Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (15) Avdelning Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/39

Transkript

1 Sidan 1 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (15) Avdelning Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/39 Henrik Tiselius, controller Budgetuppföljning november 2015 Sammanfattning Nämndens utfall för perioden januari november är 715,5 mnkr mot periodens budget på 704,7 mnkr, dvs. ett underskott på 10,8 mnkr jämfört med periodiserad budget, vilket är en förbättring med 0,2 mnkr jämfört med föregående månad. Underskottet finns huvudsakligen inom den sociala barnavården där det är svårt att hitta placeringar för barn och unga, hög personalomsättning sedan våren och högt antal inkomna ärenden. Periodens underskott beror också på omstruktureringskostnader för egen regiverksamhet för LSS-boenden samt lägre intäkter inom personlig assistans. Kostnader som avser ensamkommande flyktingbarn täcks till fullo av statsbidrag. Förvaltningens prognos är en budget i balans. Underlag för beslut Ekonomiskt utfall per 30 november Förslag till beslut 1. Socialnämnden lägger uppföljningen till handlingarna. Siw Lideståhl Tiselius förvaltningschef controller Henrik POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se

2 Sidan 2 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (15) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/39 Henrik Tiselius, controller Ärendets beredning Ärendet har beretts med socialförvaltningens avdelningschefer. Förvaltningens synpunkter Nedan redovisas en sammanställning av socialförvaltningens utfall och kommentarer per 30 november Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom:

3 Sidan 3 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (15) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/39 Henrik Tiselius, controller Förvaltningens budgetram Budgetramen är enligt kommunfullmäktiges beslut och har haft följande justeringar: Förändring av nämndens ram Nämndens ram enligt beslut KF den 9 juni 2014, 108 Reviderad budget sommarjobb 2015 efter beslut KF den 8 december, 195 Ramöverföring för skolkostnader vid SISplaceringar till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt grund- och förskolenämnden 2015 efter beslut KF den 2 mars, 22. Tusentals kronor Resultatöverföring av driftmedel från 2013 och 2014 efter beslut KF den 11 maj 2015, 68 Ny budgetram Förvaltningens synpunkter Nedan redovisas en sammanställning av socialförvaltningens utfall och kommentarer per 30 november 2015.

4 Sidan 4 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 4 (15) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/39 Henrik Tiselius, controller Resultat per avdelning Periodens sammanlagda nettokostnader är för de elva första månaderna 10,8 mnkr högre än periodens budget, dvs. ett underskott. I följande avsnitt redovisas nämndens samt avdelningarnas ackumulerade nettokostnader samt avvikelser under perioden. Ackumulerade nettokostnader samt budget för 2015, per avdelning samt nämnd (tusentals kronor) Budget helår Budget jan-nov jan-nov Nettokostnader Budgetavvikelse Nämndens kostnader Förvaltningsgemensam verksamhet Beställaravdelningar (myndighet) LSS Barn och unga Vuxen Utföraravdelningar Social omsorg Boende och boendestöd Arbete och sysselsättning Personlig assistans

5 Sidan 5 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 5 (15) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/39 Henrik Tiselius, controller Summa socialnämnden

6 Sidan 6 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 6 (15) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/39 Henrik Tiselius, controller Nämndens kostnader samt nämndreserv Nämnden har ett överskott på 0,6 mnkr och detta förklaras till största delen av att inte hela budgeten för föreningsbidrag har utbetalats och att kostnader för löner och arvoden är lägre än budgeterat. Prognosen är ett överskott på 0,4 mnkr samt den oförbrukade nämndreserven. Förvaltningsgemensam verksamhet Den centrala förvaltningens verksamhet har en budgeterad nettokostnad motsvarande 64 mnkr Periodens sammanlagda nettokostnader är 3,0 mnkr lägre än budgeterat för perioden. Överförd budgetram från 2013 och 2014 har placerats på förvaltningschefens budget. Cirka 3,7 tkr av dessa 8,1 mnkr har tagits, eller kommer att tas i anspråk för dels utbildningsinsatser för chefer (110 tkr), konsultinsatser för genomlysning av förvaltningens administrativa stödresurser (210 tkr), inköp arkivskåp (170 tkr) och kostnader personalminskningar på (3 100 tkr). Prognosen för den förvaltningsgemensamma verksamheten är ett överskott på 7,6 mnkr, vilket främst förklaras av den överförda budgetramen.

7 Sidan 7 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 7 (15) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/39 Henrik Tiselius, controller Avdelning LSS (beställare) Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Budget 2015 Ackumulerade nettokostnade r jan-nov Budget jannov Budgetavvikels e Insatser SoL, vuxna Insatser LSS Administration verksamhet funktionshindrade, inkl. Resursteamet (HSL) Personer med funktionsnedsättning Avdelningen LSS har en sammanlagd årsbudget på 300,5 mnkr och de budgetmässigt största kostnaderna är insatserna boende enligt LSS och personlig assistans. Avdelningen har en sammanlagd budgetavvikelse motsvarande ett underskott av 2,6 mnkr för perioden. Kostnaden för förväntad volymökning inom LSS har blivit något lägre under årets inledning än vad som tidigare beräknades. Avdelningen uppvisar en kostnadsökning inom daglig verksamhet pga. volymökning samt redovisar fortsatt höga kostnader för sjuklöner till privata assistansbolag inom personlig assistans. Förvaltningen bedömer att avdelningen kommer att göra ett visst underskott. Avdelningens prognos är ett underskott på 2,4 mnkr.

8 Sidan 8 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 8 (15) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/39 Henrik Tiselius, controller Avdelning Barn och unga (beställare) Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Drogpreventionssamordnar e mm Individ- och familjeomsorg, barn och unga Budget 2015 Budget jan-nov Ackumulerade nettokostnader jan-nov Budgetavvikelse Summa avdelning Avdelningen barn och unga har en sammanlagd årsbudget på 155 mnkr och de budgetmässigt största kostnaderna är myndighetsutövning samt kostnader för köp av insatser i form av familjehem, institutionsplaceringar samt öppenvård. Avdelningen har en avvikelse jämfört med periodiserad budget motsvarande 8,9 mnkr pga. en kraftig ökning av anmälningar och inledda utredningar av barn och unga och därmed ökade placeringskostnader. Under september och oktober har inflödet av stabiliserats något och avdelningen arbetar aktivt med att finna mer kostnadseffektiva insatser. Kostnader som avser ensamkommande flyktingbarn täcks till fullo av statsbidrag. Förvaltningens prognos är att avdelningen kommer att ha ett underskott på 9 mnkr jämfört med budget. Detta är samma prognos som tidigare månad. Liksom i övriga riket försvåras läget av platsbristen på marknaden, hög personalomsättning sedan våren och ökat antal inkomna ärenden.

9 Sidan 9 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 9 (15) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/39 Henrik Tiselius, controller Avdelning Vuxen (beställare) Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Budget helår Budget jan-nov Ackumulerade nettokostnader jan-nov Budgetavvikelse Arbetsmarknadsåtgärder Ekonomiskt bistånd Insatser individ- och familjeomsorg, vuxna (missbruk) Insatser för personer med funktionsnedsättning (socialpsykiatri) Summa avdelning Vuxen Avdelningen har en sammanlagd årsbudget på 206,8 mnkr och de budgetmässigt största verksamheterna är ekonomiskt bistånd, öppenvård för personer med missbruk (Ifo) och socialpsykiatriska insatser. Avdelningen har sammanlagda nettokostnader under året på 188,7 mnkr jämfört med budgeterade nettokostnader på 189,8 mnkr, vilket är ett överskott på 1,1 mnkr under perioden. Arbetsmarknadsåtgärder Nettokostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder har 1,6 mnkr lägre kostnader jämfört med budget, främst beroende på färre anställda på offentligt skyddade anställningar (OSA).

10 Sidan 10 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 10 (15) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/39 Henrik Tiselius, controller Ekonomiskt bistånd Kostnaderna för ekonomiskt bistånd utgörs dels av utbetalt försörjningsstöd och dels av själva biståndshandläggningen. Budgeterade kostnader för försörjningsstöd är 68,3 mnkr medan budget för biståndshandläggningen är 14,6 mnkr under Kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd är 0,9 mnkr än motsvarande period förra året. Kostnaderna är dessutom 1,8 mnkr lägre än budgeterat för perioden. Januarinovember 2014 Januarinovember 2015 Förändring jämfört med föregående år Utbetalt försörjningsstöd 61,7 mnkr 60,8 mnkr -0,9 mnkr Insatser individ- och familjeomsorg, vuxna (missbruk) Kostnaderna för institutionsplaceringar (missbruksvård) är 2,5 mnkr högre än periodiserad budget. Underskottet beror främst av högre placeringskostnader till följd av bl.a. ett ökat inflöde av yngre personer med gravt missbruk. Ett förbättringsarbete har påbörjats på enheten med stöd av utvecklingsledare. Insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning (socialpsykiatri) Insatserna riktar sig mot personer med psykisk funktionsnedsättning men också till personer med samsjuklighet, dvs. både missbruk och psykisk funktionsnedsättning. Kostnaderna för denna verksamhet är 0,6 mnkr högre än budgeterat under perioden. Dessutom kommer verksamheten i efterhand att faktureras av äldreförvaltningen för utförd hemtjänstverksamhet under året, vilket försämrar årsprognosen med ca 0,9 mnkr. Vidare kommer verksamhetens kostnader för unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att öka sista delen av året.

11 Sidan 11 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 11 (15) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/39 Henrik Tiselius, controller Förvaltningens prognos är att avdelningen vid årets slut sammantaget kommer att ha ett underskott på 0,6 mnkr jämfört med budget. Avdelning Social omsorg (verksamhetsutförare) Avdelningen Social omsorg är kommunens utförare av familjecentraler, gruppverksamheter för barn och tonåringar, dagbehandling med skola, intensivstöd till unga, familjebehandling, nätverkslag, missbruksmottagning för ungdomar, missbruksmottagning för vuxna, ungdomsmottagning, drogfritt boende för personer med missbruksproblem, öppenvårdsassistenter, boende för ensamkommande ungdomar, ungdomsboende, ledsagare, avlösare och kontaktpersoner (endast timanställda) och anhörigstöd. Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Budget helår Budget jan-nov Ackumulerade nettokostnader jan-nov Budgetavvikels e Öppen och behovsbedömd verksamhet, SoL Verksamhet för personer med funktionsnedsättning Summa avdelning Social omsorg Avdelningen har en sammanlagd nettobudget på 32,6 mnkr och får sina resurser till stor del genom intäkter enligt nämndens beslutade prislista (ca 29 mnkr). Avdelningen har en positiv avvikelse på 4,9 mnkr under perioden jämfört med periodens budget. Överskottet förklaras av höga intäkter tack vare hög beläggning i verksamheten samt lägre personalkostnader.

12 Sidan 12 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 12 (15) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/39 Henrik Tiselius, controller Förvaltningens prognos är att avdelningen vid årets slut kommer att ha ett överskott motsvarande 4,5 mnkr.

13 Sidan 13 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 13 (15) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/39 Henrik Tiselius, controller Avdelning Boende och boendestöd (verksamhetsutförare) Kommunen har 25 boenden med särskild service och ett korttidsboende (korttidsvistelse för barn och unga) för de som tillhör LSS personkrets, samt 3 boenden med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning. Avdelningen har även ett övergångsboende för personer med Asberger. Slutligen har avdelningen 4 boendestödsteam som ger stöd till personer med psykoser, andra psykiatriska diagnoser, neuropsykiatriska diagnoser samt personer tillhörande LSS personkrets. Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Budget 2015 Budget jan-nov Ackumulerade nettokostnader jan-nov Budgetavvikels e Boende och boendestöd, SoL Boende och boendestöd, funktionsnedsättning Summa avdelning Boende och boendestöd Avdelningen har en sammanlagd nettobudget på 4,0 mnkr och får sina resurser genom anslag främst genom intäkter för utförd verksamhet. Avdelningens budgeterade bruttokostnader uppgår till 165 mnkr under Avdelningen har ett sammanlagt negativ avvikelse på 3,3 mnkr jämfört med budget. Avvikelsen beror på tomgångsplatser under året i samband med omstrukturering av ett par boenden. Förvaltningens prognos är att avdelningen vid årets slut har ett underskott motsvarande 4 mnkr. Inför 2016 är detta en prioriterad verksamhet som skyndsamt kommer att ses över.

14 Sidan 14 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 14 (15) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/39 Henrik Tiselius, controller Avdelning Arbete, sysselsättning och assistans (verksamhetsutförare) Avdelningen arbete och sysselsättning ansvarar för kommunens utförarverksamheter gällande daglig verksamhet, sysselsättning inklusive träfflokal, arbetsmarknadsinsatser samt rehabilitering. Vidare ansvarar avdelningen för utförande av personlig assistans enligt LSS och SFB 51 kap. Arbete och sysselsättning Ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet arbete och sysselsättning (tusentals kronor) Budget helår Budget jannov Ackumulerad e nettokostnader jan-nov Budgetavvikels e Arbetsmarknadsåtgärder Verksamhet för personer med funktionsnedsättning Summa arbete och sysselsättning - varav engångskostnader finansierat med resultatöverföring För dessa verksamheter har avdelningen en sammanlagd nettobudget på 8,3 mnkr och får sina resurser framförallt genom intäkter enligt prislista (31,5 mnkr). Avdelningens budgeterade bruttokostnader uppgår till 53,9 mnkr under Verksamheten uppvisar en negativ avvikelse på 2,1 mnkr under perioden. Av detta underskott förklaras 647 tkr av omstruktureringskostnader vid en personalminskning, vilket har finansierats med överfört överskott från 2013 och 2014 års

15 Sidan 15 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 15 (15) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/39 Henrik Tiselius, controller resultatöverföring. Förvaltningens prognos är att avdelningen vid årets slut kommer att ha ett underskott på 1 mnkr. Personlig assistans Ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden personlig assistans (tusentals kronor) Budget helår Budget jan-nov Ackumulerade nettokostnader jan-nov Budgetavvikelse Summa Personlig assistans Avdelningens nettokostnader under perioden januari-november är 4,7 mnkr. Det ekonomiska resultatet är därmed 3,5 mnkr sämre än budgeterat. Periodens underskott förklaras av att intäkterna från försäkringskassan är lägre än budgeterat pga. fyra avslutade ärenden under första halvåret vilket resulterade i övertalighetskostnader. Förvaltningens prognos är att avdelningens årsresultat kommer att vara ett underskott på 3,0 mnkr. Prognos Sammantaget är förvaltningens prognos ett nollresultat tack vare att uppkomna underskott i verksamheten fortfarande bedöms kunna rymmas inom nämndens reserv samt resultatöverföringen. De kostnader som belastar resultatöverföringen är av engångskaraktär.

