningsmål. God ekonomisk hushållning Av de inriktningsmål som kommunfullmäktige fastställt är följande mål av särskild vikt för begreppet god ekonomisk hushållning i Höörs kommun; Samtliga tre finansiella mål. Dricksvattnet i Höörs kommun skall vara rikligt, prisvärt och friskt utan tillsatser av klor eller andra liknande ämnen. En ökad andel elever skall få kunskaper så att de kommer in på ett nationellt program på gymnasiet. Människor skall, om de så önskar, kunna bo kvar i sin invanda miljö så länge som möjligt, med de stödinsatser detta kräver. Kommunen skall byggas ut på ett planerat sätt. Det skall i kommunens samtliga tätorter finnas tillgång till exploateringsbar mark för bostads- och verksamhetsändamål, förberedd för byggnation genom stadsplanering. Inriktningsmål kopplat till vision Tekniska nämnden: Dricksvattnet i Höörs kommun skall vara rikligt, prisvärt och friskt, utan tillsatser av klor eller andra liknande ämnen. Vattenmiljön i Ringsjön skall förbättras, bla genom att allmänna avloppsanläggningar byggs ut kontinuerligt och blir tillgängliga inom flertalet områden med tätbebyggelse. Trafiksäkerheten i Höörs kommun skall ökas genom att farliga vägkorsningar åtgärdas, genom en ombyggnad av riksväg 23, ett väl utvecklat gång- och cykelvägnät, bra ridvägar samt gator med väl underhållna beläggningar och genomförd tillgänglighet för funktionshindrade. Miljö- och byggnadsnämnden: Byggnadskulturen i Höörs kommun skall kännetecknas av en spännande blandning av välbevarade kulturella miljöer och modern, estetiskt tilltalande arkitektur. Miljö- och byggnadsnämnden skall ha ett förebyggande tillsynsarbete för att uppfylla de statliga miljökvalitetsmålen, vilket bidrar till att kommuninnevånarna upplever miljön i Höörs kommun som trygg och attraktiv. Barn- och utbildningsnämnden: En ökad andel elever skall få kunskaper så att de kommer in på ett nationellt program på gymnasiet. Skolan skall involvera det lokala näringslivet i skolans arbete. Kommunens skolor och förskolor skall utveckla egna profilområden för att ge invånarna attraktiva valmöjligheter. FN.s barnkonvention skall vara vägledande för nämndens verksamhet. Valfrihet inom förskolan skall öka enligt riksdagens beslut om etableringsfrihet. Fritidsnämnden: Projekten Reservatsbildning i Stenskogen, Höör och Frostavallen/Dagstorp Centrum för friluftsliv skall utvecklas för friluftsändamål med beaktande av projektens slutrapport. Kommunens idrotts-, bad- och friluftsanläggningar skall bibehållas i gott skick samt ägas, drivas och skötas i nära samverkan med föreningar och näringsliv. Folkhälsoperspektivet skall vara en grund för nämndens verksamhet. Kulturnämnden: Nämnden skall främja barn- och ungdomskultur. Nämnden skall stödja dokumentation av kulturella och historiska miljöer. Nämnden skall stimulera till ett rikt kulturliv för invånarna. 1
EKONOMISK ÖVERSIKT Socialnämnden: Saklig och tydlig information beträffande individens respektive kommunens ansvar i omsorgsfrågor samt ett förebyggande arbetssätt skall ge den enskilde trygghet och möjlighet att ta ett ökat eget ansvar för sin situation. Medborgardialog och samverkan med andra aktörer inom vård och omsorg skall vara vägledande för socialtjänsten. Människor skall, om de så önskar, kunna bo kvar i sin invanda miljö så länge som möjligt, med de stödinsatser detta kräver. FN:s barnkonvention skall vara vägledande för nämndens verksamhet. Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att den samlade kommunala verksamheten utvecklas i riktning mot kommunens vision och inriktningsmål. Kommunstyrelsen skall svara för att Höörs kommun förmedlar en öppen och enhetlig bild av sin verksamhet gentemot media och sina invånare. En offensiv informations- och marknadsföringsverksamhet som omfattar hela kommunen, skall utvecklas under planeringsperioden. Personalpolitiken skall utvecklas i syfte att stärka Höörs kommuns bild av en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Formerna för inflytande och delaktighet i den kommunala verksamheten skall utvecklas. I Höörs kommun har alla rätt till en trygg och säker miljö. Brand- och olycksriskerna skall fortlöpande minskas. Kommunen skall byggas ut på ett planerat sätt. Det skall i kommunens samtliga tätorter finnas tillgång till exploateringsbar mark för bostads- och verksamhetsändamål, förberedd för byggnation genom stadsplanering. Naturvården skall ha en framskjuten roll i samhällsplaneringen Ekonomisk strategi Avsikten med kommunens ekonomistyrning är att uppnå balans mellan en acceptabel ekonomisk situation och ett bra verksamhetsresultat, dvs vad som faktiskt åstadkommits för pengarna. De finansiella målen skall enligt kommunallagen kompletteras med verksamhetsmål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Denna balans definieras som god ekonomisk hushållning för Höörs kommun. Vid fastställande av ekonomisk strategi är det viktigt att även ta hänsyn till kända framtida förändringar som påverkar kommunens finansiella situation. Höörs kommun har under flera år diskuterat hur de stegrande kostnaderna för pensioner skall finansieras. kostnadsökningen. Kommunen har tagit beslut om att försälja sina verksamhetsfastigheter till det egna helägda bolaget Höörs Fastighets AB. I samband med försäljningen möjliggörs att medel avsätts till pensionsförvaltning. Denna förvaltning beräknas få till följd att pensionskostnadsökningarna kan mötas av avkastade medel samt dispositioner ur pensionskapitalet. Härigenom kan negativa effekter undvikas i form av neddragningar i verksamheterna alternativt skattehöjningar. Som en följd av att pensionskostnadsökningarna säkrats på detta sätt kan kommunens ekonomiska strategi revideras så att resultatkravet mildras. Tidigare resultatkrav präglades av ambitionen att löpande bygga upp ett pensionskapital. En resultatnivå som motsvarar 1 % av skatt och statsbidrag kan nu anses tillräcklig. Eftersom budgetprocessen tar sin början i att fastställa kommunens finansiella förutsättningar är de finansiella målen grundläggande för budget- och planeringsprocessen. Nedan följer kommunfullmäktiges beslut om finansiella mål för planperioden; årets resultat skall utgöra minst 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag vilket också inrymmer en buffert för oförutsedda händelser samt möjlighet att amortera på låneskuld och säkra pensionsskuld. 