Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby
|
|
- Lina Nilsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Projektet har bl.a. bidragit till att en vacker lekstuga blivit verklighet på Laxön. Projektägare: Destination Älvkarleby, ideell förening Projektledare: Sanna Rudling Kommun: Älvkarleby Dnr: 136 Jnr: Projekttid: Beviljade stödmedel: kr Använda stödmedel: kr Totalt använda resurser i projektet: kr Två av projektets deltagare har blivit nominerade till Svenskt näringslivs pris "företagsammast i länet, år 2012 och år År 2014 vinns länets pris av en projektdeltagare, med flest röster i hela Sverige. Det visar att Älvkarleby inte bara ökat i engagemang och förmåga att visa uppskattning/uppmuntran för entreprenörskap, utan även blivit bäst i landet på det. Sanna Rudling, projektledare
2 Verksamhet enligt projektplanen BAKGRUND I Älvkarleby finns idag över sjuttio olika föreningar och organisationer där engagerade människor utövar sitt intresse inom till exempel idrott, kultur, trädgård och hantverk. Det finns ca 400 företag registrerade i kommunen och till detta många i övrigt driftiga personer, som brinner för att utveckla sin hembygd. Kommunen har länets största arbetslöshet bland ungdomar (18-24 år), som i juli 2013 uppgick till 31 %. Dessa ungdomar återfinns idag inte i de nätverk som engagerar sig för utveckling av bygden. De är däremot aktiva i många föreningar och engagerade i sina specifika intresseområden. Hos många av dessa föreningar med aktiva ungdomar och vuxna finns en stor möjlighet att utveckla sin hobby till en binäring genom samverkan med näringslivet. SYFTE Hitta och dra nytta av de krafter som finns för att utveckla bygden och göra den mer attraktiv. Ge nya försörjningsmöjligheter som långsiktigt har en positiv påverkan på besöksnäringen, företagsklimatet i kommunen samt ortens besöksmål och därmed även boendemiljön. För att åstadkomma detta krävs ett nätverkssamarbete med stor bredd. MÅL Förhoppningen är att efter projektets slut ha breddat det nätverk av engagerade företagare och privatpersoner, som vill verka för en bättre plats att flytta till, driva verksamhet på samt växa upp och leva i. En grund ska vara lagd för att underlätta nya försörjningsmöjligheter med utgångspunkt i hobby som binäring. Några av dessa näringar ska vid projektets slut vara mogna att marknadsföras. Möjligheten till naturupplevelser i området ska ha blivit större genom att ha tillgängliggjort platser genom röjda stigar, nya tjänster, karta/appar. Projektet ska ha etablerat en gemensam syn på värdskap genom att ha låtit privatpersoner, företagare och politiker delta i workshops. På lång sikt ska projektet bidra till ett ökat antal gästnätter, ett större aktivitetsutbud, en kompetenshöjning i service samt ökad inflyttning, till följd av ett fortsatt gemensamt utvecklingsarbete.
