Fördelning med kombination av fasta belopp och pålägg

Relevanta dokument
ARBETSMATERIAL xx-xx. Celler som fylls i. Projektkostnader, tkr År 20x1 20x2 20x3

Kostnadsfördelning med fasta belopp

Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet

Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet

SUHF-MODELLEN EN ÖVERSIKT eller Hur ska vi finansiera vår stödverksamhet?

Full kostnadsredovisning, kostnadsbärare och projektbudgetmall

Fördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.

Manual för redovisning av prognos och budget i Agresso Planering

Välkomna! Program. Indirekta kostnader. Fördjupning: Redovisning. Medverkande: Gunilla Knutson och Patrik Armuand

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet

Guide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal

LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS. Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna:

OH-STUDIEN OH-STUDIEN. Beräkningar av indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt vid sex universitet

Välkomna! Schema. SUHF-modellen vid Göteborgs universitet. Hans-Göran Gustafsson Johanna Wickberg Frida Wiklander

Reviderad av rektor , RÖ14

Kostnadsomsättning per fakultet 2017

Tillämpning av SUHF-modellen

Öppet hus 13/11 om Avstämning och analys av stödverksamhetens kostnader

Välkomna! Schema. SUHF-modellen vid Göteborgs universitet. Johanna Wickberg Frida Wiklander

Avstämning stödverksamhet

Bilaga 4 Projektkalkyl

REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING

Guide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal

Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

PROJEKT. Detta material innehåller en kortfattad guide som hjälp för att kunna navigera i systemet. Sektionen Ekonomi Mars 2018

Halvårsbokslut 2016 Energivetenskaper

Budget & Prognosportalen

Syftet med den nya redovisningsmodellen

Föreläsning om universitetsekonomi 8/5 2019! Maria Andersson, ekonomipedagog Lyceum

Agresso Planering - personalbudget Registrering... 22

Guide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader

Ombyggnad hus 1 -avskr/förskottshyra tas på kapitalet. Summa

Agresso Planering - personalbudget Registrering... 12

Budgetanvisningar inför 2014

EOS-Guide: Budgetera lokalkostnader

SUHF-modellen, en redovisningsmodell för indirekta kostnader

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

GRUNDLÄGGANDE EKVATION SOM ANGER EKVIVALENSEN MELLAN DELS LÅ- NENS, DELS ÅTERBETALNINGARNAS OCH OMKOSTNADERNAS VÄRDE

SUHF-modellen i verkligheten

Perioden för den begärda ersättningen kan max vara 6 månader och får inte överskrida årsskiftet. Personuppgifter (den assistansberättigade)

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER

Nr 4 GRUNDLÄGGANDE EKVATION SOM ANGER EKVIVALENSEN MELLAN DELS LÅNENS, DELS ÅTERBETALNINGARNAS OCH OMKOSTNADERNAS VÄRDE

Kommentarer till delårsbokslut samt ekonomisk prognos 2013

Kalkyleringens avvägning

Institutionsstyrelsemöte

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader

Checklista inför budgetering 2019

Checklista inför budgetering 2018

Ombyggnad hus 1 -avskr/förskottshyra tas på kapitalet. Renovering sal A tas på kapitalet

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel

Bilaga 10. KEMICENTRUM Kemiska institutionens styrelse Catrin Malmström/Jan Wegner

Full kostnadsredovisning på SOFI

Biologibibliotekets styrgrupp

Arbetsblad 1:10. Avrundning. 1 a) 17,8 b) 156,3 c) 19,09 2 a) 30,49 b) 6,85 c) 49,64

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER

Kalkylförutsättningar

Forskningens och utbildningens kostnader. Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning

Kostnadsomsättning per fakultet 2019

GRU 5 Möbelkraft AB. Produktkalkylering med budgetering Ekonomistyrning (delkurs3 i FOA134) FOA hp

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos

Den löpande verksamheten Fem små uppgifter för KFA-inlärning

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Stödberättigande utgifter

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Reflektioner från föregående vecka

Checklista inför budgetering 2016

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER

VÄLKOMNA! Presentation av systemstöd för samfinansiering. 16 november 2011

Områdesnämnden för humanvetenskap

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Granskning av grunder för fördelning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor. Slutrapport

Kalkyleringens avvägning

Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011.

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Svensk författningssamling

Ändring av Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:6) om assistansersättning

Ind ek E d) Se FEK100 samt PowerPoint-bilder.

Uppgift: Självkostnad och ABC

Rapporter Budget och prognos

Företags- och Personalekonomi G88

Biologibibliotekets styrgrupp

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Svensk författningssamling

Skärvad Olsson Kap 18

Utbildning 2016 Kemiska institutionen Nat Fak Bilaga 1

REDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011

Resursfördelning Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader

» Industriell ekonomi

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Revisorn, Att lösa ett kalkylproblem. Uppg 1.8

Semesterskuld Intjänandeår = Föregående år

Transkript:

Bilaga 3 A Fördelning med kombination av fasta belopp och pålägg Ett förenklat exempel som visar fördelning av högskolegemensamma kostnader med en kombination av pålägg och fasta belopp och med direkta löner som fördelningsbas på kostnadsbärarna vid en högskola med två fördelningsnivåer. Exemplet bortser från uppdelning på utbildning-forskning. Steg 1 Central nivå Fördelning/beräkning Högskolegem 400 Direkta löner, som är totalt 2 000 är här fördelningsbas Pålägget blir 20% = 400 / 2.000 Högskolegem 100 Antal anställda, som är totalt 5 000 är här fördelningsbas Kostn per anställd blir 0,02 = 100 / 5.000 500 Steg 2 En institution Direkta löner 200 Antal anställda vid inst 500 Direkta drift, lokaler 100 Indirekta instgem löner 30 Indirekta instgem drift, lokaler 20 Indirekta högskolegem 40 = 20% * 200 Indirekta högskolegem 10 = 0,02 * 500 400 Steg 3 Påläggsberäkning på direkta löner Högskolegem 20% Högskolegem 5% = 10 / 200 Omräkning av det fasta beloppet 25% till ett "delpålägg" på direkta löner Institutionsgem 25% = (30+20) / 200 50% Steg 4 Påläggsanvändning på en kostnadsbärare Direkta löner 10 Direkta drift, lokaler 10 Indirekta högskolegem 2,5 = 25% * 10 Indirekta institutionsgem 2,5 = 25% * 10 25 - att när en övre nivå fördelar pålägg direkt på kostnadsbärarna, måste fördelningen från de undre nivåerna göras med samma fördelningsbas. - att det fasta beloppet bör räknas om till ett "delpålägg" för högskolegemensamma kostnader på direkta löner

Bilaga 3 B Fördelning med pålägg på totallönebas Ett förenklat exempel som visar fördelning av högskolegemensamma kostnader med pålägg på totala löner (modifierad lönebas) men med direkta löner som fördelningsbas på kostnadsbärarna vid en högskola med två fördelningsnivåer. Exemplet bortser från uppdelning på utbildning-forskning. Steg 1 Central nivå Fördelning/beräkning Högskolegem 500 Totala löner 2 500 Pålägget blir 20% = 500 / 2.500 Steg 2 En institution Direkta löner 200 Direkta drift, lokaler 100 Indirekta instgem löner 30 Indirekta instgem drift, lokaler 20 Indirekta högskolegem 40 = 20% * 200 Indirekta högskolegem 6 = 20% * 30 396 Steg 3 Påläggsberäkning på direkta löner Högskolegem 20% Högskolegem 3% = 6 / 200 Omräkning av pålägget på indirekta löner 23% till ett "delpålägg" på direkta löner Institutionsgem 25% = (30+20) / 200 48% Steg 4 Påläggsanvändning på en kostnadsbärare Direkta löner 10 Direkta drift, lokaler 10 Indirekta högskolegem 2,3 = 23% * 10 Indirekta institutionsgem 2,5 = 25% * 10 24,8 - att när en övre nivå fördelar pålägg direkt på kostnadsbärarna, måste fördelningen från de undre nivåerna göras med samma fördelningsbas - att den kostnad, som påförs indirekta löner, bör räknas om till ett "delpålägg" för högskolegemensamma kostnader på direkta löner

Bilaga 3 C Fördelning med fasta belopp med olika baser och byten av baser Ett förenklat exempel som visar fördelning av gemensamma kostnader med fasta belopp vid olika baser och byten av baser vid en högskola med tre fördelningsnivåer. Exemplet bortser från uppdelning på utbildning-forskning. (Med avrundade procentsatser i utskriften, men med eventuella decimaler i excel-beräkningarna.) Ex 1 Ex 2 Ex 3 Ex 4 Nivå Budget Fördelningsbaser Samma bas på Fak byter bas Inst byter bas Inst byter bas gem kostn Dir lön Dir lön/drift alla nivåer Lön Lön-drift Steg 1 Centr 300 Alla fak 2 000 3 000 F-fak härav 1 000 1 800 150 180 Centr har lön-drift Centr har lön-drift Centr har lön F-fak andel 50% 60% Fak byter till lön Fak har lön-drift Fak har lön Inst har lön Inst byter till lön Inst byter till lön-drift Steg 2 F-fak 200 Alla inst 1 000 1 800 IF-inst härav 400 600 IF-inst andel 40% 33% Steg 3 IF-inst 100 Indirekta kostnader I n d i r e k t a k o s t n a d e r 60 60 72 60 60 80 67 80 67 80 100 100 100 100 100 240 227 252 227 240 Steg 4 IF-inst Påläggsberäkning Lön Lön-drift Lön Lön Lön-drift Centr 15% 10% 18% 15% 10% Fak F 20% 11% 20% 17% 13% Inst If 25% 17% 25% 25% 17% 60% 38% 63% 57% 40%

Ex 1 Ex 2 Ex 3 Ex 4 Samma bas på Fak byter bas Inst byter bas Inst byter bas alla nivåer Lön Lön-drift Från föregående sida Lön Lön-drift Lön Lön Lön-drift Steg 4 IF-inst Påläggsberäkning Centr 15% 10% 18% 15% 10% Fak F 20% 11% 20% 17% 13% Inst If 25% 17% 25% 25% 17% 60% 38% 63% 57% 40% Steg 5 IF-inst Påläggsanvändning En kostnadsbärare med stor andel löner Lön Lön-drift Lön Lön Lön-drift Dir lön 100 100 100 100 100 Dir drift 10 10 10 10 10 Ind centr 15 11 18 15 11 Ind fak 20 12 20 17 15 Ind inst 25 18 25 25 18 170 152 173 167 154 En kostnadsbärare med stor andel drift Lön Lön-drift Lön Lön Lön-drift Dir lön 10 10 10 10 10 Dir drift 100 100 100 100 100 Ind centr 2 11 1,8 2 11 Ind fak 2 12 2 2 15 Ind inst 3 18 2,5 3 18 116 152 116 116 154 - att det procentuella pålägget för institutionerna ändras, om en fördelningsnivå byter bas - att kostnadsbärare med stor andel löner påförs ett större pålägg med lönebas än med löne-driftsbas (och omvänt vid stor andel drift).