1 % = 5,4 mkr (lämplig nivå om pensionsskulden är säkrad) 2 % = 10,8 mkr (lämplig nivå om pensionskapital löpande byggs upp) Nyinvesteringar skall i första hand finansieras med skattemedel. Kommunens låneskuld får maximalt uppgå till 20 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Inkomster från försäljning av anläggningstillgångar skall användas till återbetalning av lån, reinvesteringar alternativt avsättningar till pensionsåtagandet. Balanskrav Förutom ovanstående strategiska mål för kommunens ekonomi har kommunen att ta hänsyn till kommunallagen som föranstal tar att kommunen skall ha en god ekono misk hushållning. I förarbeten till lagstiftningen anges att ett kriterium för god ekonomisk hushållning är att kommunens förmögenhet inte får minska. Den kommunala förmögenheten är specificerad till kommunens eget kapital. Gällande lagstiftning specificerar ytterligare kraven på god ekonomisk hushållning genom att ange minimikrav på ekonomisk balans i den kommunala ekonomin. Mini mikraven på ekonomisk balans är att kommunens resultat 3 skall vara positivt. Resultat 3 motsvarar förändringen av kommunens eget kapital, det vill säga re sultat efter av skrivningar, pensionskostna der och extra ordinära poster. Balanskravet gäller från och med år 2000. För att minimera de negativa effekterna för kommande skattebetalargeneration finns det ambitioner att bygga upp ett förvaltat kapital som skall bidra till att finansiera 2
EKONOMISK ÖVERSIKT Ekonomikontorets redogörelse Samhällsekonomi Den internationella konjunkturavmattning som inleddes mot slutet av 2007 och fortsatte under första halvåret i år har nu fördjupats till följd av den finansiella oron. Turbulensen på de finansiella marknaderna har fortsatt och förstärkts under de senaste månaderna och resulterat i kraftiga börsras och konkurshot. I Sverige dämpas tillväxten i år och nästa år, men efterfrågan tar åter fart mot slutet av nästa år när optimismen sakta återvänder till företag och hushåll. Den försvagade internationella efterfrågan medför att exporttillväxten saktar in. Dessutom sprider sig pessimismen allt mer bland hushållen. Trots den fortsatt expansiva finanspolitiken försvagas arbetsmarknaden ytterligare nästa år och BNP-tillväxten fortsätter att dämpas. Först 2010 tar tillväxten ordentlig fart och ökar med över tre procent. Kommunens ekonomi Resultatet i Bokslut 2007 innebar att kommunens egna kapital ökade med 11,9 Mkr. Som en följd av en kraftigt vikande konjunktur och relativt stora budgetöverskridanden visar månadsuppföljningarna 2008 på ett negativt resultat om ca 9 mkr. Jämfört med de ursprungliga planerna ligger resultatnivån betydligt under budgeterad utveckling. 2009 års budgetramar innebär att verksamheterna kompenseras för löneökningar och inflation. Dessutom regleras resursfördelningen utifrån demografiska förändringar. Stora omfördelningar är framförallt kopplade till Barn och utbildningsnämndens verksamheter. Relativt sett så minskar kostnaderna inom gymnasieverksamheten men ökar något inom grundskola och barnomsorg. För att klara det lagreglerade balanskravet har planerad skattesänkning år 2009 skjutits fram i planperioden och dessutom har det varit nödvändigt att ålägga nämnderna ett besparingsbeting om 1% av nettokostnaderna. Även i ett längre tidsperspektiv påverkar den demografiska utvecklingen förutsättningarna för den kommunala ekonomin och verksamheternas innehåll och omfattning. För att klara av att bedriva verksamheterna med en god kvalitetsnivå måste genomgripande förändringar genomföras. Kommunen har inlett en strukturerad omprövningsprocess med syfte att anpassa och kostnadseffektivisera de kommunala verksamheterna. Socialnämnden har slutfört denna process och Barn- och utbildningsnämnden är mitt uppe i sin process. Budgetramarna har inte fullt ut anpassats till kommunens eko nomiska strategi. Noterbart är att trots en skattesänkning om 25 öre per år under 2010-2011 uppnås kommunens ekonomiska strategi 2010. En förutsättning är dock att lågkonjunkturen blir kortvarig och att sysselsättningen åter utvecklas på ett positivt sätt. Den löpande verksamheten genererar en utveckling av det egna kapitalet enligt nedan med Kommunstyrelsens förslag till budget: 2009: 1,2 MKR 2010: 5,6 MKR 2011: 10,8 MKR Kommunens försäljning av verksamhetsfastigheter till det helägda fastighetsbolaget HFAB innebär att en stor realisationsvinst uppstår. I budgeten för 2009 kalkyleras denna vinst till ca 180 Mkr. Det frigjorda kapitalet skall dels användas till att stärka kommunens likviditet och dels till avsättningar till kommunens pensionsförvaltning. Genom denna avsättning kan framtida kostnadsökningar för pensioner hanteras på ett sådant sätt att belastningen på skattekollektivet inte ökar jämfört med dagens läge. Ekonomisk analys Avstämning ekonomisk strategi Det övergripande strategiska målet för kommunen är att kommunens eget ka pital inte får minska. Som tidigare nämnts regleras detta numera i kom munallagen. Nedan redovisas föränd ringen av eget kapital mellan 2007 och 2011. 3 12 10 8 6 4 2 0 11,9 2007 3,3 2008 EGET KAPITAL 1,2 2009 2010 2011 Ett riktmärke för nettokostnadernas andel av skatteintäkterna är 96 %. Denna nivå är härledd ur kommunens målsättning för egenfinansiering av investeringar. Utvecklingen av detta mått redovisas nedan: 5,6 10,8