3 Sammanfattning av svar i utvärderingen Uppgiftslämnare: Sanna Rudling Första kontakten med Leader Kom i kontakt med Leader genom Teo Härén i första steget men via föreningens andra projekt i steg två. Leader som metod Upplever att Leader är en kanonbra metod. Leaders betydelse för projektet Tror inte att projektet hade blivit av utan Leader. Genomförande Tycker att projektet lyckades. Syftet var att påbörja arbetet för att göra orten till en mer attraktiv plats. Att bo på, att verka på och att flytta till. En avgörande faktor för att vilja engagera sig menar man är känslan av att det faktiskt händer något. Att det som diskuteras och lyfts fram som viktigt blir av rent konkret. Man startade projektet med att planera för en värdskapsutbildning, både för att det fanns ett önskemål om en sådan utbildning men också för att det skulle bli en bra start för nya nätverk, samarbeten och ett större engagemang. Tillsammans med Värdskapet AB och engagerade företagare/privatpersoner genomfördes en utbildning i januarifebruari Utbildningen bestod av föreläsning/seminarier som följdes upp med cirkelträffar där deltagarna fortsatte diskutera värdskapsfrågor i mindre grupper. Grupperna var blandade och bestod av kommunanställda och privata företagare. Menar att värdskapsfrågor är speciella att diskutera då de öppnar människor. Tror att frågan När känner du dig välkommen och varför? är en viktig nyckel för en orts attraktivitet och att man bara genom att lyfta sådana frågor till diskussion skapar en gemenskap. Tankar om värdskap som förmedlades och diskuterades ledde till en ökad samsyn och att fler fick upp ögonen för vad det innebär att vara välkomnande. Utbildningen ledde även till nya samarbeten. Frågor om hur välkomnande det är att stiga av i Älvkarleby lyftes, vilket i sin tur lett till en ny väntkur vid tågstationen. Menar att en ögonöppnare ger nya referenser vid diskussioner med gemensamma ord för företeelser som annars varit svåra att benämna. Utbildningen har lett till en ökad öppenhet och vilja att hjälpa varandra. I utbildningen deltog 50 personer, vilket var fler än väntat. Projektet har även lett till en förståelse för att alla kan påverka attraktiviteten på orten. När något kan bli bättre i närmiljön är det lätt att bolla den frågan till "kommunen" istället för att se vad man kan göra tillsammans. Tycker att ett sådant resultat och exempel är den nya lekstugan på Laxön. Laxön är ett av ortens främsta besöksmål men har haft en lekplats som haft betydligt mer att önska. Frågan om ansvaret och möjligheten att utveckla platsen var i mångas ögon placerat mellan Vattenfall och kommunen. Med kraft från projektet kunde man reda ut ansvarsfrågan, söka bygglov och invigde en vacker lekstuga den 1 maj Till invigningen kom cirka 200 personer. Lekstugan ligger nära öns vandrarhem och i somras förlängde en familj sin planerade vistelse på grund av den fina lekstugan som barnen älskade. Att uppföra lekstugan bidrog till tre saker:
4 1. Insikten om att kunna genomföra saker snabbt och vackert när man samarbetar. 2. En finare lekplats för ortens befolkning. 3. Laxön har blivit ett ännu bättre besöksmål för turister. Samma effekter och resultat ser man av vårens slyröjningsprojekt. Runt älven i Älvkarleö röjdes stora mängder sly och de ideellt engagerade vittnade om en bättre känsla än att bara röja den egna tomten. Att göra något för helheten. En kombination av värdskapsutbildningen och det lyckade resultatet av lekstugan ledde till väntkuren på tågstationen. På en undanskymd del av Laxön fanns en vacker vaktkur. Renoverad i Laxöns klassiska gul/röda färger och stående på perrongen vid Älvkarleby station skulle kuren kunna tjäna nya syften. 1. Den är mer välkomnande för besökare och boende än den klassiska glaskuren. 2. Den är en symbol för att man gemensamt kan satsa på vad man vill förändra och lyckas med det genom en annan väg än att skicka frågor vidare till exempelvis "kommunen". 3. Den ökar ortens attraktivitet och visar förbipasserande vad som finns i Älvkarleby och kan väcka blivande besökares nyfikenhet. Älvkarlebys största dragare är Fallens dag, som sammanlagt under de senaste åren haft cirka besökare. Destination Älvkarleby fick ansvar för dagen under 2014 och drog nytta av alla ortens nätverk. Fler föreningar var aktivt engagerade vilket resulterade i fler programpunkter och fler besökare än tidigare år. Man tror att ett bredare samarbete och nätverk var en starkt bidragande faktor till att dagen satte publikrekord. Samverkan och nätverkande Projektet medförde ett bredare nätverk mellan fler föreningar. Ökad affärsmässighet Projektet har bidragit till ökade affärsmässiga tjänster. Häst och vagn finns nu som produkt Josefin Ronnerfors startade Möten i Älvkarleby till följd av projektet och bedriver nu mötesbokning etc. i Älvkarleby. Långsiktighet Älvkarlebyandan har tack vare projektet blivit ett begrepp. Värdskap är något som diskuteras. De vackra platserna finns kvar och är bestående. Effekter som kan ses av projektet idag är framförallt ett ökat entreprenörsskapsintresse. Framtidsutsikter för projektet Det närmaste året planeras en fortsatt utveckling av Älvkarleby som destination med fokus på miljö och värdskap. Attitydförändring Två av projektets deltagare har blivit nominerade till Svenskt näringslivs pris "företagsammast i länet", år 2012 och år År 2014 vanns länets pris av en projektdeltagare, med flest röster i hela Sverige. Då tävlingen avgörs genom röstning menar man att det är ett bra exempel på en förändrad attityd till entreprenörskap och likaså ett starkare nätverk. Tycker att det visar att Älvkarleby inte bara ökat i
5 engagemang och förmåga att visa uppskattning/uppmuntran för entreprenörskap, utan att man även blivit bäst i landet på det. Koppling till andra projekt Projektet har kopplingar till alla projekt som föreningen drivit, bl.a. leaderprojekten Säg Ja lite oftare! och Efterfrågestyrt Leaderprojekt Kan tänka sig att driva leaderprojekt igen.
