Sidan 1 av 76. Budgetuppföljning september oktober 2015 Dnr SN 2015/39. Ekonomiavdelningen Henrik Tiselius. Socialnämnden

Sidan 1 av 76 13 oktober 2015 Dnr SN 2015/39 Ekonomiavdelningen Henrik Tiselius Socialnämnden Budgetuppföljning september 2015 Sammanfattning Nämndens utfall för perioden januari september är 588,9 mnkr mot periodens budget på 580,7 mnkr, dvs. ett underskott på 8,2 mnkr jämfört med periodiserad budget, vilket är en förbättring med 2,7 mnkr jämfört med föregående månad. Underskottet finns huvudsakligen inom den sociala barnavården där det är svårt att hitta placeringar för barn och unga, hög personalomsättning sedan våren och högt antal inkomna ärenden. Periodens underskott beror också på omstruktureringskostnader för egen regiverksamhet för LSS-boenden samt lägre intäkter inom personlig assistans. I prognosen ligger denna månad även ersättning för hemtjänstinsatser till äldreförvaltningen vilka tidigare inte har beaktats pga. otydlighet i ansvarfördelningen tillsammans med äldreförvaltningen. Förvaltningens prognos är en budget i balans. Underlag för beslut - Ekonomiskt utfall per 30 september 2015. Förslag till beslut - Socialnämnden lägger uppföljningen till handlingarna. Siw Lideståhl förvaltningschef Henrik Tiselius controller 1

Sidan 2 av 76 Ärendets beredning Ärendet har beretts med socialförvaltningens avdelningschefer. Förvaltningens budgetram Budgetramen är enligt kommunfullmäktiges beslut och har haft följande justeringar: Förändring av nämndens ram Tusentals kronor Nämndens ram enligt beslut KF den 9 juni 2014, 108 774 126 Reviderad budget sommarjobb 2015 efter beslut KF den 8 december, 195 Ramöverföring för skolkostnader vid SIS-placeringar till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt grund- och förskolenämnden 2015 efter beslut KF den 2 mars, 22. 1 800-809 Resultatöverföring av driftmedel från 2013 och 2014 efter beslut KF den 11 maj 2015, 68 +8 076 Ny budgetram 2015 783 193 Förvaltningens synpunkter Nedan redovisas en sammanställning av socialförvaltningens utfall och kommentarer per 30 september 2015. 2

Sidan 3 av 76 Resultat per avdelning Periodens sammanlagda nettokostnader är för de nio första månaderna 8,2 mnkr högre än periodens budget, dvs. ett underskott. I följande avsnitt redovisas nämndens samt avdelningarnas ackumulerade nettokostnader samt avvikelser under perioden. Ackumulerade nettokostnader samt budget för 2015, per avdelning samt nämnd (tusentals kronor) Budget helår Budget jan-sept Nettokostnader jan-sept Budgetavvikelse Nämndens kostnader 10 857 2 459 2 157 302 Förvaltningsgemensam 63 969 41 768 38 504 3 264 verksamhet Beställaravdelningar 662 543 497 422 505 812-8 390 (myndighet) Vuxen 206 759 155 835 154 784 1 051 Barn och unga 155 244 116 320 124 055-7 735 LSS 300 540 225 267 226 973-1 706 Utföraravdelningar 45 824 39 053 42 381-3 328 Boende och boendestöd 3 972 5 329 7 580-2 251 Social omsorg 32 803 24 515 20 920 3 595 Personlig assistans 744 2 190 4 956-2 766 Arbete och sysselsättning 8 305 7 019 8 925-1 906 Summa socialnämnden 783 193 580 703 588 854-8 150 Nämndens kostnader samt nämndreserv Nämnden har ett visst överskott och detta förklaras av att inte hela budgeten för föreningsbidrag har utbetalats än. I övrigt så följer nämndens kostnader den beslutade budgeten och prognosen är en budget i balans. Förvaltningsgemensam verksamhet Den centrala förvaltningens verksamhet har en budgeterad nettokostnad motsvarande 64 mnkr 2015. Periodens sammanlagda nettokostnader är 3,3 mnkr lägre än budgeterat för perioden. Överförd budgetram från 2013 och 2014 har placerats på förvaltningschefens budget. Cirka 640 tkr av dessa 8,1 mnkr har tagits i anspråk för en personalminskning på avdelning arbete och sysselsättning. Prognosen för den förvaltningsgemensamma 3

Sidan 4 av 76 verksamheten är ett överskott på 9,5 mnkr, vilket främst förklaras av den överförda budgetramen. Avdelning Vuxen (beställare) Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Budget helår Budget jan-sept Ackumulerade nettokostnade r jan-sept Budgetavvikelse Arbetsmarknadsåtgärder 10 939 9 061 7 526 1 535 Ekonomiskt bistånd 82 876 62 028 60 287 1 741 Insatser individ- och 52 204 39 200 41 184-1 984 familjeomsorg, vuxna (missbruk) Insatser för personer med 60 740 45 547 45 788-241 funktionsnedsättning (socialpsykiatri) Summa avdelning Vuxen 206 759 155 836 154 785 1 051 Avdelningen har en sammanlagd årsbudget på 206,8 mnkr och de budgetmässigt största verksamheterna är ekonomiskt bistånd, öppenvård för personer med missbruk (Ifo) och socialpsykiatriska insatser. Avdelningen har sammanlagda nettokostnader under året på 154,8 mnkr jämfört med budgeterade nettokostnader på 155,8 mnkr, vilket är ett överskott på 1,1 mnkr under perioden. Arbetsmarknadsåtgärder Nettokostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder har 1,5 mnkr lägre kostnader jämfört med budget. Ekonomiskt bistånd Kostnaderna för ekonomiskt bistånd utgörs dels av utbetalt försörjningsstöd och dels av själva biståndshandläggningen. Budgeterade kostnader för försörjningsstöd är 68,3 mnkr medan budget för biståndshandläggningen är 14,6 mnkr under 2015. Kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd är något lägre än motsvarande period förra året. Kostnaderna är dessutom 1,3 mnkr lägre än budgeterat för perioden vilket delvis förklaras av att återbetalningen av utbetalda bidrag har varit något högre än budgeterat. 4

Sidan 5 av 76 Januariseptember 2014 Januariseptember 2015 Förändring jämfört med föregående år Utbetalt försörjningsstöd 50,2 mnkr 50,0 mnkr -0,2 mnkr Insatser individ- och familjeomsorg, vuxna (missbruk) Kostnaderna för institutionsplaceringar (missbruksvård) är 1,9 mnkr högre än periodiserad budget. Underskottet beror främst av högre placeringskostnader till följd av bl.a. ett ökat inflöde av yngre personer med gravt missbruk. Insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning (socialpsykiatri) Insatserna riktar sig mot personer med psykisk funktionsnedsättning men också till personer med samsjuklighet, dvs. både missbruk och psykisk funktionsnedsättning. Kostnaderna för denna verksamhet är 0,5 mnkr högre än budgeterat under perioden. Dessutom kommer verksamheten i efterhand att faktureras av äldreförvaltningen för utförd hemtjänstverksamhet under året, vilket försämrar årsprognosen med ca 0,9 mnkr. Dessutom kommer verksamhetens kostnader för unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att öka sista delen av året. Förvaltningens prognos är att avdelningen vid årets slut sammantaget kommer att ha ett underskott på 2,2 mnkr jämfört med budget. I prognosen ligger denna månad även ersättning för hemtjänstinsatser till äldreförvaltningen vilka tidigare inte har beaktats pga. otydlighet i ansvarfördelningen tillsammans med äldreförvaltningen. En mindre del av avdelningens underskott beror på kostnader av engångskaraktär som därför bör täckas av resultatöverföringen av budgetmedel från 2013 års och 2014 års budgetar. Avdelning Barn och unga (beställare) Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Budget Budget Ackumulerade Budgetavvikels 2015 jan-sept nettokostnade r jan-sept e Drogpreventionssamordnare mm 1 626 1 218 1 116 102 Individ- och familjeomsorg, barn och unga 153 61 8 115 103 122 939-7 836 Summa avdelning 155 24 116 321 124 055-7 734 4 5

Sidan 6 av 76 Avdelningen barn och unga har en sammanlagd årsbudget på 155 mnkr och de budgetmässigt största kostnaderna är myndighetsutövning samt kostnader för köp av insatser i form av familjehem, institutionsplaceringar samt öppenvård. Avdelningen har en avvikelse jämfört med periodiserad budget motsvarande 7,7 mnkr pga. en kraftig ökning av anmälningar och inledda utredningar av barn och unga och därmed ökade placeringskostnader. Under september har inflödet av ärenden minskat något och avdelningen arbetar aktivt med att finna mer kostnadseffektiva insatser. Förvaltningens prognos är att avdelningen kommer att ha ett underskott på 8 mnkr jämfört med budget. Liksom i övriga riket försvåras läget av platsbristen på marknaden, hög personalomsättning sedan våren och ökat antal inkomna ärenden. Avdelning LSS (beställare) Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Budget 2015 Ackumulerade nettokostnade r jan-sept Budget jansept Budgetavvikels e Insatser SoL, vuxna 13 726 10 295 11 402-1 107 Insatser LSS 270 583 202 937 203 739-802 Administration verksamhet funktionshindrade, inkl. Resursteamet (HSL) 16 231 12 035 11 832 203 Personer med funktionsnedsättning 300 540 225 267 226 973-1 706 Avdelningen LSS har en sammanlagd årsbudget på 300,5 mnkr och de budgetmässigt största kostnaderna är insatserna boende enligt LSS och personlig assistans. Avdelningen har en sammanlagd budgetavvikelse motsvarande ett underskott av 1,7 mnkr för perioden. Kostnaden för förväntad volymökning inom LSS har blivit något lägre under årets inledning än vad som tidigare beräknades. Avdelningen uppvisar en kostnadsökning inom daglig verksamhet pga. volymökning samt redovisar fortsatt höga kostnader för sjuklöner till privata assistansbolag inom personlig assistans. Förvaltningen bedömer att avdelningen kommer att göra ett visst underskott, då en planerad överenskommelse med kultur- och fritidsnämnden om nivån på köpt verksamhet korttidstillsyn (LSS) inte har kunnat göras enligt plan. I 6

Sidan 7 av 76 prognosen ligger denna månad även ersättning för hemtjänstinsatser till äldreförvaltningen vilka tidigare inte har beaktats pga. otydlighet i ansvarfördelningen tillsammans med äldreförvaltningen. Detta försämrar avdelningens årsprognos med ca 0,9 mnkr. Avdelningens prognos är därmed ett underskott på 2,4 mnkr. Avdelning Boende och boendestöd (verksamhetsutförare) Kommunen har 25 boenden med särskild service och ett korttidsboende (korttidsvistelse för barn och unga) för de som tillhör LSS personkrets, samt 3 boenden med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning. Avdelningen har även ett övergångsboende för personer med Asberger. Slutligen har avdelningen 4 boendestödsteam som ger stöd till personer med psykoser, andra psykiatriska diagnoser, neuropsykiatriska diagnoser samt personer tillhörande LSS personkrets. Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Budget Budget Ackumulerade Budgetavvikelse 2015 jansept nettokostnade r jan-sept Boende och boendestöd, SoL -13 393-10 022 103-10 125 Boende och boendestöd, 17 365 15 351 7 476 7 875 funktionsnedsättning Summa avdelning Boende och boendestöd 3 972 5 329 7 579-2 250 Avdelningen har en sammanlagd nettobudget på 4,0 mnkr och får sina resurser genom anslag främst genom intäkter för utförd verksamhet. Avdelningens budgeterade bruttokostnader uppgår till 165 mnkr under 2015. Avdelningen har ett sammanlagt negativ avvikelse på 2,2 mnkr jämfört med budget, vilket är en förbättring med 1,2 mnkr jämfört med föregående månad. Avvikelsen beror ursprungligen på tomgångsplatser i börja på året i samband med omstruktureringar i boendena. Vissa av dessa kostnader bör täckas av överförd driftbudget, då dessa kostnader är av engångskaraktär med syfte att uppnå en effektivare verksamhet. Förvaltningens prognos är att avdelningen vid årets slut riskerar att ha ett underskott motsvarande 2,5 mnkr trots vidtagna åtgärder. Avdelning Social omsorg (verksamhetsutförare) Avdelningen Social omsorg är kommunens utförare av familjecentraler, gruppverksamheter för barn och tonåringar, dagbehandling med skola, intensivstöd till unga, familjebehandling, nätverkslag, missbruksmottagning för ungdomar, missbruksmottagning för vuxna, ungdomsmottagning, drogfritt 7

Sidan 8 av 76 boende för personer med missbruksproblem, öppenvårdsassistenter, boende för ensamkommande ungdomar, ungdomsboende, ledsagare, avlösare och kontaktpersoner (endast timanställda) och anhörigstöd. Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Budget helår Öppen och behovsbedömd verksamhet, SoL Verksamhet för personer med funktionsnedsättning Ackumulerade nettokostnade r jan-sept Budget jansept Budgetavvikels e 28 375 21 208 17 652 3 556 4 428 3 306 3 268 38 Summa avdelning Social omsorg 32 803 24 514 20 920 3 594 Avdelningen har en sammanlagd nettobudget på 32,8 mnkr och får sina resurser till stor del genom intäkter enligt nämndens beslutade prislista (ca 29 mnkr). Avdelningen har en positiv avvikelse på 3,6 mnkr under perioden jämfört med periodens budget. Överskottet förklaras av höga intäkter tack vare hög beläggning i verksamheten samt lägre personalkostnader. Förvaltningens prognos är att avdelningen vid årets slut kommer att ha ett överskott motsvarande 4 mnkr. Avdelning Personlig assistans (verksamhetsutförare) Avdelningen ansvarar för utförande av personlig assistans enligt LSS och SFB 51 kap. Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden (tusentals kronor) Budget helår Ackumulerad e nettokostnade r jan-sept Budget jansept Budgetavvikels e Summa avdelning Personlig assistans 744 2 190 4 956-2 765 Avdelningens nettokostnader under perioden januari-september är 5,0 mnkr. Det ekonomiska resultatet är därmed 2,8 mnkr sämre än budgeterat. Periodens underskott förklaras av att intäkterna från försäkringskassan är lägre än budgeterat pga. fyra avslutade ärenden under första halvåret vilket resulterade i övertalighetskostnader. Förvaltningens prognos är att avdelningens årsresultat kommer att vara ett underskott på 2,5 mnkr. Prognosen är något osäker eftersom den bygger på ersättningar från försäkringskassan. 8