16 Sidan 16 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (2) Avdelning Datum Diarienummer Kansli SN 443/2015 Leo Bogle, verksamhetscontroller Boendepaviljonger för ensamkommande barn och ungdomar Sammanfattning Antalet ensamkommande barn och ungdomar utan vårdnadshavare som kommer till Sverige och till Haninge har ökat. Haninge har under 2015 fram till 26 november tagit emot 124 ensamkommande barn och ungdomar utöver det nuvarande avtalet om 35 asylplatser. Idag finns 234 barn och ungdomar med asylansökan eller permanent uppehållstillstånd placerade på HVB-hem, familjehem eller jourhem. Förvaltningen har åtta platser fördelade på två boenden som drivs i egen regi, 21 platser fördelade på två boenden, Salus Care respektive Attendo Muskösund, som drivs med entreprenadavtal samt ett avtal med AB Vårljus om fem platser. Detta täcker i dagsläget inte det behov som finns. Därför köper förvaltningen även platser med individuella avtal för att täcka behovet av boenden. Förvaltningen har därför tagit fram ett förslag till att uppföra boendepaviljonger med totalt 32 platser på mark intill Vendelsömalmsskolan (Söderby Huvudgård 4:314). Vid eventuellt överklagande av bygglov kan paviljongerna behöva uppföras på kommunens mark i Handen (Söderbymalm 3:466) då behovet av dessa boenden är brådskande. Förvaltningen bedömer också att fler boendepaviljonger för ensamkommande barn och ungdomar kommer att behöva uppföras under nästa år. Kostnaden för att uppföra dessa boendepaviljonger är 7,2 miljoner kronor. Socialnämnden föreslås ansöka om dessa medel från kommunstyrelsen. Hyreskostnaden beräknas till 11,5 miljoner kronor på fem år. Denna finansieras av statsbidrag för mottagandet. Förvaltningen avser driva verksamheten i egen regi. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse - Tornbergets beslutsunderlag för boendepaviljong POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se

17 Sidan 17 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (2) Avdelning Diarienummer Kansli SN 443/2015 Leo Bogle, verksamhetscontroller Förslag till beslut 1. Socialnämnden ansöker om 7,2 miljoner kronor från kommunstyrelsens investeringsfond för att uppföra boendepaviljonger för ensamkommande barn och ungdomar. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Siw Lideståhl Timonen Porshage Förvaltningschef Avdelningschef Maria Expedieras: Akt Kommunstyrelsen

18 Sidan 18 av 120

19 Sidan 19 av 120

20 Sidan 20 av 120

21 Sidan 21 av 120

22 Sidan 22 av 120

23 Sidan 23 av 120

24 Sidan 24 av 120

25 Sidan 25 av 120

26 Sidan 26 av 120

27 Sidan 27 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (2) Avdelning Datum Diarienummer Kansli SN 2015/463 Leo Bogle, verksamhetscontroller Avtal med AB Vårljus om boende för ensamkommande barn och ungdomar Sammanfattning Antalet ensamkommande barn och ungdomar utan vårdnadshavare som kommer till Sverige och till Haninge har ökat. Haninge har under 2015 fram till 26 november tagit emot 124 ensamkommande barn och ungdomar utöver det nuvarande avtalet om 35 asylplatser. Idag finns 234 barn och ungdomar med asylansökan eller permanent uppehållstillstånd placerade på HVB-hem, familjehem eller jourhem. Förvaltningen har åtta platser fördelade på två boenden som drivs i egen regi, 21 platser fördelade på två boenden, Salus Care respektive Attendo Muskösund, som drivs med entreprenadavtal samt ett avtal med AB Vårljus om fem platser. Detta täcker i dagsläget inte det behov som finns. Därför köper förvaltningen även platser med individuella avtal för att täcka behovet av boenden. Förvaltningen föreslår att avtal tecknas med AB Vårljus om boende inom kommunen med 11 platser för ensamkommande barn och ungdomar. AB Vårljus ägs av de 25 kranskommunerna i Stockholms län. Driftstart blir preliminärt under april 2016 och avtalet gäller tre år framåt. Kostnaden för boendeplatserna finansieras av statsbidrag för mottagandet. Att ha boenden inom kommunen underlättar socialsekreterarnas uppföljning av placeringarna. Kostnader för boendeplatser blir också förutsägbara till skillnad från om platser måste köpas individuellt hos enskilda vårdgivare. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse - Avtalsvillkor, boende för ensamkommande barn och unga Förslag till beslut 1. Socialnämnden tecknar avtal med AB Vårljus om boende för ensamkommande barn och ungdomar. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se

28 Sidan 28 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (2) Avdelning Diarienummer Kansli SN 2015/463 Leo Bogle, verksamhetscontroller Siw Lideståhl Timonen Porshage Förvaltningschef Avdelningschef Maria Expedieras: Akt Kommunstyrelsen AB Vårljus

29 Sidan 29 av 120

30 Sidan 30 av 120

31 Sidan 31 av 120

32 Sidan 32 av 120

33 Sidan 33 av 120

34 Sidan 34 av 120

35 Sidan 35 av 120

36 Sidan 36 av 120

37 Sidan 37 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (3) Avdelning Datum Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/464 Sofia Nordgren, utredare Hem för vård och boende för ensamkommande barn och ungdomar Sammanfattning Antalet ensamkommande barn och ungdomar utan vårdnadshavare som kommer till Sverige och till Haninge har ökat. Med anledning av detta har förvaltningen sett över möjligheterna att utöka antalet platser i egen regi. Ett boende med tio platser för ensamkommande barn och ungdomar kan öppnas i januari Boendet är placerat i bottenvåningen på ett hyreshus på Moränvägen 106 i Jordbro och kommer att vara bemannat dygnet runt. Lokalen hyrs av Haninge bostäder för 0,5 miljoner kronor per år. Hyran är under förhandling. Bemanning och drift finansieras av statsbidrag för mottagandet. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Stödboende för ensamkommande barn - Ritning Moränvägen 106 Förslag till beslut 1. Socialnämnden ger förvaltningschef i uppdrag att i samverkan med kommunens lokalförsörjningsenhet teckna avtal med Haningebostäder om lokal för boende i lägenhet på Moränvägen 106 i Jordbro. 2. Socialnämnden ger förvaltningschef i uppdrag att i samverkan med kommunens lokalförsörjningsenhet förhandla om hyra för lokal för boende i lägenhet på Moränvägen 106 i Jordbro. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Siw Lideståhl Timonen Porshage förvaltningschef avdelningschef Maria POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se

38 Sidan 38 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (3) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/464 Sofia Nordgren, utredare Bakgrund Antalet ensamkommande barn och ungdomar utan vårdnadshavare som kommer till Sverige och till Haninge har ökat. Haninge har under 2015 fram till 26 november tagit emot 124 ensamkommande barn och ungdomar utöver det nuvarande avtalet om 35 asylplatser. Idag finns 234 barn och ungdomar med asylansökan eller permanent uppehållstillstånd placerade på HVB-hem, familjehem eller jourhem. Förvaltningen har åtta platser fördelade på två boenden som drivs i egen regi, 21 platser fördelade på två boenden, Salus Care respektive Attendo Muskösund, som drivs med entreprenadavtal samt ett avtal med AB Vårljus om fem platser. Detta täcker i dagsläget inte det behov som finns. Därför köper förvaltningen även platser med individuella avtal för att täcka behovet av boenden. Med anledning av detta har förvaltningen sett över möjligheterna att utöka antalet platser i egen regi. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen Barn och unga och Social omsorg tillsammans med kommunstyrelseförvaltningens lokalförsörjningsenhet. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen önskar utöka antalet platser och erbjuda ett boende under trygga förhållanden för de ensamkommande barn och ungdomar som anländer till kommunen. Målet är att barnen och ungdomarna ska integreras och förberedas för att klara ett självständigt boende i Sverige. Ett boende med tio platser kan öppnas i januari Boenden är placerat i bottenvåningen på ett hyreshus på Moränvägen 106 i Jordbro och kommer att vara bemannat dygnet runt. Lokalen på 200 kvm hyrs av Haninge bostäder för 0,5 miljoner kronor per år. Hyran är under förhandling. Bemanning och drift finansieras av bidrag för mottagandet.

39 Sidan 39 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (3) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/464 Sofia Nordgren, utredare Expedieras: Akt För verkställighet: Förvaltningschef För kännedom: Kommunstyrelseförvaltningen

40 Sidan 40 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (10) Avdelning Datum Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare Kommunfullmäktiges uppdrag till socialnämnden att förbättra och utveckla kommunens flyktingmottagande Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 13 april att teckna en överenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholms län om att ta emot 98 nyanlända flyktingar per år. Kommunfullmäktige gav även socialnämnden i uppdrag att i samråd med berörda nämnder utreda hur kommunens mottagande av nyanlända kan förbättras och utvecklas. En arbetsgrupp med representanter från samtliga förvaltningar har under hösten tillsammans skaffat sig en bild av nuläget då det gäller mottagning av nyanlända flyktingar. En beskrivning av nuvarande arbetssätt kring flyktingmottagande ges och följs av förslag till förbättringspunkter och utvecklingsområden att se över. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse förbättra och utveckla flyktingmottagande i Haninge kommun Förslag till beslut 1. Socialnämnden antar planen för att förbättra och utveckla kommunens flyktingmottagande. Siw Lideståhl Chronqvist förvaltningschef avdelningschef Anders POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se

41 Sidan 41 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (10) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 13 april att teckna en överenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholms län om att ta emot 98 nyanlända flyktingar per år. I samband med beslutet gavs uppdrag till socialnämnden att ta fram en plan för tillgång till fler lägenheter och även att utreda hur mottagandet av de nyanlända kan utvecklas och förbättras. En plan för boendemöjligheter för flyktingmottagning är antagen på socialnämndens septembermöte. Kommunfullmäktige gav även socialnämnden i uppdrag att i samråd med berörda nämnder utreda hur kommunens mottagande av nyanlända kan förbättras och utvecklas. Sedan december 2010 har Arbetsförmedlingen samordningsansvaret för arbetet med nyanländas etablering i Sverige och ansvarar för individens etableringsplan och etableringsinsatser. I samband med etableringsreformen omorganiserades socialförvaltningen avseende arbetet med flyktingmottagning. Arbetsförmedlingen beslutar om etableringsersättningen som de nyanlända som omfattas av förordning (1990: 927) om statlig ersättning för flyktingmottagande kan söka. Två socialsekreterare på försörjningsstödsenheten bedömer nyanländas rätt till ekonomiskt bistånd i de fall nyanlända tar kontakt med socialtjänsten. Behov av bistånd kan uppstå i glappet mellan det bidrag den asylsökande får från Migrationsverket och den etableringsersättning som Arbetsförmedlingen beslutar om då etableringsplanen har upprättats. Ekonomiskt bistånd kan också bli aktuellt vid nedsatt prestationsförmåga. En flyktingsamordnare har funnits kvar på halvtid som kontaktperson gentemot Arbetsförmedling och Migrationsverk, och som administrativt stöd avseende statsbidrag och återsökningsmöjligheter. Sedan april 2015 arbetar en flyktingsamordnare på heltid utifrån den överenskommelse om 98 platser som tecknats.

42 Sidan 42 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (10) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare Socialtjänstens mest omfattande uppdrag då det gäller flyktingmottagande är i dagsläget arbetet med asylsökande barn utan vårdnadshavare. För dessa ensamkommande barn har socialtjänsten ansvaret. I kommunerna är frågan om hur de ensamkommande tas emot, klarar av skolgången, och snabbt integreras i samhället, aktuell på flera förvaltningar. Beskrivning av nuvarande arbetssätt inom flyktingmottagandet Försörjningsstödsenhet och bo-enhet inom socialförvaltningen Boenheten förmedlar de lägenheter som är tilltänkta för nyanlända från asylboenden. Lägenheterna kan komma från Bo-enhetens befintliga bestånd, genom ny förhyrning eller via lokalförsörjningsenheten. Arbetsförmedlingens bosättningssektion i Stockholm anvisar platsen till en familj eller individ som bor på något av Migrationsverkets asylboenden. Efter kontakt med både Arbetsförmedling, Migrationsverk och nyanländ tas sedan den nyanlände emot i kommunen i ett samarbete mellan socialsekreterare på boenheten och flyktingsekreterare på försörjningsstödsenhet. Arbetsförmedlingen påbörjar planering med varje vuxen individ. En förstärkning planeras då mottagandet ökar i takt med att fler boendemöjligheter ges. Samarbetet med Arbetsförmedlingen och SFI förstärks. En ny lokal överenskommelse (LÖK) är klar hösten Där beskrivs etableringsuppdraget och samverkande parters roller och uppdrag. Styrgruppen utgörs av Arbetsförmedlingens sektionschef, enhetschef för arbetsmarknadsenheten, flyktingsamordnare samt biträdande rektor på SFI. Det finns en lokal samarbetsgrupp som träffas varje månad. Socialförvaltningen är sedan den 1 september i år projektägare för Röda Korsets verksamhet Kompis Sverige i Haninge och Nynäshamn. Nyanlända får genom projektet kontakt med etablerade invånare. Socialförvaltningens arbetsmarknadsenhet I dag finns upparbetade rutiner mellan flyktingsekreterarna och arbetsmarknadsenheten. Arbetsmarknadsenheten ansvarar för att samordna, kartlägga behov av insatser och aktiviteter för anvisade

43 Sidan 43 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 4 (10) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare deltagare, bland annat språkpraktik för deltagare som läser SFI och som uppbär försörjningsstöd. Praktiken syftar till att förbättra svenskan och ge inblick i arbetslivet. De flesta som remitteras är inte nyanlända flyktingar men läser fortfarande på SFI. Socialförvaltningens avdelning Barn och unga Enheten för ensamkommande barn arbetar med asylsökande barn utan vårdnadshavare. Ett team av socialsekreterare hade i november månad över 150 barn och ungdomar aktuella för utrednings- och boendeinsats. Dessa barn och ungdomar är aktuella i Haninges skolor men även i andra kommuner när boendeplaceringen är utanför Haninge. På förebyggarteamet på socialförvaltningens mottagningsenhet arbetar en drogpreventivsamordnare strukturerat för alla barn och unga utifrån ett hälsoperspektiv genom att skapa arenor för olika aktiviteter med stöd av föreningslivet, samfund och andra organisationer. På så sätt fungerar man som en sluss ut till föreningar och allmänhet för olika individer och grupper. I det arbetet kommer såväl det drogförebyggande arbetet som föräldrastödet in. Under 2015 har ett samverkansnätverk startats upp som har fokus på nyanlända barn och ungdomar. Samverkan sker mellan utbildnings-förvaltningens enhet Centrum för mottagande av nyanlända, kultur- och fritidsförvaltningen samt förebyggarteamet på social-förvaltningen. I nätverket har även flyktingsamordnaren tillkommit samt representanter från studieförbund. Utbildningsförvaltningens Navigatorcentrum På Navigatorcentrum finns sedan tidigare studie- och yrkesvägledare anställda som vägleder ungdomar i sina skolval eller till alternativa vägar vidare. Från och med oktober 2015 finns en informatör på plats vars uppdrag är att ge information om möjligheter till SFI-studier. I Haninge kan man välja mellan SFIstudier på Centrum Vux eller SFI på Alma folkhögskola i Haninge. Alma Folkhögskola har plats för ca 150 SFI-studerande. Centrum Vux Centrum Vux har en mycket stor grupp SFI-studerande med närmare 1000 inskrivna i många varianter av kursupplägg, allt från