6 Uppnådda huvudmål och delmål, kvantitativa Nya försörjningsmöjligheter, uttryckta som helårsarbeten 0,25 Antal personer som fått del av nya försörjningsmöjligheter 1 Nystartade företag 1 Övriga nystartade affärsverksamheter 1 Antal nya nätverk 1 Nya eller förstärkta varumärken: "Älvkarlebyandan" nytt varumärke. "Romantiska Älvkarleby" och "Romantic Sweden" förstärkta varumärken. Efterlämnade fysiska resurser: Väntkur vid stationen. Lekstuga på laxön. Hemsida: Uppnådda mål, kvalitativa Affärsmässighet/ Entreprenörsanda: Exempel: Stor förbättring Två av projektets deltagare har blivit nominerade till Svenskt näringslivs pris "företagsammast i länet" 2012 och Då tävlingen avgörs genom röstning ses det som ett bra exempel på hur styrkan i Älvkarlebys nätverk har ökat under dessa år vinns länets pris av en projektdeltagare, dessutom med flest röster i hela Sverige, vilket visar att Älvkarleby inte bara ökat i engagemang och förmåga att visa uppskattning/uppmuntran för entreprenörskap utan även blivit bäst i landet på det. Framtidstro: Exempel: Viss förbättring En mer positiv syn på sig själva och vad man har att erbjuda. Identitet: Exempel: Viss förbättring Starkare identitet som vänlig och företagsam ort.
Efterfrågestyrt. 600 113 kr
Efterfrågestyrt Besökare vid Fallens Dag. Projektägare: Destination Älvkarleby ideell förening Projektledare: Chatarina Östlund/Josefin Ronnerfors Kommun: Älvkarleby Dnr: 121 Jnr: 2012 6724 Projekttid:
Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr
Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:
Förstudie Logi. Björn Dahlström informerar i Gysinge om hur de arbetat med ett stugprojekt på Gotland kr
Förstudie Logi Björn Dahlström informerar i Gysinge om hur de arbetat med ett stugprojekt på Gotland. Projektägare: Lantbrukarnas Ekonomi AB Projektledare: Henrik Thomke Kommuner: Hela området Dnr: 32
Förstudie och projektering för marklägenheter för 60+ i Månkarbo
Förstudie och projektering för marklägenheter för 60+ i Månkarbo Monica Sandström vid den plats där marklägenheterna är tänkta att stå. Projektnamn: Företagsklubben i Månkarbo, ideell förening Projektledare:
Hand i hand över havet, del II
Hand i hand över havet, del II LAG och kansli från Nedre Dalälven på besök i Pomoväst. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Dnr: 51 Jnr: 2010-150 Projekttid:
Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr
Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela
Ljustern en tillgång
Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:
Landsbygdsutveckling Garpenberg
Landsbygdsutveckling Garpenberg Garpenbergs Herrgård. Projektägare: Garpenbergs Intressenter AB (GIAB) Projektledare: Alf Arvidsson Kommun: Hedemora Dnr: 60 Jnr: 2010 2773 Projekttid: 2010-03-08 2012-12-31
Förstudie Turismsamverkan
Förstudie Turismsamverkan Mässbesök och arrangörskontakter vid Vakantiebeurs i Holland. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela området Dnr: 1 Jnr:
Förstudie för utveckling av Stjärnsund
Förstudie för utveckling av Stjärnsund Rune Dahlén informerar om bosättningsmöjligheter vid lördagsmarknaden i Stjärnsund. Projektägare: Stjärnsunds Byggrupp, ideell förening Projektledare: Rune Dahlén
Förstudie Norabygden
Förstudie Norabygden Ingbo källor är en av sevärdheterna i Tärnsjöbygden. Projektägare: Nya Tärnsjöbygdens framtid, ideell förening Projektledare Per Anders Eriksson Kommun: Heby Dnr: 46 Jnr: 2009 6557
Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar
Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:
Växtkraft Östervåla. Föreningskansliet erbjuder tjänster till föreningar, småföretagare och privatpersoner.