Sidan 9 av 76 9

Sidan 10 av 76 Avdelning Arbete och sysselsättning (verksamhetsutförare) Avdelningen arbete och sysselsättning ansvarar för kommunens utförarverksamheter gällande daglig verksamhet, sysselsättning inklusive träfflokal, arbetsmarknadsinsatser samt rehabilitering. Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Budget helår Budget jan-sept Ackumulerad e nettokostnader jan-sept Budgetavvikels e Arbetsmarknadsåtgärder 4 715 3 672 5 533-1 861 Verksamhet för personer med 3 590 3 347 3 392-45 funktionsnedsättning Summa avdelning Arbete och sysselsättning 8 305 7 019 8 925-1 906 - varav engångskostnader finansierat med resultatöverföring 647 Avdelningen har en sammanlagd nettobudget på 8,3 mnkr och får sina resurser framförallt genom intäkter enligt prislista (31,5 mnkr). Avdelningens budgeterade bruttokostnader uppgår till 53,9 mnkr under 2014. Avdelningen uppvisar sammanlagt en negativ avvikelse på 1,9 mnkr under perioden. Av detta underskott förklaras 647 tkr av omstruktureringskostnader vid en personalminskning, vilket har finansierats med överfört överskott från 2013 och 2014 års resultatöverföring. Förvaltningens prognos är att avdelningen vid årets slut kommer att ha ett underskott på 0,5 mnkr. Prognos Sammantaget är förvaltningens prognos ett nollresultat tack vare att uppkomna underskott i verksamheten fortfarande bedöms kunna rymmas inom nämndens reserv samt resultatöverföringen. De kostnader som belastar resultatöverföringen är av engångskaraktär. 10

Sidan 11 av 76 Känslighets- och riskanalys Förvaltningen bedömer liksom tidigare att det finns risk för att kostnaderna framförallt inom LSS kommer att öka ytterligare. Dessutom är prognosen för personlig assistans något osäker. Kommentar känslighets- och riskanalys LSS (beställare) Positiv risk, tkr Negativ risk, tkr - 1 000 Personlig assistans (utförare) - 1 000 Summering: + 0-2 000 11

Sidan 12 av 76 Strategi och budget 2016-2017 Socialnämnden Haninge kommun Postadress: 136 81 Haninge Telefon: 08-606 70 00 E-post: haningekommun@haninge.se

Sidan 13 av 76 Strategi och budget 2016-2017 Innehållsförteckning Förord...3 1. Inledning...4 1.1 Socialnämndens ansvarsområde...4 1.2 Socialförvaltningens organisation...4 2. Förutsättningar...5 2.1 Omvärldsanalys...5 3. Kommunfullmäktiges mål...10 3.1 Styrprocessen i Haninge kommun...10 3.2 Målområde välmående kommuninvånare...11 3.3 Målområde utveckling...14 3.4 Målområde en attraktiv närmiljö...17 2.2 Målområde Effektivitet, kvalitet och service...20 4. Uppdrag...23 5. Internkontrollplan 2016...23 6. IT och upphandlingar...24 7. Ekonomiska ramar 2016-2017...25 4.1 Driftbudget 2016...25 4.1.1 Socialnämndens verksamhet...26 4.1.2 Gemensam administration förvaltning...26 4.1.3 Avdelning LSS...26 4.1.4 Avdelning barn och unga...26 4.1.5 Avdelning vuxen...27 4.1.6 Avdelning social omsorg...27 4.1.7 Avdelning boende och boendestöd...27 4.1.8 Avdelning arbete och sysselsättning samt assistans...27 4.2 Risker med budgeten...28 5. Driftbudget 2017...28 6. Investeringsbudget 2016-2017...28 2

Sidan 14 av 76 Strategi och budget 2016-2017 Förord Politikernas text 3

Sidan 15 av 76 Strategi och budget 2016-2017 1. Inledning 1.1 Socialnämndens ansvarsområde Utöver vad som stadgas i kommunallag, speciallagstiftning gäller följande för socialnämnden enligt reglementet: Socialnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom socialtjänsten och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ansvarar även för familjerättsfrågor, alkoholoch tobaksfrågor enligt alkohollagen, arbetsmarknadsfrågor samt flyktingsamordning. Socialnämnden ska i samverkan med den enskilde och andra berörda finna lösningar som på ett aktivt sätt stärker individens förmåga att klara sig själv så långt som möjligt och känna trygghet. Nämnden stödjer sociala nätverk och andra aktörer inom det sociala området samt lämnar visst stöd till föreningar. 1.2 Socialförvaltningens organisation Förvaltningen är organiserad i beställar- och utförarverksamheter. Den består av tre beställaravdelningar, med ansvar för myndighetsutövning mot enskild samt tre utföraravdelningar som hanterar utförande verksamheter i egen regi. 4

Sidan 16 av 76 Strategi och budget 2016-2017 2. Förutsättningar Inför 2016 har socialnämnden fått en utökad budget med 17,7 miljoner kronor. Anpassningar och effektiviseringar av verksamheten kommer att bli nödvändiga. Detta för att täcka pris- och lönekompensation samt ta höjd för den ökande mängden nya ärenden. Detta är framför allt aktuellt inom barn och unga. Utgångspunkten är att prioritera de delar som är lagstyrda, nödvändiga och ingår i nämndens kärnverksamhet. Förvaltningen har under hösten till viss del förberett verksamheterna inför budgetramen för 2016. Till exempel har omstrukturering av boenden och daglig verksamhet gjorts. Organisation och arbetsledning inom avdelningarna har setts över. Budgeten är fördelad per verksamhetsområde och det är sedan inom respektive avdelning som ytterligare anpassningar behöver genomföras för att klara pris- och lönekompensation. Det kommer att bli nödvändigt att se över beslutade insatser så att inte förvaltningen utan goda skäl erbjuder högre servicenivå än vad lagstiftning och andra regleringar kräver. För att klara uppdraget behöver också arbetssätten ses över med inriktning att förenkla och förkorta arbetsprocesserna. Förvaltningen överväger till exempel att temporärt lämna tillbaka BBIClicensen. Detta i avvaktan på att en ny omarbetad och förenklad version tas fram av Socialstyrelsen och att denna blir införlivad i det nya digitala dokumentationssystemet. De handläggare som arbetar med barn och unga skulle då få mer tid till att träffa barnen och deras familjer vilket handläggarna både ska och önskar. Förvaltningen räknar med att även 2016 kommer att präglas av mottagandet av nyanlända och i synnerhet ensamkommande barn utan vårdnadshavare. Antalet asylsökande har efter sommaren ökat kraftigt och förvaltningen överväger att effektivisera arbetet genom att samla de handläggare som arbetar med mottagandet till en nyinrättad enhet. Verksamheten finansieras genom statsbidrag. Som ett verktyg för att kunna klara sitt uppdrag 2016 och framåt kommer förvaltningen att fortsätta implementeringen av resultatbaserad styrning med fokus på resultatet för medborgaren. Ett annat nödvändigt fokusområde är samarbetet med andra. Både med andra myndigheter och internt inom kommunen. Samarbetet gynnar förvaltningens målgrupper samtidigt som det innebär förbättrat resursutnyttjande och kvalitet. 2.1 Omvärldsanalys Ökat antal flyktingar och ensamkommande barn Situationen i världen gör att många människor är på flykt från krig och oro. Antal flyktingar inklusive ensamkommande barn ökar. Migrationsverkets prognos för ensamkommande barn för 2016, per augusti 2015, är 8 000 till 13 000. Antalet väntas öka ytterligare. 5

Sidan 17 av 76 Strategi och budget 2016-2017 Kommunfullmäktige beslutade den 13 april 2015 att teckna en överenskommelse med Migrationsverket och Länsstyrelsen om att ta emot 98 nyanlända flyktingar per år. I samband med beslutet gavs socialnämnden i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen ta fram en plan för att öka tillgången till fler lägenheter. I planen föreslås en modell med att erbjuda mottagna flyktingar en genomgångslägenhet med andrahandskontrakt under två år. Under boendetiden ges bo-socialt stöd så att de mottagna på sikt kan skaffa sig en egen lägenhet. Kommunen har sedan 2015 ett avtal med Migrationsverket om att ta emot 35 ensamkommande barn per år. Per september i år har 25 barn tagits emot utöver avtalet. På grund av de många ensamkommande barn som kommer till Sverige har Migrationsverket utlöst steg fyra. Det innebär i korthet att barn anvisas till kommuner utan avtal och även utöver avtal till de kommuner som tecknat avtal. Länsstyrelsen har i september aviserat ett högre fördelningstal för 2016, vilket innebär förslag om avtal med en ökning från 35 till 60 ensamkommande barn. Detta innebär ökade svårigheter att hitta både familjehem om platser på HVB-boenden. HVB-platser är ofta fullbelagda. Lösningen har varit att placera ensamkommande barn och ungdomar på boenden längre bort från Haninge. Ett arbete pågår för att få fram fler familjehem och HVB-platser i kommunen. Brister i samverkan för personer med psykisk ohälsa Den växande psykiska ohälsan är tydligt kopplad till ålder. I åldersgruppen under 45 år har ohälsan vuxit och allra mest i åldrarna 20-24 år. Bakom detta finns en större samhällsförändring för dagens barn och unga med en allt kärvare arbetsmarknad, hårdare krav på utbildning och längre övergångsperiod från skola till arbete. Det finns brister i samverkan mellan kommun och landsting kring personer med psykisk ohälsa. Framförallt finns en viss oenighet om vem som ansvarar för vad. Inom flera områden lyfts bättre samverkan mellan myndigheter fram som förbättringsförslag. Förvaltningen arbetar med samordnad individuell plan (SIP) i de ärenden där flera huvudmän är inblandade. Detta tydliggör parternas ansvar. Det finns särskilda nätverksledare som kan användas i dessa ärenden när komplexiteten i samverkans- och samordningsarbetet är hög. Capio Psykiatri Haninge kommer att öppna en mottagning för unga vuxna i åldern 18-24 år med psykisk funktionsnedsättning. Landstingets psykiatri håller på att omorganiseras mot en funktionsindelning. Det är i dagsläget oklart hur detta kommer att påverka kommunens samarbete. Ökat antal personer med missbruksproblem Antalet aktualiseringar och utredningar av personer med missbruksproblem ökar. Ökningen avser bland annat unga vuxna med ett gravt missbruk. Detta oftast i kombination med psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Socialstyrelsen har färdigställt de nationella riktlinjerna för beroendevården och länets beroendepolicy revideras. Det tydliggör vilka metoder som ska användas och hur samverkan mellan kommun och landstinget ska utvecklas. 6

Sidan 18 av 76 Strategi och budget 2016-2017 Nytt lagförslag om trygg och effektiv utskrivning från slutenvård År 2014 beslutade regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag att genomföra en översyn av lagen om kommunens betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, kallad betalningsansvarslagen. I förslaget till ny lag föreslås att huvudmännen själva komma överens om när betalningsansvaret ska inträda och hur mycket kommunen ska betala. Om överenskommelse inte nås gäller att betalningsansvaret för utskrivningsklara personer med psykiatrisk slutenvård ökar i och med att kommunen övertar kostnadsansvaret redan efter tre kalenderdagar, från dagens 30 vardagar. Genomförs lagförslaget innebär detta sannolikt ökade kostnader för kommunen i form av biståndshandläggning jourtid samt behov av korttidsboenden. Förslaget har varit ute på remiss och kommunen var då inte remissinstans. Socialnämnden valde ändå att besvara remissen då frågan bedömdes vara av stor betydelse. Stor efterfrågan på bostäder för målgruppen LSS Diagnostiseringen inom det neuropsykiatriska området har ökat i omfattning. Därmed har fler personer blivit berättigade till insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Detta bedöms långsiktigt medföra volymökningar av insatser enligt LSS i kommunen. Det finns hyresgäster i särskilda boenden som skulle kunna flytta vidare till mer självständigt boende eller ordinärt boende med insatsen boendestöd. På grund av bristen på lediga lägenheter i kommunen blir personerna kvarboende till en fördyrad kostnad för kommunen. Det är också svårt för målgruppen att få egna hyreskontrakt på grund av för låga inkomster. Andra personer med större behov av särskilt boende skulle kunna erbjudas dessa boendeplatser i stället. Förändringar inom den sociala barn- och ungdomsvården Förvaltningen bedömer att den ökning av aktualiseringar av barn och ungdomar som skett under 2015 kommer att fortsätta även 2016. Detta har sin grund i bland annat nya föreskrifter från Socialstyrelsen för arbetet med våld i nära relationer. Dessa medför att utredning alltid ska inledas när ett barn bevittnat eller utsatts för våld. En översyn av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) har genomförts och nya bestämmelser föreslås träda i 2017. Detta innebär bland annat högre krav på kommunernas utredningsprocess för nya jour- och familjehem. De som tar emot barn ska också få genomgå obligatorisk utbildning i vad det innebär att bli familjehem. Två nya placeringsformer skapas, stödboende och behandlingsverksamhet med familjeboende. Detta ger större möjligheter att bättre anpassa behandlingsformer efter barn och ungas behov. Vidare föreslås att det inrättas ett nationellt centrum med uppdrag att stödja och utveckla familjehemsvården. Alla dessa förändringar påverkar arbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården och diskussioner pågår inom förvaltningen kring hur detta ska hanteras. Några förändringar inom familjerätten Konflikt och försoning är ett arbetssätt som Tingsrätten alltmer använder när föräldrar är oense. Tingsrätten ger då uppdrag till familjerätten som arbetar tillsammans med föräldrar att komma överens. Uppdrag från Tingsrätten har ökat under 2015 och utredningar rörande vårdnad, boende 7