44 Sidan 44 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 5 (10) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare tre timmar i veckan upp till 15 timmar veckan. Det finns kurser på för- och eftermiddag, kväller och helger. Närmare 70 procent av de studerande arbetar vid sidan av sina SFI-studier. De flesta studerande är arbetskraftsinvandrare eller har flyttat hit som anknytning till person bosatt i Haninge. Andelen nyanlända flyktingar är cirka 10 procent. Samhällsorienteringen Utbildningsförvaltningen ansvarar för att alla vuxna nyanlända flyktingar erbjuds samhällsorientering på modersmålet. Informationen anordnas av Centrum för samhällsorientering, som drivs av Stockholms Stad för kommunerna i Storstockholm. Flera parallella kurser pågår över året av olika anordnare och på olika platser och går att kombinera med SFI-studierna och etableringsinsatserna som Arbetsförmedlingen erbjuder. Hösten 2015 har en kurs på arabiska förlagts till Haninge kommun. Centrum för mottagning av nyanlända - CMN Enheten finns under Centrala Stödenheten på utbildningsförvaltningen. Tre pedagoger kartlägger varje nyanländ elevs skolbakgrund och nivå från förskoleklass upp till gymnasienivå. En skolsköterska utför hälsoundersökningar, informerar, och remitterar varje elev till respektive elevhälsa på mottagande skola. CMN har specialistkompetens och ska fungera som ett pedagogiskt stöd ute på skolorna, hålla i nätverksträffar, omvärldsbevaka och kompetensutveckla personalen på skolorna. CMN arbetar med barn som inte förut gått i svensk skola. Antal asylsökande barn är mycket högt. Under perioden augusti t o m 15 oktober kartlade CMN 153 elever. Den dominerande gruppen har varit de asylsökande barnen utan vårdnadshavare. CMN har i dagsläget inget uppdrag att arbeta med den grupp barn som tidigare varit asylsökande och därmed gått i skola någonstans i Sverige, men nu fått uppehållstillstånd och flyttat till Haninge. För de barnen gäller det att barnens föräldrar anmäler sitt barn direkt till aktuell skola. Vilken skola som är aktuell tar i normalfallet föräldern reda på själv. De nyanlända som tas emot från anläggningsboende kommer i viss mån genom sin kontakt med flyktingsekreterare att få hjälp för att ta kontakt med rätt skola. De

45 Sidan 45 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 6 (10) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare egenbosatta nyanlända som enbart har kontakt med Arbetsförmedlingen förmodas klara kontakten med skolan på egen hand. Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter riktar sig till alla i kommunen, oavsett bakgrund och språk; Bibliotek, fritidsgårdar, kulturhus, idrotts- och friluftsområden med mera. Förvaltningen arbetar med att presentera verksamheterna på ett sådant sätt så att nyanlända får information om dessa. Det finns pågående pilotverksamheter och utvecklingsarbete för att se hur man kan nå nyanlända bättre. Ett exempel är den pilotverksamhet på höstlovet som Ekens fritidsgård genomförde tillsammans med Söderbymalmsskolan. Här varvades undervisning med utflykter och andra aktiviteter. Nyligen startades även en föreningsverksamhet med aktiviteter för ungdomar i Jordbro i samverkan med ett studieförbund. Stöd med läxläsning erbjuds redan nu på biblioteken tillsammans med ideella föreningar som Röda Korset. Svenska Kyrkan erbjuder även liknande verksamhet. Äldreförvaltningen Nyanlända flyktingar i målgruppen seniorer, 65 år och äldre, är mycket få. Äldreförvaltningen har dock intresse av att nyanländas kompetens tas tillvara och utvecklas, då behov av arbetskraft till äldreomsorgen är stort och kommer att öka. Stadsbyggnads- och Kommunstyrelseförvaltningens ingång i flyktingmottagandet Frågan om flyktingmottagande och arbetet med ömsesidig integration berör många och stora verksamhetsområden i en kommun på både kort och lång sikt. Mål, strategier och planering för flykting-mottagande bör finnas på hög mandatnivå i kommunen. Frågan bör fogas samman med närliggande strategiska områden som demokratiutveckling, folkhälsa och social hållbarhet. Då policys och riktlinjer skrivs måste aspekter som flyktingmottagande vägas in, likaså måste ett faktiskt flyktingmottagande få påverka lokalförsörjningsenhetens uppdrag

46 Sidan 46 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 7 (10) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare och fysisk planering. Kunskap från socialtjänst och skola måste tidigt komma in i de mer långsiktiga planeringsfrågorna i kommunen. Dialog med brukare och det civila samhället Hur kan insatser och arbetssätt utvecklas som motsvarar det kommunens nyanlända behöver och efterfrågar? Systematiserade metoder för att få igång en dialog med brukare behövs. För att kunna svara mot behov och få en kvalitet i mottagandet bör vi fråga de som berörs. En lika viktig aspekt är att ta vara på det engagemang och de resurser som det civila samhället förfogar över. De senaste månadernas flyktingström har berört många. Flera organisationer, trossamfund och enskilda har blivit involverade i konkret arbete och efterfrågar samarbete med myndigheterna för att bidra till en god kvalitet i mottagandet och långsiktigt ömsesidigt utbyte mellan nyanlända och etablerade. Förslag på utveckling och förbättring av mottagandet av nyanlända 1. Övergripande verksamhetsmål I det läge som uppstått då kommunen aktivt involveras i det konkreta flyktingmottagandet och då arbetet över tid berör ett ökat antal nyanlända behövs tydliga uppdrag och verksamhetsmål för flyktingmotagandet som kontinuerligt kan följas upp med hjälp av ett antal uppsatta indikatorer. Inför mål- och budgetarbetet 2017 bör målstrukturen ses över och innefatta flyktingmottagning. 2. Förbättrade kunskaper om målgruppens behov Flyktingsamordnaren kan tillsammans med socialförvaltningens förebyggarteam ta fram en systematisk modell för att efterfråga de nyanländas behov av socialt stöd och insatser under den två-åriga etableringsperioden. 3. Förbättrad arbetsmarknadsetablering Kommunen och arbetsförmedlingen behöver i ett tidigt skede samverka för att stödja nyanlända till arbete och bygga snabbspår mot det verkliga behovet av arbetskraft och kompetens lokalt och regionalt. Kommunens arbetsmarknadsenhet och arbetsförmedlingen planerar för att tidigarelägga processerna för

47 Sidan 47 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 8 (10) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare den nyanlände genom att skapa gemensamma strukturer och rutiner över myndighetsgränserna. En framgångsfaktor för etablering på arbetsmarknaden är att den nyanlände snabbt får möjlighet att komma in på svensk arbetsmarknad för att erhålla eller bekräfta sin arbetslivskompetens, förbättra språket och få referenser. Just nu pågår en dialog mellan äldreförvaltning och Centrum Vux för att inom ramen för Kravmärkt Yrkesroll kunna utöka arbetet med språkstödjare ute i verksamheterna för att kunna introducera och utbilda personer på deras hemspråk. Språkstödjarna kan ge både arbetslivskompetens och språkträning. Liknande modeller skulle kunna prövas inom flera områden i samverkan förvaltningar emellan. 4. Utveckling av mottagandet av nyanlända elever i Haninges skolor Den absolut viktigaste arenan för de nyanlända är skolan från första mottagandet till möjligheterna att erbjuda både extra svenska och modersmål till alla barn som behöver det. Studiehandledning behövs för att möjliggöra en bra integrering i vanlig klass. Det behövs vuxna som möter och kan bistå i arbetet med nyanlända barn och ungdomar, främst i arbetet kring identitetsstärkande och social integration. Utbildningsförvaltningen svarar för introduktionen av alla nyanlända elever på respektive skola och för kommunikation med vårdnadshavare. Ett förslag är att utbildningsförvaltningen utser en kontaktperson som informerar flyktingsekreterare på socialförvaltningen i tidigt skede, så att snabb kontakt kan ske mellan tilltänkt skola och nyanländ familj. 5. Ökat deltagande i kultur och fritidsverksamheter för barn och unga Redan nu pågår en planering för att nyanlända barn och de asylsökande ensamkommande barnen ska utgöra en integrerad del i verksamheter som pågår. Många föreningar efterfrågar kontakt med nyanlända barn och ungdomar. Kultur- och fritidsförvaltningen åtar sig att arrangera en aktivitetsmässa i början av 2016 för att skapa möten mellan föreningar, andra externa organisationer, nyanlända och kommunens verksamheter.

48 Sidan 48 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 9 (10) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare I den gemensamma ungdomsledarutbildning som erbjuds i kommunens regi, föreslås en satsning på utbildning för unga vuxna som kan bli mentorer till nyanlända ungdomar. Möjlighet att söka statliga utvecklingssmedel för att arbeta med samhällsinformationsinsatser för ensamkommande bör undersökas. En fortsatt satsning på aktiviteter efter skoltid och vid lov kan ske efter den modell som testats under höstlovet. Möjlighet till fler dagkollo och sommarlovsaktiviteter för nyanlända barn och ungdomar bör undersökas. 6. Fysiska mötesplatser där nyanlända och etablerade kan träffas Utbildningsförvaltningen erbjuder alla vuxna nyanlända flyktingar samhällsorientering på modersmålet. Ett utvecklingsarbete i samverkan med Arbetsförmedlingen pågår för att öka antalet deltagare på kurserna och för att erbjuda fler kurser lokalt i Haninge. Nyanlända flyktingar har dock ofta svårt att etablera en lokal förankring och en ingång till kontakter med boende på orten. Många efterfrågar mer kunskap om hur samhället fungerar även ur ett vardagligt perspektiv. Av den anledningen behöver kontaktytor med det lokala samhället öka. Fler mötesplatser mellan nyanlända och etablerade svenskar behöver hittas även för de vuxna nyanlända. Ett förslag är att utveckla de befintliga träffpunkter och mötesplatser som finns i varje kommundel. Genom riktad information till målgruppen nyanlända och genom samarbete med studieförbund och organisationer och allmänhet skulle fler aktiviteter och ny verksamhet kunna möjliggöra fler möten. Äldreförvaltningens träffpunkt i Brandbergen och Jordbro Kulturoch föreningshus kan utgöra sådana mötesplatser. Kulturhuset i Handen kan inrymma aktiviteter för målgruppen. Flera andra träffpunkter finns som drivs av föreningslivet och som skulle kunna ingå i en riktad satsning. Sådana mötesplatser skulle självklart vara

49 Sidan 49 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 10 (10) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare öppna för alla invånare och inte vara begränsade till nyanlända flyktingar. 7. Fler formaliserade samverkansprocesser som berör målgruppen Samverkan mellan Arbetsförmedling, SFI och socialförvaltning finns formaliserad i en lokal överenskommelse. Här finns en styrgrupp som leder utvecklingsarbetet och en vardagssamverkan med regelbundna möten. En liknande samverkansprocess föreslås för målgruppen nyanlända barn och unga. Det samverkansnätverk som 2015 har arbetat med frågorna om nyanlända barn och ungdomar kan formaliseras och ges de uppdrag berörda förvaltningar ser behov av. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelsen För kännedom:

50 Sidan 50 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (10) Avdelning Datum Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare Kommunfullmäktiges uppdrag till socialnämnden att förbättra och utveckla kommunens flyktingmottagande Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 13 april att teckna en överenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholms län om att ta emot 98 nyanlända flyktingar per år. Kommunfullmäktige gav även socialnämnden i uppdrag att i samråd med berörda nämnder utreda hur kommunens mottagande av nyanlända kan förbättras och utvecklas. En arbetsgrupp med representanter från samtliga förvaltningar har under hösten tillsammans skaffat sig en bild av nuläget då det gäller mottagning av nyanlända flyktingar. En beskrivning av nuvarande arbetssätt kring flyktingmottagande ges och följs av förslag till förbättringspunkter och utvecklingsområden att se över. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse förbättra och utveckla flyktingmottagande i Haninge kommun Förslag till beslut 1. Socialnämnden antar planen för att förbättra och utveckla kommunens flyktingmottagande. Siw Lideståhl Chronqvist förvaltningschef avdelningschef Anders POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se

51 Sidan 51 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (10) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 13 april att teckna en överenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholms län om att ta emot 98 nyanlända flyktingar per år. I samband med beslutet gavs uppdrag till socialnämnden att ta fram en plan för tillgång till fler lägenheter och även att utreda hur mottagandet av de nyanlända kan utvecklas och förbättras. En plan för boendemöjligheter för flyktingmottagning är antagen på socialnämndens septembermöte. Kommunfullmäktige gav även socialnämnden i uppdrag att i samråd med berörda nämnder utreda hur kommunens mottagande av nyanlända kan förbättras och utvecklas. Sedan december 2010 har Arbetsförmedlingen samordningsansvaret för arbetet med nyanländas etablering i Sverige och ansvarar för individens etableringsplan och etableringsinsatser. I samband med etableringsreformen omorganiserades socialförvaltningen avseende arbetet med flyktingmottagning. Arbetsförmedlingen beslutar om etableringsersättningen som de nyanlända som omfattas av förordning (1990: 927) om statlig ersättning för flyktingmottagande kan söka. Två socialsekreterare på försörjningsstödsenheten bedömer nyanländas rätt till ekonomiskt bistånd i de fall nyanlända tar kontakt med socialtjänsten. Behov av bistånd kan uppstå i glappet mellan det bidrag den asylsökande får från Migrationsverket och den etableringsersättning som Arbetsförmedlingen beslutar om då etableringsplanen har upprättats. Ekonomiskt bistånd kan också bli aktuellt vid nedsatt prestationsförmåga. En flyktingsamordnare har funnits kvar på halvtid som kontaktperson gentemot Arbetsförmedling och Migrationsverk, och som administrativt stöd avseende statsbidrag och återsökningsmöjligheter. Sedan april 2015 arbetar en flyktingsamordnare på heltid utifrån den överenskommelse om 98 platser som tecknats.