EKONOMISK ÖVERSIKT 100 98 96 NETTOKOSTNADERNAS ANDEL AV SKATT OCH STATSBIDRAG 95,8 96,2 97,6 96,7 96,0 Soliditeten är också ett uttryck för den finansiella styrkan i kommunen. Om soliditeten minskar är detta ett tecken på att kostnadsnivån är för hög. Under planperioden ligger soliditetsnivån fast på en nivå om 83%. 94 92 90 2007 2008 2009 2010 2011 Kommunens likviditet har under några år fallit ner mot en hanterbar miniminivå. Från och med 2009 ökar likviditeten kraftigt. Orsaken är frigjorda medel då kommunens veksamhetsfastigheter säljs till det egna helägda fastighetsbolaget. Likviditeten beräknas uppgå till nästan 121 Mkr budgetåret 2009. Finansnettot bedöms bli positivt under planperioden. Ett positivt fi nansnetto genererar resurser till den lö pande kommunala verksamheten. Investeringsnivån, inom den skattefinansierade verksamheten, ligger i snitt på 38 mil joner kronor varje år under planpe rio den. Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor andel av våra totala tillgångar som vi själv äger, det vill säga eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna. För 2009 beräknas soliditeten till 83 %. Känslighetsanalys En kommun påverkas av händelser i omvärlden som ofta kan vara svåra att påverka. Det kan till exempel vara en konjunktursvängning eller förändrade lagar och förordningar. Ett sätt att tydliggöra hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation är upprättandet av en känslighetsanalys. I sammanställningen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. Bland annat framgår det att varje procents löneökning innebär en kostnadsökning med 3,6 mkr. Händelse/förändring Kostnad/intäkt (mkr) Löneförändring med 1 % + - 3,6 Ränteförändring med 1 % + - 0,6 Likviditetsförändring med 10 mkr + - 0,4 Upplåning 10 mkr + - 0,5 Socialbidragsförändring med 1 % + - 0,2 Generella statsbidrag med 1 % + - 1,3 Bruttokostnader med 1 % + - 7,3 Förändrad utdebitering med 1 kr + - 24,0 Nyckeltal 2007 2008 2009 2010 2011 Soliditet (1) 77 67 83 83 83 Likvida medel, mkr 6,8 27,4 120,7 99,1 95,2 Skuldsättningsgrad, % 23 33 17 17 17 Nettokostnader o finansnetto i förhållande till skatteintäkter o statsbidrag, % (exkl. avskrivningar) 95,8 96,2 97,6 96,7 96,0 Resultat inkl. e.o poster, mkr 11,9 3,3 1,2 5,6 10,8 Tillgångar, mkr Tillgångar/invånare, kr Låneskuld, mkr Låneskuld/invånare, kr Eget kapital, mkr Eget kapital/invånare, kr 504,8 33 825 0,0 0 390,9 26 192 570,1 37 971 103,1 6 867 383,9 25 569 681,8 44 935 0,0 0 565,1 37 244 687,4 44 963 0,0 0 570,7 37 329 698,2 45 450 0,0 0 581,5 37 853 Investeringar, mkr 88,4 77,6 77,1 42,9 30,5 Utdebitering, kr % 20:83 20:58 20:58 20:33 20:08 Antal invånare den 31 dec 14 924 15 014 15 173 15 288 15 362 4
EKONOMISK ÖVERSIKT RESULTATBUDGET Bokslut Budget Budget VEP VEP Mkr 2007 2008 2009 2010 2011 Verksamhetens intäkter 108.7 120.1 121.3 123.1 125.0 Verksamhetens kostnader -657.2-702.4-736.5-751.5-770.0 Avskrivningar -19.5-19.6-13.8-15.8-15.8 VERKSAMHETENS NETTOKO- STN. (Not 1) -568.0-601.9-629.0-644.2-660.8 Skatteintäkter 451.3 474.4 494.6 508.8 527.1 Generella statsbidrag 127.2 131.6 128.5 133.8 137.3 Finansiella intäkter 1.9 1.2 7.2 7.2 7.2 Finansiella kostnader -0.5-2.0 0.0 0.0 0.0 RESULTAT EFTER SKATT O FINANS 11.9 3.3 1.2 5.6 10.8 Extraordinär post reavinst 180.0 FÖRÄNDRING AV EGET KAPI- TAL 11.9 3.3 181.2 5.6 10.8 FINANSIERINGSBUDGET Bokslut Budget Budget VEP VEP Mkr 2007 2008 2009 2010 2011 Tillförda medel Årets resultat 11.9 3.3 181.2 5.6 10.8 Avskrivningar 19.5 19.6 13.8 15.8 15.8 Justering ej rörelsekap.påverkande poster -13.0 0.0 0.0 0.0 0.0 Ökning av långfristiga skulder 0.0 40.0 0.0 0.0 0.0 Minskn. av långfristiga fordringar 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 Summa tillförda medel 18,4 62.9 195.0 21.4 26.6 Använda medel Nettoinvesteringar i inventarier och fastigh. 88.4 77.9-42.9 42.9 30.5 Ökning av långfristiga fordringar 4.0 0.0 0.0 0.0 0.0 Minskning av långfristiga skulder 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 Summa använda medel 92.4 77.9-42.9 42.9 30.5 FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL -74.0-15.0 237.9-21.5-3.9 5
EKONOMISK ÖVERSIKT BALANSBUDGET Bokslut Budget Budget VEP VEP Tkr 2007 2008 2009 2010 2011 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 436 200 462 300 499 500 526 700 541 400 Likvida medel 6 800 27 400 120 700 99 100 95 200 Övriga omsättningstillgångar 61 600 80 400 61 600 61 600 61 600 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 68 400 107 800 182 300 160 700 156 800 SUMMA TILLGÅNGAR 504 800 570 100 681 800 687 400 698 200 Eget kapital vid årets början 379 000 380 600 383 900 565 100 570 700 Årets förändring 11 900 3 300 181 200 5 600 10 800 EGET KAPITAL 390 900 383 900 565 100 570 700 581 500 Avsättningar pensioner 3 200 6 000 6 000 6 000 6 000 Långfristiga lån 103 100 AVSÄTTN O LÅNGFRISTIGA SKUL- DER 3 200 109 100 6 000 6 000 6 000 KORTFRISTIGA SKULDER 110 700 77 100 110 700 110 700 110 700 S.A SKULDER & EGET KAPITAL 504 800 570 100 681 800 687 400 698 200 Ansvarsförbindelse pensionsskuld 262 100 267 600 273 100 278 600 284 100 Resultatbudget Mkr 2009 2010 2011 Not 1 Nämndernas nettokostnader 621,5 625,4 627,0 Avsatt för lönekostnadsökningar 10,6 21,7 Pensionskostnader 10,0 10,0 10,0 Förändring semesterlöneskuld 1,1 1,1 1,1 Anslag för oförutsedda händelser KF 0,7 0,7 0,7 Anslag för oförutsedda händelser KS 5,7 5,8 10,2 Reserverade medel exploateringskostn 1,0 1,0 1,0 Utvecklingsprojejt 2,4 2,4 2,4 Avkastning bolag - 0,4-0,4-0,4 Kapitalkostnad (intern intäkt) -28,0-29,4-29,9 Nya projekt 1,2 1,2 1,2 Avskrivningar 13,8 15,8 15,8 Summa Verksamhetens nettokostnader 629,0 644,2 660,8 Balansbudget Mkr IB 2005 Not 2 Eget kapital inkl. regleringskonton affärsdrivande verksamhet: VA-verksamhet 6,3 Elnätsverksamhet 6,7 6