Sidan 19 av 76 Strategi och budget 2016-2017 och umgänge har visat på en minskning. Det är också är syftet med att istället använda Konflikt och försoning. Familjerättens område har kommit i fokus när de förändringar som föreslogs i Särlevnadsutredningen slog igenom. Målet för utredningen är att tydliggöra föräldrarnas gemensamma ansvar för barnets omsorg och försörjning även när de inte lever tillsammans. Ett annat mål är att undanröja samarbetshinder och underlätta för särlevande föräldrar att komma överens och samarbeta i såväl ekonomiska som andra närliggande frågor som rör barnet. Detta gör att familjerättssekreterarna kommer behöva arbeta på ett delvis annat sätt. Matchningen av arbetssökande och arbetsmarknad Den stora utmaningen på länets arbetsmarknad är gapet mellan arbetsgivares krav och utbudet av arbetssökande. Å ena sidan efterfrågar många arbetsgivare välutbildad arbetskraft med specifika kompetenser, å andra sidan är de inskrivna arbetslösa i hög grad personer som saknar formell utbildning. Av samtliga inskrivna i länet tillhör 70 procent en eller flera utsatta grupper. Hit hör inskrivna arbetslösa med högst förgymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och personer i åldrarna 55-64 år. Personer som ingår i dessa grupper bedöms löpa högre risk att hamna i långvarig arbetslöshet. Arbetslösa personer söker försörjningsstöd i stor utsträckning. Möjligheter till arbete för personer med funktionsnedsättning En ökad samverkan mellan socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget har inletts via Resursrådet 1 och Samordningsförbundet 2. Det är viktigt att kommunen på olika sätt kan bidra till att också personer med funktionsnedsättning kommer in i arbetslivet. Samverkan utvecklas vidare genom att säkerställa att även de personer som söker insatser för sysselsättning och daglig verksamhet prövas mot arbetsmarknaden. Mål och syfte med insatsen daglig verksamhet ska vara att bidra till brukarens personliga utveckling och främja deltagandet i samhället. Insatsen ska i så stor utsträckning som möjligt efterlikna ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Av förarbetena till LSS framgår det att insatsen daglig verksamhet ska vara ett led för brukaren i hans eller hennes strävan att komma ut på arbetsmarknaden och därmed få större möjlighet till delaktighet i samhället. Utvecklingsarbete pågår även med att inkludera andra delar av socialtjänsten så som socialpsykiatrins- och LSS-handläggare. Ansökningar om personlig assistans ökar Antalet ansökningar om insatsen personlig assistans ökar. Fler ärenden övergår också från Försäkringskassan till kommunen. Detta har sin grund i att Försäkringskassan sedan några år tillämpar striktare bedömningar av insatsen personlig assistans. Det har lett till att assistansstöd minskat eller dragits in för många brukare. Förändringen innebär också att ansvaret för dessa personer helt övergår till kommunen. Detta medför ökade kostnader för kommunen men även förändringar för individen som får ett annat stöd. 1 Forum för samverkan mellan myndigheterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Haninge kommuns socialtjänst och arbetsmarknadsenhet samt vården. 2 Samordningsförbundet Östra Södertörn finansierar samordnade rehabiliteringsinsatser från samhällets sida. 8

Sidan 20 av 76 Strategi och budget 2016-2017 Personalsituation Bristen på socionomer är stor både i länet och i Haninge. Personalsituationen är särskilt svår inom den sociala barn- och ungdomsvården. De som söker vakanta tjänster kan välja och även ställa krav på potentiella arbetsgivare. Många kommuner har gjort satsningar och tagit fram program som både ska locka nya medarbetare och få redan anställda medarbetare att stanna. Även Haninge har tagit fram en sådan handlingsplan. Idag finns det svårigheter med att behålla socialtjänstens medarbetare och rekrytera nya. En orsak till detta är ökad administration med krav på dokumentation. Tillsammans med kontroller och uppföljning inom kommunen och från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bidrar detta till svårigheter att rekrytera samt till risk för arbetsmiljöproblem. Parallellt med detta framför arbetstagarna önskemål i större utsträckning än tidigare om att få arbeta med vad de utbildade sig till, det vill säga socialt arbete och få möta och hjälpa utsatta människor. Denna situation är något som också regeringens nationella samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården konstaterar under sin rundresa i ett femtiotal av landets kommuner. Arbetet ska resultera i en slutrapport i april 2017. Kommunerna återtar ansvaret för utförandet av viss hälso- och sjukvård Ansvaret för utförandet av hälso- och sjukvård övergår från landstinget till kommunerna i länet. Detta omfattas av den så kallade principöverenskommelsens upphörande som beskriver ansvaret för hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering och habilitering i bostaden och på daglig verksamhet. Landstinget ansvarar för läkarinsatser och specialiserad hälsooch sjukvård, specialiserad rehabilitering och specialiserad habilitering. I Haninge kommun utförs uppdraget sedan år 2000 i princip på det sätt som de kommande förändringarna innebär. Haninge har utvecklat ett team med legitimerad personal, Resursteamet. Förändringen innebär utökade kostnader för vissa hjälpmedel. 9

Sidan 21 av 76 Strategi och budget 2016-2017 3. Kommunfullmäktiges mål 3.1 Styrprocessen i Haninge kommun Enligt Haninge kommuns styrmodell beslutar kommunfullmäktige om kommunens övergripande och långsiktiga mål. Dessa uttrycks i kommunfullmäktiges Mål och budget och visar hur kommunfullmäktige vill prioritera och styra mot visionen om den framtida goda kommunen. Fullmäktige beslutar om indikatorer och målvärden för de övergripande målen. Även nämnder kan besluta om egna indikatorer och målvärden kopplade till sina strategier. Val av indikator gäller oftast för flera år, målvärden kan sättas för det kommande året eller för flera år framåt. Nämndstrategierna anknyter till kommunfullmäktiges mål samt nationella riktlinjer. En strategi visar ett övergripande tillvägagångssätt eller en färdriktning för att nå målet. En strategi beskriver mönster av beslut och handlingar för att nå framtida framgång. Strategi och budget sammanställs till ett dokument som beslutas av nämnden senast per sista oktober. Kommunen strävar efter att vara en attraktiv, välmående och hållbar kommun. Fullmäktiges mål delas därför in i fyra områden utifrån perspektiven: Välmående kommuninvånare, Utveckling, Attraktiv närmiljö och Effektivitet, kvalitet och service. Kommunfullmäktiges mål och socialnämndens strategier redovisas i följande avsnitt per målområde. 10

Sidan 22 av 76 Strategi och budget 2016-2017 3.2 Målområde välmående kommuninvånare Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Målvärde 2016 1 God folkhälsa En bättre folkhälsa bidrar till friskare och mer aktiva invånare. Ur ett kommunalt perspektiv är det främst invånare som tar del av kommunens tjänster som kan stimuleras till ett friskare liv. Samtidigt kan alla kommunala verksamheter bidra på något vis inom sitt område till att alla invånare i kommunen får möjlighet att förändra sina livsvanor i en positiv riktning. Sjukpenningtal Andel elever som inte använder tobak år 9 NMI idrotts- och motionsanläggningar God psykisk hälsa (år 9, gymnasiet år 2) Daglig utevistelse i särskilt boende för äldre (%) Äldres motionsvanor (%) Självskattad hälsa Andel fyraåringar med övervikt (%) Socialnämndens strategi 1.1 Barn och vuxna erbjuds insatser för att uppnå en god folkhälsa Indikatorer Stockholmsenkäten (Ungas användning av alkohol, narkotika, doping och tobak) Andel uppföljningsintervjuer enligt ASI (Addiction Severity Index) som visar på en förbättring Andel genomförda utredningar enligt dokumentation, utvärdering och resultat (DUR) Bättre än 2014 Referens 2016 65 % Socialförvaltningens åtaganden Indikatorer Målvärde 2016 1.1.1 Barn och unga använder inte alkohol, narkotika, doping och tobak 1.1.2 Vuxna missbrukar inte alkohol och narkotika 11

Sidan 23 av 76 Strategi och budget 2016-2017 1.1.3 Vuxna och barn ska kunna leva ett gott liv utifrån sina förutsättningar 1.1.4 Barn och vuxna lever i familjer/relationer utan våld Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Målvärde 2016 2 Trygga invånare med inflytande och deltaktighet Ökat inflytande ger individen större makt över sitt liv och därmed en större upplevd trygghet. Inom samhällsplaneringen och genom aktiva insatser och uppsökande verksamhet kan den faktiska tryggheten i kommunen öka. Trygghetsindex Kostnad för skadegörelse på kommunala byggnader (tkr) Trygghetsindex, unga Trygghet i skolan (%) 1,2 Mnkr 3 Nöjd inflytandeindex Attitydundersökning, stadskärnan Trygghetsindex, lokala BRÅ Socialnämndens strategi 2.1 Barn och vuxna ges förutsättningar att vara delaktiga i utformandet av beviljade insatser Indikatorer Andel upprättade genomförandeplaner där den enskilde har medverkat (2015) Brukarundersökningar (Andel personer som känner delaktighet i sin vårdplan) (2015) Antal samordnade individuella planer (SIP) Avdelning Vuxen Avdelning LSS Andel barn och ungdomar som haft enskilt samtal med sin handläggare 85 % Referens 2016 50 35 100 % 3 Värdet kommer att stiga med fler byggnader 12

Sidan 24 av 76 Strategi och budget 2016-2017 2.2 Vålds- och brottsförebyggande arbete bedrivs för att barn och unga ska vara trygga Antal utförda brottsofferutredningar Referens 2016 Socialförvaltningens åtaganden Indikatorer Målvärde 2016 2.1.1 Barn och unga upplever att de får komma till tals i ärenden som berör dem 2.1.2 Barn och vuxna upplever att de kan påverka utformandet av beviljade insatser 2.2.1 Ungdomar involveras i utvecklingen av det vålds- och brottsförebyggande arbetet Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Målvärde 2016 3 Stöd och omsorg som ger mervärde för individen Kommunens stöd- och omsorgsverksamhet är en kärnverksamhet som alltid ska präglas av värdighet. Fokus ska alltid ligga på individens möjligheter till utveckling så att dennes frihet ökar. Bemötande i hemtjänst 65+ Bemötande i vård- och omsorgsboende (%) Bemötande i vård- och omsorgsboende demens (%) Nöjd medborgarindex, äldreomsorgen Nöjd medborgarindex, stöd för utsatta personer Ej återaktualiserade ungdomar (%) Delaktighet i vårdplanen, särskilt boende och daglig verksamhet Målvärde fastställs senare Socialnämndens strategi Indikatorer 3.1 Alla insatser syftar till att ge barn och unga goda levnadsvillkor 13

Sidan 25 av 76 Strategi och budget 2016-2017 Socialförvaltningens åtaganden Indikatorer Målvärde 2016 3.2.1 Barn och unga får sina grundläggande behov tillgodosedda och har en trygg livssituation 3.3 Målområde utveckling Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Målvärde 2016 4 Möjligheter till utbildning i livets alla skeden Utbildning ger möjligheter för människor att uppnå sina livsmål. Alla barn växer upp med olika bakgrund och förutsättningar. Skolan i Haninge ska bidra till utjämning av elevers olika förutsättningar. Inget barn eller elev ska hindras att nå sin fulla potential i Haninges skolor. Kommunen ska arbeta målmedvetet och förebyggande för at minska andelen elever som hoppar av sin utbildning. Vuxen utbildningen och SFI utformas med utgångspunkt i att individen på kortast möjliga tid ska få reella möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Andel med minst 325 i meritvärde (%) Nationella prov År 3 (%) Andel med slutbetyg från gymnasiet (%) Övergångsfrekvens till eftergymnasiala studier (%) Andel godkänt i alla ämnen (%) år 6, 9 Andelen studiero i skolan (%), år 7-9, gymnasiet år 1-3 Andelen 16-20 åringar som varken arbetar eller studerar Andelen som hoppar av gymnasiet Andelen godkända Centrumvux Andelen som godkänts SFI Andelen som fullföljt SFI Målvärde fastställs senare Målvärde fastställs senare Målvärde fastställs senare Målvärde fastställs senare Målvärde fastställs senare 14

Sidan 26 av 76 Strategi och budget 2016-2017 Tid för fullgörande SFI Målvärde fastställs senare Kostnad per betygspoäng Åk 9 Socialnämndens strategi 4.1 Barn fullföljer sin utbildning 4.2 Ungdomar fullföljer sin utbildning eller arbetar Indikatorer Barn placerade utanför hemmet som fullföljer sin utbildning Referensvärde 2016 Socialförvaltningens åtaganden Indikatorer Målvärde 2015 4.1.1 Barn och unga i kontakt med socialtjänsten fullföljer sin utbildning. 4.2.1 Unga 16-24 år arbetar eller studerar Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Målvärde 2016 5 Meningsfull fritid Innebörden av en meningsfull fritid är olika för alla. Kommunen ska i utformning av kulturoch fritidsutbud anpassa sig till efterfrågan så att det kommer så många invånare som möjligt till del. Delaktighet fritidsgårdar 13-19 år (%) Nöjd fritid (2012) (%) NRI fritidsmöjligheter Besöksfrekvens kulturhuset Bibliotekens utlåning (målvärde tas fram 2015) Socialnämndens strategi 5.1 Barn och vuxna som har kontakt med socialtjänsten upplever att de har en meningsfull fritid Indikatorer Brukarundersökning Boende LSS Korttidstillsyn Korttidsvistelse Träfflokal, socialpsykiatri Andel enheter som arbetar med det kulturpolitiska programmet Boendeverksamheter Referensvärde 2016 100 % 15

Sidan 27 av 76 Strategi och budget 2016-2017 Sysselsättningsverksamheter Daglig verksamhet Media ungdom Gröna huset Stigen Korttidsboende Träffloka, socialpsykiatri Korttidstillsyn Socialförvaltningens åtaganden Indikatorer Målvärde 2016 5.1.1 Barn som har kontakt med socialtjänsten upplever att de har en meningsfull fritid. 5.1.2 Vuxna med funktionsnedsättning som har kontakt med socialtjänsten upplever att de har en meningsfull fritid Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Målvärde 2016 6 Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning Haninge ska vara en attraktiv företagskommun och ta tillvara på de naturliga förutsättningar som kommunen har inom olika branscher. Servicen till befintliga företag och nyetableringar ska vara enkel, snabb och hålla en hög kvalitet. Kommunen ska verka för att fler invånare ska ha ett arbete att gå till. Det ska finnas en stark koppling mellan ekonomiskt bistånd och krav på aktivitet samtidigt som nya samarbeten med företag och andra organisationer skapas för att utveckla utbudet av arbetstillfällen. Det ska finnas goda möjligheter att börja om i livet. Handelsindex SBAs nöjd kund index för företagare Antal gästnätter Antal arbetstillfällen i kommunen Antal nystartade företag Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen Kommunala tjänstemäns attityder till företagande Andel i långvarigt ekonomiskt bistånd Arbetslöshet 16-64 år (%) Målvärde tas fram 2015 Målvärde tas fram 2015 Målvärde tas fram 2015 16