52 Sidan 52 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (10) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare Socialtjänstens mest omfattande uppdrag då det gäller flyktingmottagande är i dagsläget arbetet med asylsökande barn utan vårdnadshavare. För dessa ensamkommande barn har socialtjänsten ansvaret. I kommunerna är frågan om hur de ensamkommande tas emot, klarar av skolgången, och snabbt integreras i samhället, aktuell på flera förvaltningar. Beskrivning av nuvarande arbetssätt inom flyktingmottagandet Försörjningsstödsenhet och bo-enhet inom socialförvaltningen Boenheten förmedlar de lägenheter som är tilltänkta för nyanlända från asylboenden. Lägenheterna kan komma från Bo-enhetens befintliga bestånd, genom ny förhyrning eller via lokalförsörjningsenheten. Arbetsförmedlingens bosättningssektion i Stockholm anvisar platsen till en familj eller individ som bor på något av Migrationsverkets asylboenden. Efter kontakt med både Arbetsförmedling, Migrationsverk och nyanländ tas sedan den nyanlände emot i kommunen i ett samarbete mellan socialsekreterare på boenheten och flyktingsekreterare på försörjningsstödsenhet. Arbetsförmedlingen påbörjar planering med varje vuxen individ. En förstärkning planeras då mottagandet ökar i takt med att fler boendemöjligheter ges. Samarbetet med Arbetsförmedlingen och SFI förstärks. En ny lokal överenskommelse (LÖK) är klar hösten Där beskrivs etableringsuppdraget och samverkande parters roller och uppdrag. Styrgruppen utgörs av Arbetsförmedlingens sektionschef, enhetschef för arbetsmarknadsenheten, flyktingsamordnare samt biträdande rektor på SFI. Det finns en lokal samarbetsgrupp som träffas varje månad. Socialförvaltningen är sedan den 1 september i år projektägare för Röda Korsets verksamhet Kompis Sverige i Haninge och Nynäshamn. Nyanlända får genom projektet kontakt med etablerade invånare. Socialförvaltningens arbetsmarknadsenhet I dag finns upparbetade rutiner mellan flyktingsekreterarna och arbetsmarknadsenheten. Arbetsmarknadsenheten ansvarar för att samordna, kartlägga behov av insatser och aktiviteter för anvisade

53 Sidan 53 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 4 (10) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare deltagare, bland annat språkpraktik för deltagare som läser SFI och som uppbär försörjningsstöd. Praktiken syftar till att förbättra svenskan och ge inblick i arbetslivet. De flesta som remitteras är inte nyanlända flyktingar men läser fortfarande på SFI. Socialförvaltningens avdelning Barn och unga Enheten för ensamkommande barn arbetar med asylsökande barn utan vårdnadshavare. Ett team av socialsekreterare hade i november månad över 150 barn och ungdomar aktuella för utrednings- och boendeinsats. Dessa barn och ungdomar är aktuella i Haninges skolor men även i andra kommuner när boendeplaceringen är utanför Haninge. På förebyggarteamet på socialförvaltningens mottagningsenhet arbetar en drogpreventivsamordnare strukturerat för alla barn och unga utifrån ett hälsoperspektiv genom att skapa arenor för olika aktiviteter med stöd av föreningslivet, samfund och andra organisationer. På så sätt fungerar man som en sluss ut till föreningar och allmänhet för olika individer och grupper. I det arbetet kommer såväl det drogförebyggande arbetet som föräldrastödet in. Under 2015 har ett samverkansnätverk startats upp som har fokus på nyanlända barn och ungdomar. Samverkan sker mellan utbildnings-förvaltningens enhet Centrum för mottagande av nyanlända, kultur- och fritidsförvaltningen samt förebyggarteamet på social-förvaltningen. I nätverket har även flyktingsamordnaren tillkommit samt representanter från studieförbund. Utbildningsförvaltningens Navigatorcentrum På Navigatorcentrum finns sedan tidigare studie- och yrkesvägledare anställda som vägleder ungdomar i sina skolval eller till alternativa vägar vidare. Från och med oktober 2015 finns en informatör på plats vars uppdrag är att ge information om möjligheter till SFI-studier. I Haninge kan man välja mellan SFIstudier på Centrum Vux eller SFI på Alma folkhögskola i Haninge. Alma Folkhögskola har plats för ca 150 SFI-studerande. Centrum Vux Centrum Vux har en mycket stor grupp SFI-studerande med närmare 1000 inskrivna i många varianter av kursupplägg, allt från

54 Sidan 54 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 5 (10) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare tre timmar i veckan upp till 15 timmar veckan. Det finns kurser på för- och eftermiddag, kväller och helger. Närmare 70 procent av de studerande arbetar vid sidan av sina SFI-studier. De flesta studerande är arbetskraftsinvandrare eller har flyttat hit som anknytning till person bosatt i Haninge. Andelen nyanlända flyktingar är cirka 10 procent. Samhällsorienteringen Utbildningsförvaltningen ansvarar för att alla vuxna nyanlända flyktingar erbjuds samhällsorientering på modersmålet. Informationen anordnas av Centrum för samhällsorientering, som drivs av Stockholms Stad för kommunerna i Storstockholm. Flera parallella kurser pågår över året av olika anordnare och på olika platser och går att kombinera med SFI-studierna och etableringsinsatserna som Arbetsförmedlingen erbjuder. Hösten 2015 har en kurs på arabiska förlagts till Haninge kommun. Centrum för mottagning av nyanlända - CMN Enheten finns under Centrala Stödenheten på utbildningsförvaltningen. Tre pedagoger kartlägger varje nyanländ elevs skolbakgrund och nivå från förskoleklass upp till gymnasienivå. En skolsköterska utför hälsoundersökningar, informerar, och remitterar varje elev till respektive elevhälsa på mottagande skola. CMN har specialistkompetens och ska fungera som ett pedagogiskt stöd ute på skolorna, hålla i nätverksträffar, omvärldsbevaka och kompetensutveckla personalen på skolorna. CMN arbetar med barn som inte förut gått i svensk skola. Antal asylsökande barn är mycket högt. Under perioden augusti t o m 15 oktober kartlade CMN 153 elever. Den dominerande gruppen har varit de asylsökande barnen utan vårdnadshavare. CMN har i dagsläget inget uppdrag att arbeta med den grupp barn som tidigare varit asylsökande och därmed gått i skola någonstans i Sverige, men nu fått uppehållstillstånd och flyttat till Haninge. För de barnen gäller det att barnens föräldrar anmäler sitt barn direkt till aktuell skola. Vilken skola som är aktuell tar i normalfallet föräldern reda på själv. De nyanlända som tas emot från anläggningsboende kommer i viss mån genom sin kontakt med flyktingsekreterare att få hjälp för att ta kontakt med rätt skola. De

55 Sidan 55 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 6 (10) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare egenbosatta nyanlända som enbart har kontakt med Arbetsförmedlingen förmodas klara kontakten med skolan på egen hand. Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter riktar sig till alla i kommunen, oavsett bakgrund och språk; Bibliotek, fritidsgårdar, kulturhus, idrotts- och friluftsområden med mera. Förvaltningen arbetar med att presentera verksamheterna på ett sådant sätt så att nyanlända får information om dessa. Det finns pågående pilotverksamheter och utvecklingsarbete för att se hur man kan nå nyanlända bättre. Ett exempel är den pilotverksamhet på höstlovet som Ekens fritidsgård genomförde tillsammans med Söderbymalmsskolan. Här varvades undervisning med utflykter och andra aktiviteter. Nyligen startades även en föreningsverksamhet med aktiviteter för ungdomar i Jordbro i samverkan med ett studieförbund. Stöd med läxläsning erbjuds redan nu på biblioteken tillsammans med ideella föreningar som Röda Korset. Svenska Kyrkan erbjuder även liknande verksamhet. Äldreförvaltningen Nyanlända flyktingar i målgruppen seniorer, 65 år och äldre, är mycket få. Äldreförvaltningen har dock intresse av att nyanländas kompetens tas tillvara och utvecklas, då behov av arbetskraft till äldreomsorgen är stort och kommer att öka. Stadsbyggnads- och Kommunstyrelseförvaltningens ingång i flyktingmottagandet Frågan om flyktingmottagande och arbetet med ömsesidig integration berör många och stora verksamhetsområden i en kommun på både kort och lång sikt. Mål, strategier och planering för flykting-mottagande bör finnas på hög mandatnivå i kommunen. Frågan bör fogas samman med närliggande strategiska områden som demokratiutveckling, folkhälsa och social hållbarhet. Då policys och riktlinjer skrivs måste aspekter som flyktingmottagande vägas in, likaså måste ett faktiskt flyktingmottagande få påverka lokalförsörjningsenhetens uppdrag

56 Sidan 56 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 7 (10) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare och fysisk planering. Kunskap från socialtjänst och skola måste tidigt komma in i de mer långsiktiga planeringsfrågorna i kommunen. Dialog med brukare och det civila samhället Hur kan insatser och arbetssätt utvecklas som motsvarar det kommunens nyanlända behöver och efterfrågar? Systematiserade metoder för att få igång en dialog med brukare behövs. För att kunna svara mot behov och få en kvalitet i mottagandet bör vi fråga de som berörs. En lika viktig aspekt är att ta vara på det engagemang och de resurser som det civila samhället förfogar över. De senaste månadernas flyktingström har berört många. Flera organisationer, trossamfund och enskilda har blivit involverade i konkret arbete och efterfrågar samarbete med myndigheterna för att bidra till en god kvalitet i mottagandet och långsiktigt ömsesidigt utbyte mellan nyanlända och etablerade. Förslag på utveckling och förbättring av mottagandet av nyanlända 1. Övergripande verksamhetsmål I det läge som uppstått då kommunen aktivt involveras i det konkreta flyktingmottagandet och då arbetet över tid berör ett ökat antal nyanlända behövs tydliga uppdrag och verksamhetsmål för flyktingmotagandet som kontinuerligt kan följas upp med hjälp av ett antal uppsatta indikatorer. Inför mål- och budgetarbetet 2017 bör målstrukturen ses över och innefatta flyktingmottagning. 2. Förbättrade kunskaper om målgruppens behov Flyktingsamordnaren kan tillsammans med socialförvaltningens förebyggarteam ta fram en systematisk modell för att efterfråga de nyanländas behov av socialt stöd och insatser under den två-åriga etableringsperioden. 3. Förbättrad arbetsmarknadsetablering Kommunen och arbetsförmedlingen behöver i ett tidigt skede samverka för att stödja nyanlända till arbete och bygga snabbspår mot det verkliga behovet av arbetskraft och kompetens lokalt och regionalt. Kommunens arbetsmarknadsenhet och arbetsförmedlingen planerar för att tidigarelägga processerna för

57 Sidan 57 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 8 (10) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare den nyanlände genom att skapa gemensamma strukturer och rutiner över myndighetsgränserna. En framgångsfaktor för etablering på arbetsmarknaden är att den nyanlände snabbt får möjlighet att komma in på svensk arbetsmarknad för att erhålla eller bekräfta sin arbetslivskompetens, förbättra språket och få referenser. Just nu pågår en dialog mellan äldreförvaltning och Centrum Vux för att inom ramen för Kravmärkt Yrkesroll kunna utöka arbetet med språkstödjare ute i verksamheterna för att kunna introducera och utbilda personer på deras hemspråk. Språkstödjarna kan ge både arbetslivskompetens och språkträning. Liknande modeller skulle kunna prövas inom flera områden i samverkan förvaltningar emellan. 4. Utveckling av mottagandet av nyanlända elever i Haninges skolor Den absolut viktigaste arenan för de nyanlända är skolan från första mottagandet till möjligheterna att erbjuda både extra svenska och modersmål till alla barn som behöver det. Studiehandledning behövs för att möjliggöra en bra integrering i vanlig klass. Det behövs vuxna som möter och kan bistå i arbetet med nyanlända barn och ungdomar, främst i arbetet kring identitetsstärkande och social integration. Utbildningsförvaltningen svarar för introduktionen av alla nyanlända elever på respektive skola och för kommunikation med vårdnadshavare. Ett förslag är att utbildningsförvaltningen utser en kontaktperson som informerar flyktingsekreterare på socialförvaltningen i tidigt skede, så att snabb kontakt kan ske mellan tilltänkt skola och nyanländ familj. 5. Ökat deltagande i kultur och fritidsverksamheter för barn och unga Redan nu pågår en planering för att nyanlända barn och de asylsökande ensamkommande barnen ska utgöra en integrerad del i verksamheter som pågår. Många föreningar efterfrågar kontakt med nyanlända barn och ungdomar. Kultur- och fritidsförvaltningen åtar sig att arrangera en aktivitetsmässa i början av 2016 för att skapa möten mellan föreningar, andra externa organisationer, nyanlända och kommunens verksamheter.

58 Sidan 58 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 9 (10) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare I den gemensamma ungdomsledarutbildning som erbjuds i kommunens regi, föreslås en satsning på utbildning för unga vuxna som kan bli mentorer till nyanlända ungdomar. Möjlighet att söka statliga utvecklingssmedel för att arbeta med samhällsinformationsinsatser för ensamkommande bör undersökas. En fortsatt satsning på aktiviteter efter skoltid och vid lov kan ske efter den modell som testats under höstlovet. Möjlighet till fler dagkollo och sommarlovsaktiviteter för nyanlända barn och ungdomar bör undersökas. 6. Fysiska mötesplatser där nyanlända och etablerade kan träffas Utbildningsförvaltningen erbjuder alla vuxna nyanlända flyktingar samhällsorientering på modersmålet. Ett utvecklingsarbete i samverkan med Arbetsförmedlingen pågår för att öka antalet deltagare på kurserna och för att erbjuda fler kurser lokalt i Haninge. Nyanlända flyktingar har dock ofta svårt att etablera en lokal förankring och en ingång till kontakter med boende på orten. Många efterfrågar mer kunskap om hur samhället fungerar även ur ett vardagligt perspektiv. Av den anledningen behöver kontaktytor med det lokala samhället öka. Fler mötesplatser mellan nyanlända och etablerade svenskar behöver hittas även för de vuxna nyanlända. Ett förslag är att utveckla de befintliga träffpunkter och mötesplatser som finns i varje kommundel. Genom riktad information till målgruppen nyanlända och genom samarbete med studieförbund och organisationer och allmänhet skulle fler aktiviteter och ny verksamhet kunna möjliggöra fler möten. Äldreförvaltningens träffpunkt i Brandbergen och Jordbro Kulturoch föreningshus kan utgöra sådana mötesplatser. Kulturhuset i Handen kan inrymma aktiviteter för målgruppen. Flera andra träffpunkter finns som drivs av föreningslivet och som skulle kunna ingå i en riktad satsning. Sådana mötesplatser skulle självklart vara