EKONOMISK ÖVERSIKT Driftssammandrag/budgetramar Tkr Bokslut Budget Budget VEP VEP 2007 2008 2009 2010 2011 Kommunstyrelse 63 400 67 920 71 434 71 891 72 357 Teknisk nämnd skattefin 16 800 19 569 21 059 21 333 21 614 Teknisk nämnd avgiftsfin 900 1 042 2 104 2 043 1 981 Fritidsnämnd 12 500 12 763 16 878 17 163 17 453 Kulturnämnd 2 800 2 975 3 049 3 092 3 135 Barn o utbildning 287 900 288 029 300 755 302 605 302 394 Varav Gymnsieverksamheten särsk ram 68 257 69 934 70 112 68 247 Socialnämnd 184 800 192 455 203 210 203 987 204 653 Miljö o byggnadsnämnd 2 400 2 557 3 116 3 253 3 392 TOTALT 571 600 587 309 621 605 625 366 626 979 Löneökning 10 179 ingår i nämndernas ramar 10 633 21 672 Nämnders nettokostnad i löpande 571 600 597 488 621 488 635 999 648 651 priser Investeringssammandrag Tkr 2009 2010 2011 TOTALT Kommunstyrelse 37 440 17 250 7 350 62 040 Teknisk nämnd:skattefinansierad 9 200 10 400 9 400 29 000 Miljö och byggnadsnämnd 0 0 0 0 Kulturnämnd 300 0 0 300 Fritidsnämnd 2 502 1 000 1 000 4 502 Barn o utbildning 4 435 5 143 2 948 12 526 Socialnämnd 4 310 255 105 4 670 =========== =========== =========== =========== Totalt exkl avgiftsfinansierat 58 187 34 048 20 803 113 038 Teknisk nämnd:avgiftsfinansierad 18 928 8 900 9 700 37 525 =========== =========== =========== =========== Totalt inkl avgiftsfinansierat 77 112 42 948 30 503 150 563 Totalt 77 112 42 948 30 503 150 563 Snitt per år 50 188 Snitt per år exkl avgiftsfinansierad 37 679 7
KOMMUNSTYRELSEN BOKSLUT BUDGET BUDGET VP 1 VP 2 2007 2008 2009 2011 2012 INTÄKTER 68 261 70 766 60 139 60 139 60 139 KOSTNADER 131 696 138 686 131 823 131 823 131 823 VARAV: PERSONALKOSTNAD 55 401 48 758 48 620 48 620 48 620 ÖVRIGA VERKS.KOSTNADER 47 174 59 780 70 696 70 696 70 696 LOKALKOSTNAD 10 647 8 785 5 734 5 734 5 734 KAPITALKOSTNAD 18 474 21 363 6 773 6 773 6 773 TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL 63 435 67 920 71 684 71 684 71 684 ÅRETS RESULTAT - 329 KOSTNADER NÄMND- OCH STYRELSEVERKSAMHET 3 682 2 714 2 953 2 953 2 953 STÖD TILL POLITISKA PARTIER 308 308 308 308 308 REVISION 450 450 700 700 700 ÖVRIG VERKSAMHET 3 696 3 774 3 241 3 241 3 241 GEMENSAMMA ADMINISTRATIVA ENHETER 32 301 32 616 35 611 35 611 35 611 ÖVRIGA GEMENSAMMA SERVICEENHETER 17 691 16 540 2 736 2 736 2 736 ÖVERGRIPANDE PERSADM. VERKSAMHET 3 766 4 266 4 336 4 336 4 336 FASTIGHETSFÖRVALTNING 39 468 44 424 46 063 46 063 46 063 FYSISK OCH TEKNISK PLANERING 1 980 2 715 2 775 2 775 2 775 NÄRINGSLIVSFRÄMJANDE ÅTGÄRDER 555 1 450 1 410 1 410 1 410 TURISTVERKSAMHET 863 905 941 941 941 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 591 0 1 406 1 406 1 406 RÄDDNINGSTJÄNST O SAMHÄLLSSKYDD 10 445 11 471 12 011 12 011 12 011 BIBLIOTEK 5 546 5 509 5 750 5 750 5 750 MUSIKSKOLA 4 109 4 205 4 486 4 486 4 486 FÄRDTJÄNST 2 009 2 585 2 312 2 312 2 312 ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER 316 410 424 424 424 BOSTADSANPASSNING 1 744 1 350 1 350 1 350 1 350 KOLLEKTIVTRAFIK 2 176 2 958 3 010 3 010 3 010 INTÄKTER ÖVRIG VERKSAMHET 246 0 100 100 100 GEMENSAMMA ADMINISTRATIVA ENHETER 8 156 8 280 8 899 8 899 8 899 ÖVRIGA GEMENSAMMA SERVICEENHETER 16 423 15 735 2 221 2 221 2 221 ÖVERGRIPANDE PERSADM/SOC VERKS. 2 434 3 064 3 152 3 152 3 152 FASTIGHETSFÖRVALTNING 35 981 40 524 42 581 42 581 42 581 FYSISK OCH TEKNISK PLANERING 588 360 336 336 336 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 104 0 0 0 0 RÄDDNINGSTJÄNST O SAMHÄLLSSKYDD 2 344 1 175 1 275 1 275 1 275 BIBLIOTEK 607 495 515 515 515 MUSIKSKOLA 1 224 999 918 918 918 FÄRDTJÄNST 98 70 78 78 78 KOLLEKTIVTRAFIK 64 64 64 64 64 8
KOMMUNSTYRELSEN Inriktningsmål Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att den samlade kommunala verksamheten utvecklas i riktning mot kommunens vision och inriktningsmål. Kommunstyrelsen skall svara för att Höörs kommun förmedlar en öppen och enhetlig bild av sin verksamhet gentemot media och sina invånare. Effektmål För samtliga inriktningsmål finns utarbetade mätbara effektmål. Dessa skall följas upp och redovisas till kommunfullmäktige vid två tillfällen under verksamhetsåret, i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Kommunens hemsida skall utvecklas samt tillgänglighetsanpassas så att all publik information (trycksaker) som produceras om verksamheten samtidigt finns tillgänglig på hemsidan, liksom alla de blanketter som kan användas av allmänheten. En offensiv informations- och marknadsföringsverksamhet som omfattar hela kommunen, skall utvecklas under planeringsperioden. Personalpolitiken skall utvecklas i syfte att stärka Höörs kommuns bild av en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Effektmål 1: En marknadsföringsplan för Höörs kommun skall utarbetas. Effektmål 2: Ett samordnat presentationsmaterial (trycksaker, film och på hemsida) skall utformas för att marknadsföra kommunen gentemot boende, företag, nyinflyttade samt besökare. Under planperioden skall ett förslag till reviderad personalpolicy utarbetas. Formerna för inflytande och delaktighet i den kommunala verksamheten skall utvecklas. Kommunen skall byggas ut på ett planerat sätt. Det skall i kommunens samtliga tätorter finnas tillgång till exploateringsbar mark för bostads- och verksamhetsändamål, förberedd för byggnation genom stadsplanering. Se t ex under socialnämnden angående utveckling av rutiner för klagomålshantering! Arbeta fram detaljplaner för ca 100 lägenheter/ år. Ändra gällande detaljplaner eller ta fram nya detaljplaner så att det finns minst 10 tomter klara för exploatering i Tjörnarp, Snogeröd och Norra Rörum. Påbörja arbetet med översiktsplan för utbyggnadsområdet Ringsjöbandet som underlag för detaljplanering. Det ska finnas en planberedskap för verksamheter som täcker in 5 års efterfrågan, ca 10 hektar. I Höörs kommun har alla rätt till en trygg och säker miljö. Brand- och olycksriskerna skall fortlöpande minskas. Räddningstjänsten skall genomföra en risk- och sårbarhetsanalys över kommunen och föreslå skadeförebyggande åtgärder för de fem största riskerna. Naturvården skall ha en framskjuten roll i samhällsplaneringeniljö. Brand- och olycksriskerna skall fortlöpande minskas. Reservatbildning i Stenskogen slutföres. Färdigställa miljödokumentet. Miljöbokslut sammanställs. Siktdjupet i Ringsjön skall öka 9