Sidan 28 av 76 Strategi och budget 2016-2017 Socialnämndens strategi Indikatorer 6.1 Vuxna försörjer sig själva Antal hushåll som varit aktuella för försörjningsstöd i 1 år eller mer Andel med långvarigt försörjningsstöd av totalt antal hushåll Andel som uppnått egen försörjning Antal ungdomar som erbjudits sommarjobb via kommunen 450 50 % 50 % 450 Socialförvaltningens åtaganden Indikatorer Målvärde 2016 6.1.1 Vuxna kommer i egen försörjning genom arbete, studier eller företagande 6.1.2 Ungdomar i gymnasieåldern får sommarjobb 3.4 Målområde en attraktiv närmiljö Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Målvärde 2016 7 God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer Klimat- och miljöutmaningarna är inte begränsade till kommunens geografiska område, men de åtgärder som bidrar till att miljön i kommunen förbättras ska ha hög prioritet. I det större perspektivet ska kommunen genom samarbete med främst närkommunerna uppnå samarbeten som kan bidra till minskade utsläpp och förbättrad miljö. Kommunens egen verksamhet ska inspirera invånarna till att ta ett större ansvar för sin närmiljö. Fosforhalten i Drevviken (µ/l) Koldioxidutsläpp i kommunens verksamheter (ton) Andel ekologiska inköp Energieffektivisering i kommunal verksamhet (kwh/kvm) MNI miljöarbete Andel inkopplade på kommunalt vatten VA Målvärde tas fram 2015 17

Sidan 29 av 76 Strategi och budget 2016-2017 Andel miljöbilar i kommunorganisationen Socialnämndens strategi Indikatorer Målvärde 2016 7.1 Verksamheterna är klimatsmarta Koldioxidutsläpp Andel ekologiska inköp Energiförbrukning Socialförvaltningens åtaganden Indikatorer Målvärde 2016 7.1.1 Agera klimatsmart vid avfallshantering, resor, återanvändning, energiförbrukning med mera. 7.1.2 Vid alla inköp av livsmedel ska det ekologiska alternativet övervägas Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Målvärde 2016 8 Nya bostäder i bra lägen Haninge ska hävda sig i konkurrensen mellan kommunerna i Stockholmsregionen som en attraktiv inflyttningskommun. Utvecklingen av Haninges stadskärna och bebyggelse runt pendeltågsstationerna ska prioriteras samtidigt som Haninges olika unika miljöer för attraktivt boende ska utvecklas. För att möta den ökade efterfrågan på bostäder måste hantering av detaljplaner och bygglov vara snabb och effektiv. Antal inflyttningsklara bostäder i Haninge Ledtider för bygglov Ledtider för planer NRI (Rekommenderar kommunen) Målvärde tas fram 2015 Målvärde tas fram 2015 Målvärde tas fram 2015 Socialnämndens strategi Indikatorer Målvärde 2016 8.1 Socialtjänstens målgruppers villkor och behov uppmärksammas i plan- och utvecklingsarbete Antal lägenheter som tilldelas socialförvaltningen Antal barn som berörs av vräkning Antal nya platser i särskilt boende i egen regi Fler än 2015 0 Fler än 2015 18

Sidan 30 av 76 Strategi och budget 2016-2017 Socialförvaltningens åtaganden Indikatorer Målvärde 2016 8.1.1 Förvaltningen uppmärksammar socialtjänstens målgruppers behov i planprocessen. 8.1.2 Undvika att barn berörs av vräkning Antal barnfamiljer som riskerar vräkning Antal barn som berörs av vräkning Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Målvärde 2016 9 Hög tillgänglighet En viktig del i att skapa en attraktiv kommun för invånare och besökare är att öka tillgängligheten till olika målpunkter i Haninge och att utveckla gemensamma offentliga utrymmen. De åtgärder och investeringar som kommunen inte kan göra själv måste uppnås genom samarbete med de aktörer som är ansvariga. NMI (Cykel & gångvägar) NRI (Kommunikationer) NMI (Gator & vägar) Nöjdhet med parker Socialnämndens strategi Indikatorer Målvärde 2016 9.1 Verksamhetslokaler ska ha god tillgänglighet Andel verksamhetslokaler med god tillgänglighet Referensvärde 2016 Socialförvaltningens åtaganden Indikatorer Målvärde 2016 9.1.1 Förvaltningen ska verka för god tillgänglighet till verksamheternas lokaler 19

Sidan 31 av 76 Strategi och budget 2016-2017 2.2 Målområde Effektivitet, kvalitet och service Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Målvärde 2016 10 Ordning och reda på ekonomin Kommunen har en skyldighet att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Kommunens verksamheter ska vara så effektiva som möjligt och leverera högsta möjliga kvalitet per skattekrona. För det krävs flexibilitet inom våra egna verksamheter och ett koncerntänkande där samordning av tjänster och lokaler bidrar till lägre kostnader. Externa aktörer som utför kommunala tjänster bidrar till en ökad mångfald och ökad effektivitet genom konkurrens, men framför allt ökad valfrihet hos de som måste utnyttja tjänsterna. För detta ändamål ska kommunen fastställa finansiella mål. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har rekommenderat att resultatnivån bör uppgå till minst två procent av skatteintäkterna och generella statsbidrag. Därtill har riksdagen fastställt ett krav om minst två procents överskott för en kommun med negativ soliditet, för att kommunen ska få tillämpa lagstiftningen om resultatutjämningsreserv (RUR). För att nå målet krävs att varje nämnd arbetar för att klara sin verksamhet inom avsett budgetram. Den investeringsnivå som Haninge kommun nu ligger på kräver dock en högre resultatnivå för att uppnå en långsiktig ekonomisk balans. Resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag, minst 2 % Soliditet inkl. pensionsskuld Ramavtalstrohet (%) Budgetföljsamhet (avvikelse %) Socialnämndens strategi 10.1 Bedriva effektiva verksamheter med högsta möjliga kvalitet och uppnå en budget i balans Indikatorer Nämndens ekonomiska resultat/prognos. Socialförvaltningens åtaganden Indikatorer Målvärde 2016 10.1.1 Genomföra nödvändiga effektiviseringar och kvalitetsförbättringar 20

Sidan 32 av 76 Strategi och budget 2016-2017 10.1.2 Förvaltningen fortsätter utveckla och använda mätmetoder för att följa upp kvalitet och resursutnyttjande i verksamheterna 10.1.3 Nyttja lokaler effektivt i samverkan 10.1.4 Se över konkurrensutsättning av fler verksamheter genom kundval eller upphandling Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Målvärde 2016 11Hög kvalitet i kommunens tjänster Kvalitet i en tjänst är ofta något man upplever. Därför betyder bra bemötande och fokus på service mycket för kvaliteten i kommunens tjänster. Socialnämndens strategi 11.1 Barn och vuxna ska få ett bra bemötande och en god service Antalet tjänster som omfattas kundval Andel beslut fått fel i slutlig instans Antal e-tjänster Nöjd medborgarindex Indikatorer Brukarundersökningar Målvärde tas fram 2015 Målvärde tas fram 2015 Målvärde tas fram 2015 Socialförvaltningens åtaganden Indikatorer Målvärde 2016 20.1.1 Barn upplever att de får ett gott bemötande och en god service 20.1.2 Vuxna upplever att de får ett gott bemötande och en god service 21

Sidan 33 av 76 Strategi och budget 2016-2017 Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Målvärde 2016 12 En attraktiv arbetsgivare Kommunen behöver attrahera och behålla ledare och medarbetare som kan utveckla en serviceinriktad kultur genom tydligt ledarskap och interna utvecklingsmöjligheter. Hållbart medarbetarindex Sjukfrånvaro (%) Socialnämndens strategi 12.1 Ledarskapet är resultatbaserat och motiverande 12.2 Medarbetarskapet är delaktigt och resultatinriktat Indikatorer Resultat APU Delområde ledarskap Delområde Styrning Frisknärvaro/sjukfrånvaro Psykosocial skyddsrond, Delområde Mål och uppgift Bättre än 2015 Bättre än 2015 Referensvärde 2016 Socialförvaltningens åtaganden Indikatorer Målvärde 2016 12.1.1 Strategiskt arbeta med nuvarande och framtida kompetensbehov 12.1.2 Ledarskapet ger förutsättningar för att medarbetare ska kunna ta sitt ansvar i arbetet 12.1.3 En hög frisknärvaro och en god arbetsmiljö ska genomsyra verksamheten 12.2.1 Medarbetare vet vad som förväntas av dem i sitt arbete 12.2.2 Medarbetare upplever att de har en viktig roll i verksamhetens utveckling 22

Sidan 34 av 76 Strategi och budget 2016-2017 4. Uppdrag I kommunfullmäktiges mål och budget 2016-2017 fastställs följande utredningar eller uppdrag till socialnämnden: Genom nämndbeslut fastställa samarbetet med grund- och förskolenämnden med ett närvaroteam Arbeta fram förslag till rationaliseringar eller kvalitetsförbättringar genom samordning med andra verksamheter, inom exempelvis lokalnyttjande Se över verksamheten i syfte att utreda om det finns tjänster som kan konkurrensutsättas genom kundval eller upphandling Samarbeta med utbildningsförvaltningen för att genom utbildningsförvaltningens kanaler till föräldrar arbeta proaktivt med att rekrytera fler familjehem och kontaktfamiljer Samtliga nämnder ges i uppdrag att ta fram kommunala tjänstegarantier för verksamheten. 5. Internkontrollplan 2016 Enligt kommunfullmäktiges antagna regler för intern kontroll ska respektive nämnd varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Intern kontroll omfattar allt från övergripande system för styrning av den kommunala verksamheten till att säkra specifika rutiner. Intern kontrollen är nämndens och förvaltningschefens redskap att granska utvalda områden. Intern kontrollen ska bidra till: att ha grepp över både verksamhet och ekonomi att styra mot effektivitet att ha ordning och reda att skapa trygghet Intern kontrollplanerna delas in utifrån tre målkategorier: ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten efterlevnad av lagar, föreskrifter, riktlinjer De utvalda områdena och processerna i intern kontrollplanen är resultatet av en riskanalys utifrån ett konsekvens- och sannolikhetsscenario som gjorts. Skalan för konsekvens/sannolikheten går från 1 (låg/osannolik) till 16 (allvarlig/sannolik). Målkategori: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Resultatbaserad styrning i verksamheterna Uppföljning av genomslag av resultatbaserad styrning inom enheternas aktiviteter. Uppföljning genom stickprov och redovisning i delårsrapport per augusti. Rutin mellan beställare och utförare i egen regi Kontroll av att rutinen följs inom personlig assistans Uppföljning genom intervju och/eller enkät och redovisning i delårsrapport per augusti. 23

Sidan 35 av 76 Strategi och budget 2016-2017 Målkategori: Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Hantering av enskildas medel Hur hanteras enskilda brukares medel på särskilda boenden Uppföljning genom stickprov och redovisning i delårsrapport per augusti. Företagskort Egen fördjupad uppföljning av kortens användning Uppföljning genom stickprov och redovisning i delårsrapport per augusti. Målkategori: Efterlevnad av lagar, föreskrifter, riktlinjer Lex Sarah Att rutiner följs vid anmälningar och att åtgärder genomförs för de personer som berörs. Uppföljning genom stickprov på anmälningar enligt Lex Sarah och följa upp hur dessa har hanterats. Redovisning i delårsrapport per augusti. KIA Genomförs åtgärder utifrån rapporterna som kommer in. Uppföljning genom stickprov och redovisning i delårsrapport per augusti. 6. IT och upphandlingar Inom förvaltningen pågår ett införande av ett nytt verksamhetssystem, Pulsen Combine. Combine kommer successivt att ersätta det befintliga verksamhetssystemet Procapita. Införandet bedrivs i projektform och kommer att pågå under flera år. Detta då det är ett omfattande arbete att ersätta samtliga av socialtjänstens processer i ett nytt verksamhetssystem. Under 2015 har verksamheten LSS infört det nya systemet. Tobaks- och alkoholhandläggningen använder verksamhetssystemet AlkT. Detta är ett ärende- och dokumenthanteringssystem inom detta arbetsområde. Förvaltningen använder sig också av ett antal mindre system för att kunna samarbeta med landstinget. Under 2016 är det ett antal avtal inom socialförvaltningens område som löper ut. Inför detta behöver nya upphandlingsarbeten påbörjas och socialnämnden kommer under 2016 att få behandla dessa upphandlingar. De avtal som det handlar om är HVB inom verksamheten för barn unga och vuxna, öppenvårdsinsatser enligt SOL, tolktjänst, DNA-analyser och urindrogtester. 24

Sidan 36 av 76 Strategi och budget 2016-2017 7. Ekonomiska ramar 2016-2017 Inför 2016 har förvaltningen ett stort krav på effektivisering på verksamheten för att klara motsvarande verksamheter inom beslutad ram. Nämndens budgetram för 2016 är 792,8 miljoner kronor, det vill säga 17,7 miljoner kronor högre än 2015. Den utökade budgetramen ska täcka volymförändringar samt pris- och löneökningar. Nämnden bedömer att cirka 27 miljoner kronor behövs för att möta volymförändringar och nödvändiga budgetjusteringar. Samtidigt kommer kostnaderna för befintlig verksamhet att öka till följd av pris- och löneökningar under 2016. För att kunna säkra socialnämndens verksamheter inom tilldelad budgetram så har besparingar motsvarande 17,5 miljoner kronor gjorts i befintlig verksamhet. Detta genom att minska omfattningen på viss verksamhet samt genom effektiviseringar. Av den ökande ramen kan därmed 8,2 miljoner kronor användas för en generell uppräkning av nuvarande budgetar för att framförallt kompensera pris- och löneökningar i verksamheterna. Denna generella uppräkning uppgår till cirka en procent. Då pris- och löneökningar under 2015 förväntas bli högre än en procent innebär detta i praktiken ett ytterligare effektiviseringsåtagande för nämndens verksamheter på närmare 10 miljoner kronor. Omfattning beror på hur höga pris- och löneökningar verksamheten kommer att möta 2016. Budgeten är fördelad utifrån tilldelad ram från kommunfullmäktige. 4.1 Driftbudget 2016 Budget 2015 Budgetavvikelse jan-aug Förslag budget 2016 Förändring Nämndens verksamhet 10 857 89 10 960 103 Förvaltningsgemensam verksamhet* 55 893 2 447 54 747-1 146 Beställaravdelningar (myndighet) 662 543-8 442 684 350 21 807 LSS 300 540-1 104 308 438 7 898 Barn och unga 155 244-8 076 165 667 10 423 Vuxen 206 759 738 210 245 3 486 Utföraravdelningar 45 824-4 963 42 743-3 081 Social omsorg 32 803 3 211 31 885-918 Boende och boendestöd 3 972-3 436 4 068 96 Arbete, sysselsättning och assistans 9 049-4 738 6 790-2 259 Summa socialnämnden 775 117-10 869 792 800 17 683 *Budget 2015 är exkl. resultatöverföring av budgetram från 2013 och 2014, 8 076 tkr. 25

