Handmatning och beröm! Det finns vissa saker som vi människor gärna gör dagligen med våra hästar för att vara visa hästarna att vi är vänliga och vill dem väl, eller visa vår uppskattning och kärlek. Ibland gör vi det också i förhoppning om att förbättra relationen med dem. Det jag pratar om är handmatning och beröm. Jag vill gärna påpeka här att mina ord är ingen lag som någon måste följa, det jag presenterar här är min åsikt och mina idéer utifrån mina erfarenheter och den kunskap jag fått med mig under mina år med hästar. Det finns många sätt att hantera hästar på och alla har sin egen unika tolkning av vad som är bra för dem eller inte. I mina ögon finns inget rätt eller fel i sig självt. Rätt och fel är värderingsord som bör kopplas till något eller någon specifik för att komma helt till sin rätt och vara korrekt. Så vill påminna åter igen om att det här är endast min åsikt. Om du upplever att den är tilltalande för dig kan du använda dig av den, om du upplever att det absolut inte stämmer för dig kan du välja att ignorera den. Det kan kännas bra att ge hästen en morot eller en klapp efter ridpasset eller när den gjort något annat vi tycker var bra. Kanske bara för att det känns bra att ge. Vi tycker om att ge saker eller använda beröring för att visa vår uppskattning. Det ligger i vår natur att vilja göra det. Många använder också godis i samband med hämtning i hagen, det är lättare då! Klart att hästen vill komma om jag lockar med mat. Det är effektivt med godis för att uppmuntra till en viss handling, hästen lär sig snabbt vad som förväntas av den. När jag var liten tyckte jag och mina syskon alltid att det var roligt att åka till mormor för att där fick vi alltid godis, men när godiset var slut ville vi åka hem för det var så tråkigt där! Godiset blev en muta, som förvisso gjorde att vi gladeligen åkte med dit. Men jag önskar i efterhand att jag istället hade fått lära känna min mormor som något annat än godisautomat! Då hade jag säkert istället gladeligen åkt dit för att få träffa henne och respekterat henne för den hon var. Hur gör hästar? Hästar matar aldrig varandra, Det råder alltid en viss rangordning i flocken vilket innebär att den mest dominanta hästen äter först, sedan nr.2 o.s.v. om det är begränsat med mat.
Om hästarna har fri tillgång på foder och inte är hungriga behöver de inte bråka om maten. Den som är lägre i rang ber aldrig en som är högre i rang flytta på sig vid mat eller vatten. Vilda hästar behöver sällan bråka om mat eller vatten. Dom äter ju hela tiden och strövar över stora områden, dricker gör de generellt ur bäckar och sjöar. Om det är fruset letar de efter snö eller liknande. Gräver efter rötter och annat att äta. Om det är dåligt med mat är alla mer på sin vakt för att kunna överleva. Bland vildhästar råder också en viss hierarki mellan flockarna. Om en lägre rangad flock hittat bra bete och en högre rangad flock kommer, flyttar sig den lägre rangade flocken och söker annat bete. Samma gäller vatten. Vi kan lära oss oerhört mycket av att studera både vildhästar och tamhästar i fritt tillstånd, exempelvis i hagen. Under sommaren när hästarna går på bete är ett utmärkt tillfälle att ta sig tid och studera flockens beteende. Det finns ställen runtom i Sverige där det anordnas unghingstbeten och även ställen där det går blandflockar, flockar med hingst och ston med föl. På vissa ställen är det stora mängder människor som tycker det är roligt och intressant att se på när dessa hästar släpps. För det mesta annonseras detta ut i lokalpress. Oftast är det stora områden dessa hästar rör sig på, det brukar inte vara några problem med att få tillstånd för att tillbringa några timmar där. Vildhästar är mer komplicerat att kunna få möjlighet att se, det är få förunnat att kunna göra det. Men det finns människor som ägnat mycket tid för att kunna filma dessa hästar, så då får vi nöja oss med att se dessa filmer, det är inte så illa det. Jag kan varmt rekommendera er att titta på filmen om vildhästen Cloud. Där framgår det tydligt hur hästar tänker, fungerar socialt och hur de använder sitt kroppsspråk i olika sammanhang och situationer. Det är fascinerande att se vilka enorma krafter och intelligens vi har att göra med. Det är skillnad på vildhästar och våra tamhästar, vi kan inte avla eller träna bort hästens instinkter och naturliga beteende! Hästar är visserligen domesticerade under många år och genom aveln så har vi sänkt graden av instinkter beroende på ras. Hästar kan endast utgå från sina instinkter och sitt naturliga beteende eller sina erfarenheter även när vi arbetar med dem. De utgår ständigt från sin känsla.
När vi utsätter hästen för något svarar den ärligt omedelbart utifrån instinkt, erfarenhet och känsla. Visst är det så att vi plockar fram dåliga sidor hos våra hästar, såsom rädslor, aggressivitet och framför allt brist på respekt! Detta är endast vårt eget fel, aldrig hästens! Alla hästar föds med mer eller mindre starka instinkter. Därför är det viktigt att hela tiden utgå från individen man arbetar eller umgås med. Hästen har inte bett om att få vara i vår ägo, därför ligger det oavkortat i vårt ansvar att bemöta hästen på just den hästens nivå. En del hästar uppskattar beröring, andra gör det definitivt inte. Respektera individen och anpassa träning eller umgänge utefter det. Då får både du och hästen ut mycket mer av varandra. Hästen blir vad vi gör den till. Upplever du att du inte vill eller har möjlighet att anpassa dig till den hästen du har så rekommenderar jag att du byter häst, så att du får en häst som du matchar med. Jag tror inte det är meningen att vare sig vi människor eller hästarna ska lida på något vis i varandras samvaro! Så, om man tar en titt i hästens värld så existerar inte handmatning där, samma sak gäller beröm! Hästar berömmer inte varandra. Alltså existerar inte heller beröm i hästens värld! Jag har aldrig sett en häst som berömmer en annan häst. Ändå förstår de vad som förväntas av varandra i olika situationer. Givetvis är jag medveten om att vi ber om helt andra saker än vad hästarna gör av varandra, samtidigt så vet jag med säkerhet att jag kan använda mig av deras sätt att kommunicera och applicera det till vad det är jag önskar av min häst Hästar har behov av närhet och beröring mer eller mindre, beroende på individen. Hästar putsar varandra om de har en bra respektfull relation och endast då. Dem frågar först och putsar sen, dem är överens om beröringen. Vi frågar sällan, vi tar för oss! Förvisso i ett gott syfte i våra ögon! För hästens del uppfattas denna handling oftast som kränkande. Hästar lär sig med tiden att acceptera vår beröring m.m. men det betyder inte att de uppskattar den. Så var uppmärksam på hur din eller hästen du arbetar eller umgås med svarar på din beröring. Om du respekterar hästens integritet så respekterar den dig. Varför vill människor handmata och berömma hästen? Det är vårt sätt att visa tacksamhet, uppskattning, att vi är vänliga o.s.v. Det känns bra för oss att ge godis eller ge hästen en klapp när den gjort något vi bett den om. Men det är våra behov vi för över på hästen! I hästars ögon är det oftast en kränkande handling eller en handling som respektlösa eller lägre rangade gör. Helt enkelt en handling som automatiskt visar underkastelse. I mina ögon är det i princip aldrig okej att handmata en häst.
Om jag skulle ge mina hästar något för att det skulle kännas bra för mig, så lägger jag det istället i krubban eller direkt på marken.. Jag har experimenterat en del med godis för att lära hästar trick, och visst utförde hästen tricket för att få godiset. Men tog jag bort godiset försvann också tricket efter en relativt kort period. Det som också hände med dessa hästar var att de relativt snabbt tappade respekten för mitt utrymme! Började utföra konster för att tigga till sej ett äpple som någon åt på o.s.v. När jag slutade använda godis helt fick jag en oerhört mycket bättre respons och respekt från hästen. Det går alldeles utmärkt att lära hästen trick och annat utan godis. Jag har hitintills inte träffat någon som har en i mina ögon bra relation med sin häst då den är handmatad mycket. Det finns ju som jag sade tidigare olika typer av hästar, en del blir totalt odrägliga när man handmatar dem, medan andra hästar inte bryr sig så mycket. Det kan vara stor skillnad om en försiktig person handmatar en häst, kontra om en dominant person gör det. Eftersom hästen ser det som en underkastelse då du handmatar den behöver du kompensera det genom att vara tydlig och dominant i andra situationer för att balansera upp respekt och tillit. För mig blir det en hög dubbelmoral i det beteendet. Jag väljer att hitta andra vägar, där jag kan bibehålla balansen mellan respekt och tillit i relationen. Samma sak gäller beröm, hästen har inget som helst behov av beröm. Bekräftelse är nyckelordet för inlärning enligt min åsikt. En del upplever att eftergift är beröm, för mig är det inte samma sak. Eftergift är det jag kan se att hästarna själva använder sig när de uttrycker en bekräftelse i en situation där de integrerar med varandra. Hur ska hästen då veta när den gjort något rätt eller något bra. Om vi tar bort trycket när hästen gjort rätt i förhållande till det vi tänkt vet den att den valde rätt rörelse. Hästen får bekräftelse genom eftergift. I alla år då jag tränat hästar så finner jag att eftergift är det absolut snabbaste, effektivaste och mest hållbara sätt på långt perspektiv, att träna sin häst. Jag menar inte att vi aldrig ska ta på våra hästar! Vi kan lära oss att ta hänsyn till och respektera individen vi är tillsammans med. Vi människor går inte och tar på varandra hur som helst! Så varför tar vi oss då den rättigheten när det gäller djur? De som får ta på oss utöver make/maka, föräldrar och barn är de som behöver göra det av praktiska skäl, till exempel läkare, massör, kiropraktor o.s.v. Men de gör det för vår skull, inte för egna behov.
Det är samma med hästen, den accepterar att du tar på den av praktiska skäl, men inte för att tillfredställa dina egna behov! Fråga först, om hästen inte vill, respektera det och låt bli! Fråga gör du genom att fokusera på vad det är du vill och var uppmärksam på responsen du får av hästen. En del hästar uppskattar oerhört mycket att man klappar och kliar på dem, och då är det fritt fram att göra det! Vad blir då resultatet av att vi tar på dem utifrån mänskligt perspektiv? Vi får hästar som inte respekterar vårt utrymme när vi behöver det, trängs och knuffas när vi leder dem, inte håller avstånd eller står still när vi ber dem. Dyker på oss när vi kommer med mat, i vissa fall visar aggressivitet i olika situationer, t.ex. i boxen. Listan kan göras oändlig, hästars dåliga uppförande har givetvis inte bara med detta att göra! Det finns många orsaker till dåliga beteenden, men det är definitivt en viktig del i det. Alldeles för ofta och av så stor betydelse att vi inte kan bortse från det. Det är många hästar som lär sig acceptera våra mänskliga behov och beteenden. Min övertygelse är att vi kan få ut så oändligt mycket mer av hästen om vi kan respektera deras behov och deras sätt att se världen. Man kan använda beröring med gott resultat för att dämpa en rädd, osäker eller frustrerad häst om relationen i övrigt är bra. Kunskap, respekt, känsla och timing betyder otroligt mycket om man vill få ut maximalt av relationen med en häst. Alla behöver långtifrån bli mästare för att i deras ögon ha en bra relation med sin häst, men kanske det ibland kan vara bra att fundera på hur hästen uppfattar våra handlingar och vad tycker den? Var uppmärksam på ditt eget beteende gentemot hästen. Prova en vecka eller två att inte handmata eller berömma och klappa i tid och otid, för att se om det blir någon förändring i din hästs beteende, du kanske blir överraskad av resultatet! Vid pennan Lisbeth Börjesson