59 Sidan 59 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 10 (10) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/90 Helena Dahlin Kassé, flyktingsamordnare öppna för alla invånare och inte vara begränsade till nyanlända flyktingar. 7. Fler formaliserade samverkansprocesser som berör målgruppen Samverkan mellan Arbetsförmedling, SFI och socialförvaltning finns formaliserad i en lokal överenskommelse. Här finns en styrgrupp som leder utvecklingsarbetet och en vardagssamverkan med regelbundna möten. En liknande samverkansprocess föreslås för målgruppen nyanlända barn och unga. Det samverkansnätverk som 2015 har arbetat med frågorna om nyanlända barn och ungdomar kan formaliseras och ges de uppdrag berörda förvaltningar ser behov av. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelsen För kännedom:

60 Sidan 60 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (3) Avdelning Datum Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/315 Marie Nyström, utvecklingsledare Svar på remiss Motion om stora behovet av fler familjehem Sammanfattning Socialnämnden har beretts tillfälle att lämna synpunkter på en motion från Alexandra Anstrell (Moderaterna) om behovet av fler familjehem. I Haninge såväl som i hela landet råder det brist på familjehem och kontaktfamiljer för att kunna möte de behov som finns. Moderaterna föreslår därför att ge socialförvaltningen i uppdrag att samarbeta med utbildningsförvaltningen för att genom utbildningsförvaltningens kanaler till föräldrar arbeta proaktivt med att rekrytera fler familjehem och kontaktfamiljer. Socialförvaltningen anser att förslaget är bra och viktigt men ett sådant samarbete med utbildningsförvaltningen är redan inlett. En strategi för hur man ska nå blivande kontaktfamiljer och familjehem har utarbetats och socialförvaltningen har tagit fram en kommunikationsplan över de kanaler inom utbildningsförvaltningen som socialförvaltningen kan använda sig av för att nå ut på bästa sätt. En strategi för samverkan med andra aktörer så som olika arbetsgrupper, kultur- och fritid, församlingar etc. håller också på att tas fram för att nå blivande kontaktfamiljer och familjehem. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Svar på remiss Motion om stora behovet av fler familjehem - Motion om stora behovet av fler familjehem, inkommen från Alexandra Anstrell, Moderaterna i Haninge Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens svar. 2. Socialnämnden lämnar svaret till kommunfullmäktige. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Siw Lideståhl Timonen Porshage Maria POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se

61 Sidan 61 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (3) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/315 Marie Nyström, utvecklingsledare förvaltningschef avdelningschef

62 Sidan 62 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (3) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/315 Marie Nyström, utvecklingsledare Bakgrund Alexandra Anstrell (Moderaterna i Haninge) har lämnat en motion om att ge socialförvaltningen i uppdrag att samarbeta med utbildningsförvaltningen för att genom utbildningsförvaltningens kanaler till föräldrar arbeta proaktivt med att rekrytera fler familjehem och kontaktfamiljer. Detta genom exempelvis informationsspridning på föräldramöten och i samarbete med föräldraföreningar. Bakgrunden till förslaget är den brist på familjehem och kontaktfamiljer som råder såväl i Haninge som i hela landet. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom socialförvaltningens utvecklingsteam i samråd med avdelningen Barn och unga. Förvaltningens synpunkter I Haninge såväl som i hela landet råder det brist på kontaktfamiljer och familjehem för att kunna möta de behov som finns. Mot bakgrund av detta har socialförvaltningen utarbetat en strategi för hur man ska nå blivande kontaktfamiljer och familjehem i Haninge. En kommunikationsplan har tagits fram över de kanaler inom utbildningsförvaltningen som socialförvaltningen kan använda sig av för att nå ut på bästa sätt. Skolorna i Haninge är här en viktig kanal, likaså föräldraföreningar. Socialförvaltningen håller även på att ta fram en strategi för samverkan med andra aktörer så som olika arbetsgrupper, kultur- och fritid, församlingar etc. för att nå blivande kontaktfamiljer och familjehem. Socialförvaltningen anser att moderaternas förslag är bra och viktigt men att ett samarbete med utbildningsförvaltningen och andra aktörer kring frågan om rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer redan är igång. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunfullmäktige

63 Sidan 63 av 120

64 Sidan 64 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (4) Avdelning Datum Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/109 Sofia Nordgren, utredare Svar på remiss - Motion om att informera bättre om hjälp till utsatta (M) Sammanfattning Alexandra Anstrell (Moderaterna) har inkommit med motionen Motion om att informera bättre om hjälp till utsatta. I motionen lyfts att kommunens hemsida ger bra information om var man kan få hjälp och stöd om man utsätts för våld eller förtyck. Samtidigt är det kanske inte alla som navigerar sig runt på denna hemsida när ett akut behov av hjälp uppstår. Förvaltningen anser i likhet med motionären att kommunens hemsida ger bra information om var man kan få hjälp och stöd om man utsätts för våld eller förtryck. Förvaltningen ställer sig positiv till att kommunens Facebook-sida används till att tipsa om den information som redan finns, till exempel om sidan Trygga Haninge. För att nå ut på ytterligare sätt har organisationerna Haninge kvinnojour och Origo som uppdrag från förvaltningen att sprida information. Detta framgår av förvaltningens avtal med dessa organisationer. Förvaltningen ser mot bakgrund av detta inte behovet av att i nuläget arbeta fram en strategisk plan för spridning av viktig information till utsatta, utan hänvisar till de kanaler som redan används idag. Förvaltningen anser därmed motionen besvarad. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Svar på remiss - Motion om att informera bättre om hjälp till utsatta (M) - Motion - Motion om att informera bättre om hjälp till utsatta (M) Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens svar. 2. Socialnämnden lämnar svaret till kommunfullmäktige. Siw Lideståhl Chronqvist förvaltningschef avdelningschef Anders POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se

65 Sidan 65 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (4) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/109 Sofia Nordgren, utredare Bakgrund Alexandra Anstrell (Moderaterna) har inkommit med motionen Motion om att informera bättre om hjälp till utsatta. I motionen lyfts att kommunens hemsida ger bra information om var man kan få hjälp och stöd om man utsätts för våld eller förtyck. Samtidigt är det kanske inte alla som navigerar sig runt på denna hemsida när ett akut behov av hjälp uppstår. Motionären menar att det är kommunens skyldighet att informera om var man kan få hjälp, samt att det saknas information om resurscentrumet Origo och var man ska vända sig när man tror sig se tecken på att någon är rekryterad av IS. I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta: 1. Att uppdra till socialnämnden att tillsammans med informationsavdelningen arbeta fram en strategisk plan för spridning av viktig information till utsatta via flera olika kanaler. Kommunfullmäktige har begärt att socialnämnden yttrar sig över motionen. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom utvecklingsteamet i samråd med informationsavdelningen och avdelning Vuxen. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser i likhet med motionären att kommunens hemsida ger bra information om var man kan få hjälp och stöd om man utsätts för våld eller förtryck. I Socialstyrelsens senaste öppna jämförelse av kommunernas stöd till brottsoffer sticker Haninges hemsida ut i positiv bemärkelse. Informationen kring våldsutsatthet finns tillgänglig i lättläst format, som talat format samt på olika språk. I riket är det enbart omkring 30 procent av kommunerna som har ett lika gott resultat som Haninge. På kommunens hemsida finns utöver socialförvaltningens information även sidan Trygga Haninge. Denna sida nås genom direktadress eller genom att gå in på fliken Trygg och säker. På Trygga Haninge finns bland annat information om stöd vid frågor som rör våldsbejakande extremism,

66 Sidan 66 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (4) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/109 Sofia Nordgren, utredare exempelvis var man kan vända sig om man är orolig för att någon är rekryterad av IS. Under oktober 2015 lanserades Haninges nya hemsida som innebär en del förändringar. Det finns information om resurscentrumet Origo på den nya hemsidan, men förvaltningen har uppmärksammat att denna information bör kunna lyftas fram på ett tydligare sätt. Förvaltningen planerar att se över hemsidans struktur och därmed åtgärda detta. I motionen beskrivs även att de som utsätts för våld inte alltid vänder sig till kommunens hemsida och att information därmed bör spridas i andra kanaler, så som i sociala medier. Kommunen använder sig av sociala medier i form av ett Facebook-konto. Förvaltningen ställer sig positiv till att kommunens Facebook-sida används till att tipsa om den information som redan finns, till exempel om sidan Trygga Haninge. För att nå ut på ytterligare sätt har organisationerna Haninge kvinnojour och Origo som uppdrag från förvaltningen att sprida information. Detta framgår av förvaltningens avtal med dessa organisationer. Båda organisationerna använder sig av Facebook och når därmed ut genom sociala medier. I motionen lyfts att det är kommunens skyldighet att informera om var man kan få hjälp om man är utsatt för våld. Kommunen fullgör denna skyldighet genom att ha en hemsida som ger tydlig information och som finns tillgänglig på flera språk. Motionären menar samtidigt att våldsutsatta inte alltid vänder sig till kommunens hemsida, utan att information även bör spridas genom bland annat sociala medier. Kommunen använder sig i dagsläget enbart av en kanal, Facebook, och denna kan användas för att ytterligare sprida information från hemsidan. Utöver detta så sprider resurscentrumet Origo samt Haninge kvinnojour information via sociala medier. Förvaltningen ser mot bakgrund av detta inte behovet av att i nuläget arbeta fram en strategisk plan för spridning av viktig information till utsatta, utan hänvisar till de kanaler som redan används idag. Den information på hemsidan som rör Origo behöver dock lyftas fram ytterligare, vilket kommer att åtgärdas. Förvaltningen anser därmed motionen besvarad.

67 Sidan 67 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 4 (4) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/109 Sofia Nordgren, utredare Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunfullmäktige För kännedom:

68 Sidan 68 av 120

69 Sidan 69 av 120

70 Sidan 70 av 120

71 Sidan 71 av 120

72 Sidan 72 av 120

73 Sidan 73 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (7) Avdelning Datum Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/130 Sofia Nordgren, utredare Svar på remiss - Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn (RS) Sammanfattning Mattias Bernhardsson (Rättvisepartiet socialisterna) har inkommit med motionen Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn. I motionen belyses problematiken kring våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, samt vilka former av stöd och skydd de som utsätts kan tänkas ha ett behov av. Motionären yrkar att kommunfullmäktige ska besluta kring 19 att-satser som berör åtgärder för att motverka dessa former av våld. Förvaltningen bedömer att 13 av dessa att-satser berör socialnämndens an-svarsområden och har därmed besvarat dessa. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Svar på remiss - Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn (RS) - Motion - Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn (RS) Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens svar. 2. Socialnämnden lämnar svaret till kommunfullmäktige. Siw Lideståhl Chronqvist förvaltningschef avdelningschef Anders POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se

74 Sidan 74 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (7) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/130 Sofia Nordgren, utredare Bakgrund Rättvisepartiet socialisterna har inkommit med motionen Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn. I motionen belyses problematiken kring våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, samt vilka former av stöd och skydd de som utsätts kan tänkas ha ett behov av. Motionären yrkar att kommunfullmäktige ska besluta kring 19 attsatser som berör åtgärder för att motverka dessa former av våld. Kommunfullmäktige har begärt att socialnämnden yttrar sig över motionen. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom utvecklingsteamet i samråd med avdelningen Vuxen. Förvaltningens synpunkter Socialförvaltningen har tagit del av motionen och bedömer att 13 att-satser berör socialnämndens ansvarsområden. Förvaltningens synpunkter på dessa att-satser följer nedan: 1. Att anta som kommunens mål att garantera skyddat boende åt alla som söker. Ingen ska nekas på grund av platsbrist. Skyddat boende är en biståndsbeslutad insats som ges till dem som har behov av detta. Förvaltningen nekar inte plats till någon på grund av platsbrist. Haninge kvinnojour används i den mån det är möjligt, men ofta finns ett sådant skyddsbehov att den våldsutsatte behöver ett boende utanför kommunen. Ett skyddat boende är en nödåtgärd som innebär en stor omställning för den som flyttar dit, exempelvis för de barn som inte alltid kan gå kvar i sin skola i hemkommunen. I de fall där det bedöms vara säkert försöker förvaltningen istället se över andra alternativ till boende. 2. Att möjliggöra en utökning av antalet platser i skyddat boende med åtta platser genom att fullt ut finansiera placeringar via både kommunen och Haninge kvinnojour.

75 Sidan 75 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (7) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/130 Sofia Nordgren, utredare Haninge kvinnojour är en ideell förening som bland annat erbjuder platser i skyddat boende. Kvinnojouren kan erbjuda dessa platser till alla kommuner, inte bara till Haninge. Förvaltningen köper platser av kvinnojouren när det finns ett behov, men kan inte styra över hur många platser som kvinnojouren väljer att erbjuda. 4. Att anta som kommunens ansvar att även anslå medel till den verksamhet av Haninge kvinnojour som ej är knuten till sängplatser, för att minska jourens beroende av samt arbetstid med att söka ideell och privat finansiering. Haninge kvinnojour erhåller föreningsbidrag från kommunen. I detta ingår ett basbidrag som ej är knutet till sängplatser. Önskar kvinnojouren genomföra något projekt utöver basbidraget så finns möjligheten att söka ett särskilt aktivitetsbidrag. Kommunen kan inte finansiera ideella föreningar på annat sätt än genom föreningsbidrag. 5. Att finansiera Manscentrums önskan att utöka antalet tjänster med en heltidstjänst. Manscentrum är en förening som tar emot föreningsbidrag av kommunen. Samarbetet med en förening som Manscentrum bygger på medborgarnas behov av insatser. Förvaltningen finansierar i dagsläget 50 procent av en tjänst hos Manscentrum för uppdraget som manslots. En dialog förs med föreningen om förvaltningens behov av framtida insatser. 6. Att kommunens anslag till Haninge kvinnojour och manscentrum beslutas om för treårsperioder. Haninge kvinnojour och Manscentrum tar emot föreningsbidrag från kommunen. Detta är reglerat i avtal som löper för hela mandatperioden. 7. Att säkerställa att Haninge kvinnojour och Manscentrum har möjlighet att besöka Haninges skolor. I förvaltningens avtal med dessa två organisationer framgår att de bland annat har som uppdrag att arbeta förebyggande. Hur detta

76 Sidan 76 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 4 (7) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/130 Sofia Nordgren, utredare förebyggande arbete ska se ut är upp till organisationerna att besluta om. Vad gäller att besöka skolor är detta något som rektor beslutar om och som inte kan regleras i avtal. 8. Att garantera att alla brottsoffer för våld och förtryck i hemmet I Haninge aktivt erbjuds en stödperson eller ett målsägandebiträde som kan stödja den utsatte med kontakt mellan olika myndighetsorgan och instanser. Alla brottsoffer som efterfrågar stöd kan få detta via socialtjänsten, stödcentrum för unga brottsoffer, Haninge kvinnojour, Manscentrum och Brottsofferjouren. Förvaltningen och dessa organisationer bistår med stöd i bland annat kontakten mellan olika myndigheter. Målsägandebiträde förordnas av tingsrätten och är därmed inte fråga för kommunen. 10. Att starta ett projekt för att erbjuda långvarigt hemmavarande föräldrar möjlighet att skaffa yrkeskompetens/eller arbete med kollektivavtal inom kommunen, även utifrån ickeutbildningsgrundad kompetens. Personer som saknar arbete ska i första hand vända sig till Arbetsförmedlingen, där man på olika sätt kan få stöd och hjälp att komma in på arbetsmarknaden. På förvaltningens arbetsmarknadsenhet finns också ett flertal insatser som vänder sig till personer som har varit utan arbete under en längre tid. Förvaltningen bistår bland annat med arbetsträning, individuell coachning, kurser och kartläggning av kunskaper. Det krävs dock att individen aktivt söker sig till arbetsförmedlingen eller socialtjänsten för att kunna få ta del av dessa insatser. Ett första steg i att bryta hemmaisolering är därmed att kunna lotsa de personer som saknar arbete men som inte är arbetssökande till rätt instans. Förvaltningens två familjecentraler i Jordbro och Brandbergen arbetar med att bryta hemmaisolering hos föräldrar, bland annat genom att erbjuda språkträning i samband med den öppna förskolan. Kuratorerna på familjecentralerna kan utöver stödjande samtal även vara behjälpliga i kontakten med andra myndigheter och med regler kring asylprocessen, försörjningsstöd, föräldrapenning, med mera. På familjecentralerna kan hemmavarande föräldrar också få stöd kring hur man kommer i

77 Sidan 77 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 5 (7) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/130 Sofia Nordgren, utredare kontakt med arbetsförmedling, studie- och yrkesvägledare och med kommunens försörjningsstöd. En familj kan inte heller beviljas försörjningsstöd om inte båda föräldrarna söker arbete eller på annat sätt bidrar till hushållets försörjning. Detta leder till att fler kvinnor nås av arbetsförmedlingens och kommunens insatser, vilket bryter könsnormer och minskar inkomstklyftorna i familjen. 13. Att genomföra en kompetenssatsning för alla lärare och elevvårdande personal i för-, grund- och gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI samt för berörda inom Socialförvaltningen i kunskaper om genusanalys, könsmaktsordning, förtryck i hederns namn, mäns våld mot kvinnor och normaliseringsprocessen. I kommunen finns en framtagen handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck som gäller från och med Handlingsplanen är gemensam för socialförvaltningen, kultur-och fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen och syftar till att på ett samordnat vis kunna möta personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Implementering av handlingsplanen är ett åtagande och en aktivitet i en gemensam överenskommelse mellan förvaltningarna inför Socialförvaltningen genomför också utbildningar inom ämnet hedersrelaterat våld och förtryck med hjälp av resurscentrumet Origo. 14. Att kartlägga om socialtjänstens hotbildsbedömningar för utsatta för förtryck i hederns namn utförs i tid, är noggranna samt kompetensenliga. Förvaltningen har under året genomfört en kartläggning av den interna kompetensen kring hedersrelaterat våld och förtryck. Denna kartläggning lyfte bland annat att problemet med att personal saknar kompetens i att använda riskbedömningsinstrumentet PATRIARK som är särskilt framtaget för att fånga hedersproblematik. Förvaltningen tog därefter tillsammans med utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen fram den gemensamma handlingsplanen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Av denna handlingsplan framgår att personal ska vända sig till resurscentrumet Origo som har särskilt kompetens kring att

78 Sidan 78 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 6 (7) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/130 Sofia Nordgren, utredare genomföra riskbedömningar med hjälp av PATRIARK. Förvaltningen anser därmed att en kartläggning av riskbedömningar inom hedersrelaterat våld och förtryck har genomförts under Frågan kan dock lyftas på nytt i samband med att handlingsplanen revideras, vilket ska ske vartannat år. 16. Att söka samarbete med andra kommuner och det nationella kompetensteamet i syfte att möjliggöra stödboenden på hemliga distansorter med särskild inriktning på utsatta som har flytt förtryck i hederns namn. Förvaltningen är sedan 2011 en medfinansiär till Origo, som är ett är ett resurscentrum som har fokus på ungdomar som lever i en hederskontext. Resurscentrumet är ett samarbete mellan kommunerna i Stockholms län, Polismyndigheten i Stockholms Län och Stockholms läns landsting. Origo blir därmed länken mellan hela Stockholms län och det nationella kompetensteamet. Origo har god kunskap om vilka boenden som är särskilt anpassade för att ta emot personer som har utsatts för våld och förtryck i hederns namn. I de fall där förvaltningen har varit i behov av ett sådant boende har därmed Origo varit behjälpliga i att förmedla denna kontakt. 18. Att tillsätta ett jämställdhetsråd (likt MR-beredningen) som utöver politiskt förtroendevalda även inkluderar i ämnet sakkunniga från förvaltningar och frivilligorganisationer med syfte att arbeta med ovanstående beslutspunkter samt med alla frågor som rör förtryck i hederns namn och mäns våld mot kvinnor. Detta är inte ett beslut som fattas av socialnämnden, men förvaltningen ställer sig positiv till att bistå med kompetens i det fall att ett sådant råd inrättas. 19. Att tillsätta en tjänst för att samordna kommunens insatser och arbete mot förtryck i hederns namn och mot mäns våld mot kvinnor samt för att leda arbetet med jämställdhetsrådet. Detta är inte ett beslut som fattas av socialnämnden. Arbetet med att samordna kommunens insatser ryms dock till viss del inom socialförvaltningens styrgrupp mot våld i nära relationer.

79 Sidan 79 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 7 (7) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/130 Sofia Nordgren, utredare Förvaltningen deltar också i ett externt nätverk som omfattar Mansoch kvinnolotsar, polisen, hälso- och sjukvården, försäkringskassan och ett flertal frivilligorganisationer. Utöver detta finns på kommunstyrelseförvaltningen en samordnare för brottsförebyggande arbete. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunfullmäktige För kännedom:

80 Sidan 80 av 120

81 Sidan 81 av 120

82 Sidan 82 av 120

83 Sidan 83 av 120

84 Sidan 84 av november 2015 Dnr SN 2015/319 Utvecklingsteamet Sofia Nordgren Uppföljning av UngBo Sammanfattning Utvecklingsteamet vid socialförvaltningen har fått i uppdrag att följa upp verksamheten UngBo, ett ungdomsboende med huvudsyfte att ge ungdomar stöd i att klara ett självständigt liv som unga vuxna. Uppföljningen synliggör att en stor andel ungdomar visar en hög grad av självständighet från socialtjänsten efter utflytt från UngBo. Verksamheten är troligen värdefull för många ungdomar och bidrar till ökad självständighet. Samtidigt är det många ungdomar som avbryter insatsen i förtid på grund av misskötsel. UngBo och beställaren behöver därför gemensamt verka för att färre ungdomar ska avbryta insatsen och en viktig del i detta är att tidigt identifiera de ungdomar som har högre risk för misskötsel. Man bör också tillsammans reflektera kring hur man kan skapa en beredskap för och kunna hantera att en ungdom genomgår en svacka och inte följer de uppsatta reglerna. Underlag för beslut - Uppföljning av UngBo Förslag till beslut 1. Socialnämnden tar del av informationen. Siw Lideståhl förvaltningschef Åsa Dahlin avdelningschef 1

85 Sidan 85 av november 2015 Dnr SN 2015/319 Utvecklingsteamet Sofia Nordgren Socialnämnden Uppföljning av UngBo Uppdraget Utvecklingsteamet vid socialförvaltningen har fått i uppdrag av förvaltningens ledningsgrupp att göra en uppföljning av verksamheten UngBo. Uppföljningen ska beskriva insatsen och försöka besvara frågan om verksamheten uppfyller sina mål. Tillvägagångssätt Uppföljningen har skett genom genomgång och sammanställning av uppgifter från verksamhetssystemet Procapita. De uppgifter som har hämtats in rör anteckningar och annan dokumentation i personakter för ungdomar som har varit boende på UngBo under perioden 20l till Samtliga ungdomar som inlett och avslutat sitt boende på UngBo under undersökningsperioden har inkluderats i undersökningen. Intervjuer har även skett med utföraren genom enhetschef och samordnare för verksamheten samt med beställaren genom enhetschefer för enheterna Utredning/uppföljning ungdom, Missbruk samt Uppföljning HVB. Utifrån den dokumentation som finns tillgänglig i Procapita är det inte alltid möjligt att utläsa om ungdomarnas individuella mål med insatsen har uppnåtts. Fokus ligger därmed istället på de övergripande målen för UngBos verksamhet. Ett metodproblem är att det för vissa ungdomar har förflutit en relativt kort tid mellan utflytt från UngBo och tidpunkt för denna uppföljning, vilket gör det svårt att svara på om ungdomen kan anses klara sig utan stöd från socialtjänsten. Dock rör sig detta om enbart ett fåtal ungdomar och det bör därmed inte påverka resultaten i någon större utsträckning. Övergripande beskrivning av verksamheten Bakgrund Under 2010 noterades att kommunen hade stora kostnader gällande boenden för socialförvaltningens olika klientgrupper. För att bättre ta tillvara förvaltningens resurser startades verksamheten UngBo i maj Från början hade boendet totalt sex platser, men under 2013 utökades verksamheten. I dagsläget har UngBo 14 platser uppdelade på flera olika lägenheter i kommunen. Någon större uppföljning av UngBos verksamhet har tidigare inte genomförts. Insatsens syfte och innehåll UngBo är ett ungdomsboende med huvudsyfte att ge ungdomar stöd i att klara ett självständigt liv som unga vuxna. Målgruppen är ungdomar i åldern år med psykosocial problematik som av olika anledningar inte kan bo kvar hemma med sin familj. Målsättningen med UngBo är att ungdomarna ska bli självständiga och klara 1

86 Sidan 86 av 120 ett eget boende. För vissa ungdomar kan detta innebära att man börjar jobba eller studera och flyttar in i en egen lägenhet eller som inneboende. För de lite yngre ungdomarna kan målet istället vara att kunna flytta hem till sin familj igen. Anledningarna till att en ungdom inte kan bo kvar hemma och därmed erbjuds boende på UngBo kan variera. I vissa fall kan det bero på att ungdomen har en egen problematik och behöver extra stöd i att bli självständig. I många fall handlar det dock om att det finns en problembild i familjen med exempelvis missbruk hos en förälder eller att konflikter i hemmet skapar en otrygg miljö för ungdomen. Boende på UngBo kan även erbjudas för att undvika att ungdomen istället placeras på institution, eller erbjudas när en annan placering har avslutats men ungdomen ännu inte är redo att flytta hem. UngBo är också ett alternativ för de ungdomar som anses ha för hög ålder för att placeras i familjehem. Det är vanligt förekommande att ungdomarna på UngBo utöver den psykosociala problematiken även har någon form av neuropsykiatrisk diagnos, så som ADHD eller Aspergers syndrom. Dock har UngBo inte möjlighet att ta emot ungdomar med svåra psykiska besvär, då verksamheten inte har ett behandlande uppdrag. Svåra psykiska besvär kan också ha en negativ påverkan på de andra ungdomarna på boendet. För att bo på UngBo krävs att ungdomen inte har något aktivt pågående missbruk. I samband med inskrivning på UngBo kallas ungdomen till samtal på HANNAmottagningen. Samtalet innebär att man gör utredning om det föreligger något missbruk och vid behov fortsätter ungdomen att besöka HANNA-mottagningen kontinuerligt. Vid inskrivning går personalen på UngBo igenom de regler som gäller för boendet. Dessa regler rör bland annat uppförande, förbud mot att ha nattgäster och förbud mot alkohol och narkotika. Vid mindre förseelser kan ungdomen ges en prövotid, men upprepas misskötseln så avbryts insatsen. Faser och bemanning UngBo är ett boende enligt trappstegsmodellen och är uppdelat i fyra olika faser. Faserna är anpassade efter ungdomens ålder, behov och förmågor. Boendet i fas 1 består av en femrumslägenhet i etage med plats för fyra ungdomar. Boendet är bemannat dygnet runt och personalen har sovande jour. Målgruppen är ungdomar under 18 år som behöver mer stöttning och tillsyn. Gemensam middag serveras dagligen kl 18:00 och ungdomarna har tillsammans med personalen ansvar för att sköta matlagning och städning. Fas 2 består av en fyrarumslägenhet med plats för tre ungdomar över 18 år. Ungdomarna betalar hyra och har egen försörjning i form av lön, studiemedel eller försörjningsstöd. Lägenheten ligger i nära anslutning till fas 1 och personalen gör flera besök i lägenheten, både spontana och inbokade. Varje vardagsmorgon besöker personalen boendet och kan vid överenskommelse hjälpa till med väckning. En dag i veckan ska ungdomarna i fas 2 laga och äta mat tillsammans med de boende i fas 1. Boendet i fas 3 består av två lägenheter med plats för två ungdomar i varje lägenhet. Målgruppen för fas 3 ska vara över 18 år och klara av ett relativt självständigt boende. Personal har nycklar till alla lägenheter och rumsdörrar. Personalen ringer alltid på dörren och inväntar att bli insläppta, men har möjlighet att gå in med nyckel om ingen öppnar. 2 (9)

87 Sidan 87 av 120 Fas 4 består av tre lägenheter med plats för en ungdom i varje lägenhet. I Fas 4 bor ungdomar över 18 år som klarar ett mer självständigt boende men av olika anledningar behöver visst stöd och tillsyn. Fas 4 tar även emot ungdomar som av någon anledning inte klarar att dela lägenhet. Ungdomarna i fas 2-4 har alltid möjlighet att besöka fas 1 eller kontakta personalen dygnet runt. Varje ungdom har två kontaktpersoner och minst ett strukturerat kontaktpersonssamtal ska hållas varje vecka. UngBo arbetar utifrån ungdomens individuella genomförandeplan. Finns behovet kan personalen följa med ungdomen i dennes kontakter med exempelvis skola, landsting och övrig socialtjänst. Personalen har också kontinuerlig kontakt med ungdomens vårdnadshavare. Ekonomi Beställaren betalar för platserna på UngBo per dygn utifrån en fastställd prislista. Placeringskostnaden ser olika ut beroende på i vilken fas ungdomen bor. Prislista UngBo 2015 Ungbo FAS 1 ungdomar år Ungbo FAS 2-3 vuxna över 18 år Ungbo FAS 4 vuxna över 18 år kr/dygn 720 kr/dygn 275 kr/dygn För ungdomarna i fas 1 ingår hyra för lägenheten i placeringskostnaden och betalas därmed av beställaren. Ungdomar i fas 2-4 betalar själv sin hyra som i dagsläget ligger på ca kronor beroende på lägenhet. Ungdomarna i dessa faser har antingen försörjningsstöd eller egen inkomst i form av exempelvis lön eller studiemedel. Ungdomarna i fas 1 har i regel studiemedel. UngBo betalar ut fickpeng till dessa ungdomar under sommaren då de inte har studiemedel samt bekostar busskort och gemensamma aktiviter. Synpunkter från beställare Intervjuer har skett med beställarsidan genom chefer för enheterna Utredning/uppföljning ungdom, Missbruk och Uppföljning HVB. Enheten Utredning/uppföljning ungdom använder sig främst av boende på UngBo för ungdomar som har olika relationsproblem, exempelvis föräldrar med missbruksproblem. Det finns externa alternativ till UngBo med liknande verksamhet och målgrupp, men dessa används bara i undantagsfall, exempelvis när man behöver ett boende omgående. Enheten Missbruk inom avdelning Vuxen upplever att målgruppen på UngBo har förändrats något över tid och nu har större fokus på ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser. Enheten använder sig därför av UngBo i en ganska liten utsträckning. Enhetschef upplever dock inte detta som något problem, då det finns andra mer lämpliga alternativ, så som Västerhaninge stödboende eller träningslägenheter. En stor fördel med UngBo som lyfts fram är att boendet ligger i Haninge. Ungdomarna kan då gå kvar i skolan och behålla sina vänner och familj nära, vilket skapar en trygghet. Detta underlättar också för samordningen med eventuella andra insatser, så som HANNA-mottagningen eller Stigen. Överlag är enheterna nöjda med UngBo och värnar om verksamheten. Dock upplever man från beställarsidan att det finns en uppfattning bland socialsekreterarna att UngBo inte har resurser att ta emot ungdomar som har mer djupgående problematik. Det finns en otydlighet kring vilken kompetens som finns på UngBo och om det finns tillräckliga resurser för att stötta 3 (9)

88 Sidan 88 av 120 ungdomar som genomgår svackor. Det efterfrågas också resurser för att UngBo ska kunna stödja ungdomarna mer praktiskt, så som att personal har möjlighet att följa med ungdomen till exempelvis psykiatrin. Mot bakgrund av den uppfattning som råder kring UngBos möjligheter att ta emot ungdomar med något svårare problematik väljer beställaren därmed ofta andra boendeformer för dessa ungdomar. En del av uppdraget i denna uppföljning var att se över om de ungdomar som anses flyttklara från UngBo tvingas bo kvar längre på grund av brist på lägenheter i kommunen. Varken beställare eller utförare upplever detta som något större problem, även om det har förekommit vid enstaka tillfällen. Resultat En sökning i verksamhetssystemet Procapita visar att 38 ungdomar har bott på UngBo under undersökningsperioden. Detta inkluderar inte de insatser som fortfarande pågår. Resultaten har sammanställts utifrån uppgifter som finns tillgängliga i verksamhetssystemet Procapita. Dessa uppgifter inkluderar beslut, vård- och genomförandeplaner samt aktanteckningar. Ålder och kön Tabell 1. Åldersfördelning vid inflytt 40% 37% 35% 30% 25% 20% 21% 18% 15% 13% 10% 8% 5% 0% 16 år 17 år 18 år 19 år 20 år 21 år 3% Den största åldersgruppen bland de som flyttar in på UngBo är 18-åringar, vilket framgår av tabell 1. Totalt är det 34 procent av ungdomarna som inte är myndiga när de flyttar in, vilket innebär att de ska bo i fas 1. Fördelningen mellan flickor och pojkar på UngBo är relativt jämn, 58 procent av de inskrivna ungdomarna är flickor och 42 procent är pojkar. Generellt sett är pojkarna något äldre när de flyttar in, endast ett fåtal, 19 procent, är myndiga vid inflytt. Detta kan jämföras med åldersfördelningen mellan flickorna, där 45 procent av flickorna ännu inte har fyllt 18 år när de flyttar in på UngBo. 4 (9)

89 Sidan 89 av 120 Längd på insats Hur länge en ungdom förväntas bo på UngBo är beroende på ungdomens behov och anledning till placering. Vissa kan ha behov av en kortare vistelse under tiden då hemförhållandena stabiliseras, medan andra ungdomar har längre behov av träning för att självständigt klara vuxenlivet. Insatsen UngBo beviljas för sex månader åt gången och förnyas därefter vid behov. I genomsnitt har ungdomarna i undersökningen bott på UngBo i 207 dagar, det vill säga i omkring sju månader. Ett fåtal har avbrutit insatsen efter omkring en månad, medan sju ungdomar har bott på UngBo i över ett år. Avslutsorsak Orsakerna till att en ungdom flyttar från UngBo varierar och kan bero på en mängd omständigheter. Målet med UngBo är dock alltid att ungdomen ska bli mer självständig samt klara av ett eget boende och därmed inte längre ha behov av boende ordnat av socialtjänsten. Tabell 2. Orsaker till att insatsen UngBo har avslutats. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 16% Planerad flytt till eget boende 23% Planerad flytt till familj/släkt 45% Avbrott, misskötsel 16% Avbrott, annan orsak Av tabell 2 framgår att 16 procent av ungdomarna har genomfört en planerad utflytt till eget boende i form av egen lägenhet, som inneboende eller tillsammans med en partner. Dock är det inte enbart en flytt till ett eget boende som kan visa på att ungdomen har uppnått målet med UngBo och blivit självständig. En del ungdomar är placerade på UngBo på grund av att deras hemsituation är problematisk och flera är under 18 år. Dessa ungdomar är för unga för att flytta till en egen lägenhet och tanken med placeringen kan i många fall vara att ungdomen ska flytta tillbaka hem efter en tid på UngBo. Andelen ungdomar som har flyttat tillbaka hem till sin vårdnadshavare eller till en annan nära släkting uppgår till 23 procent. Totalt sett innebär detta att 39 procent av ungdomarna har genomfört en planerad flytt till en annan bostad då de längre inte anses ha behov av boende på UngBo eller annan boendeform ordnad av socialtjänsten. Tabell 2 visar också att 45 procent av ungdomarna har avbrutit insatsen i förtid på grund av misskötsel. Misskötseln handlar främst om att ungdomen inte har följt 5 (9)

90 Sidan 90 av 120 UngBos regler kring exempelvis tider och uppförande eller att ungdomen har brukat narkotika eller alkohol. Dessa ungdomar har därför varit tvungna att flytta eller har flyttat på egen begäran. Den andel insatser som har avbrutits på grund av andra orsaker än misskötsel uppgår till 16 procent. Här avses orsaker som inte har kunnat påverkas av vare sig ungdomen eller UngBo, exempelvis att ungdomen har haft ett behov av skyddat boende. Bland de ungdomar som har studerats är det något vanligare bland pojkarna att insatsen avbryts. Av pojkarna är det 63 procent som avbryter insatsen på grund av misskötsel, jämfört med 32 procent av flickorna. Detta bör dock tolkas med viss försiktighet då det rör sig om en relativt liten grupp ungdomar. Fortsatt kontakt med socialtjänsten Det övergripande målet med UngBos verksamhet är att ungdomarna ska bli självständiga. Ett mått på om självständigheten har ökat kan vara om ungdomen har haft fortsatt kontakt med socialtjänsten. Eftersom mer än hälften (61 procent) av de boende har haft andra pågående insatser under tiden som de har bott på Ungbo är det dock svårt att svara på vilken eller vilka insatser som har givit effekt. Troligen kan flera stödinsatser gemensamt ge ungdomen verktyg för att kunna utveckla sin självständighet. Tabell 3. Andel andra insatser efter avslut bland de som fullföljt insatsen UngBo. Totalt 15 personer. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 40% 30% 20% 20% 20% 20% 10% 0% Inga insatser Försörjningsstöd Kontaktperson Övriga insatser Tabell 3 visar de ungdomar som har genomfört en planerad utflytt till eget boende eller till familj/släkt. Bland dessa ungdomar är det 40 procent som inte har några andra insatser hos socialtjänsten efter utflytt från UngBo. Av tabellen framgår även att 20 procent av ungdomarna har ansökt om eller beviljats fortsatt försörjningsstöd, men i övrigt inte har några andra insatser. Ytterligare 20 procent har beviljats kontaktperson. För de flesta av dessa ungdomar innebär detta att de har behållit det försörjningsstöd eller den kontaktperson som beviljades dem redan innan eller under 6 (9)

91 Sidan 91 av 120 tiden på UngBo. Att bevilja insatser så som försörjningsstöd eller kontaktperson kan ses som ett tecken på att en ungdom inte ännu är helt självständig. Dessa insatser kan dock även ses som ett steg på vägen mot ökad självständighet och som ett verktyg för att ha möjlighet att kunna avsluta andra mer omfattande insatser. Genom att bevilja försörjningsstöd kan en ungdom som anses självständig ha möjlighet att tidigare flytta till eget boende. Tabellen visar också att 20 procent av ungdomarna har andra typer av insatser efter flytt från UngBo. Dessa insatser omfattar bland annat Stigen och Lyft1, som båda är insatser som kan pågå en längre tid och kan ha påbörjats redan innan ungdomen flyttade till UngBo. Ingen av de ungdomar som har fullföljt insatsen UngBo har senare haft någon annan form av boende eller boendestöd genom socialtjänsten. Tabell 4. Andel andra insatser efter avslut bland de som avbrutit insatsen UngBo. Totalt 23 personer. 87% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 9% 4% 0% Inga insatser Försörjningsstöd Kontaktperson Övriga insatser Tabell 4 visar de ungdomar som har avbrutit insatsen UngBo i förtid, antingen på grund av misskötsel eller på grund av andra orsaker. Av denna tabell framgår att andelen som har haft andra insatser efter avslut är betydligt större än bland de ungdomar som har genomfört en planerad utflytt från UngBo. Bland dessa insatser räknas bland annat Lyft1, Stigen och HANNA-mottagningen. Detta är i sig inte anmärkningsvärt, eftersom ett avbrott på grund av exempelvis missbruk bör leda till fortsatt utredning hos socialtjänsten. Lite över hälften, 57 procent, av de ungdomar som har avbrutit insatsen UngBo i förtid har därefter någon annan form av boende genom socialtjänsten, så som stödboende eller hem för vård och boende (HVB). Ungdomarnas upplevelse av UngBo I juni 2015 genomförde UngBo en egen brukarundersökning bland de ungdomar som vid tillfället var boende i de fyra faserna. Nio ungdomar besvarande undersökningen, som visar på att de boende är nöjda med UngBo gällande hur de blir bemötta, får stöd i vardagen och känner sig delaktiga. Samtliga ungdomar svarar positivt på frågan om de anser att UngBo gör att det går bättre för dem/att de mår bättre/att de har en bättre livssituation. Flera ungdomar har också lämnat kommentarer om att de har blivit bättre på att planera, har blivit självständigare och har fått lära sig mycket om hur man kommer in i vuxenlivet. Överlag tyder kommentarer och svar på frågor 7 (9)

92 Sidan 92 av 120 att majoriteten av de boende är mycket positiva till UngBo. Att fråga om brukarnas upplevelser är ett viktigt komplement till andra mätbara resultat i alla undersökningar, då även små mätbara resultat kan innebära stora skillnader för den enskilde personen. Diskussion och utvecklingsområden Målsättningen med verksamheten UngBo är att de inskrivna ungdomarna ska bli självständiga och klara ett eget boende. För att kunna besvara frågan om UngBo uppnår sina mål behöver man först diskutera kring vad som anses vara ett gott resultat. Ett mått på ökad självständighet kan vara om ungdomen flyttar till ett eget boende. Att istället flytta tillbaka till sin familj behöver dock inte innebära brist på självständighet, då en del är så pass unga att ett eget boende inte är lämpligt. Bland de ungdomar som genomför en planerad flytt till familj eller eget boende så finns det en hög grad av självständighet efter utflytt och nära hälften klarar ett liv helt utan stöd från socialtjänsten. En lika stor andel har behov av fortsatt stöd genom kontaktperson och/eller försörjningsstöd. Dessa insatser kan dock ses som ett steg på vägen mot ökad självständighet och möjliggör troligen att ungdomen kan flytta från UngBo i ett tidigare skede. Beställaren har också framfört att man månar om UngBo och anser att det är en bra tillgång. Sammantaget med den undersökning som genomförts bland ett fåtal boende och som visar på ett positivt resultat kan slutsatsen dras att verksamheten troligen är värdefull för många ungdomar och bidrar till ökad självständighet. Resultatet visar också att andelen ungdomar som avbryter insatsen i förtid på grund av misskötsel är relativt hög, 45 procent. Dessa visar inte heller på någon större självständighet från socialtjänsten efter utflytt. Anledningen till att insatsen avbryts och att de sedan återkommer till socialtjänsten skulle kunna bero på att UngBo inte lyckas med att avhålla dessa ungdomar från missbruk och misskötsel. Dock skulle det också kunna bero på att ungdomarna redan från början har en omfattande problematik där bland annat återfall i missbruk inte är ovanligt. UngBo har inget behandlande uppdrag och arbetar därmed inte aktivt med att få de boende drogfria. Det är därmed svårt att svara på om den höga andelen avbrutna insatser hör samman med UngBos verksamhet, eller om dessa ungdomar redan från början tillhör en målgrupp som är i behov av någon annan boendeform. UngBo kan fylla ett syfte för ungdomar som är i behov av boende i någon form när alternativet att bo med sin familj inte är möjligt. Varje avbruten insats och påtvingad flytt innebär dock en stor förändring för individen och troligen påverkas även övriga ungdomar i lägenheten negativt av en för stor omsättning bland de boende. UngBo och beställaren behöver därför gemensamt verka för att färre ungdomar ska avbryta insatsen på grund av misskötsel. En viktig del i detta är att beställaren tidigt behöver identifiera de ungdomar som har högre risk för misskötsel. Något tydligt mönster bland de ungdomar som avbryter insatsen har inte framträtt i det material som har inhämtats. Pojkarna har en tendens att oftare avbryta på grund av misskötsel, men detta bör tolkas med viss försiktighet då det rör sig om en relativt liten grupp ungdomar. De som avbryter på grund av misskötsel utmärker sig inte i övrigt beträffande ålder eller övriga insatser. Det är inte heller någon enhet som i större utsträckning har placerat de ungdomar som avbryter och det går inte att utläsa om avbrotten är mer frekventa i någon av UngBos olika boendefaser. På grund av detta är det inte möjligt att identifiera någon specifik målgrupp som passar mindre bra på 8 (9)

93 Sidan 93 av 120 UngBo. Beställaren behöver därför i varje enskilt fall göra en avvägning om UngBo är en lämplig boendeform, eller om det finns andra typer av boendeformer som skulle passa bättre för individen. Ett sätt att bedöma detta skulle kunna vara att ha en mer tät dialog med UngBo kring varje eventuell placering. Utöver detta bör beställaren och UngBo diskutera igenom hur verksamheten kan utformas för att kunna undvika att så pass många insatser måste avbrytas. Tillsammans bör man reflektera kring hur man ska kunna ha en beredskap för och kunna hantera att en ungdom genomgår en svacka och inte följer de uppsatta reglerna. Beställaren och UngBo har också båda ett ansvar för att det inte finns några otydligheter kring vilka resurser och möjligheter som finns på UngBo när det gäller ungdomar med mer djupgående problematik. 9 (9)

94 Sidan 94 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (9) Avdelning Datum Diarienummer Kansliet SN 2015/323 Marie Wallander, Utredare Översyn delegeringar av hälso- och sjukvårdsuppgifter inom ordinärt boende Sammanfattning Ärendet är framtaget av äldreförvaltningens utredare, på uppdrag av äldrenämnden, och socialförvaltningen har fått ta del av den som i ett led i den gemensamma utredningen hemtjänst under 65 år. Socialförvaltningen beviljar idag insatser enligt SoL i ordinärt boende, dock i en mindre utsträckning, och behöver ta ställning till frågan utifrån samma grunder som framkommer i översynen. Översynen gäller insatser som hälso-och sjukvårdspersonal inom Stockholms läns landsting (SLL) delegerar till personal inom kommunal hemtjänst och hos externa hemtjänstutförare. Socialnämnden föreslås besluta att den kommunala hemtjänsten och de avtalsbundna externa hemtjänstutförarna från och med ska begära ersättning för att utföra delegerade hälso-och sjukvårdsuppgifter på uppdrag från verksamheter som drivs av eller på uppdrag av SLL. Om SLL inte tillmötesgår önskemålet om ersättning föreslår förvaltningen att allt utförande av delegerade hälso-och sjukvårdsuppgifter på uppdrag av SLL och dess utförare upphör Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Översyn delegeringar av hälso- och sjukvårdsuppgifter inom ordinärt boende SN dnr 2015/323 - Äldreförvaltningens tjänsteskrivelse Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner översynen av delegeringar av hälsosjukvårdsuppgifter. 2. Socialnämnden godkänner att den kommunala hemtjänsten och de avtalsbundna externa hemtjänstutförarna begär ersättning för att utföra delegerade hälso-och sjukvårdsuppgifter på uppdrag från verksamheter som drivs av eller på uppdrag av SLL. 3. Beslutet i punkt 2 gäller från och med Äldreförvaltningen ges i uppdrag att inleda förhandlingar med SLL. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se

95 Sidan 95 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (9) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/323 Marie Wallander, Utredare Siw Lideståhl förvaltningschef

96 Sidan 96 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (9) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/323 Marie Wallander, Utredare Bakgrund Äldrenämnden beslutade att ge äldreförvaltningen i uppdrag att utreda kostnadsansvarsfördelning mellan kommunen och SLL. Frågan gäller de delegeringar som utfärdas från hälso-och sjukvårdspersonal inom SLL (och dess privata utförare) till personal inom hemtjänsten, såväl kommunal som extern. De externa utförarna utför uppdrag till personer med biståndsbeslut, med stöd av Lagen om valfrihetssystem. De benämns även LOVutförare. Översynen gäller insatser som hälso-och sjukvårdspersonal inom SLL delegerar till personal inom kommunal hemtjänst och hos externa hemtjänstutförare. Socialnämnden föreslås besluta att den kommunala hemtjänsten och de avtalsbundna externa hemtjänstutförarna från och med ska begära ersättning för att utföra delegerade hälsooch sjukvårdsuppgifter på uppdrag från verksamheter som drivs av eller på uppdrag av SLL. Om nämnden biträder förslaget kommer äldreförvaltningen omgående inleda förhandlingar med berörd part inom SLL. Om SLL inte tillmötesgår önskemålet om ersättning föreslår förvaltningen att allt utförande av delegerade hälso-och sjukvårdsuppgifter på uppdrag av SLL och dess utförare upphör Delegering av hälso-och sjukvårdsuppgifter inom ordinärt boende Rättsliga grunder De rättsliga grunderna för delegering av hälso-och sjukvårdsuppgifter återfinns i Hälso-och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen, och SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso-och sjukvård. Enligt 2 a hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) har varje vårdgivare inom såväl den offentliga som den enskilda hälso- och sjukvården att svara för att den egna vårdverksamheten bedrivs så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär bl.a. att vården skall vara säker och av god kvalitet samt tillgodose patienternas behov av trygghet i vården och behandlingen.

97 Sidan 97 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 4 (9) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/323 Marie Wallander, Utredare Patientsäkerhetslagens 5 kap anger begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder: 1 Andra än hälso- och sjukvårdspersonal får inte yrkesmässigt undersöka någon annans hälsotillstånd eller behandla någon annan för sjukdom eller därmed jämförligt tillstånd genom att vidta eller föreskriva någon av följande åtgärder i förebyggande, botande eller lindrande syfte: 1. behandla sådana smittsamma sjukdomar som enligt smittskyddslagen (2004:168) är anmälningspliktiga sjukdomar, 2. behandla cancer och andra elakartade svulster, diabetes, epilepsi eller sjukliga tillstånd i samband med havandeskap eller förlossning, 3. undersöka eller behandla någon annan under allmän bedövning eller under lokal bedövning genom injektion av bedövningsmedel eller under hypnos, 4. behandla någon annan med radiologiska metoder, 5. utan personlig undersökning av den som sökt honom eller henne, lämna skriftliga råd eller anvisningar för behandling, 6. undersöka eller behandla barn under åtta år, eller 7. prova ut kontaktlinser. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS) 1997:14 Vårdgivaren har att bestämma hur den egna verksamheten skall vara organiserad och att definiera vilka uppgifter varje verksamhet inom den egna organisationen skall ha. Den som bedriver hälsooch sjukvård eller tandvård vare sig det är fråga om staten, SLL, kommun eller enskild vårdgivare är skyldig att anpassa bemanningen av varje verksamhetsområde så att kraven på en vård av god kvalitet och säkerhet för patienterna kan upprätthållas. Detta är av central betydelse för all hälso- och sjukvård. Vårdgivaren måste se till att det finns personal med såväl formell som reell kompetens som kan fullgöra de uppgifter som ankommer på verksamheten.

98 Sidan 98 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 5 (9) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/323 Marie Wallander, Utredare Delegeringar av arbetsuppgifter kan ske oberoende av om den som delegerar och den som mottar arbetsuppgiften tillhör samma organisatoriska verksamhet eller ej. Förutsättningen för en sådan delegering är emellertid att mottagaren av uppgiften har sin arbetslednings tillåtelse att utföra arbetsuppgiften. Det innebär att den som avser att delegera över en verksamhetsellervårdgivargräns först måste samråda med mottagarens arbetsledning. Delegeringar av medicinska arbetsuppgifter får inte göras slentrianmässigt. Med hänsyn till kraven på vård av god kvalitet och hög säkerhet för patienterna ställer varje delegeringsbeslut mycket stora anspråk på gott omdöme, goda kunskaper och noggrannhet hos såväl den som delegerar som den som genom delegering mottar en medicinsk arbetsuppgift. Ytterst ansvarig för att delegeringar sker på ett korrekt sätt inom ett verksamhetsområde är verksamhetschefen eller motsvarande. Den som har det yttersta ansvaret för att delegeringar tillgodoser patientsäkerheten kan meddela restriktioner i fråga om delegeringar inom verksamhetsområdet. Även Socialstyrelsen kan i föreskrift meddela inskränkningar i fråga om möjligheterna att delegera olika arbetsuppgifter. Ett beslut om delegering är personligt. Ett delegeringsbeslut får endast avse en person som är namngiven och inte en viss yrkesgrupp, att den som genom ett delegeringsbeslut tilldelats viss arbetsuppgift i sin tur inte får delegera uppgiften till någon annan person. Omfattning Hösten 2014 genomfördes en uppföljning av volymen av delegeringar i Haninge inom kommunal hemtjänst och hos LOVutförare. Det framkom då att delegeringsuppgifter utfördes för cirka 460 kunder inom den kommunala hemtjänsten. När det gäller externa utförare gick förfrågan ut till 5 av de största utförarna. Dessa hade sammanslagt 49 kunder med delegerade insatser. För att få fram totalvolymen bland externa utförare har vi multiplicerat den siffran med 4, givet den kundvolym som dessa har. Det innebär cirka 200 kunder med delegerade uppgifter hos de externa utförarna.

99 Sidan 99 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 6 (9) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/323 Marie Wallander, Utredare Ansvarig avdelningschef vid äldreförvaltningen bedömer att snittiden per utförd delegationsuppgift är cirka 5 minuter. Omfattning är cirka 2 stycken 5-minuters insatser per dag och kund. Delegering gentemot till hemtjänstpersonal kan utgå från olika verksamheter inom SLL, t ex primärvård, ASIH och andra enheter. Det förekommer även delegeringar från TryggHem som ägs och drivs av Haninge kommun. Delegerade arbetsuppgifter När samverkansöverenskommelsen skapades gällde delegering endast överlämning av medicin delad i dosett. Nu omfattas ett brett spektrum av arbetsuppgifter av delegering. Vid undersökningen framkom att nedanstående delegerade arbetsuppgifter har utförts av interna eller externa hemtjänstutförare. -Byte av stomiplatta och påse -Överlämning av APO-dos och från delad dosett -Ögondroppar -Ögonsalva -Örondroppar -Nässpray -Inhalationspulver -Iordningställande av flytande läkemedel - Vid- behovs-medicinering -Näringsdryck -Medicinska stödstrumpor(sätts på och tas av) -Medicinska salvor (smörjning) -Tvätta runt PEG -Ge vätska i PEG -Stolpiller -Klysma - Droppar vid behov

100 Sidan 100 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 7 (9) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/323 Marie Wallander, Utredare -Byten av kateterpåse -Omläggning av sår -Iordningställa och överlämna behovsmedicin, enligt lokal instruktion Hemtjänsten har även blivit ombedd men nekat utföra vissa uppgifter: -Linda ben -Rengöra sår/byta smärtstillande plåster -Hantering av syrgas -Avancerad inhalator för kolpatient -Avancerade sjukvårdsuppgifter på delegation från ASIH Intyg om egenvård Det förekommer relativt frekvent diskussioner mellan hemtjänstpersonal och distriktssköterskor angående vilka hälso-och sjukvårdsuppgifter som hemtjänsten ska utföra. När hemtjänstpersonalen anför att delegering saknas blir svaret från distriktssköterskorna ofta att det är egenvård som föreligger. Samverkansöverenskommelse Det finns sedan flera år en samverkansöverenskommelse mellan kommunen och SLL:s utförare. Vissa delar av överenskommelsen är dock inte fullt ut kända hos alla berörda medarbetare hos vårdgivarna. Under rubriken Delegering av medicinska arbetsuppgifter framgår det att Primärvården ansvarar för att läkemedel och därför behövligt material når personens bostad. Ändå är detta en ständig källa till friktion i samverkan mellan huvudmännen. Erfarenheter från andra kommuner En del kommuner har avsagt sig alla delegeringssuppgifter. Andra har kunnat få ersättning från SLL för utförda insatser. Äldreförvaltningens utredare har inhämtat underlag från Nynäshamns kommun angående erfarenheterna då man där avsade sig alla delegeringar. Nynäshamn försökte inledningsvis få

101 Sidan 101 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 8 (9) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/323 Marie Wallander, Utredare ersättning från SLL utan resultat. Man valde då att helt upphöra med att utföra delegerade uppgifter inom ordinärt boende. Enligt ansvarig chef var det problematiskt inledningsvis när man frånsade sig delegerade uppgifter. Medarbetarna inom hemtjänsten upplevde då att det blev en försämring för kunderna, p g a att fler personer gjorde hembesök. Oron som medarbetarna kände inledningsvis har nu lagt sig. Förslag till beslut och vidare handläggning av frågan Socialnämnden föreslås besluta att den kommunala hemtjänsten och de avtalsbundna externa hemtjänstutförarna från och med ska begära ersättning för att utföra delegerade hälsooch sjukvårdsuppgifter på uppdrag från verksamheter som drivs av eller på uppdrag av SLL. Om nämnden biträder förslaget kommer äldreförvaltningen omgående inleda förhandlingar med HSNstaben inom SLL. Om SLL inte tillmötesgår önskemålet om ersättning föreslår äldreförvaltningen att allt utförande av delegerade hälso-och sjukvårdsuppgifter på uppdrag av SLL och dess utförare upphör Ärendets beredning Ärendet har beretts inom äldreförvaltningen i samråd med berörda avdelningar inom äldreförvaltningen. Socialförvaltningen har fått ta del av översynen och gjort kompletteringar som avser socialförvaltningen. Förvaltningens synpunkter Socialnämnden föreslås besluta att den kommunala hemtjänsten och de avtalsbundna externa hemtjänstutförarna från och med ska begära ersättning för att utföra delegerade hälsooch sjukvårdsuppgifter på uppdrag från verksamheter som drivs av eller på uppdrag av SLL. Om nämnden biträder förslaget kommer äldreförvaltningen omgående inleda förhandlingar med HSNstaben inom Stockholms läns landstig. Om SLL inte tillmötesgår önskemålet om ersättning föreslår äldreförvaltningen att allt utförande av delegerade hälso-och

102 Sidan 102 av 120 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 9 (9) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/323 Marie Wallander, Utredare sjukvårdsuppgifter på uppdrag av SLL och dess utförare upphör Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom:

103 Sidan 103 av Äldreförvaltningen Morgan Norberg Översyn delegeringar av hälso-och sjukvårdsuppgifter inom ordinärt boende 1. Bakgrund Äldrenämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att utreda kostnadsansvarsfördelning mellan kommunen och landstinget. Frågan gäller framför allt de delegeringar som utfärdas från hälso-och sjukvårdspersonal inom Stockholms läns landsting (och dess privata utförare) till personal inom hemtjänsten, såväl kommunal som extern. De externa utförarna utför uppdrag till personer med biståndsbeslut, med stöd av Lagen om valfrihetssystem. De benämns även LOV-utförare. 2. Sammanfattning Översynen gäller insatser som hälso-och sjukvårdspersonal inom Stockholms läns landsting delegerar till personal inom kommunal hemtjänst och hos externa hemtjänstutförare. På årsbasis är kostnaderna för delegeringsuppgifterna inom den kommunala hemtjänsten cirka kr. För externa utförare är den kalkylerade siffran cirka kr. Äldrenämnden föreslås besluta att den kommunala hemtjänsten och de avtalsbundna externa hemtjänstutförarna från och med ska begära ersättning för att utföra delegerade hälso-och sjukvårdsuppgifter på uppdrag från verksamheter som drivs av eller på uppdrag av Stockholms läns lands-ting. Om nämnden biträder förslaget kommer förvaltningen omgående inleda förhandlingar med berörd part inom Stockholms läns landstig. 1