Sidan 37 av 76 Strategi och budget 2016-2017 4.1.1 Socialnämndens verksamhet I socialnämndens verksamhet ingår arvoden, utbildning, konferens, läsplattor för de förtroendevalda. Under socialnämndens verksamhet ingår även bidrag till föreningar. Budgeten föreslås vara 2,3 miljoner kronor, det vill säga oförändrat jämfört med 2015. Här finns även nämndens reserv. Det är medel avsatta för oförutsedda volymförändringar eller särskilda prioriteringar från nämndens sida. Nämndreserven är 7,6 miljoner kronor för 2016. Det motsvarar cirka en procent av nämndens totala budgetram. Det är samma nivå som 2015. Budgeten ökas med 0,1 miljoner kronor jämfört med 2015. Detta ger viss kompensation för kostnadsökningar. 4.1.2 Gemensam administration förvaltning I förvaltningsgemensam verksamhet ingår förvaltningschef, kansli och alkoholhandläggning samt utvecklingsteam samt kommunikation. Här ingår även vissa förvaltningsgemensamma tjänster, till exempel interna avtal med kommunstyrelseförvaltningen, verksamhetssystem, socialjour, Forskning och utveckling Södertörn samt Origo 4. Budgeten minskas med 1,15 miljoner kronor jämfört med 2015. En omstrukturering av arbetsuppgifter har gjorts och dödsbohandläggning och delar av faderskapshandläggning har överförts till beställaravdelningar. Kostnaderna för verksamhetssystemen har dock ökat. Detta beror på att ett nytt verksamhetssystem införs samtidigt som det nuvarande systemet fortfarande används i andra delar av verksamheten. Kommunikationsdelen förstärks inför 2016. 4.1.3 Avdelning LSS Avdelning LSS ansvarar för att handlägga, besluta och följa upp insatser för barn och vuxna med funktionsnedsättning. Avdelningen ansvarar också för resursteamet som hanterar hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet. Budget ökas med 7,9 miljoner kronor. Detta beror på en ökad volym av insatser enligt lagen som stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Ett arbete pågår med att kontinuerligt anpassa beslutade insatser till brukarnas behov för att på det sättet hålla nere kostnaderna med bibehållen god kvalitet. Ändrad ansvarsfördelning mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län för hälso- och sjukvård medför en kostnadsökning (1,1 miljoner kronor). 4.1.4 Avdelning barn och unga Avdelningen ansvarar för att handlägga, besluta och följa upp insatser riktade till barn och ungdomar. Avdelningen arbetar även med drogprevention, barnrättscentrum, förebyggande insatser, brottsofferstöd, ungdomstjänst, familjehem, familjerätt samt handläggning av ensamkommande flyktingbarn. Avdelningens budget ökar med 10,4 miljoner kronor inför 2016. Detta beror på en ökad volym av både antalet anmälningar och inledda utredningar av barn och unga. Verksamheten behöver 4 Origo resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms län 26

Sidan 38 av 76 Strategi och budget 2016-2017 därmed ökad budget för insatser i form av öppenvård och placeringar och även en ökad bemanning samt justering av lönestrukturen. Kostnaderna för handläggning och insatser för de ensamkommande flyktingbarnen ökar men ska enligt prognos täckas av statsbidrag. 4.1.5 Avdelning vuxen Avdelningen ansvarar för att handlägga, besluta och följa upp insatser inom verksamheterna försörjningsstöd, arbetsmarknadsfrågor, missbruk, socialpsykiatri, bofrågor och personliga ombud. Budgeten ökas med 3,5 miljoner kronor jämfört med 2015. Insatser för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder och dödsbohandläggning har överförts till avdelningen. Budgeten för sommarjobben 4,4 miljoner kronor, vilket är oförändrat jämfört med 2015. Kostnaden för boende som bistånd för vuxna missbrukare minskas. Detta eftersom ersättningen till egna utförare har kunnat sänkas till följd av kostnadsminskningar i verksamheten i egen regi. 4.1.6 Avdelning social omsorg Avdelningens ansvarsområden familjecentraler (Jordbro och Brandbergen), gruppverksamheter för barn och tonåringar, dagbehandling med skola, intensivstöd till unga, familjebehandling, missbruksmottagning för ungdomar och vuxna, ungdomsmottagning, drogfritt boende för personer med missbruksproblem, öppenvårdsassistenter, boende för flyktingungdomar, ungdomsboende, ledsagare, avlösare och kontaktpersoner och anhörigstöd. Inom avdelningen finns även kommunens enhet för arbetsrehabilitering (ROA) som till viss del finansieras med kommunövergripande medel och även externa uppdrag från vårdcentralerna. Budget minskas med 0,9 miljoner kronor. Den interna ersättningen för boende som bistånd för vuxna missbrukare minskas. Ersättningen till egna utförare har kunnat sänkas till följd av kostnadsminskningar i verksamheten i egen regi. Dagbehandling Lyft 1 har lagts ned under 2015. 4.1.7 Avdelning boende och boendestöd Avdelningens ansvarsområde är särskilda boenden och korttidsvistelse för de personer som tillhör LSS personkrets, stödboenden socialpsykiatri samt boendestödsteam. Budgeten ökas med 0,1 miljoner kronor. Endast en mindre del (2,4 procent) av avdelningens verksamheter finansieras med ramanslag, varför avdelningens ekonomiska förutsättningar främst beror på de interna ersättningsnivåer som förvaltningens beställare och utförare kommer överens om. Dessa ersättningsnivåer kommer att vara oförändrade eller endast höjas marginellt under 2016. Ett effektiviseringsarbete pågår inom verksamheten. 4.1.8 Avdelning arbete och sysselsättning samt assistans Avdelningens ansvarsområde är utförande av personlig assistans samt kommunens utförarverksamheter gällande daglig verksamhet, sysselsättning, arbetsmarknad. 27

Sidan 39 av 76 Strategi och budget 2016-2017 Budget minskas med 2,3 miljoner kronor. Personlig assistans ska helt finansieras med ersättning från Försäkringskassan och arbete pågår med att minska övertalighetskostnaderna som uppstår när ärendena avslutas på grund av dödsfall. 4.2 Risker med budgeten I budgeten finns ett generellt effektiviseringsbeting i alla verksamheter då kompensationen för pris- och löneökningar endast är en procent, medan pris- och löneökningar kan antas bli åtminstone 2,5 procent under 2016. Detta kommer att ställa stora krav på organisationen att fortsätta det pågående arbetet att utveckla kostnadseffektivare arbetssätt med fokus på stor nytta för brukarna. Risker i 2016 års budget är även volymökningar inom individ- och familjeomsorgen samt funktionshinderområdet. En viss volymökning kan inträffa för boende LSS, utöver det som är planerat. Oförändrat ekonomiskt bistånd har antagits i lagd budget, vilket även det är ett område som är svårt att prognosticera. I övrigt finns inga större förändringar av volymerna inräknade, utan dessa måste i de fallen de uppstår, hanteras genom omprioriteringar och effektiviseringar. 5. Driftbudget 2017 Socialnämndens budgetram för år 2017 är preliminärt 814 miljoner kronor enligt Kommunfullmäktiges Mål och Budget 2016-2017 beslutad 2015-06-09. Detta innebär en ökning med ramen med 21,2 miljoner kronor jämfört med 2016 års budgetram. Detta är en budgetram som är 2,7 procent högre än 2016 års beslutade budgetram. Denna budgetram skulle, i likhet med 2016, innebära ett fortsatt effektiviseringskrav på verksamheten. 6. Investeringsbudget 2016-2017 Enligt kommunfullmäktiges beslut har socialnämnden tilldelats 5 miljoner kronor i investeringsmedel för åren 2016 och 2017. Dessa medel kommer att användas till diverse investeringar inom förvaltningens verksamheter. Förvaltningschefen kommer att fatta beslut om varje enskild investering. 28

Sidan 40 av 76 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (2) Avdelning Datum Diarienummer Kansli 2015-10-05 SN 2015/270 Handläggare Leo Bogle, verksamhetscontroller Strategi och budget 2016-2017 Sammanfattning Socialförvaltningen har utarbetat förslag till strategi och budget för socialnämnden 2016-2017 med förutsättningar, strategier samt drift- och investeringsbudget. Detta har gjorts utifrån ekonomisk ram enligt kommunfullmäktiges beslut. Inför 2016 föreslås totalt 16 strategier som styrande för nämndens verksamheter. Dessa sorteras under kommunens övergripande målområden: välmående kommuninvånare, utveckling, en attraktiv närmiljö samt, effektivitet, kvalitet och service. Enligt kommunens styrmodell beslutar nämnderna om budget samt strategier och dess indikatorer. Åtaganden och dess indikatorer beslutas av förvaltningschefen. Nämndens budgetram för 2016 är 792,8 miljoner kronor, vilket är 17,7 miljoner kronor högre än 2015. Den utökade budgetramen ska täcka volymförändringar samt pris- och löneökningar. Underlag för beslut - Socialnämndens strategi och budget 2016-2017 Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner strategi och budget 2016-2017 Siw Lideståhl Gerlofstig förvaltningschef avdelningschef Lena POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST socialforvaltningen@haninge.se

Sidan 41 av 76 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (2) Avdelning Diarienummer Kansli SN 2015/270 Handläggare Leo Bogle, verksamhetscontroller Akt Kommunstyrelsen

Sidan 42 av 76 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (7) Avdelning Datum Diarienummer Barn och unga 2015-10-14 SN 2015/289 Handläggare Sofia Nordgren, utredare Överenskommelse om mottagande av asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, ensamkommande barn 2016 Sammanfattning Länsstyrelsen i Stockholms län prognostiserar ett ökat behov av antalet platser för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige (nedan benämnt ensamkommande barn). Länsstyrelsen har lämnat preliminära fördelningstal för kommunerna i länet och Haninge kommun ska tillhandahålla 60 platser. Detta skulle innebära en ökning av antalet boendeplatser med 25. Förvaltningen föreslår att socialnämnden hemställer hos kommunfullmäktige om att teckna överenskommelsen med Länsstyrelsen. En överenskommelse ger kommunen vissa möjligheter att styra vilka målgrupper som kommunen kan ta emot och ger bättre förutsättningar att planera och upphandla rätt typ av boendeplatser utifrån den ersättning som kommunen då kan få. Den föreslagna överenskommelsen föreslås gälla från och med 1 januari 2016. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Överenskommelse om mottagande av asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, ensamkommande barn 2016 - Skrivelse från Länsstyrelsen - Mottagandet av asylsökande ensamkommande barn i Stockholms län 2016 Förslag till beslut 1. Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att Haninge kommun tecknar överenskommelsen med Länsstyrelsen och Migrationsverket. 2. Ärendet lämnas till kommunfullmäktige. Siw Lideståhl Timonen Porshage förvaltningschef avdelningschef Maria POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST socialforvaltningen@haninge.se

Sidan 43 av 76 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (7) Avdelning Diarienummer Barn och unga SN 2015/289 Handläggare Sofia Nordgren, utredare Bakgrund Haninge kommun har sedan 1 mars 2015 en överenskommelse med Länsstyrelsen och Migrationsverket om att tillhandahålla 35 asylplatser för ensamkommande pojkar 15-17 år. När ett barn har fått permanent upphållstillstånd så ska kommunen ta emot ett nytt barn på den lediga asylplats som då har uppstått. På grund av den ökade flyktigströmmen har Haninge kommun i likhet med landets övriga kommuner tagit emot fler ensamkommande barn än avtalat. Totalt har Haninge i år fram till 14 oktober 2015 tagit emot 56 barn som anvisats av Migrationsverket. Av dessa barn är fem flickor och tolv barn är under 15 år. Idag har Haninge kommun ansvar för totalt 128 ensamkommande barn i familjehem eller HVB-boende. Inflödet har ökat kraftigt sedan sommaren 2015 och med nuvarande takt beräknar kommunen att det totala antalet ensamkommande i kommunen kommer att dubbleras till sommaren 2016. De flesta kommer från Syrien, men även från Irak, Afghanistan, Eritrea och Somalia. Det tar ungefär ett år för att få uppehållstillstånd och få barn får avslag på sin ansökan. Enligt Länsstyrelsens prognos för 2016 beräknas det komma 1591 ensamkommande barn till Stockholms län. Samtliga kommuner i länet förväntas öka sitt mottagande av ensamkommande barn. 1 Länsstyrelsen har utifrån denna prognos tagit fram preliminära fördelningstal över hur många ensamkommande barn kommunerna i länet förväntas ta emot. För Haninge innebär dessa preliminära fördelningstal en ökning av antalet boendeplatser med 25 platser, från 35 platser till 60 platser. Den 1 november 2015 fastställer Länsstyrelsen den slutliga fördelningen av antalet ensamkommande barn mellan kommunerna. Dessa antas inte avvika avsevärt från de preliminära fördelningstalen. Därefter lämnas ett förslag på överenskommelse om mottagande till länets kommuner som föreslås gälla från och med 1 januari 2016. 1 Prognosen för Stockholms län för 2015 var 888.