KOMMUNSTYRELSEN Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen ansvarar för följande verksamhetsområden: Nämnd-och styrelseverksamhet som inkluderar budget och plan för Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Stöd till politiska partier. Revision. Övrig verksamhet som inkluderar allmänna val, förmyndarverksamhet, medlemsavgifter till kommunförbunden, konsumentrådgivning, bidrag till föreningar, risk & försäkring, utredningar, natur/kulturvård samt statistik och planering. Gemensamma administrativa enheter som inkluderar ledningsgrupp, kommunkansli, personal-och ekonomikontor och IT-service. Övriga gemensamma serviceenheter inkluderande reception, bilpool o centralarkiv. Övergripande personaladministration såsom personalutbildning, arbetsmiljöåtgärder, företagshälsovård och medel för fackliga företrädare. Viss fastighetsförvaltning. Fysisk och teknisk planering. Näringslivsfrämjande åtgärder. Turistverksamhet i huvudsak genom bidrag till turistföreningen. Räddningstjänst och totalförsvar. Bibliotek och Musikskola med vilka särskilda verksamhetsavtal tecknats. Färdtjänst. Arbetsmarknadsåtgärder. Bostadsanpassning. Kollektivtrafik Verksamhetsförändringar Kommunkansli Ett nytt dokument- och ärendehanteringsprogram har tagits i bruk under 2008. Arbete med att implementera programmet i kommunförvaltningen och skapa rutiner för elektronisk dokumenthantering kommer att fortsätta under 2009. Kansliet ansvarar även för samordning av arbetet kommunens nya hemsida. I juni 2009 äger val till europaparlamentet rum. Kansliet kommer att, tillsammans med valnämnden, ansvara för genomförande av detta val i Höörs kommun. EU-kontor i samarbete med andra kommuner införes from 2009. Personalkontor Under 2009 kommer påbörjas införande av ett nytt löne/personalsystem, ett omfattande arbete som kommer ta flera år att genomföra fullt ut. Det nya systemet ger ett minskat pappersflöde genom effektivare former för lönerapportering, bättre tillgång till information och utdata, verktyg för schema- och bemanningsplanering m m. Detta innebär fördelar inte minst för chefer/arbetsledare som därigenom får ett bättre stöd för planering, beslut och uppföljning. Höörs kommuns personalpolicy antogs av KF 2001. Sedan dess har skett förändringar dels i omvärlden dels i kommunens organisation som påkallar revidering. Personalkontoret kommer därför under 2009 att arbeta fram ett förslag till reviderad personalpolicy. 10 Ekonomikontor Ekonomikontoret kommer under följande planperiod att utveckla kommunens användning av elektronisk handel. Ett första steg har tagits 2008 då elektronisk fakturahantering införts. Syftet är att effektivisera hela inköpsförfarandet, från planering till fakturahantering. Vidare kommer arbetsinsatserna vad gäller vidareutveckling av metoder och rutiner för uppföljning-/ utvärdering att fortgå. Med utgångspunkt från kommunens nyligen förändrade ekonomisystem skall beslutstödsfunktioner utvecklas. IT-enheten Kraven på IT-stöd ökar och IT-enheten kommer därför att arbeta mer strukturerat för att synlig- och tydliggöra de tjänster som levereras. Arbetet utgår från ramverket ITIL och arbetssättet kommer att implementeras under 2009 med början gentemot skolan. IT-enheten strävar också efter öka samverkan med andra kommuner för att göra samordningsvinster. Planenheten Exempel på översikts- och detaljplaner under perioden. Översiktsplan Höörs kommun Fördjupning av översiktsplanen för Höörs centrum Planprogram för Ringsjöbandet Planprogram för Stenskogsområdet Fördjupning av översiktsplanen för Frostavallsområdet Översyn av översikts- och detaljplaner för Tjörnarps och Snogeröds tätorter Detaljplaner för Höör Väster Detaljplan för Sjunnerup 2:9 m.fl. fastigheter (Sågenområdet m.m.) Revidering av äldre detaljplaner Näringslivsfrämjande åtgärder Arbetet med Varumärket Höör ska intensifieras under året. Extern konsult kommer att involveras fortlöpande i arbetet. Räddningstjänsten Under 2009 skall räddningstjänsten fördjupa arbetet med internt skydd samt fortsätta med arbetet säker och trygg kommun. Vidare skall räddningstjänsten arbeta med genomförandet av de handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor som kommunfullmäktige har antagit. Under 2009 fortsätter iiordningställandet av övningsplats. Bibliotek Satsningar på att förbättra och modernisera utlåningssystem och bokningssystem för datorer fortsätter. Musikskola Inom musikskolan tas nästa steg i en utbyggnad till Höörs Kulturskola. Kommunikationer Den under 2008 genomförda utbyggnaden av trafiken konsolideras genom informationsinsatser under 2009.
TEKNISK NÄMND SKATTEFINANSIERADE DELEN BOKSLUT BUDGET BUDGET VP 1 VP 2 2007 2008 2009 2010 2011 INTÄKTER 9 351 7 801 7 895 8 251 8 551 KOSTNADER 26 133 27 370 28 954 29 597 30 167 VARAV: PERSONALKOSTNADER 10 204 10 527 10 889 10 704 10 724 ÖVRIGA VERKS.KOSTNADER 10 336 10 635 11 280 11 276 11 501 LOKALKOSTNADER 616 659 487 775 782 KAPITALKOSTNADER 4 977 5 549 6 298 6 822 7 160 TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL 16 782 19 569 218 954 21 346 21 616 ÅRETS RESULTAT 1 075 KOSTNADER TEKNISK NÄMND 175 168 204 204 204 TEKNISKT KONTOR O MBK-VERKSAMHET 4 361 5 029 5 193 5 135 5 176 GATOR OCH VÄGAR SAMT PARKERING 17 163 18 369 19 843 20 576 21 101 PARKER 4 234 3 584 3 492 3 452 3 456 ENERGIRÅDGIVNING 200 220 222 230 230 INTÄKTER TEKNISKT KONTOR O MBK-VERKSAMHET 2 410 2 292 1 710 1 785 1 865 GATOR OCH VÄGAR SAMT PARKERING 6 055 4 880 5 455 5 725 5 933 PARKER 665 425 450 461 473 ENERGIRÅDGIVNING 221 204 280 280 280 Inriktningsmål Trafiksäkerheten i Höörs kommun skall ökas genom att farliga vägkorsningar åtgärdas, genom en ombyggnad av riksväg 23, ett väl utvecklat gång- och cykelvägnät, bra ridvägar, samt gator med väl underhållna beläggningar och genomförd tillgänglighet för funktionshindrade. Effektmål Prioritera beläggningsunderhållet Gång- och cykelvägnätet och anpassningen för funktionshindrades behov skall byggas ut i den takt som den långsiktiga planeringen, med och utan bidrag från Vägverket, anger. Verksamhetsbeskrivning Tekniska nämnden har hand om och ansvarar för såväl utbyggnad som drift av gator, vägar, GC-vägar, övriga trafikytor samt grönområden och exploateringsprojekt för industrimark och bostäder. Tekniska nämnden är också remissinstans för kommunens planeringsverksamhet. Kommunens MBK- verksamhet (Mätning, Beräkning och Kartframställning) åvilar också nämnden, som även är kommunens trafiknämnd och svarar för det lokala trafiksäkerhetsarbetet. Nämnden svarar också för samordningen av renhållningsfrågor mellan renhållningsbolaget MERAB och kommunen samt för den kommunala energirådgivningen. Verksamhetsförändringar Överföringen av kommunens bebyggda fastigheter till det kommunala fastighetsbolaget kommer att få konsekvenser för tekniska nämnden. Organisationen måste ses över och nya verksamhetsramar fastställas. Mark- och exploateringsfrågorna kommer sannolikt som tidigare att politiskt sortera direkt under kommunstyrelsen medan MBK, GIS, kart- och fastighetsbildningsfrågorna, som föreslås inordnas under mark- och exploateringsenheten, fortsättningsvis har tekniska nämnden som politisk nämnd. Organisatoriskt finns mark- och exploateringsenheten inom tekniska kontoret. En ny mark- och exploateringschef får som en av sina första arbetsuppgifter att 11
TEKNISK NÄMND forma verksamheten för exploatering och MBK. En annan viktig uppgift för den nya tjänsten blir att fortsätta arbetet med att säkerställa fastighetsbildnings-, kart- och GISverksamheten inom kommunen. Fortsatt ökning med utbyggnader av verksamhets- och bebyggelseområden kan förväntas de närmaste åren, vilket kommer att kräva mycket arbete, både administrativt och utförandemässigt, inom alla nämndens verksamhetsområden. Inte minst gäller detta Höör Väster och det nya, stora verksamhetsområdet i norra delen av tätorten, som påbörjades under 2008 och fortsätter under den kommande planeringsperioden. Budgetramen har för den skattefinansierade driftssidan ökats med 377 tkr för en kartteknikertjänst som rekryterades 2008. Detta medför att det slutliga tillskottet av skattemedel blir 21 059 tkr. De successivt ökande kapitaltjänstkostnaderna är generellt tunga posten i tekniska nämndens driftsbudget både på den skatte- och taxefinansierade sidan. Ständigt ökande energikostnader slår också hårt mot den tekniska verksamheten. Härutöver ökar även de direkta driftskostnaderna för tillkommande ytor vilket på så sätt utgör ytterligare en belastning. Automatisk kompensation för kapitaltjänstkostnader bör fortsättningsvis tillföras tekniska nämnden årligen. De ökade kapitalkostnaderna har tidigare medfört att bl.a. det löpande beläggningsunderhållet varit lägre än vad som bör accepteras. I kombination med skenande oljepris så finns en uppenbar risk att beläggningsunderhållet åter får stå tillbaka. 12
TEKNISK NÄMND AVGIFTSFINANSIERADE DELEN BOKSLUT BUDGET BUDGET VP 1 VP 2 2007 2008 2009 2010 2011 INTÄKTER 37 592 39 332 41 357 42 585 43 274 KOSTNADER 38 483 40 374 43 461 44 210 44 417 VARAV: PERSONALKOSTNADER 7 178 7 553 8 861 8 700 8 700 ÖVR VERKS.KOSTNADER 23 696 23 899 24 161 24 356 24 423 LOKALKOSTNADER 388 298 425 396 397 KAPITALKOSTNADER 7 221 8 624 10 014 10 758 10 897 NETTOKOSTNAD 891 1 042 2 104 1 625 1 143 ÅRETS RESULTAT 226 REGLERINGSKONTO 9 566 8 524 6 524 5 003 3 964 KOSTNADER ELFÖRSÖRJNING 20 116 20 778 21 476 22 055 22 245 VATTENFÖRSÖRJN O AV- LOPPSHANTERING 18 367 19 596 21 985 22 155 22 172 INTÄKTER ELFÖRSÖRJNING 19 809 20 538 21 041 21 253 21 364 VATTENFÖRSÖRJN O AV- LOPPSHANTERING 17 783 18 794 20 316 21 332 21 910 Inriktningsmål Dricksvattnet i Höör skall vara rikligt, prisvärt och friskt, utan tillsatser av klor eller andra liknande ämnen. Effektmål Maximalt fem (5) klagomål från abonnenter avseende dricksvattenkvalitet/kvantitet skall förekomma. (undantag vid vattenläcka och serviceåtgärder i nät eller anläggning) Max. tre (3) kem. el. biologiska analyser med bedömningen Tjänligt med anmärkning efter omprov. Avser prov på utgående vatten i verk eller på nätet. Vattenmiljön i Ringsjön skall förbättras, bl.a. genom att allmänna avloppsanläggningar byggs ut kontinuerligt och blir tillgängliga inom flertalet områden med tätbebyggelse Utbyggnad av vatten och avlopp i ytterområden skall årligen genomföras enligt beslutad, långsiktig plan. Verksamhetsbeskrivning Verksamheten inom den avgiftsfinansierade delen består av: Elförsörjning Tillhandahållande av elnät för energiförsörjning inom Höörs Energiverks koncessionsområde. Vattenförsörjning och avloppshantering genom allmän anläggning 13 Verksamhetsområdet för vatten och avlopp omfattar Höörs tätort med Sätofta och övrig tätbebyggelse kring Ringsjöarna, samt Tjörnarps, Norra Rörums och Snogeröds tätorter. Antalet fastigheter som är anslutna uppgår till ca 3 600. Verksamheterna skall var för sig vara självfinansierade. Avgifter uttas efter fastställda taxor. Utjämning över åren görs via regleringsfonderna.
TEKNISK NÄMND Verksamhetsförändringar Det årliga arbetet med ett antal anläggningsprojekt för sanering och renovering inom de befintliga el- och vanäten kommer att fortsätta, samtidigt som utbyggnader tillkommer inom de områden som är redovisade i den långsiktiga planen för va-utbyggnad till ytterområden i kommunen. Arbetet med ovidkommande vatten i spillvattennätet måste fortsätta under åren framöver, för att minska flödet och den pumpade volymen vatten och risken för källaröversvämningar. Under 2008 och 2009 kommer ytterligare nybebyggelseområden att tas i bruk, vilket innebär att volymen arbete, med tillkommande abonnenter, kommer att fortsätta öka, både på el- och va-sidan. Under planeringsperioden förväntas det nya, stora verksamhetsområdet i norra delen av tätorten börja utvecklas, något som kommer att kräva både planerings- och utbyggnadsresurser inom de avgiftsfinansierade sektorerna. Brukarnas kostnader för el- och va-verksamheterna är vid jämförelse att anses som låga, såväl i regionalt som nationellt perspektiv. Utjämning av resultaten över åren görs via regleringsfonderna. För år 2009 bedöms regleringsfonderna för va och el att behöva utnyttjas med 800 tkr, varav 600 tkr från va-verkets fond och 200 tkr från elverkets fond, för att stabilisera det ekonomiska utfallet för året. Detta är för att kompensera för ökade kapitalkostnader genom investeringar i Ormanäsverket och va i ytterområden samt för att täcka för höjda elpriser och personalkostnader. 14
FRITIDSNÄMND BOKSLUT BUDGET BUDGET VP 1 VP 2 2007 2008 2009 2010 2011 INTÄKTER 844 452 301 301 301 KOSTNADER 13 327 16 315 17 179 17 179 17 179 VARAV: PERSONALKOSTNAD 3 956 3 326 3 353 3 353 3 353 ÖVRIGA VERKS.KOSTNADER 5 523 5 457 9 203 9 203 9 203 LOKALKOSTNAD 3 775 7 461 4 552 4 552 4 552 KAPITALKOSTNAD 73 71 71 71 71 TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL 12 086 15 863 16 878 16 878 16 878 ÅRETS RESULTAT -397 KOSTNADER FRITIDSNÄMND 175 184 184 184 184 ALLMÄN FRITIDSVERKSAMHET 3 278 2 748 2 499 2 499 2 499 IDROTTS- OCH FRITIDSANLÄGGNINGAR 6 420 9 802 10 834 10 834 10 834 FRITIDSGÅRDAR/FÖREBYGGANDE VERKS. 3 454 3 581 3 662 3 662 3 662 INTÄKTER ALLMÄN FRITIDSVERKSAMHET 540 143 5 5 5 IDROTTS- OCH FRITIDSANLÄGGNINGAR 72 87 74 74 74 FRITIDSGÅRDAR/FÖREBYGGANDE VERKS. 232 222 222 222 222 Inriktningsmål 1. Projekten Reservatsbildning i Stenskogen, Höör och Frostavallen/Dagstorp Centrum för friluftsliv skall utvecklas för friluftsändamål med beaktande av projektens slutrapport. 2. Kommunens idrotts-, bad- och friluftsanläggningar skall bibehållas i gott skick samt ägas, drivas och skötas i nära samverkan med föreningar och näringsliv. Effektmål 1.1 Medverkan i friluftssatsningar i Stenskogen enligt projektplan. Kommunens kostnad: 110 000 kr. 1.2 Genomförande av Frostavallen/Dagstorp-projektet enligt projektplan. Kommunens kostnad: 2007-2010: 1 029 tkr. Detta är till största delen investeringskostnader. 2.1. Anläggningsstöd och skötselbidrag bibehålles och utvecklas i enlighet med uppgjord budget för 2009. 2.2. Nya avtal kommer att diskuteras med berörda föreningar inom ramen för nuvarande budget. Projektet Höör Idrott har lett till bildandet av Höörs Föreningsallians. I detta forum kommer drift- och ägarfrågor att närmare utvecklas. 2.3. Driftsavtal har skrivits med Höörs Föreningsallians ang drift och skötsel av ishall och fotbollsplaner. Driften av den nya konstgräsplanen bör också innefattas i detta avtal. 2.4. Badplatsen vid Vaxsjön ska tillsammans med Ny Arena, Malmö, tillgänglighetsan-passas. Badbryggorna ska ses över och förnyas. 15
FRITIDSNÄMND Inriktningsmål 3. Folkhälsoperspektivet skall vara en grund för nämndens verksamhet. Effektmål 3.1. Motion i alla former skall uppmuntras och underlättas för både ung och äldre. Enkla motionsslingor som Hälsans stig med tipsrundor ska finnas också i de mindre orterna, om sådant önskas. Här behövs hjälp av föreningar, som då får stöd av Fritid och kultur. En stor utmaning blir också friluftssatsningarna i Frostavallen/Dagstorp. 3.2. Verksamheten på Älvkullen skall stimulera till goda vanor, där dans, musik och motionsidrott har sitt centrum i en drogfri miljö. 3.3. Drogfrihet inom idrottsrörelsen är ett krav för att få del av kommunens bidrag och tillgång till dess lokaler. Ett handlingsprogram mot droganvändning har utarbetats för föreningarna i studieförbundet SISUS regi. 3.4. Hälsovecka för alla ska genomföras en gång om året. 3.5. Deltagande i läger för inaktiva ungdomar, SKUTTläger, kommer att fortsätta i samverkan med andra kommuner. 4. Särskilt konto för vänortsutbyte har inte varit möjligt att anslå i 2009 års budget. Kostnader för nödvändigt vänortsutbyte får under 2009 lösas under andra verksamheter. Verksamhetsbeskrivning Fritidsnämnden svarar för information till föreningar och allmänheten, nämndernas administration, bidragsgivning, lotterier, anläggningsfrågor, utbildning för ledare, projektarbeten mm. Fritid tillhandahåller viss föreningsgemensam utrustning och lämnar föreningsservice genom tryckning (till självkostnadspris via vaktmästeriet) mm. Fritidsnämnden tillhandahåller inomhus- och utomhusanläggningar för idrott och motion. Både föreningar och privatpersoner har möjlighet att hyra in sig i dessa anläggningar efter de taxor, som Kommunfullmäktige har bestämt. Fritidsnämnden svarar normalt för grundläggande skötsel och materialkostnad för anläggningarna. Föreningar erbjuds nyttjande och skötselavtal som komplettering. Verksamhetsförändringar Under 2006 gjordes en uppföljande enkät på samma grunder som den från 2004. Resultatet blev följande prioriterade områden, som ska prioriteras under 2007-2008: Förbättra marknadsföringen: hemsida, Frostabladet, andra lokalmedia, pressinformationer, starta några projekt på Älvkullen. Stärka insatserna bland barn och ungdomar. Samarbeta med kulturnämnden och kultursekreteraren som fått i uppdrag att särskilt satsa på barn och ungdomar. Skolan, biblioteket och musikskolan är andra viktiga samarbetspartners. Satsa på badplatserna under sommaren. Öka tillsynen och tömningen av latriner och soptunnor. Göra det trevligare att bada i våra insjöar. Göra en fritidsvaneundersökning under hösten. Be besökare på anläggningarna fylla i en kort enkät. Även de som inte använder vår service måste nås. Samarbeta med kommunens förebyggande hälsovård om en hälsovecka för alla kommunens medborgare i höst. Dessa punkter kommer att utvärderas under 2009. Nämnden och verksamheten kommer under de närmsta åren att få mycket att göra med redan beslutade åtaganden: samarbete med Höörs Föreningsallians ang. ishall, konstgärs och andra anläggningar, samverkan om den nya simhallen och inte minst friluftssatsningarna i Frostavallen/Dagstorp och Stenskogen. Fritidsnämnden har ansökt om medel från EU (EFS) angående ett utbildningsprojekt för funktionshindrade och långtidssjukskrivna. Projektet är tänkt genomföras i samverkan med Simrishamns och Sölvesborgs kommuner. Tänkt arbetsplats i Höör är ett servicecentrum vid Vaxsjön i samverkan med Frostavallen Hotell ochkonferens samt Skånes Djurpark. Ett ännu inte beslutat men påbörjat ärende är förändringar av Stora salen på Älvkullen. 16
KULTURNÄMND BOKSLUT BUDGET BUDGET VP 1 VP 2 2007 2008 2009 2010 2011 INTÄKTER 757 304 226 226 226 KOSTNADER 3 582 3 279 3 275 3 275 3 275 VARAV: PERSONALKOSTNAD 1 802 1 703 1 770 1 770 1 770 ÖVRIGA VERKS.KOSTNADER 1 621 1 381 1 233 1 233 1 233 LOKALKOSTNAD 159 186 257 257 257 KAPITALKOSTNAD 0 9 15 15 15 TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL 2 718 2 975 3 049 3 049 3 049 ÅRETS RESULTAT -107 KOSTNADER KULTURNÄMND 160 149 149 149 149 ALLMÄNKULTURELL VERKSAMHET 2 747 2 455 2 601 2 601 2 601 STÖD TILL STUDIEORGANISATIONER 675 675 525 525 525 INTÄKTER ALLMÄNKULTURELL VERKSAMHET 757 304 226 226 226 Inriktningsmål 1. Nämnden skall främja barn- och ungdomskultur. 2. Nämnden skall stödja dokumentation av kulturella och historiska miljöer. 3. Nämnden skall stimulera till ett rikt kulturliv för alla invånare. 17 Effektmål 1.1 Barn och ungdomar i skolåldern ska erbjudas kulturupplevelser och ungdomskultur stimuleras. Anslaget som kultursekreteraren och barnkulturgruppen förfogar över blir 60.000 kr. 1.2 Ungdomskultur på Älvkullen och Musikskolan stimuleras genom ett särskilt projektanslag Pengapåsen under 2009 på 40.000 kr. Medel söks av enskilda eller personal på dessa enheter till Kultursekreteraren. 2.1. Kultursekreterartjänsten är permanentad. 2.2. Kultursekreterartjänsten är förstärkt med en kulturassistent. 2.3. Befintliga museer och museisamlingar kommer att inventeras och dokumenteras både i ljud, bild och skrift. Museiföreningen kommer att ta aktiv del av detta arbete. Lokal för förvaring av museiföremål (större och mindre) har hittats. Hyreskostnad 50 tkr/år. 2.4. Kulturmiljöer kommer att dokumenteras med foton, kartor och skyltning. Bildarkivet kommer att uppdateras och kompletteras. Kostnad: 30 tkr. 2.5. Intervjuer med kända kulturprofiler kommer att genomföras och dokumenteras med ljud och bild. Kostnad: Inräknas i kostnaden för bildarkivet. 2.6. Kulturnämnden samverkar med miljö- och byggnadsnämnden i arbetet med ett kulturmiljöprogram i syfte att säkerställa värdefulla kulturhistoriska miljöer. 3.1. Kultursekreteraren under punkt 2.1 har detta som en av sina högst prioriterade arbetsuppgifter. 3.2. 50% nystartstjänst anvisas som en förstärkning särskilt till Kulturhuset Anders.
KULTURNÄMND Inriktningsmål Effektmål 3.3. Bidragen till kulturföreningar kommer att vara kvar på 2008 års nivå. 3.4. Bidragen till studieförbunden kommer att ligga kvar på 675.000 kr för 2009. Ett nytt bidragssystem till studieorganisationen har arbetats fram under 2007. Nämnden väntar på att se effekterna av denna förändring. 3.5. Bidraget till Kulturkvarteret och aktiviteter på och kring detta kommer att anslås till 50.000 kr under 2009. Det är önskvärt att föreningar och enskilda stimuleras till ökade kulturella aktiviteter med ett brett spektrum. 3.6. Ett särskilt stöd på 25.000 kr anslås till kulturlivet för att främja litet udda och inte så vanligt förekommande evenemang. Stödet söks direkt till Kulturnämnden med avgivande av motivering. 4. Särskilt konto för vänortsutbyte har inte varit möjligt att anslå i 2009 års budget. Kostnader för nödvändigt vänortsutbyte får under 2009 lösas under andra verksamheter. Verksamhet och verksamhetsförändringar Utvecklandet av Kulturkvarteret och evenemang i samband med detta kommer fortfarande att vara en stor del i nämndens arbete. Den fortsatta utvecklingen av skolmuseet och dokumentation/inventering av kulturmiljöer kommer att kräva mycket engagemang från ledamöternas sida. Placering av museilokaler och användning samt presentation av dessa lokaler kommer att kräva mycken politisk delaktighet. Kultursekreterare och kulturassistenttjänst kommer att behövas för att bereda dessa ärenden för politiska beslut. Kulturnämnden ska tillsammans med Fritidsnämnden se över och uppdatera kommunens fritidspolitiska program. Eftersom verksamheten har fått nya inriktningsmål med medföljande ekonomiska resurser, så har en kultursekreterare anställts och ytterligare 1,5 nystartstjänster. Detta senaste som fortsättning på de plustjänster verksamheten åtnjutit de senaste två åren. Dessa nystartstjänster är inte fullt ut finansierade i 2009 års budgetförslag men kulturnämnden är i största behov av dessa tjänster för att kommunens satsningar på kulturen ska bli meningsfulla. Under året kommer Kulturkvartersdagen och Nationaldagsfirandet att arrangeras den 6 juni. Denna dag kommer också nyinflyttade att bjudas in av Kommunstyrelsen. Vid Berggrenska gården har Kulturnämnden uppfört en scen, som har färdigställts under 2007. Scenen har varit väl nyttjad och konstruktionen uppskattas mycket både av arrangörer och åskådare. Tyvärr blåste och regnade seglet sönder två gånger under säsongen. Ny 18 förstärkt takkonstruktion måste färdigställas till nästa säsong. En handikapptoalett kommer att byggas in i Pers Vagnsport, som måste förlängas med motsvarande utrymme. Medel för detta finns i investeringsbudgeten för 2007 men dessa behöver utökas. Sommararrangemang med midsommarfirande, kulturarrangemang genom Klubb 72 och Sommarkvällar med Åke Hjerpe kommer att fortsätta och utvecklas. Öppethållande och visning i Berggrenska gården och skolmuseet sköts av Klubb 72 under sommarmånaderna. Problemet med hur skolmuseet ska vara och fungera i framtiden diskuteras med inblandade parter. Hagahuset behöver enligt Kulturnämnden renoveras för att kunna fungera som kulturhus i framtiden. Ett museum måste vara ett levande utrymme med nya och spännande upplevelser för både ung och gammal. Museiföreningen har under 2008 gjort en välförtjänt insats på detta område. En lämplig lokal för förvaring av museiföremål har funnits, men finansieringen för 2009 är inte löst. Barn- och ungdomskulturverksamheten utvecklas i samarbete med skola, musikskola, bibliotek och fritidsverksamheten på Älvkullen. En särskild barnkulturgrupp finns sedan ett par år Kulturstipendier till ungdomar och övriga kommer att delas ut. Stödet till föreningar, ungdomar och barn kommer att ligga på ungefär samma nivå som under 2007. Träff med studieförbunden kommer att ske under året, där den planerade verksamheten diskuteras med uppföljning av föregående års verksamhet. Ett nytt bidragssystem gäller för 2008. En utvärdering av detta kommer att göras under 2009 och ligga till grund för en eventuell ny medelstilldelning.