En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan

Relevanta dokument
Presentation av KNUT projektet

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Water Co-Governance for sustainable eco systems

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning?

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Barn och unga för en hållbar utveckling

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Programkatalog. Uddevalla Öppet hus Torsdag 22 november NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL. Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Hållbar utveckling för barn & unga

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Medborgardialog med unga

Vattensamordnare för samverkan Åsa Felix Everbrand, verksamhetsutvecklare miljö- och vatten, LRF Sydost (fd vattensamordnare)

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Verksamhetsplan. Bonobos förskola

MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

Definition. Ett vattenråd är. Ett kustvattenråd är motsvarande för kusten

LÄRANDE SAMSPEL I SAGANS VÄRLD. Marie Eriksson Förskolans yngsta barn 2018

Kvalitet på Sallerups förskolor

Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Deltagande på lika villkor? - Några reflektioner efter ett aktionsforskningsprojekt

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Vad händer när tid och struktur ges till reflektion och förbättring av verksamheten?

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Verksamhetsplan för Äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Bilaga 1 Version Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Välkomna till. En konferens i 3 delar. Från modeller till mainstream. Del 1 VAD behöver göras? Del 2 Pedagogisk marknad

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

En vi-känsla bland personal och barn/ elever. Tillsammans gör vi skillnad! barn och unga är aktiva med arbetet

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Verksamheten ska verka för ökad måluppfyllelse genom estetiska lärprocesser, ett upplevelsebaserat lärande samt implementera för hållbar utveckling

Hållbar utveckling för barn & unga

BLI EN. Tips, metoder och inspiration! FAIR SEX

Kvalitetsgaranti - Öppna förskolan

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Videdal för Framtida Malmö

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor

Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2017 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE

Om fritidshemmet och vår verksamhet

protokoll_årsmöte_2015.pdf Budget 2015.pdf Verksamhetsplan 2015.pdf minnesanteckningar årsmöte 2015.pdf

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

Ämnesprov för grundskolans Lärare

Bilaga 4 Mall för årsredovisning

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA

Arbetsformer. 1 Arbetsformer vattenråd

Projektplan Kunskapslänken Fas 2: augusti-december 2015

Info om professionsutveckling för dig som ansvarar för ledning av förskola och skola

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Antagen av kommunfullmäktige

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Kvalitetsgaranti Öppna förskolan

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17:

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Videdals privatskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

AUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA

I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

2. 3 Pedagogträffar i trädgård/inne på Färsna gård- öppen med olika tema. Aktivitet, fika, lokal och erfarenhetsbyte ingår.

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Kompetensutveckling. Förskola. hösten 2015 våren Medioteket

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt fristående förskolor i Ängelholms kommun

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

IT-strategi. Essviks skola 2015

Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen. Fjärde tillfället

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Måltid Sverige en arena för den offentliga måltiden

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

KomTeks teknikmässa och Stora upptäckardagen på Arenahallen går av stapeln den 6 mars 2018!

Årsberättelse 2013/2014

FB/NAUTILUS. Föräldramöte 9 september 2015

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Arbetsplan läsåret 17/18. Lidingö stads öppna förskola. Öppen förskolas uppgift enligt Skolverkets allmänna råd:

Transkript:

2016-03-14 En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan Vattnet i skolan är en samverkan med synergieffekter mellan vattenråd och skolor, som provats av Lygnerns vattenråd under 2013-2016. Detta är ett koncept som kan spridas till fler avrinningsområden. Behov och frågeställningar Lygnerns vattenråd arbetar med flera viktiga frågor, som man troligen har gemensamt med många andra vattenråd. Även skolor har flera angelägna frågor att arbeta med. Kan dessa frågor samverka? Vattenrådet Hur skapa mer intresse för vattenfrågorna? Hur öka delaktigheten i vattenråden? Hur hitta en långsiktig och relevant roll för vattenrådet? Hur nå minst god ekologisk status? Skolan Hur utveckla utepedagogiken? Hur utveckla ämnesövergripande temaarbeten? Hur öka utbyte med olika samhällssektorer? Hur förverkliga läroplanen och nå målen? Rolfsåns avrinningsområde och platser för de elva skolor/förskolor som deltagit i projektet. Projektet drivs av Lygnerns vattenråd och Bollebygds kommun står för ansökan. I projektet medverkar fyra kommuner och dessutom sex föreningar. Hittills har ca 80 pedagoger och 500 barn deltagit. Genom att vända sig till pedagoger och elever (och i sin tur elevernas familjer) når vattenråden ut med vattenfrågorna samt kan skapa förståelse och ett långsiktigt engagemang för avrinningsområdet. Genom de lokala vattenråden kan skolorna samtidigt öka kompetensen genom fortbildning, tillgång till information om avrinningsområdet, hemsida med material, tips och hjälp med tema vatten. Alltså uppstår en win-win situation genom att samverkan och att utgå från avrinningsområdet som pedagogisk idé!

2 Varför är vatten bra i skolan? Vatten är en ypperlig utgångspunkt för ämnesövergripande temaarbeten som skapar helhetssyn. Vattenmiljöer är mycket bra utepedagogiska miljöer som väcker nyfikenhet, känslor, fascination och där alla sinnen kan användas. Utepedagogik vid vatten passar utmärkt för alla åldrar, från förskola till gymnasium! Avrinningsområden är en mycket bra pedagogisk utgångspunkt. Vattnet länkar ihop landskapet genom vattendragen, det flödar genom våra kroppar och för oss ut över Jorden. Vattendragen binder samman skolorna och ger inspiration till samarbete och kunskapsutbyte. Vatten och avrinningsområden är dessutom en mycket bra utgångspunkt för arbete med hållbar utveckling. Kemi Fysik Biologi Historia Miljö Matte Geografi Vatten Språk Hälsa Musik Litteratur Religion Bild Samhällskunskap Vatten är en fantastisk utgångspunkt för ämnesövergripande temaarbeten. Alla ämnen kan ingå. Vatten finns överallt, det är livsnödvändigt, det länkar samman, det väcker känslor och det skapar förutsättningar för en väldigt viktig helhetssyn. Vattenrådet hjälper skolor med: Att skapa nätverk och sprida information till skolorna. Att hitta lämpliga pedagogiska vattenmiljöer på gångavstånd vid skolor och inventera dessa. Att hitta pedagogiska vattenmiljöer i andra delar av avrinningsområdet som nås med buss. Besök på skolor för att följa med elever och pedagoger (eller grupper av pedagoger) till vattenmiljöerna för fortbildning. Bussrundturer som fortbildning för pedagoger i avrinningsområdet. Hemsida med pedagogiska idéer, metoder, material, ämnesövergripande teman, länkar mm. Information och karta över avrinningsområdet med pedagogiska vattenmiljöer. Lygnerns vattenråd har även köpt in håvar, luppar, böcker mm till skolor som saknar detta.

3 4. Dagvattendammar 6. Fiskvandringsväg 7. Gärån och guldsandbin 5. Flodpärlmussla i Sörån 3. Utrivning av damm 1. Skogsbäcken 2. Sörån 8. Lygnern och Storåns utlopp Pedagogiska vattenmiljöer som användes vid bussrundtur och fortbildning för pedagoger. Dessa och ytterligare andra miljöer kan återkommande användas som pedagogiska vattenmiljöer. Skolor kan dessutom bidra med miljöövervakning och kunskap till vattenråd, kommuner och länsstyrelsen. Samverkan kan även ske mellan skolor och byalag, hembygdsföreningar, fiskeföreningar, företag m fl. Genom att barnen presenterar sina projekt och arbeten vid öppet hus för familj och vänner får kunskapen om vatten spridning till många fler. Vattenskola för alla Vattnet i skolan kan också kallas Vattenskolan. Kunskap om vattnet och avrinningsområdet, pedagogiska vattenmiljöer och hemsida riktar sig egentligen till alla intresserade, föreningar, intresseorganisationer, kommuner, företag och vattenrådet som helhet. Vi skapar alltså återigen en viktig samverkanseffekt!

4 Hemsidans utformning En tilltalande, lättanvänd och informativ hemsida är mycket viktig för att arbetet ska kunna övergå i en långsiktig utvecklingsfas och kunna spridas till många fler. På hemsidan bör även enskilda vattenråd och skolor kunna logga in för att lägga in information. Sidan behöver ha tre nivåer. Den allmänna nivån innehåller information om vatten, ekologi, ämnesövergripande teman och hållbar utveckling samt pedagogiska idéer, material som kan skrivas ut och länkar till andra hemsidor med koppling till vatten och pedagogik. Denna nivå riktar sig till alla vattenråd, skolor och intresserade i Sverige. På nästa nivå kan man gå in på ett avrinningsområde. Här kan ett vattenråd lägga in information om sitt avrinningsområde som pedagogiska vattenmiljöer och mycket annat. Eventuellt kan även sådant material som rör vattenrådets verksamhet läggas in här. Nivån riktar sig i första hand till respektive Vattenråd samt skolor och intresserade i avrinningsområdet. På den sista nivån har skolor möjlighet att lägga in information om arbete och miljöer vid den egna skola. Denna nivå riktar sig till respektive skola och för utbyte mellan skolor i avrinningsområdet. Information och material som kan skrivas ut läggs på hemsidan.

5 Vattnet i skolan - en långsiktig verksamhet Arbetssättet med Vattnet i skolan har alltså redan testats och är pågående genom ett LONAprojekt i Rolfsåns avrinningsområde under 2013-2016. Arbetet har fungerat mycket bra och varit uppskattat av pedagoger, elever och vattenråd. Kunskaperna från projektet är viktiga, behöver tas till vara och spridas samt göras tillgängligt för andra vattenråd och skolor. Därför bör arbetet övergå till att bli en långsiktig del i den ordinarie verksamheten. För detta behöver en hemsida skapas och underhållas som är tillgänglig för alla vattenråd och skolor. En årlig budget behöver därför avsättas för detta. Kostnaden för att ta fram hemsida och underhålla den är små i förhållande till den stora nytta som den kommer att innebära. Vattenråd utvecklas vidare - mötesplats för visioner och samverkan Vattenrådets roll är inte att vara en förlängning av en myndighet. Rollen är istället att skapa mötesplatser där visioner kan växa, idéer till åtgärder väckas och samverkan uppstå för att lösa problem och nå visionerna. Arbetet ska växa underifrån. Här är skolorna och eleverna viktiga! Barn och ungdomar kan bjuda in och utmana kommuner, företag och föreningar till att samlas för att utveckla visioner, åtgärder och samverkan. Barn och ungdomar bör även vara med i visionsbyggandet. Samverkan kan ske med engagerade ungdomar som i föreningen Bee together. Kulturella uttryck är viktiga för att väcka känslor och helhetstänkande. För utveckling av delaktighet, visioner och samverkan behövs både medvetna förhållningssätt och struktur för arbetet. Metoder för visionsbygge kan hämtas från tidigare arbete med Agenda 21 som bygger på samma förhållningssätt för ökad delaktighet. Ett parallellt projekt där utvärdering av tidigare använda metoder inom Agenda 21 pågår som ett Leader-projekt. Modellerna från detta testas och arbetssätten utvecklas vidare och kan spridas till andra vattenråd. Ytterligare möjligheter till utveckling Elevernas vattenråd. En möjlig utveckling kan vara att starta elevernas vattenråd på skolor och att elever deltar på vattenrådsmöten. Vänfloder. Skolorna och vattenråd kan knyta kontakter med vänfloder i andra delar av världen för utbyte av kunskap, utveckling och som inspiration. Både idén om elevernas vattenråd och vänfloder kommer från föreningen Bee together.

6 Nätverk för samverkan Arbetet bör ligga i linje med Vattenmyndigheternas och Skolverkets intressen. Genom samverkan med andra underlättas det egna arbetet. Verksamheten blir långsiktig och synergieffekter uppstå som bidrar till att nå de mål som myndigheterna har. Högskolor som lärarhögskolor samt institutioner med inriktning på ekologi och miljö bör även ha intresse av att delta i kunskapsutvecklingen både för att bidra till arbetets utveckling och dels för input i högskolornas forskning och utbildning. Det finns många andra organisationer som arbetar med skolor, vatten och hållbar utveckling. Genom samverkan och genom att använda avrinningsområden som pedagogisk utgångspunkt kan vi tillsammans skapa större medvetenhet om vattenfrågor, avrinningsområden och hållbar utveckling, både i skolor och i samhället i stort. Arbetet kan kopplas till nätverk för lärande om hållbarutveckling som RCE Västra Götaland * samt för aktions- och samverkansforskning som SPARC och SIRA**. *) Regional Centre of Expertise är instiftat av FN för att stärka Årtiondet för lärande för hållbar utveckling genom att ett antal regioner runt om i världen höjer ambitionsnivån och går före. Nu finns drygt hundra områden i världen. FN godkände RCE Västra Götaland 2012, som är en samling aktörer som vill driva arbetet med lärande för hållbar utveckling framåt i regionen. **) SIRA (Swedish Interactive Research Association) är en förening för kontakter och spridning av information om aktuella konferenser, kurser och publikationer kring interaktiv forskning. Forskningen bedrivs i nära samverkan mellan forskare och det omgivande samhället. SPARC (Swedich Participatory Action Research Community) är en förening för deltagarbaserad aktionsforskning med starkt internationellt stöd av liknande verksamheter som finns på många håll i världen. Såväl individer som forskargrupper, kommuner och organisationer utanför akademin som är intresserade av frågorna är medlemmar. Rävlandaskolan Nätverk för samverkan kring avrinningsområden. Elever vid Rävlandaskolan. Bäcknejonöga som fångats av en elev och lärare som är ute och kikar på flodpärlmusslor.