Sidan 44 av 76 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (7) Avdelning Diarienummer Barn och unga SN 2015/289 Handläggare Sofia Nordgren, utredare Antal asylplatser och mottagna barn i Haninge Asylplatser Totalt ensamkommande barn mottagna barn 2013 7 2 5 2014 12 4 1 2015 35 56* Prognos för 2016 60** * till och med 14 oktober 2015 (enligt statistikuppgifter införda i Procapita). ** siffran grundar sig på preliminära fördelningstal. Slutliga fördelningstal presenteras 1 november 2015 Ärendets beredning Ärendet har beretts inom kansliet i samråd med avdelningen barn och unga, ekonomiavdelningen, utbildningsförvaltningen samt kommunstyrelseförvaltningen. Förvaltningens synpunkter För att överenskommelsen ska kunna träda i kraft den 1 januari 2016 behöver Haninge kommun skriva på avtalet med Länsstyrelsen senast den 8 december 2015. Socialförvaltningen föreslår därmed socialnämnden att fatta beslut på grundval av de preliminära fördelningstalen, då de slutliga fördelningstalen som presenteras den 1 november inte antas avvika avsevärt från dessa. Om socialnämnden väljer att avvakta de slutliga fördelningstalen kommer Haninge vara i ett avtalslöst tillstånd. Kommunstyrelsen kommer i sin behandling av ärendet besluta på grundval av de slutliga fördelningstalen. Förvaltningen rekommenderar att Haninge kommun tecknar föreslagen överenskommelse med Länsstyrelsen och Migrationsverket och föreslår att avtalet ska avse ensamkommande flickor och pojkar 15-17 år. En överenskommelse ger kommunen möjlighet att styra vilka målgrupper som kommunen kan ta emot

Sidan 45 av 76 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 4 (7) Avdelning Diarienummer Barn och unga SN 2015/289 Handläggare Sofia Nordgren, utredare och ger bättre förutsättningar att planera och upphandla rätt typ av boendeplatser utifrån den ersättning som kommunen då kan få. I det fallet att kommunen väljer att inte underteckna överenskommelsen med Länsstyrelsen kan Migrationsverket ändå anvisa barn till Haninge. I ett avtalslöst tillstånd kommer kommunen inte kunna ta del av Migrationsverkets schablonersättning på 0,5 mnkr. Förvaltningen föreslår att socialnämnden hemställer hos kommunfullmäktige om att teckna överenskommelse med Länsstyrelsen gällande ökat antal asylplatser. Boende I Haninge kommun finns följande avtal gällande årsplatser för ensamkommande barn: - 10 platser hos Salus Care Sverige AB. - 8+3 platser hos Attendo Individ och Familj AB (Muskösund). - 5 platser hos AB Vårljus (Vårudden i Vårberg). - 4 platser på Idun (egen regi). För barn som är under 15 år anlitas familjehem. Ungdomar mellan 15 och 21 år placeras på upphandlade boenden, träningsboenden eller i vissa fall i familjehem. Haninge gör idag på grund av den kraftiga ökningen ett antal individuella avtal med olika vårdgivare. I dagsläget rör detta sig om 27 platser, varav fem är på AB Vårljus. Socialförvaltningen arbetar idag för att öka boendemöjligheterna genom att utöka antalet HVB-platser och familjehem. Två fastigheter ser i dagsläget ut att kunna vara driftklara före årsskiftet och kunna inrymma 16 till 20 platser. Beställningar är hittills gjorda på 2 olika modulboenden; 32 platser i Vendelsömalm och 32 platser i Tungelsta. Dessa bör kunna stå färdiga första kvartalet 2016. Verksamheterna kan bedrivas i egen regi. Förvaltningen har även påbörjat diskussioner med det kommunägda AB Vårljus för att utreda möjligheten att driva vissa av dem dessa boenden i deras regi.

Sidan 46 av 76 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 5 (7) Avdelning Diarienummer Barn och unga SN 2015/289 Handläggare Sofia Nordgren, utredare Förvaltningen har också kontakt med olika vårdgivare, där två av verksamheterna inväntar tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och ytterligare två är klara för avtal med Haninge. Samtliga leverantörer erbjuder platser inom ramen för den ersättning Haninge kan återsöka. Totalt innebär detta 38 platser. Det kommungemensamma Jourhem Syd har ingen möjlighet att utöka antalet jourhem. Nacka kommun utreder istället möjligheterna för att starta upp en kommungemensam jourhemsverksamhet för södertörnskommunerna med fokus på ensamkommande barn. I dagsläget finns det 14 familjer som anmält intresse att ta emot just ensamkommande barn och som utreds av socialförvaltningen. Ekonomi Vissa statliga ersättningar till kommuner betalas ut av Migrationsverket utan ansökan. Den största delen av de statliga ersättningarna återsöks dock av kommunen utifrån antalet ensamkommande barn samt faktiska kostnader. Nedan redovisas kort bedömningen av berörda nämnders ekonomiska konsekvenser till följd av mottagandet av ensamkommande barn. Socialnämnden Socialförvaltningen återsöker alla kostnader som är kopplade till mottagandet av ensamkommande barn. Hittills har man också tilldelats den återsökta ersättningen, varför kostnadstäckningen är god. Dessa ersättningar har godkänts: - Schablonersättning: 0,5 mnkr per år. - Ersättning för belagd boendeplats: 1 900 kronor per dygn och barn

Sidan 47 av 76 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 6 (7) Avdelning Diarienummer Barn och unga SN 2015/289 Handläggare Sofia Nordgren, utredare På förslag av socialnämnden har kommunfullmäktige harmoniserat ersättningsnivåerna mellan gode män och särskilt förordnad vårdnadshavare. Arvodet till särskilt förordnade vårdnadshavare fastställs därmed till 4 % av prisbasbeloppet per månad och motsvarar då arvodet till gode män för ensamkommande barn som har fått permanent uppehållstillstånd. Socialnämnden ansvarar för att rekrytera särskilt förordnade vårdnadshavare och arvodeskostnaderna belastar socialnämnden. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Flertalet av de ensamkommande barnen kommer troligen att vara i gymnasieåldern och det är rimligt att anta att vissa av dessa kommer att vilja gå i gymnasieskolan. Migrationsverket ersätter kommunen för skolkostnader för alla asylsökande barn, oavsett om legal vårdnadshavare finns i Sverige eller inte. Dagens ersättningsnivå täcker däremot inte kostnaden för en gymnasieutbildning, utan medel måste skjutas till av kommunen. Med programpriset för introduktionsprogrammen som utgångspunkt behöver kommunen skjuta till cirka 20 000 kronor per elev och år. Södertörns överförmyndarnämnd Södertörns överförmyndarnämnd får inte täckning för de kostnader som nämnden har för ensamkommande barn. Den ersättning som nämnden får från Migrationsverket avser bara direkt återsökning för de arvoden som nämnden betalar för gode män för ensamkommande. Övriga administrativa kostnader som nämnden har för ensamkommande ersätts därmed inte. Familjeåterförening Kommunen ansvarar för de ensamkommande barnen som längst till dess att de fyllt 21 år. De barn som fått uppehållstillstånd bor i de flesta fall kvar på sitt boende fram till dess att de blir myndiga eller återförenas med någon av sina vårdnadshavare. Det är årligen

Sidan 48 av 76 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 7 (7) Avdelning Diarienummer Barn och unga SN 2015/289 Handläggare Sofia Nordgren, utredare ungefär 4 till 5 ungdomar som behöver egen lägenhet efter att de har fyllt 21 år och inte längre får bo kvar på något boende ordnat av kommunen. När någon av barnets vårdnadshavare kommer till Sverige upphör placeringen omedelbart. Föräldrarna omfattas av lagen om etableringsinsatser och ska anmäla sig till Arbetsförmedlingen. Hos Arbetsförmedlingen anmäler de även behov av hjälp med anskaffande av bostad. I väntan på denna bostad beviljas boende av karaktären vandrarhem, vilket ombesörjs av socialförvaltningen. Förvaltningen ansvarar även för uppehället i väntan på utbetalning av etableringsersättning. Dessa kostnader kan inte återsökas hos Migrationsverket. Återförening med vårdnadshavaren kan antingen ske i Sverige eller någon annanstans. 2013 återförenades fem av 25 barn med en eller båda vårdnadshavare i Haninge. 2014 har tre av 41 barn återförenats med en eller båda vårdnadshavare i Haninge. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunfullmäktige För kännedom:

Sidan 49 av 76 Till kommunernas kontaktpersoner för överenskommelser avseende mottagandet av ensamkommande barn Mottagandet av asylsökande ensamkommande barn i Stockholms län 2016 För närvarande pågår kraftansträngningar i länets kommuner för att lösa den uppkomna situationen med det stora antalet asylsökande ensamkommande barn. Trots det rådande läget är det ett flertal kommuner som efterfrågat planeringsunderlag samt information om platsbehovet för 2016. Länsstyrelsen översänder (enligt överenskommelse) en sammanställning över preliminära fördelningstal för 2016. Observera! Talen är preliminära och baseras på Migrationsverkets prognos från 23 juli. En ny prognos lämnas den 22 oktober. Efter den prognosen fastställs fördelningstalen för 2016. År 2015 har präglats av ett fortsatt högt inresande av asylsökande ensamkommande barn till Sverige. Till och med 21 september, hade 12 202 barn sökt asyl i Sverige, över 100 procent högre än motsvarande period 2014. Under de senaste veckorna (i augusti/september) har det i genomsnitt registrerats över 800 asylsökande barn per vecka i landet. Det är därför hög sannolikhet för en uppskriven prognos i oktober. Dessa preliminära tal kan därför ses som en lägsta nivå om inget oförutsett inträffar. Enligt Migrationsverkets prognos från i juli, uppskattades att cirka 11 000 ensamkommande barn kommer att söka asyl under 2016 i Sverige. Av den preliminära platsbehovsframställan som Migrationsverket lämnade till Länsstyrelserna efter juliprognosen framgår att behovet av asylplatser beräknas uppgå till minst dubbelt så många platser för 2016 (jämfört med 2015). I syfte att ge kommunerna bättre underlag och möjlighet till planering har Länsstyrelserna fördelat dessa preliminära platser på läns- och kommunnivå. Eftersom fördelningstalen inte kan fastställas förrän efter oktoberprogonsen innebär detta, precis som förra året, en skyndsam hantering för de kommuner som vill teckna ny överenskommelse i nivå med fördelningstalet, och som vill att överenskommelsen ska börjar gälla under januari månad. (se tabellen nedan för hålltider). Nedan följer ett antal hålltider och aktiviteter inför tecknandet av nya överenskommelser under hösten. Hålltider hösten 2015 september Preliminära fördelningstal skickas ut till länets kommuner. 22 oktober Migrationsverkets prognos lämnas till regeringen, ny platsbehovsframställan lämnas därefter till Länsstyrelserna. Början till mitten av november: Fördelningstal fastställs och Länsstyrelsen gör framställan till länets kommuner.

Sidan 50 av 76 Början av november: Länsdialog om arbetet med flyktingmottagandet och nya fördelningstal. 16 november: Informationsmöte EKB Länsstyrelsen i samarbete med Migrationsverket anordnar ett informationsmöte på förmiddagen med fokus på överenskommelserna avseende ensamkommande barn och det rådande läget under hösten. Inbjudan kommer inom kort till kommunernas kontaktpersoner för överenskommelsearbetet. Plats: Länsstyrelsen i Stockholms Län, lokal: Murgrönan. 8 resp. 21 december: För att överenskommelsen ska träda i kraft 1 januari 2016, behöver undertecknad överenskommelse i tre exemplar vara Migrationsverket tillhanda senast 8 december 2015. För att överenskommelsen ska träda i kraft 15 januari 2016, behöver undertecknad överenskommelse i tre exemplar vara Migrationsverket tillhanda senast 21 december 2015. För uppdaterad information om det rådande läget hänvisar vi till vår hemsida: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sv/manniska-och- SAMHALLE/INTEGRATION/OM-MOTTAGANDET-AV-ASYLSOKANDE-I- STOCKHOLMS-LAN/Pages/default.aspx Kontaktperson vid frågor: amir.hashemi-nik@lansstyrelsen.se Vänliga hälsningar, Amir Hashemi-Nik Utvecklingsledare Enheten för arbetsmarknads- och rättighetsfrågor Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067, 104 22 Stockholm Besök: Hantverkargatan 29 Telefon: 010-223 1676

www.lansstyrelsen.se/stockholm Sidan 51 av 76

Sidan 52 av 76 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (3) Avdelning Datum Diarienummer Kansliet 2015-10-01 SN 2015/250 Handläggare Marie Wallander, Utredare Uppföljning av korttidstillsyn 9.7 LSS Jordbrogården Sammanfattning Socialförvaltningen har valt att göra en verksamhetsuppföljning av korttidstillsyn 9.7 LSS Jordbrogården med anledning av skyddsombudets begäran till kultur- och fritidsförvaltningen om åtgärd enligt 6 kap 6a arbetsmiljölagen, och att verksamheten inte har rapporterat någon Lex Sarah sedan 2011. Uppföljningen gjordes av utredare inom kansliet och enhetschef vid beställarenheten för LSS. Syftet med verksamhetsuppföljningen var att ta reda på om verksamheten arbetar utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete, följer lagar, föreskrifter samt att identifiera möjliga förbättringsområden. Socialförvaltningen identifierade ett antal brister och förbättringsområden och kultur- och fritidsförvaltningen ska upprätta en handlingsplan och återkoppla den till socialförvaltningen senast 25 september 2015. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Uppföljning av korttidstillsyn 9.7 LSS Jordbrogråden - Rapport Uppföljning av korttidstillsyn 9.7 LSS Jordbrogården Dnr SN 2015/250 - Kultur- och fritidsförvaltningens handlingsplan. Handlingsplanen har inte inkommit till socialförvaltningen 2015-10-01. Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner uppföljningen 2. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att säkerställa att utföraren vidtar rättelse under avtalstiden Siw Lideståhl Fällgren förvaltningschef avdelningschef Linda POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST socialforvaltningen@haninge.se

Sidan 53 av 76 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (3) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/250 Handläggare Marie Wallander, Utredare Bakgrund Jordbrogården är Haninge kommuns fritidsverksamhet för ungdomar med funktionsnedsättningar, boende i Haninge kommun i åldrarna 12-21. Det finns 30 platser fördelade på hemvisterna Juvelen, Cristallen, Kronan och Caféet. Socialförvaltningen har valt att göra en verksamhetsuppföljning på förekommen anledning. Verksamhetsuppföljningens syfte var att kontrollera hur verksamheten arbetar utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete, följer lagar och föreskrifter. Socialförvaltningen har brustit i att inte följa upp verksamheten kontinuerligt enligt överenskommet avtal med kultur- och fritid vilket socialförvaltningen behöver förbättra framöver. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom kansliet i samverkan med avdelning LSS. Socialförvaltningen har haft ett möte med kultur- och fritidsförvaltningen där bristerna har framförts för att de ska kunna påbörja arbetet med handlingsplanen i ett tidigt skede. Förvaltningens synpunkter Socialförvaltningen har identifierat ett antal brister inom de granskade områdena: - Aktuell målgrupp - Verksamhetens innehåll - Ledning och personal - Självbestämmande, integritet, inflytande och medbestämmande - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete - Dokumentation Socialförvaltningen har gett kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan som ska återkopplas senast 25 september 2015.