Växtkraft Östervåla Föreningskansliet erbjuder tjänster till föreningar, småföretagare och privatpersoner. Projektägare: Östervåla utvecklingsråd, ideell förening Projektledare: Viktoria Landén Kommun:
Säter en levande stad. Förstudie.
Säter en levande stad. Förstudie. Torgmarknad i Säter. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas utveckling, ekonomisk förening. Projektledare: Sofie Jutner Kommun: Säter Dnr: 79 Jnr: 2010 7660
Hållbara bygder vår framtid
Hållbara bygder vår framtid Projektet utgjorde grunden för att ta fram en ny utvecklingsstrategi för bygden. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling ekonomisk förening Projektledare: Jan Forsmark Kommun:
Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång.
Svinö Fiber Projektägare: Svinö Fiber, ideell förening Projektledare: Per Funke Kommun: Hedemora Dnr: 106 Jnr: 2012 426 Projekttid: 2011-11-07-2012-12-31 Beviljade stödmedel: 78 280 kr Använda stödmedel:
Matturism i Uppland. 42 800 kr
Matturism i Uppland Fröslunda Ekogård. Fotograf: Anette Gärdeklint Cylla Projektägare: Bondens mat i Uppland, ekonomisk förening Projektledare: Claudia Dillman Kommuner: Heby, Tierp och Älvkarleby Dnr:
Landsbygdsutveckling Stora Skedvi 2010
Landsbygdsutveckling Stora Skedvi 2010 Projektet vill att området Yttersätra ska planläggas för att på sikt möjliggöra boende där. Projektägare: Stora Skedvi sockenråd & framtidsgrupp, ideell förening
Förstudie Besök Östervåla attraktionernas ort
Förstudie Besök Östervåla attraktionernas ort Projektets syfte var bl.a. att stärka varumärket Östervåla. Projektägare: Östervåla Utvecklingsråd, ideell förening Projektledare: Kiell Tofters Kommun: Heby
En dag för företaget i Stjärnsund
En dag för företaget i Stjärnsund Projektägare: Stiernsunds AIF, ideell förening Projektledare: Sten Hårdbåge Kommun: Hedemora Dnr: 101 Jnr: 2011 5939 Projekttid: 2011-09-05-2012-09-30 Projektet blev väldigt
Julmyra Horse Center framtidens hästhållning
Julmyra Horse Center framtidens hästhållning Hagar vid Julmyra Horse Center. Projektägare: Julmyras vänner, ideell förening Projektledare: Carin Barrsäter Kommun: Heby Dnr: 81 Jnr: 2011 2137 Projekttid:
Förstudie för nationella och transnationella samarbeten
Förstudie för nationella och transnationella samarbeten Anitha Barrsäter och Mikaela Berghäll vid Leader Nedre Dalälvens besök i Pomoväst 2008. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare:
Sveriges Toscana i gamla fabriken
Sveriges Toscana i gamla fabriken Malin Floridan och Anders Åkerberg i fabriken där det åter bakas handgräddat knäckebröd. Projektägare: Stora Skedvi - Sveriges Toscana och Dalarnas gourmetiska mittpunkt,
Lustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr
Lustfylld mat Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn. Projektägare: Skördefest i Dalarna, ideell förening Projektledare: Olle Bengtsson Kommuner: Säter,
Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE
Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Provkörning av gengasanläggning i Sätra brunn. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling, ideell förening Projektledare: Eric Söderberg Kommun: Sala Dnr: 44
Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.
Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade
Förstudie Bygdens Hus
Förstudie Bygdens Hus Tidigare skolbyggnad där man bl.a. hoppas kunna starta ett Natur- och kulturcenter. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling ekonomisk förening Projektledare: Lisa Hallin Kommun:
Säter en levande stad
Säter en levande stad Projektet har bidragit till etablering av nya affärsverksamheter i Säter. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Säters köpmannaförening Projektledare: Jonas Lindgren Kommun: Säter Dnr:
Skate och inspiration
Skate och inspiration Skating vid besök hos en mjölkbonde. Projektägare: Dalarnas Vi Unga, ideell förening Projektledare: Niklas Persson Kommun: Avesta Dnr: 11 Jnr: 2009 788 Projekttid: 2009-02-12 2011-10-30
Turismsamverkan. Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. 8 933 870 kr
Turismsamverkan Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. Projektägare: Nedre Dalälvens Utvecklings AB Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela området Dnr: 30 Jnr: 2009-2129
Östervåla Saints på Skogsvallen
Östervåla Saints på Skogsvallen Bygge av dansbana på Skogsvallen. Projektägare: Östervåla Idrottsförening (ÖIF) Projektledare: Theodor Larsson Kommun: Heby Dnr: 102 Jnr: 2011 5996 Projekttid: 2011-09-05
Fokus Integration. Projektet har bidragit till deltagarna känner sig mer hemma i kommunen. 806 385 kr
Fokus Integration Projektet har bidragit till deltagarna känner sig mer hemma i kommunen. Projektägare: Hedemora Röda Kors-krets Projektledare: Gunborg Morén Kommun: Hedemora Dnr: 140 Jnr: 2013-5038 Projekttid:
Cykla, paddla kring Färnebofjärdens Nationalpark
Cykla, paddla kring Färnebofjärdens Nationalpark Projektet har kartlagt vandrings- kanot och cykelleder kring Färnebofjärdens nationalpark. Projektägare: By Utvecklingsgrupp Projektledare: Lina Jan-Ers
Multifunktionshall Sjövik - förstudie
Multifunktionshall Sjövik - förstudie I den renoverade hallen ska det bli konferenser, konserter, dans, teater m.m. Foto: Bill Houston Projektägare: Sjöviks folkhögskola, ideell förening Projektledare:
Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr
Nybergets Fiber På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. Projektägare: Nybergets Fiber, ekonomisk förening Projektledare: Mikael Lundin Kommun: Säter Dnr:
Ungdomsparaply. Ett av ungdomsminiprojekten var Splasch, som genomfördes i Tärnsjö, Heby kommun kr
Ungdomsparaply Ett av ungdomsminiprojekten var Splasch, som genomfördes i Tärnsjö, Heby kommun. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kia Olofsdotter Kommuner: Hela området
Attraktiv Logi. Projektet har varit en öppning för mer positivt tänkande. En del slumrande affärsidéer har kunnat sättas i verket.
Attraktiv Logi Studiebesök på Vita Villan, Västnyland i Finland. Projektägare: Lantbrukarnas Ekonomi AB Projektledare: Mats Dahlström Kommuner: Hela området Dnr: 91 Jnr: 2011 2611 Projekttid: 2011-04-05
Flottningsbåt i trä. Båten ingår som en viktig del i Flottarkojans samlingar och bidrar till flera besökare vid utställningen.
