1 Slutrapport 2007 12 31 Populärversion Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg
2 Bakgrund Hörnstenar i visionen för Enköpings kommun är att kunna erbjuda attraktiva utbildningar samt att skapa tillväxt och ett framgångsrikt företagande. Det behövs mera av verklighetsförankring och praktisk tillämpning i skolan. Elever och lärare måste därför få bättre kontakt med det omgivande samhället, inte minst med arbetsplatser och företag. För att förbereda våra barn/ungdomar inför den arbetsmarknad de kommer att möta, bör entreprenörstänkandet utvecklas redan i grundskolan med kontinuitet upp på gymnasienivån. Ökad kontakt med skolan gagnar även näringslivet. Kontakten med ungdomar kan bli en kraftfull resurs genom att nya kunskaper och nytänkande tillförs företagen. Vid nyrekrytering av ungdomar ökar tryggheten för båda parter om man haft mölighet att lära känna varandra. Det har också en opinionsbildande effekt att kunna ge skolpersonal och elever en realistisk bild av arbetslivet och hur det är att vara företagare. För att finansiera de aktiviteter som planerades inom grund och gymnasieskola, söktes medel från Nuteks Nationella entreprenörskapsprogram, delprogram 1. Arbetet har främst bedrivits genom att: Förändra attityder och sprida information Genomföra aktiviteter för att öka företagsamheten och innovativiteten hos eleverna. På alla tänkbara sätt öka samverkan mellan skola och näringsliv. Slutsatser Till läsaren Projektets syfte är till stor del att förändra attityder, vilket innebär svårigheter att påvisa tydliga mätbara resultat, vilka kan ges vetenskapliga belägg. Under projekttiden har det givetvis gjorts andra ansträngningar inom kommunen inom entreprenörskapsområdet, vilket ytterligare försvårar möjligheterna att härleda ev. resultat till just detta projekt. Entreprenörskaparna i skolan har dock varit den i särklass största satsningen vad gäller entreprenörskap i skolan fram till dess att E ship projektet startade. Slutsatserna i denna rapport grundar sig till stor del därför på upplevda resultat, dels från projektledning, men även andra aktörer som berörts av projektet. Styrdokument krävs på alla nivåer För att skolutvecklingsarbete inom entreprenörskap ska bli framgångsrikt är det viktigt att styrningen av skolan är tydlig i detta avseende. Trots att det är svårt, eller kanske just för att det är svårt att definiera vad entreprenörskap är och varför det ska vara ett viktigt inslag i skolans undervisning, måste skolans uppdrag vad gäller detta vara mycket tydligt. Det gäller tydliga formuleringar i läroplaner, kommunala skolplaner, utvecklingsplaner mm likväl som integrering i lärarutbildning och
3 rektorsutbildning. I varje kvalitetsredovisning bör, på olika sätt, frågan ställas hur verksamheten arbetat för att höja elevers entreprenöriella förmåga. Under projektet har projektledarna observerat svårigheter att få skolpersonal att prioritera utvecklingsarbete inom det entreprenöriella området. En vardag med många uppgifter, krav, ansvarsområden och en allmän upplevelse av stress och knappa resurser gör att utvecklingsarbete har svårt att få plats i arbetsplaneringen. Företagen Dialogen med kommunens företagare har lärt oss att de allra flesta företagare gärna utvecklar samarbetet med skolan, för att man vill vara med och påverka hur och vad som lärs ut i skolan och för att man tycker det är viktigt att barn/ungdomar får en verklighetsanknytning till det de lär sig. Många vill dessutom stötta att barn/ungdomar får utveckla sin kreativitet och entreprenörsanda, dels genom att vara medlemmar i föreningen ENWIS och dels genom att skänka material till skolorna och upplåta sina lokaler för utställningar. Däremot måste samarbetet ske mer på företagarnas villkor, dvs. vara flexibelt och inte kräva för stora insatser i tid vid varje tillfälle. Till exempel kan flera småföretagare tänka sig att ta emot elever på praktik/prao förutsatt att tiden passar företagaren och är uppdelad på flera kortare tillfällen. Det är en stor utmaning för Enköpings skolor att möta företagarna i dessa önskemål. För att uppnå detta behöver utbildnings och skolförvaltning i allmänhet och rektorerna i synnerhet arbeta mer entreprenöriellt i sitt ledarskap. Det är bl.a. viktigt att ge lärarna större ansvar, frihet, medel och incitament för att de skall förmås släppa gamla strukturer som utgör hinder för entreprenöriellt lärande och samarbete med företagarna. Ett sådant hinder kan t.ex. vara utformningen av schemat. Projektledningen anser att de första stegen har tagits i rätt riktning men att mycket kvarstår att göra. Därför är en satsning på en fortsättningsorganisation som inte bara har en administrativt samordnande roll utan även har personer som förstår båda världarna och arbetar operativt med samverkansprojekt, avgörande för om ett entreprenöriellt förhållningssätt såväl som samverkan med de lokala företagarna kommer att genomsyra undervisningen i Enköpings skolor framöver. Denna fortsättningsorganisation anser vi vara kommunens ansvar och bör förslagsvis ledas av utvecklingschefen. Den röda tråden saknas fortfarande och även här har fortsättningsorganisationen en avgörande roll. Ny kommunal organisation Enköpings Näringslivsservice. Projektet har påverkat och inspirerat kommunen till ökad samverkan mellan utbildningsförvaltning och näringslivsenheten. Resultatet är att en ny organisation Enköpings Näringslivsservice sett dagens ljus. Kommunens ranking på Svenskt Näringslivs lista. ENWIS projektet har på ett påtagligt sätt bidragit till Enköpings kommuns förbättrade placering på Svenskt Näringslivs lista över kommunernas företagsklimat. Den parameter som påverkade resultatet mest var den gällande skolans attityd till företagandet.
4 Framtiden ENWIS har för avsikt att fortsättningsvis verka för: Att skapa möjligheter för skolan att kunna erbjuda intressanta och spännande utbildningar genom samarbete med företag och högre utbildningar så att alla barn/ungdomar i första hand väljer att utbilda sig i Enköping. Att tillsammans med kommunen och andra aktörer skapa ett Entreprenörs centrum i Enköping. För att få långsiktig verkan på de aktiviteter som vi har startat skall vi verka för en bestående organisation. Enwis fungerar fortsättningsvis som ett nätverk mellan skola och företagen, samlar in information från dessa som omsätts i uppdrag för projektledarna. Enwis bevakar vad som händer på området i övriga landet och sköter bevakning av t.ex. Nutek, för att veta om det dyker upp möjligheter till nya projekt eller andra roliga aktiviteter. Enwis skall även fortsättningsvis bestå av lika delar företagare som representanter från såväl grund som gymnasieskolan. Enwis jobbar med att hitta sponsorer som kan vara med att finansiera aktiviteter. T ex föreläsare, rote luncher, pub, utbildningar och tävlingar så att det finns naturliga tillfällen för företagare och skolan att träffas och dra lärdom av varandra. Enwis kommer att fortsätta arbetet med utmärkelsen månadens entreprenör. Kommentarer från nyckelpersoner i kommunen(tjänstemän, politiker, företagare, lärare). Satt entreprenörskap högt upp på dagordningen Många fler träffar mellan skolpersonal och företagare ENWIS idag ett etablerat begrepp Projektet har varit modellbyggande, visat på hur man kan göra och att det går att jobba med entreprenöskap i skolan. Projektet har trampat fram nya stigar. Det har lyft entreprenörskap på agendan och i människors medvetande. Det har öppnat dörrar mellan skola och arbetsliv. Projektet har hjälpt mig med mitt arbete med e ship genom att vara förebild. Min uppfattning om ert projekt är att ni nått ett mycket bra resultat och engagerat såväl företagare som lärare på flera skolor. Entreprenörskapstanken verkar tränga allt djupare in hos allt fler, inte minst i skolan. Dessutom tycker jag att er månadsutmärkelse har varit en strålande idé att både få publicitet men framför allt att ni uppmuntrat engagerade entreprenörer. Inte minst var detta påtagligt när mina projektarbetare utsågs i somras. Min förhoppning är att vi skall kunna bygga vidare på era erfarenheter i det nya Näringslivsservice.
5 Projektet "Entreprenörskaparna i skolan" har varit startskottet för ett intensivt arbete med att både ändra på attityden/attityder till själva begreppet entreprenörskap och på aktiviteter som i sig har varit entreprenöriella, både inom utbildningsförvaltningen och inom kommunens andra förvaltningar. Projektet var också initiativtagare till Enköpings och Håbos e shipansökan. Ett entreprenörskapsprojekt som beviljades EU stöd fr.o.m. halvårsskiftet 2006, och som pågår till oktober 2008. Mängden aktiviteter med entreprenöriella förtecken ökar för tillfället i en takt som inte varit möjlig utan detta projekt. Rent intuitivt känns det, inom skolområdet, som att begreppet entreprenörskap inte alls har den snäva och missvisande tolkning det hade för två år sedan. Vi tycker att entreprenörskapet i detta projekt har medfört att frågan har lyfts både inom skolområdet och mellan skola och näringsliv. Samarbete över förvaltningsgränser har förstärkts inom ämnesområdet. Dessutom vill vi poängtera engagemanget hos ansvariga för projektet som har varit beundransvärd. Utan ert engagemang hade aldrig projektet blivit så uppmärksammat. Kommentarer från arbetslagsledare inom skolan: Förutom konkret samarbete med några företag har Entreprenörskaparna i skolan lagt en grund för framtiden. Det betyder att det nu är lättare att få gehör för undervisning om företagande. Fler inser behovet av aktiviteter som stärker elevernas förmåga att förverkliga sina idéer. Skolan har börjat se näringslivet som en reell och omistlig resurs. Sammantaget kan sägas att projektet har inneburit en rejäl injektion av entreprenörsanda för oss i skolan och att vi nu vet hur vi kan hitta samarbete i framtiden. Kommentarer från några företagare: Företagare 1 Jag ser definitivt nyttan av de kopplingar som finns mellan ENWIS projektet och Workshopsprojektet. Om inte ENWIS redan banat väg vet jag inte om Workshopsprojektet ensamt förmått att skapa de kontakter och nätverk som finns på skolan idag. Det hade i varje fall tagit mer tid. ENWIS projektet har lagt en plattform och öppnat en del dörrar. Workshopsprojektet fortsätter utifrån de förutsättningarna och sakta men säkert skapas det engagemang och nya idéer som leder till nya projekt. Så vill jag tro att det fungerar. Vad har ENWIS gjort för Enköping? Det bidrar till att skapa en modern skola. Det är viktigt för våra ungdomar och för vår konkurrenskraft som kommun. Företagare 2 Fick mig tilldelat ett gäng fnittriga tjejer som gjorde ett mycket bra jobb med mässan på skolan från tomma händer. Det vi tillhandahöll var materialet och de var driftiga och genomförde mässan med ett bra resultat. Företagare 2 tycker att detta arbete bör prioriteras i skolan för att få starka och driftiga företagare i framtiden. Mer verklighet i skolan underlättar för eleverna senare i livet.
6 Framtidens tillväxt kommer att skapas av människor som har lust, mod och vilja att förverkliga sina idéer. Individer som tror på sig själva och sina möjligheter att själva eller tillsammans med andra, våga utveckla och förändra sin tillvaro. Entreprenörskap är mer än företagande det är ett förhållningssätt. Det är lika nödvändigt med entreprenörer i socialt och kulturellt arbete som i näringslivet! Om dagens ungdomar ges möjligheter att utveckla sig till entreprenörer i sina egna liv lägger vi en stabil grund för framtida tillväxt. Projektledare Cissi Lööv Peter Stenberg 070 735 09 39 070 378 74 16 info@brodyrexperten.se peter.stenberg@wgy.enkoping.se
Bilaga 1 Entreprenörskaparna i skolan (Enwis-projektet) Projektets syfte: Förändra attityder och sprida information Genomföra aktiviteter för att öka företagsamheten och innovativiteten hos eleverna. På alla tänkbara sätt öka samverkan mellan skola och näringsliv. Metod: En stor mängd aktiviteter riktade mot en mkt bred målgrupp inom både kommunal och fristående organisation inom skolområdet samt företag. Aktiviteterna kan sammanfattas i följande grupper: Arrangerande av mötesplatser mellan skola och näringsliv Kunskaps- och inspirationsträffas under temat entreprenörskap Påverkan av kommunala beslutsfattare i muntlig och skriftlig form Tävlingar & utmärkelser Resultat: Markant ökad förståelse bland skolpersonal för vad entreprenörskap i skolan kan stå för Konkreta förslag till kommunledningen om hur kommunen kan arbeta vidare för en ökad samverkan mellan skola och näringsliv. Skolans attityd till företagande har blivit markant mer positiv. UF erbjuds numer som individuellt val för samtliga elever på gymnasiet. Enköpings kommun har startat Enköpings näringslivsservice, samt anställt en Näringslivskoordinator.