Sidan 54 av 76 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (3) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/250 Handläggare Marie Wallander, Utredare Expedieras: Akt För verkställighet: Kultur- och fritidsförvaltningen, Avd. chef LSS För kännedom:

Sidan 55 av 76 1 oktober 2015 Dnr SN 2015/250 Uppföljning av korttidstillsyn 9.7 LSS Jordbrogården Uppdraget Socialförvaltningen har valt att göra en verksamhetsuppföljning av korttidstillsyn 9.7 LSS Jordbrogården med anledning av skyddsombudets begäran om åtgärd enligt 6 kap 6a arbetsmiljölagen, och att verksamheten inte har rapporterats någon Lex Sarah sedan 2011. Uppföljningen gjordes av utredare inom kansliet och enhetschef vid beställarenheten för LSS. Upplägg och genomförande Syftet med verksamhetsuppföljningen är att kontrollera om verksamheten arbetar utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete, följer lagar, föreskrifter samt identifiera möjliga förbättringsområden. Inför uppfölningen har utredare tillsammans med enhetschef tagit fram en uppföljningsmall. Uppföljningsmallen/frågeformuläret skickades i förväg till verksamhetschef för korttidstillsyn 9.7 LSS Jordbrogården. Besök vid verksamheten gjordes 18 augusti 2015. Uppföljningsmallen innehåller även frågor som rör hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har tagit del av svaren från frågeformuläret som rör hälso- och sjukvårdsfrågorna. De granskade områdena är: - Aktuell målgrupp - Verksamhetens innehåll - Ledning och personal - Självbestämmande, integritet, inflytande och medbestämmande - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete - Dokumentation Beskrivning av verksamheten Jordbrogården är Haninge kommuns fritidsverksamhet för ungdomar med funktionsnedsättningar, nedan kallad utförare. Verksamheten riktar sig till LSS personkrets 1, boende i Haninge kommun i åldrarna 12-21. Det finns 30 platser fördelade på hemvisterna Juvelen, Cristallen, Kronan och Caféet. Varje ungdom får en egen kontaktperson på sin hemvist och verksamheten skapas utifrån varje ungdoms behov. Ansökan om plats görs via LSShandläggaren vid socialförvaltningen. Verksamheten är öppen måndag fredag 13.00 18.00 samt vid lov-dagar måndag fredag 07.00-18.00 (08.00-17.30 enligt hemsidan). 1

Sidan 56 av 76 Aktuell målgrupp Jordbrogården arbetar på uppdrag av socialförvaltningen, avdelning LSS, nedan kallad beställare. Verksamheten riktar sig till ungdomar med funktionsnedsättningar, LSS personkrets 1, främst från särskolan. Jordbrogården driver även en öppen verksamhet kvällstid. Den verksamheten är öppen för alla. Jordbrogården har 30 platser och enligt utförare har de ofta överinskrivningar. Vid uppföljningen var 31 ungdomar inskrivna. Förvaltningens kommentarer: Enligt avtal som är skrivet mellan kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen omfattar insatsen skolungdom tillhörande LSS personkrets 1, 2, och 3 som är över 12 år. Utföraren uppgav att uppdraget endast omfattade ungdomar tillhörande personkrets 1. Verksamhetens innehåll Utföraren har skapat en egen arbetsmetod som verksamheten bygger på, 5- stegsmodell. Denna används för att få ungdomarna att hitta en meningsfull fritidsaktivitet utanför verksamheten. De fem stegen är: - Kartläggning - Individuell utvecklingsplan - Egen verksamhet på fritidsgården - Att bli kvällsaktiv - Matchning mot extern fritidsaktör Grunden i 5-stegsmodellen utgår ifrån kartläggningen som görs av kontaktpersonen var 6:e månad. Kartläggningen mynnar ut i en individuell utvecklingsplan som ligger till grund för var ungdomen kommer att ha sin hemvist (vilken grupp ungdomen tillhör utifrån sin sociala kompetens). I kartläggningen tittar kontaktpersonen på tre saker. Vad som är förlorat och räknas som bortfall, det som inte fungerar men det finns potential och det som fungerar. Utifrån dessa tre kriterier gör kontaktpersonen tillsammans med sin arbetsgrupp en bedömning om ungdomens sociala förmåga, placering i gruppen (hemvist) och vad man ska bedriva för verksamhet kring ungdomen. Denna planering sker alltid i början av terminen. De ungdomar som inte är kvällsaktiva, som gärna går och lägger sig tidigt eller inte orkar vara aktiv på kvällarna, arbetar utföraren med att motivera till att bli mer kvällsaktiva. Detta för att många aktiviteter sker kvällstid (fotboll, gymnastik mm). Utföraren stödjer ungdomarna med att matcha ungdomarnas intressen mot externa fritidsaktörer. Utföraren tittar på ungdomens styrkor och svagheter för att se hur mycket utföraren behöver arbeta med ungdomen för att matchningen ska fungera. Utföraren följer med de första 3-5 gångerna för att inge trygghet åt både ungdomen och fritidsaktören samt för att fånga upp om det finns nya, tidigare okända problem att rensa bort. 2 (9)

Sidan 57 av 76 I avtal mellan beställare och utförare står det att utföraren ska följa aktuell utveckling inom verksamhetsområdet och utforma verksamheten utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. Utföraren använder bara denna 5- stegsmodell som arbetsmetod. Tankesättet och metoden genomsyrar hela verksamheten och återkommer i olika dokument som utföraren har tagit fram, bland annat ett dokument som heter: - Jordbrogårdens fritidsledare ska ha kunskap om I detta dokument beskriver man vad personalen ska ha kunskap om och det handlar om de 5 steg som utredare tidigare har beskrivit. Varje ungdom har behov av en individuell utveckling och anpassning gällande både behov och omvårdnad. Utifrån kartläggningen i 5- stegsmodellen så skapar utföraren sociala klasser och ungdomarna delas in i 4 olika hemvister. Var 6:e månad görs en uppdaterad kartläggning utifrån kontaktpersonens observationer och då kan ungdomen byta hemvist. De olika hemvisterna är beskrivna i ett dokument som kallas för placeringskriterier LSS-ungdomar KOF Haninge. Kontaktpersonen har kontinuerlig kontakt med föräldrarna på olika sätt. Det kan vara via telefon, korta möten vid hämtning, träff vid varje terminstart. Utföraren har mycket liten kontakt/samverkan med beställaren. Kontakt tas oftast bara när det har blivit mycket stora svårigheter kring en ungdom. Utföraren efterfrågar bättre samverkan och kontinuerliga träffar med beställare. Aktiviteter som görs i verksamheten är till exempel olika utflykter som Parken zoo eller Kolmården, fika i Nynäshamn. Under sommaren har de åkt och badat vid olika badplatser i närområdet. I verksamheten sker det olika aktiviteter i de olika hemvisterna. Vilka aktiviteter som sker bestämmer ungdomarna tillsammans med kontaktpersonerna. I verksamheten finns det rum med olika innehåll, bland annat biosalong, café, datorer, vilorum, spelhörnor, snickeri, måleri, träning mm. Förvaltningens kommentarer 1. Insatsen ska vara individuellt utformad och anpassad till den enskildes behov. Utföraren tillsammans med kontaktpersonen till ungdomen gör en kartläggning av ungdomen som blir till en individuell utvecklingsplan anpassad efter ungdomens individuella behov. Utredare ser inte att detta är tillräckligt för att bedöma om det görs en individuell anpassning för den enskilde. 3 (9)

Sidan 58 av 76 2. Utföraren ska följa aktuell utveckling inom verksamhetsområdet och utforma verksamheten utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. Utföraren har själv skapat en arbetsmetod som hela verksamheten bygger på, 5-stegsmodellen. Metoden är framtagen vid Jordbrogården, den är inte en beprövad metod eller vedertagen metodik. Utredare ser inte att detta är tillräckligt för att följa aktuell forskning inom verksamhetsområdet eller för att utforma verksamheten vidare/framåt. 3. Genomförandeplanen ska göras i dialog med beställaren och den ska godkännas av den enskilde eller dess vårdnadshavare/företrädare. Genomförandeplanen ska bygga på beställningen. Den ska vara undertecknad av vårdnadshavare/företrädare samt utförare och datum ska vara synligt när den gjordes och skrevs under. Utföraren brister i detta avseende - Utförare behöver åtgärda detta snarast. Ledning och personal I verksamheten finns det 1 verksamhetschef (100%). Han har arbetat vid Jordbrogården sedan 2006 och har utbildning som behandlingsassistent (barn med särskilda behov). I verksamheten finns det 17 fritidsledare anställda. Två är tjänstlediga, tre har en osa-anställning, fem har utbildning som fritidsledare (enligt inlämnad beskrivning) och resterande nio har inte rätt utbildning som förordas av socialstyrelsen (SOSFS 2014:2) och som beställaren har ställt krav på i avtalet. I den insända beskrivningen från utföraren uppges det att samtlig personal har arbetslivserfarenhet vid anställningstillfället, bland annat har en del arbetat som personlig assistent, elevassistent. De som har osaanställning har anställning om 50%, 50% och 100%. Den som är anställd 100% arbetar dock bara 25% idag. Det finns inga upprättade kompetensutvecklingsplaner för någon i personalgruppen. Utbildning/föreläsningar får personalen gå på i mån av tid och/eller beroende på hur mycket den/de kostar. Vid ett tillfälle, på grund av svårigheter med en ungdom, har 3 i personalgruppen fått gå iväg på en utbildning i lågaffektivt bemötande. Verksamheten har personalmöte varje måndag 09.00-09.55 och APT varje måndag 10.05 12.00. Ingen kallelse skickas ut till APT utan det som ska tas upp står på whiteboarden i utförarens kontor. Verksamheten har handledning 1 ggr/månad. 4 (9)

Sidan 59 av 76 Fritidsledarna är uppdelade i de olika hemvisterna, vilket innebär tre fritidsledare i varje hemvist. Alla fritidsledarna är schemalagda så att de arbetar alla eftermiddagar måndag fredag. Förvaltningens kommentarer 1. Enligt SOSFS 2014:2 så ska den som arbetar med stöd, service eller omsorg till personer med funktionsnedsättning har godkända kurser i vård- och omsorgsprogrammet, barn- och fritidsprogrammet eller någon annan motsvarande utbildning. SOSFS 2014:2 beskriver också kunskaper och förmågor som personal bör ha. Verksamheten har 16 personer anställda per 2015-08-18 enligt följande uppdelning: 1 verksamhetschef 3 lönebidragsanställning 12 Fritidsledare Utföraren har gjort en enkel beskrivning av personalens utbildning (17, varav två är tjänstlediga). Sju har utbildning som fritidsledare, varav två av dem är tjänstlediga, resterande har ingen utbildning eller annan utbildning som räknas som likvärdig. Utredare är medveten om att SOSFS 2014:2 endast är en rekommendation, men utredare ser ändå att det finns en risk att anställa personal utan kunskap om de funktionsnedsättningar och särskilda behov som ungdomarna har. Verksamhetsansvarig ska ha ingående kunskaper om tillämpliga lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som gäller för verksamheten. Utredaren ser inte att utföraren beskriver på ett tillfredsställande sätt hur han håller sig uppdaterad inom detta område. Ungdomens självbestämmande, integritet, inflytande och medbestämmande I verksamheten arbetar man intensivt med att väcka ungdomarnas självbestämmande. Det finns forum där ungdomarna kan ta upp olika önskemål, oavsett vad det handlar om, så kallade gårdsråd. Dessa sker 1 ggr/vecka. I de olika hemvisterna brukar fritidsledarna också försöka ta upp olika diskussionsområden och tankar, detta sker ofta kring mellanmålet. I de olika hemvisterna finns det också förslagslådor. Detta är ett sätt att öka självbestämmandet och ungdomens möjlighet att framföra sina åsikter och för att de ska bli delaktiga i valet av aktiviteter. Fritidsledarna arbetar även med att få ungdomarna att förstå att de kan ta egna beslut, att de har en integritet som de ska värna om. Om ungdomen 5 (9)

Sidan 60 av 76 inte önskar att föräldrarna/föräldern ska veta allt som sker så tillmötesgår fritidsledarna detta så långt det är möjligt. För att alla ungdomar ska få samma möjlighet till information används whiteboardtavlorna i de olika hemvisterna samt så ges information muntligt. Utföraren ser själv att verksamheten behöver utveckla detta område mer. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utföraren beskriver att han har byggt ett eget system och hänvisar till 5- stegsmodellen som utredare tidigare har beskrivit. De processer och rutiner som finns i verksamheten har utföraren själv tagit fram och de är baserade på 5-stegsmodellen. Utföraren kan inte beskriva på ett tydligt sätt hur han följer upp sin egen verksamhet och inte heller beskriva hur han gör egenkontroller och riskanalyser. Arbetet med att utveckla och säkra verksamhetens kvalitet görs tillsammans med utföraren och personalgruppen. De arbetar själva fram sina rutiner och hur de ska arbeta vid verksamheten. De utgår från 5-stegsmodellen i detta arbete. Vid tillbud och avvikelser dokumenterar utföraren detta i kommunens avvikelsesystem. Han skulle önska att få feedback tillbaka om vad som händer i dessa ärenden. Om det inkommer klagomål till verksamheten brukar utföraren ta upp klagomålet med den som har lämnat det. Ingen dokumentation görs kring detta. Enligt utföraren så inkommer det inga klagomål. Verksamheten har inte haft någon Lex Sarah sedan 2010/2011. De har en skriftlig rutin vid verksamheten som är något föråldrad. Den hänvisar till fel lagstiftning samt att vissa, allvarliga fall ska till socialstyrelsen (numera IVO). Utföraren upplevde vid sista Lex Sarah att både han och hans personalgrupp blev dåligt behandlad av socialförvaltningen och att de inte fick något bra stöd av sin egen förvaltning. Vid misstanke om att en ungdom far illa så gör utföraren alltid en orosanmälan till socialförvaltningen. Innan den skickas informerar han föräldrarna att en anmälan skickas till socialförvaltningen. Utföraren önskar få bättre information om var han ska vända sig vid orosanmälan, han vet inte riktigt var han ska skicka den. Förvaltningens kommentarer 1. Utföraren kan inte beskriva på ett tydligt sätt hur det fungerar med delegation vid korttidstillsynen. Medicinerna förvarades i ett kassaskåp, oklart hur de särskiljs från varandra. Utförare behöver se över rutinen. 2. Enligt utförare har en 1 Lex Sarah gjorts (2010/2011). Ingen därefter har gjorts. Utföraren använder sig istället av de andra avvikelsesystem som finns i kommunen. 6 (9)