Flottningsbåt i trä Flottningsbåt i trä efter varpbåten STORA, Marmafjärden Foto: Tommy Holmström Projektägare: Marmabygden Vision, sektion i Älvkarleby Hembygdsförening Projektledare: Jarl Holmström Kommun:
Korthålsbana för ungdom och nybörjare
Korthålsbana för ungdom och nybörjare Invigning av korthålsbanan den 9 juni 2013. Projektägare: Örbyhus Golfklubb, ideell förening Projektledare: Anders Nordwall Kommun: Tierp Dnr: 103 Jnr: 2011 7242 Projekttid:
Vändpunkten. 2 963 996 kr
Vändpunkten Många hjälpte till i arbetet med Kvarntorget i Karlholm. Projektägare: Idé- och Utvecklingsgruppen Karlholm/Västland Projektledare: Leif Bäckström Kommun: Tierp Dnr: 141 Jnr: 2013-5067 Projekttid:
Strömsberg kan kr
Strömsberg kan Industriminnesparken i Strömsberg har rustats upp. Projektägare: Stiftelsen Strömsbergs Industriminnen, ideell förening Projektledare: Eric Form Kommun: Tierp Dnr: 34 Jnr: 2009 2265 Projekttid:
Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2
Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2 Projektet har skapat ett bestående samarbete mellan biodlare och lantbrukare. Projektägare: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Matias Köping Kommuner:
KLUNK (Visit Svartådalen och kluster för Natur- och Kulturturism)
KLUNK (Visit Svartådalen och kluster för Natur- och Kulturturism) Bussturen Svartåturen skapades av projektet och lever nu vidare med egen ekonomi. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling, ekonomisk
Strömsberg kan mer. Badplatsens bryggor uppdragna på land i väntan på nästa sommar.
Strömsberg kan mer Badplatsens bryggor uppdragna på land i väntan på nästa sommar. Projektägare: Stiftelsen Strömsbergs Industriminnen, ideell förening Projektledare: Eric Form Kommun: Tierp Dnr: 61 Jnr:
Matning av örnar i Färnebofjärdens Nationalpark
Matning av örnar i Färnebofjärdens Nationalpark Havsörn Foto: Hasse Andersson Projektägare: Föreningen för fågelskydd och naturvård vid Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Stig Holmstedt Kommun:
Samverkan för att öka försörjningsmöjligheterna i ett biosfärområde
Samverkan för att öka försörjningsmöjligheterna i ett biosfärområde Hönsbytardag startades i projektet och har blivit årligen återkommande. Foto: Conny Sjöström Projektägare: Ideella föreningen Gröna Kunskapshuset
Gysinge upplevelser i bruksmiljö, del 2
Gysinge upplevelser i bruksmiljö, del 2 Projektet har bevarat och skapat nya evenemang i Gysinge. Projektägare: Vi i Gysinge, ideell förening Projektledare: Jenny Karlsson Kommun: Sandviken Dnr: 124 Jnr:
Livet på landet i Möklinta
Livet på landet i Möklinta Projektet var initiativtagare till återuppliva macken i Möklinta. Projektägare: Möklintagården, ideell förening Projektledare: Hannele Hedén Kommun: Sala Dnr: 40 Jnr: 2009 5764
Fisketurism Nedre Dalälven
Fisketurism Nedre Dalälven Projektet har arbetat målmedvetet för bättre hållbarhet och kvalitet i fisket. Projektägare: Leader Nedre Dalälven Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela området Dnr: 72 Jnr:
Bo i Svartådalen, BiS
Bo i Svartådalen, BiS Kom till gården har blivit en bestående och återkommande aktivitet i Svartådalen. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling, ekonomisk förening Projektledare: Erik Henze Kommun:
Satsning på kommunikation om biosfärområdet Nedre Dalälven
Satsning på kommunikation om biosfärområdet Nedre Dalälven Studieresa i biosfärområdets västra delar hösten 2014, då Permakultur Stjärnsund besöktes. Projektägare: Nedre Dalälvens Intresseförening (NeDa)
Besöksmål Åsgarn - förstudie
Besöksmål Åsgarn - förstudie Iordningställande av nedfart till sjön Åsgarn i Kolarbo by. Projektägare: Folkärna norra bygdegårdsförening, upa Projektledare: Leif Öster Kommun: Avesta Dnr: 73 Jnr: 2010
Gysinge upplevelser i bruksmiljö (del 1)
Gysinge upplevelser i bruksmiljö (del 1) Projektet bidrog till att rädda de rivningshotade järnvägsbroarna i Gysinge. Projektägare: Vi i Gysinge, ideell förening Projektledare: Jenny Karlsson Kommun: Sandviken
Utveckling i Hedesunda
Utveckling i Hedesunda Fyrnäset, nordost om Östveda Foto: Axel Dahlberg Projektägare: Företagarföreningen i Hedesunda, ideell förening Projektledare: Axel Dahlberg Kommun: Gävle Dnr: 111 Jnr: 2012 2277
Förstudie Dala FolkArt
Förstudie Dala FolkArt Marie Sjögren, Maria Hulthén och Åse Larsjos. Projektägare: Dala FolkArt ekonomisk förening Projektledare: Ann-Christine Östlund Bäckehag Kommun: Säter Dnr: 62 Jnr: 2010 4132 Projekttid:
Förstudie Marma Vision
Förstudie Marma Vision Projektägare: Förstudie Marma Vision Projektledare: Ann-Cathrin Larsson Kommun: Älvkarleby Dnr: 74 Jnr: 2010 7201 Projekttid: 2010-11-02 2012-06-30 Beviljade stödmedel: 376 250 kr
Skörd från älvängar etapp 1
Skörd från älvängar etapp 1 Nordmyran i Tärnsjö. Projektägare: Nedre Dalälvens Intresseförening Projektledare: Bengt Gyldberg Kommuner: Hela området Dnr: 82 Jnr: 2011 562 Projekttid: 2010-12-17 2012-12-31
Strömsbergs bruk kan ännu mer
Strömsbergs bruk kan ännu mer Den utgrävda Kyrkmyrskällan med upprensad närmiljö. Projektägare: Stiftelsen Strömsbergs Industriminnen, ideell förening Projektledare: Eric Form Kommun: Tierp Dnr: 110 Jnr:
Utveckling av Hovrans våtmarksområde
Utveckling av Hovrans våtmarksområde Igenväxta områden restaureras till återigen öppna marker med beten och våtmarker. Projektägare: Hovranstiftelsen Projektledare: Peter Sennblad Kommun: Hedemora Dnr:
Hävd av Nedre Dalälvens älvängar ekonomiska och ekologiska möjligheter
Hävd av Nedre Dalälvens älvängar ekonomiska och ekologiska möjligheter Projektet har lagt en god grund för en fortsatt ökning av hävd av älvängar i området. Projektägare: Nedre Dalälvens Intresseförening
Byfiber Ranstaby. 28 251 kr
Byfiber Ranstaby Byagården i Ranstaby. Projektägare: Ransta fritidsförening, ideell förening Projektledare: Hans Eriksson Kommun: Sala Dnr: 114 Jnr: 2012 4515 Projekttid: 2012-03-26 2013-06-30 Beviljade
Förgasning i Svartådalen
Förgasning i Svartådalen Eric Söderberg föreläser om projektet. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling, ekonomisk förening Projektledare: Eric Söderberg Kommun: Sala Dnr: 135 Jnr: 2013-2892 Projekttid:
Älvlandskapet Nedre Dalälven biosfäransökan till Unesco
Älvlandskapet Nedre Dalälven biosfäransökan till Unesco Invigning av Biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven Foto: Leif Öster Projektägare: Nedre Dalälvens intresseförening (NeDa) Projektledare: Cristina
Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1
Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1 Projektet provade nya metoder och samarbetsformer mellan biodlare och växtodlare. Projektägare: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Matias Köping
Ungdomsutveckling i Jugansbo
Ungdomsutveckling i Jugansbo Barn och ungdomar fick prova på olika instrument vid en aktivitet i Jugansbo Bygdegård. Projektägare: Jugansbo bygdegårdsförening, ideell förening Projektledare: Linnea Seidel
Fortsatt utveckling av Brunns historiska silvergruva
Fortsatt utveckling av Brunns historiska silvergruva Ett räcke har satts upp för att det ska vara säkert att se ned i gruvan. Projektägare: Föreningen Hedesunda Silvergruvor, ideell förening Projektledare:
Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008
Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden
Matsesgården. Linda Forsman m.fl. har trädgårdsföreställningar på Matsesgården. Foto: Sanna Wikström, GD. 372 505 kr
Matsesgården Linda Forsman m.fl. har trädgårdsföreställningar på Matsesgården. Foto: Sanna Wikström, GD Projektägare: Korda Art Productions, ideell förening Projektledare: Linda Forsman Kommun: Hedemora
Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun
Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och
Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020
Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan
Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10
Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -
Skellefteå vår gemensamma identitet.
Skellefteå vår gemensamma identitet. Vad är det speciella med platsen Skellefteå? Och varför är den frågan viktig? Det kan du läsa om i den här boken. Den beskriver den bild av Skellefteå som nu ska spridas
Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Sjögränden Vansjöbygdens energi, näring och natur (SVENN)
Sjögränden Vansjöbygdens energi, näring och natur (SVENN) En gammal tradition med gemensamt midsommarfirande på orten har återupptagits. Projektägare: Studiefrämjandets avdelning i Uppsala län Projektledare:
Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ
Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ Målen är att: Skapa en bild av vilka kostnader en utbyggnad av järnvägen Eken Tule Roma skulle innebära. Finna en bra placering för den tänkta stationen
Musikteaterverkstan, MTV
Musikteaterverkstan, MTV Projektets motto har varit Jag vill, jag törs, jag kan! Projektägare: Västerfärnebo församling Projektledare: Sara Ulander och Gustav Enarsson Kommun: Sala Dnr: 23 Jnr: 2009 812
PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Näringslivsstrategi Strömstads kommun
Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både
Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro
_xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande
Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland
Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3
28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304
Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den
Välkomna! www.ljk.se
Välkomna! www.ljk.se Loredana Jelmini Varumärke Identitet så som ni när, med styrkor och svagheter Image bilden av er, den ägs av gästen och är alltid utifrån dennes perspektiv och således alltid sann
Projekttid: 2013-01-27-2013-09-30.
1 (5) Slutrapport för Leader-checken Textrakt Mollaryd (Ursprungligen: Mollaryd Textstation) Datum: 2013-08-21.. Diarienummer: 2008.008 CA.. Projekttid: 2013-01-27-2013-09-30. Kontaktpersoner i projektet:
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering
Upplevelseentreprenören med passion som drivkraft
Upplevelseentreprenören med passion som drivkraft Robin Åkerman är en entreprenör som drivs av att syssla med det han älskar, att skapa unika evenemang och möten mellan människor. Genom sin passion har
Slutrapport för projekt
Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital
Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9
Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Det företagsamma Sverige. I geografiska områden med goda företagsmiljöer kan det uppstå utvecklingsblock
STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN
STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades
Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige
Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår
- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29
- mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,
Välkomna till resultatredovisning av Coola Krafter på Orust! Presentation av resultat Exempel: Lyröns minigolf Koppling till forskning Samtal
Välkomna till resultatredovisning av Coola Krafter på Orust! Presentation av resultat Exempel: Lyröns minigolf Koppling till forskning Samtal Coola Krafter Paraplyprojekt inom Leader Terra et Mare, där
Bondens Torg historia och framtid
Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,
VÄRDEFULL GEMENSKAP FÖR DIG VÄLKOMMEN TILL EN HELT NY DESTINATION
VÄRDEFULL GEMENSKAP FÖR DIG VÄLKOMMEN TILL EN HELT NY DESTINATION Mitt i Sverige, efter Hälsingekusten, ligger Glada Hudik. Den pittoreska hamnstaden med sjöbodar, sjömagasin och fiskarstaden med sina
Slutrapport för projekt
Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital
I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.
1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål
Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun
Projektet Varumärket Grästorp Målet är att öka profileringen av Grästorp. Det första steget är att ta fram Grästorps varumärke. Den första etappen efter projektstart är en nulägesanalys Den andra etappen