Sidan 61 av 76 Utredare har påtalat vikten av att göra Lex Sarah rapporter och att verksamheten har möjlighet att få stöd genom att få ny och förbättrad information om Lex Sarah. 3. Utförare uppger att han har byggt ett eget system för framtagande av rutiner. Verksamheten skapar egna rutiner som inte är framtagna av kultur- och fritidsförvaltningen eller socialförvaltningen. Utföraren kan inte beskriva på ett tydligt sätt hur han följer upp sin egen verksamhet. Utförare kan inte heller beskriva hur han gör egenkontroller och riskanalyser. Utförare hanterar klagomål när de inkommer. Detta görs direkt med den som lämnar klagomålet. Utredare ser att det finns risk att de som finns i verksamheten kan fara illa om utföraren inte följer upp sin egen verksamhet regelbundet. Utredare ser att det finns en risk att klagomål, synpunkter inte kommer fram på ett tillförlitligt och rättsäkert sätt och då inte heller kan systematiseras och användas i ett förbättringsarbete. Dokumentation och förvaring av handlingar Verksamheten har inga personakter för de ungdomar som har plats vid Jordbrogården. Beställningarna som inkommer till verksamheten sätts in i en pärm som förvaras i verksamhetschefens kontor. Kontoret går att låsa. Nya beställningar som kommer till verksamheten som inte har registrerats läggs i en korg vid utförarens skrivbord. Genomförandeplan görs för varje ungdom, som sedan sätts in i pärmen där beställningen finns. Ingen dokumentation görs om att genomförandeplanen är gjord och skickad till beställaren, inte heller så är genomförandeplanen underskriven av de som har deltagit i framtagandet av den. Verksamheten journalför i ett skrivblock som sedan förvaras i ett kassaskåp. Dessa journalanteckningar är inte något som föräldrar eller ungdomar har fått vetskap om att det förs om dem. Enligt utföraren är tanken att kontaktpersonen ska kunna se mönster i hur ungdomen fungerar och därefter kan kontaktpersonen hitta arbetssätt kring ungdomen. Inga andra journalanteckningar görs. När ungdomen avslutar sin vistelse vid verksamheten kasserar utföraren anteckningar, genomförandeplaner och beställningar. Inget skickas till beställaren för arkivering. Förvaltningens kommentarer 1. Enligt 21 b LSS bör den enskilde hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Bestämmelserna utgör en markering av rätten till insyn för den enskilde. Utföraren har inget journalsystem som är knutet till ungdomen. Utföraren för daganteckningar som inte används som 7 (9)

Sidan 62 av 76 journalanteckningar. Dessa är inlåsta i ett kassaskåp. Denna dokumentation kasseras när ungdomen slutar i verksamheten. I SoL och LSS ställs det inte några uttryckliga krav på att det ska upprättas några personakter inom socialtjänsten. Det finns däremot bestämmelser som indirekt förutsätter att handläggning av ärenden (beställare) och genomförande av insatser (utförare) som rör enskilda dokumenteras i personakter. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör handlingar som rör enskilda hållas samman i en personakt (SOSFS 2006:6 4 kap. 6 AR). Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. En handling ska förvaras på ett sådant sätt att endast den person som har legitim anledning att ta del av handlingen för att fullgöra sina arbetsuppgifter kan få tillgång till den (SOSFS 2006:5 4 kap. 5 ). Handlingarna ska förvaras i låsbara enheter som skyddar mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst. Utföraren har inga personakter utan har den inkomna beställningen och genomförandeplanen i en pärm som finns i en bokhylla i utförarens kontor. Nya beställningar som inkommer läggs i en korg vid utförarens skrivbord. Utförarens kontor går att låsa. När en ungdom avslutar insatsen ska alla handlingar skickas till beställaren för arkivering. Utföraren skickar inte tillbaka handlingarna till beställaren utan kasserar den vid avslut. Utredare ser att utföraren bryter mot de bestämmelser och lagar som finns gällande dokumentation och att detta behöver åtgärdas omedelbart. Identifierade förbättringsområden I rapporten har följande brister identifierats och behöver åtgärdas: Omedelbart: - Personakter måste upprättas - Journalanteckningar måste börja upprättas - Låsbar enhet, som skyddar mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst måste införskaffas Långsiktigt: - Individuellt anpassad verksamhet för varje ungdoms egna behov måste förbättras - Genomförandeplaner måste upprättas enligt rutin - Personalens kompetens i förhållande till målgruppen måste utvecklas 8 (9)

Sidan 63 av 76 - Risk- och konsekvensanalyser måste upprättas och dokumenteras - Avvikelserapportering enligt 23a LSS (Lex Sarah) måste förbättras - Rutin för delegation behöver förbättras (HSL) - Kompetens gällande dokumentationshantering inom socialtjänst måste utvecklas och upprätthållas Utifrån de identifierade bristerna ska kultur- och fritidförvaltningen upprätta en handlingsplan och återkoppla den till socialförvaltningen senast 25 september 2015. Expediering: Akt 9 (9)

Sidan 64 av 76 7 oktober 2015 Handlingsplan utifrån uppföljning av korttidstillsyn 9.7 LSS Jordbrogården Akuta insatser Aktivitet Åtgärdas Ansvarig Personakter måste upprättas Klart 16 oktober Verksamhetschef Journalanteckningar måste börja upprättas Låsbar enhet, som skyddar mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst måste införskaffas Rutin för delegation behöver förbättras (HSL) Åtgärdas långsiktigt Individuellt anpassad verksamhet för varje ungdoms egna behov måste förbättras Genomförandeplaner måste upprättas enligt rutin Personalens kompetens i förhållande till målgruppen måste utvecklas Risk- och konsekvensanalyser Infört Ny rutin utarbetad Klart 16 oktober 1. Ser över om den gemensamt framtagna Lathunden bl a från MAS från sof fortfarande gäller. 2. Om den gäller, ser vi över att den efterföljs. Klart 31oktober. Varje barn har en individuell plan. Utföraren eftersöker en dialog runt frågeställningen som beskrivs i uppföljningen. Genomförandeplaner GP upprättas tillsammans med målsman. Kompletterande rutin är att GPn upprättade fr o m 5 oktober 2015 undertecknas av målsman. Kompetensutvecklingspla n upprättas. Klart 30 november. Upprätta risk och konsekvensrutiner utifrån Verksamhetschef Verksamhetschef Tillgänglighetsstrate g Förvaltningschef Områdeschef Respektive kontaktperson som ansvarar för barnet. Områdeschef Områdeschef

Sidan 65 av 76 2 (2) måste upprättas och dokumenteras Avvikelserapportering enligt 23a LSS (Lex Sarah) måste förbättras Kompetens gällande dokumentationshanterin g inom socialtjänst måste utvecklas och upprätthållas ny mall. Klart 30 november. Genomgång och förtydligande av nuvarande rutiner. Utföraren använder beställarens rutiner. Klart 30 november. 1. Personakter är upprättade. Se ovan. 2. Journalanteckningar. Se ovan. 3. När ett barn slutar skickas handlingarna åter till beställaren. Infört f r om 5 oktober. 4. Låsbart skåp används till handlingarna. Se ovan. Önskemål är att ansvariga chefer får tillgång till samma datasystem som beställaren använder. Förvaltningschef Tillgänglighetsstrate g C:\Program Files (x86)\formpipe Software AB\Document Converter by Formpipe\App_Data\Temp\Handlingsplan uppföljning av korttidstillsyn 2015_2015-10-15-11-51-02_116.doc.pdf

Sidan 66 av 76

Sidan 67 av 76

Sidan 68 av 76

Sidan 69 av 76

Sidan 70 av 76

Sidan 71 av 76 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (5) Avdelning Datum Diarienummer Kansliet 2015-09-21 SN 2015/227 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Samverkansavtal med X-cons Haninge Sammanfattning Socialnämnden (2015-05-26 83) gav förvaltningen i uppdrag att utreda behovet för ett strukturerat samarbete med föreningen X- cons. Förvaltningen har tagit fram ett förslag på samarbetsavtal. Genom avtalet åtar sig föreningen bedriva följande: - Nattvandring - Trygghetsskapande arbete - Riktade insatser vid tillfälliga ungdomsoroligheter - Spontanidrott. För detta åtar sig nämnden att enligt avtalet bevilja X-cons, 2 kronor och 40 öre per kommuninvånare (82 407 personer var bosatta i Haninge per 31 december 2014). Beloppet motsvarar 198 000 kronor per år. X-cons är redan beviljad 100 000 kronor i föreningsbidrag för 2015. Den beviljade summan räknas av från den avtalade summan. Förvaltningen föreslår nämnden att ge föreningen det kvarstående beloppet på 98 000 kronor. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse samverkansavtal med X-cons Haninge - Förslag på samverkansavtal med X-cons Haninge Förslag till beslut 1. Socialnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att teckna det föreslagna avtalet. 2. Förvaltningschefen ges i uppdrag att säga upp och omförhandla detta avtal. 3. X-cons beviljas den resterande delen av föreningsbidraget med 98 000 kronor för 2015. Siw Lideståhl Gerlofstig förvaltningschef avdelningschef Lena POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST socialforvaltningen@haninge.se

Sidan 72 av 76 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (5) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/227 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Bakgrund X-cons är en ideell organisation där f.d. kriminella och missbrukare hjälper varandra tillbaka in i samhället och som genom en utbrytning ur Kris i slutet av 2008, ändrade namn 2009 till just X- cons. Föreningens syfte är att stödja och vägleda kriminella och missbrukare och frigivna till ett hederligt och drogfritt liv. Föreningen hade intäkter mostavarande 2 465 588 kronor för 2014 varav enbart 12 000 kronor kommer från medlemsavgifter. Trots att X-cons är till formen en ideell förening så är dess verksamhet inte ren ideell. 2014 hade föreningen intäkter med 696 000 kronor från att sälja olika typer av tjänster. Socialförvaltningen har köpt insatser från X-cons motstavande 1 190 000 kronor sedan 2010. Socialnämnden har gett X-cons i föreningsbidrag: År Sökt Beviljat 2010 480 000 kronor 100 000 kronor 2011 650 000 kronor 250 000 kronor 2012 490 000 kronor 275 000 kronor 2013 479 000 kronor 350 000 kronor 2014 550 000 kronor 300 000 kronor Summa 1 375 000 kronor 2015 ansökte X-cons föreningsbidrag med 550 000 kronor. Socialnämnden beviljade 100 000 kronor och avslog resterande delen. Nämnden gav förvaltningen i uppdrag att utreda behovet för ett strukturerat samarbete med föreningen X-cons samt att utveckla arbetet med samarbetsöverenskommelser med övriga föreningar inför kommande ansökningsperiod 2016. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen barn och unga och kansliet i dialog med föreningen X-cons. X-cons gavs möjlighet att föreslå åtaganden som föreningen kunde utföra för att kunna ligga till grund för föreningsbidrag. De i avtalet föreslagna åtagandena är föreslagna och godkända av X-cons.

Sidan 73 av 76 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (5) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/227 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Förvaltningens synpunkter X-cons verksamhet bygger inte enbart på ideellt arbete. Föreningen säljer även sina tjänster på marknadsmässiga villkor. Förvaltningen anser att X-cons kan vara en potentiell aktör som i framtiden kan ändra associationsform från ideell verksamhet till kommersiell. X- cons kan delta i olika kommunala upphandlingar i Haninge eller annan kommun och blir utförare av kommunala välfärdstjänster. Föreningsbidraget får inte ha en sådan effekt att den snedvrider konkurrensen. Därför föreslår förvaltningen att nämnden bör i framtiden beakta denna aspekt när den beviljar föreningsbidrag till ideella föreningar som även agerar på den kommersiella markaden. Föreslaget samverkansavtal Förvaltningen har tillsammans med X-cons tagit fram ett förslag på samverkansavtal. Syftet med det föreslagna avtalet är att öka nattvandringar, minska ungdomskriminaliteten samt öka tryggheten i Haninge kommun, och särskilt i de områden som X-cons kommer att verka enligt avtalet. De föreslagna åtagandena är i enlighet med socialnämndens bidragsreglemente för fördelning av föreningsbidrag. Åtagandena utgör ett komplement till socialförvaltningens verksamhet och bedöms vara till nytta för Haningebor. Parterna föreslår gemensamt för vissa mätbara resultatmål för respektive åtagande. Föreningens åtagande - nattvandringar Nattavandringar enligt handlingsplan för nattvandringar i Haninge, steg 2 (ungdomshelger-riskhelger) och steg 3 (social oro, samhällsnivå). Nattvandringar ska ske i samråd och i samarbete med nätverket för nattvandringar i Haninge. Nätverket består av representanter från polisen, socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, samfund och övriga föreningar. Föreningen ska stödja och organisera frivilliga att själva nattvandra.

Sidan 74 av 76 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 4 (5) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/227 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Föreningens insatser ska ge följande resultat: - Öka antalet frivilliga/vuxna som deltar i nattvandringar i centrala Handen - Öka vuxennärvaron i centrala Handen på helgkvällar - Skapa frivilliggrupper som självständigt gör nattvandringar Föreningens åtagande trygghetsskapande arbete I samarbete med närpolisen, socialförvaltningens förebyggarteam, kultur- och fritidsförvaltningen samt lokala religiösa samfund utveckla det trygghetsskapande arbete i centrala Handen. Föreningens insatser ska ge följande resultat: - Redovisning på hur det trygghetsskapande arbetet bedrivits Föreningens åtagande Riktade insatser vid tillfälliga ungdomsoroligheter I samarbete med närpolisen, socialförvaltningens förebyggarteam, kultur- och fritidsförvaltningen samt med andra för ändamålet viktiga samarbetspartners delta i planering och genomförande av riktade insatser vid tillfällig oro när ungdomar samlas och där normbrytande beteenden förekommer. Syftet är att tidigt identifiera, bryta riskbeteenden samt erbjuda adekvata stödinsatsser. Föreningens insatser ska ge följande resultat: - Redovisning på hur insatserna har bedrivits - Antal riktande insatser som föreningen har deltagit i Föreningens åtagande - Spontanidrott Spontanidrotten planeras och genomförs på kvällar och helger med minst ett tillfälle i veckan. Spontanidrotten sker i nära samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen, representant från socialförvaltningens förebyggarteam samt andra för ändamålet viktiga aktörer. Prioriterade områden styrs av behovsbild och där spontanidrott beslutas starta. Föreningens insatser ska ge följande resultat:

Sidan 75 av 76 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 5 (5) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/227 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare - Skapa nya arenor och tillfällen där ungdomar själva utövar idrott - Öka ungdomarnas deltagande i idrott i organiserad form - Öka antalet ungdomar som deltar i föreningsdriven verksamhet i det område som spontanidrott arrangeras Finansiering För detta föreslås socialnämnden att enligt avtalet bevilja X-cons, 2 kronor och 40 öre per kommuninvånare (82 407 personer var bosatta i Haninge per 31 december 2014). Beloppet motsvarer 198 000 kronor per år. X-cons är redan beviljad 100 000 kronor i föreningsbidrag för 2015. Den beviljade summan räknas av från den avtalade summan. Förvaltningen föreslår nämnden att ge föreningen det kvarstående beloppet på 98 000 kronor. Avtalet följs upp kontinuerligt inom ramen för socialnämndens bidragsreglemente. Expedieras: Akt För verkställighet: X-cons, Assistent För kännedom: