Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten
|
|
|
- Helena Fredriksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten Avstämning av indirekta kostnader Avstämning av saldon på verksamhetsgren 10 och 30 ska göras löpande på varje institution, eller på den nivå som de indirekta kostnaderna bokförs. I avstämningen ingår det två väsentliga delar: - Stämmer budgeterade kostnader för gemensamma kostnader med verkliga gemensamma kostnader på verksamhetsgren 91? - Stämmer den beräknade (budgeterade) fördelningsbasen med den verkliga fördelningsbasen, dvs. utfallet på lön och drift? Om saldot på verksamhetsgrenarna för uppföljning av indirekta kostnader, 10 och 30, var för sig är nära noll betyder det att de indirekta kostnaderna fördelats till kärnverksamheten med belopp som är tillräckliga för att uppnå full kostnadstäckning. Om det finns ett underskott på verksamhetsgrenarna betyder det att de indirekta kostnaderna inte fullt ut fördelats vidare, procentsatsen för pålägg har varit för låg under året. Om det finns ett överskott råder motsatt förhållande, procentsatsen för pålägg har varit för hög under året. För anvisningar och mallar, se Ekonomiportalen, Instruktioner till avstämning av verksamhetsgren 10 och 30 Analys av över- och underskott på verksamhetsgrenarna för uppföljning av indirekta kostnader När avstämning av saldon gjorts är det viktigt att gå vidare och analysera de eventuella budgetavvikelser och/eller kalkyldifferenser som uppstått. - Varför är de verkliga indirekta kostnaderna högre/lägre än de budgeterade? o Är det något vi missat när vi lade budgeten, t.ex. lokalvård? o Är det någon transaktion som är felbokförd, t.ex. någon lön? o Har det blivit ändrade förutsättningar sedan budgeten lades, t.ex. att den nya kopiatorn blev dyrare än vad som tänkts? - Varför är utfallet på fördelningsbasen högre/lägre än den planerade/budgeterade? o Är det något vi missat när vi lade budgeten, en ny kurs? o Har det blivit ändrade förutsättningar sedan budgeten lades, t.ex. att man inte kommer att kunna rekrytera personal i planerad omfattning eller att de externa anslagen blivit större eller mindre? Lunds universitet Sida 1 Sektionen Ekonomi , uppdaterad
2 Åtgärder av över- och underskott allmänt Det är viktigt att avstämning och analyser som görs under året görs ur ett helårsperspektiv. - Om vissa gemensamma kostnader faktureras ojämnt över året ska sådana avvikelser inte justeras för. På samma sätt ska inte heller differenser i fördelningsbasen som uppstår då verksamheten är ojämnt fördelad mellan t.ex. vår och höst korrigeras för - Bokföringsfel t.ex. felkonterad indirekt kostnad på annan verksamhetsgren än 91, ska korrigeras snarast - För att bibehålla eller öka förståelsen och acceptansen för redovisningsmodellen bör inte procentsatser för pålägg ändras för ofta Det är viktigt att avstämning och analyser som görs vid årets slut görs ur ett flerårsperspektiv. - För att bibehålla eller öka trovärdigheten mot finansiärerna ska inte justeringar för tidigare års saldon läggas in i bilagan till fullkostnadskalkylen - I de flesta fall kan det vara lämpligt att inte åtgärda saldon utan låta dem jämnas ut över åren - Erfarenhet från andra lärosäten som sedan tidigare tillämpat en snarlik redovisningsmodell för indirekta kostnader är att kalkyl- och budgetdifferenser är störst de första åren och att överoch underskott jämnas ut över åren Åtgärder av över- och underskott under året Om avsevärda fel i budgeten eller stora förändringar i verksamheten upptäcks under året, kan man överväga att ändra budgeterade värden för indirekta kostnader och/eller fördelningsbasen och därmed justera procentsatsen för pålägg. Ändra procentsatsen för pålägg antingen till en ny korrekt beräknad procentsats eller till en genomsnittsprocentsats för att få påslag under hela året att stämma med budgeten. I kalkyler ska den nya korrekta procentsatsen användas. Överskott på verksamhetsgren 10 och 30 kan användas till medfinansiering av forskningsprojekt, bokföring görs på konto (OBS! Forsknings- och utbildningspengar får inte blandas!) Spara över- eller underskottet till kommande år (saldo som är mindre än ~7% av fördelningsbasen) - Om fördelningen mellan verksamhetsgren 10 och 30 förändras, kontakta ekonomisektionen för ändring av fördelningsnycklarna i Orfi. Lunds universitet Sida 2 Sektionen Ekonomi , uppdaterad
3 Åtgärder för över- och underskott efter avslutat budgetår Över- och underskotten på verksamhetsgren 10 och 30 finns på två aktiviteter (lokalkostnader) och (indirekta kostnader). Bokföringsexempel hur man kan hantera över- och underskott finns sist i dokumentet. Efter avslutat budgetår kan man göra följande: Balansera - huvudprincipen bör vara att låta inte allt för stora saldon (rekommendation ungefär 7 % av fördelningsbasen) ligga kvar och balansera kommande års saldon eller Nollställa - i vissa fall kan det finnas behov/önskemål att nollställa saldon, eller minska över- eller underskottet till ungefär 7 % av fördelningsbasen Följande alternativ finns för att nollställa (eller minska över- eller underskott): 1. Utbildning v-gren 10 - överskott 1.1. Flytta kapitalet med konto Kapitalflyttning vg 10 och 30 från verksamhetsgren 10 till verksamhetsgren 11 (proportionell fördelning till verksamhetsgren 54 och 58). Om överskottet i ett senare skede ska användas till medfinansiering på verksamhetsgren 11 ska man i denna bokföring använda konto Medfinansiering anslagsmedel Låt saldot ligga kvar på verksamhetsgren 10 och använd överskottet till medfinansiering eller återföring till icke-medfinansierade projekt på verksamhetsgren 11 med konto Medfinansiering anslagsmedel Flytta kapitalet med konto Kapitalflyttning vg 10 och 30 för att täcka kvarstående saldo på aktivitet kst på verksamhetsgren 11, 54 och 58 (OBS! Flytta inte mer än saldot på aktivitet kst eller saldot på verksamhetsgren 10) 2. Utbildning v-gren 10 underskott 2.1. Flytta kapital med konto Kapitalflyttning vg 10 och 30 från verksamhetsgren 11 (proportionell fördelning från verksamhetsgren 54 och 58) till verksamhetsgren Flytta kapital med konto Kapitalflyttning vg 10 och 30 för att flytta kvarstående saldo från aktivitet kst på verksamhetsgren 11, 54 och 58 till verksamhetsgren 10 (OBS! Flytta inte mer än saldot på aktivitet kst eller saldot på verksamhetsgren 10) 3. Forskning v-gren 30 överskott 3.1. Flytta kapitalet med konto Kapitalflyttning vg 10 och 30 från verksamhetsgren 30 till verksamhetsgren 21 (proportionell fördelning till verksamhetsgren 55 och 56). Om överskottet i ett senare skede ska användas till medfinansiering på verksamhetsgren 35 och 36 ska man i denna bokföring använda konto Medfinansiering anslagsmedel Låt saldot ligga kvar på verksamhetsgren 30 och använd till medfinansiering eller återföring till icke-medfinansierade projekt på verksamhetsgren 35 och 36 med konto Medfinansiering anslagsmedel. Lunds universitet Sida 3 Sektionen Ekonomi , uppdaterad
4 3.3. Flytta kapitalet med konto Kapitalflyttning vg 10 och 30 för att täcka kvarstående saldo på aktivitet kst verksamhetsgren 21, 24, 35, 36, 55 och 56 (OBS! Flytta inte mer än saldot på aktivitet kst eller saldot på verksamhetsgren 30) 4. Forskning v-gren 30 - underskott 4.1. Flytta kapital med konto Kapitalflyttning vg 10 och 30 från verksamhetsgren 21 (proportionell fördelning från verksamhetsgren 55 och 56) till verksamhetsgren Tilläggsdebitera projekt på verksamhetsgren 35 och 36 som inte är medfinansierade (kontakta sektionen Ekonomi för hantering) 4.3. Tilläggsdebitera projekt på verksamhetsgren 55 och 56 (kontakta sektionen Ekonomi för hantering) 4.4. Flytta kapital med konto Kapitalflyttning vg 10 och 30 för att flytta kvarstående saldo från aktivitet kst på verksamhetsgren 21, 24, 35, 36, 55 och 56 till verksamhetsgren 30 (OBS! Flytta inte mer än saldot på aktivitet kst eller saldot på verksamhetsgren 30) Varför inte föra tillbaka till projekt på verksamhetsgren 35? Många vill föra tillbaka överskotten på verksamhetsgren 30 till projekt på verksamhetsgren 35 på projekt som är medfinansierade. Nedanstående bokföring visar varför man i stället ska föra tillbaka överskotten till verksamhetsgren 21. Lunds universitet Sida 4 Sektionen Ekonomi , uppdaterad
5 Bokföringsexempel Lunds universitet Sida 5 Sektionen Ekonomi , uppdaterad
6 Förutsättningar: - vid kapitalflytt krävs alltid prefektbeslut - saldot på v-gren 10 och 30 tas fram med rapporten Saldolista flexibel (ange kst, konto , v-gren 10 eller 30, samt ange 'Aktivitet' i parametern "Summa nivå 1") - för nollställning av saldon genom proportionell fördelning till flera vgrenar behövs även rapporten INST-UPPFÖLJN indirekta kostn (ange kst eller moderkostnadsställe) - rapporten INST-UPPFÖLJN indirekta kostn visar saldot per kostnadsställe på konto , , , , , samt (konton för påläggsbokföring)' - rapporten INST-UPPFÖLJN indirekta kostn tas ut på period 12 föregående år - tänk på att saldon på v-gren 10 och 30 ligger på två olika aktiviteter. I exemplen nedan har en fördelning 20/80% använts, för riktiga saldon - ta fram Saldolista flexibel enligt ovan Konton: Balanserad kapitalförändring Kapitalflyttning vg 10 och Kapitalfärändring enl RR Medfinansiering anslagsmedel Aktiviteter: kst Lokalkostnader kst Indirekta kostnader kst Fördelningsaktivitet (användes t o m 2008 vid fördelning av indirekta kostnader) Hantering av överskott på v-gren 10 under året : Exempel Det finns ett överskott på v-gren 10 under året. Om man med säkerhet vet att detta inte kommer att korrigeras under resten av året kan man använda överskottet till att medfinansiera under året. Vid bokföring i huvudboken används intäktskontot, Hantering av överskott på v-gren 30 under året : Kst / Kst D Kst / Kst D Kst , 54, / Kst+xxxxx K Det finns ett överskott på v-gren 30 under året. Om man med säkerhet vet att detta inte kommer att korrigeras under resten av året kan man använda överskottet till att medfinansiera under året. Vid bokföring i huvudboken används medfinansieringskontot, Kst / Kst D Kst / Kst D Kst , / Kst+xxxxx K
7 Hantering av överskott på v-gren 10 efter avslutat budgetår : 1.1. Det finns ett positivt myndighetskapital d v s ett kreditsaldo på konto på v-gren 10. Detta kan flyttas genom kapitalflytt till v-gren 11 (och ev 54 och 58 proportionellt, se exempel sist i dokumentet). Kontot för kapitalflytt, , används vid bokföringen i huvudboken. Kst Kst D Kst Kst D Kst , 54, Kst+xxxxx K * Se exempel på uträkning för proportionell fördelning sist i dokumentet. När kapitalflytt har gjorts, kan löpande medfinansiering göras med dessa medel tillsammans med årets övriga budgeterad medfinansiering på konto Det finns ett positivt myndighetskapital d v s ett kreditsaldo på konto på v-gren 10. Detta kan användas till medfinansiering kommande år. Vid bokföring i huvudboken används intäktskontot, Kst / Kst D Kst / Kst D Kst , 54, / Kst+xxxxx K Denna hantering rekommenderas vid enstaka transaktioner, t ex vid medfinansering av enstaka projekt. Annars rekommenderas kapitalflytt till v-gren Det finns ett underskott på aktivitet kst på v- gren 11, 54 eller 58. Det finns ett positivt myndighetskapital d v s ett kreditsaldo på konto på v-gren 10. Kontot för kapitalflytt, , används vid bokföringen i huvudboken. Kst Kst D Kst Kst D Kst , 54, Kst K
8 Hantering av underskott på v-gren 10 efter avslutat budgetår : 2.1. Det finns ett negativt myndighetskapital d v s ett debetsaldo på konto på v-gren 10. Detta kan täckas genom kapitalflytt från v-gren 11 (och ev 54 och 58 proportionellt, se exempel sist i dokumentet). Kontot för kapitalflytt, , används vid bokföringen i huvudboken. Kst Kst K Kst Kst K Kst , 54, Kst+xxxxx D * Se exempel på uträkning för proportionell fördelning sist i dokumentet 2.2. Det finns ett överskott på aktivitet kst på v- gren 11, 54 eller 58. Det finns ett negativt myndighetskapital d v s ett debetsaldo på konto på v-gren 10 som ska flyttas från aktivitet kst enligt prefektbeslut. Kontot för kapitalflytt, , används vid bokföringen i huvudboken. Kst Kst K Kst Kst K Kst , 54, Kst D
9 Hantering av överskott på v-gren 30 efter avslutat budgetår : 3.1. Det finns ett positivt myndighetskapital d v s ett kreditsaldo på konto på v-gren 30. Detta kan flyttas genom kapitalflytt till vg 21 (och ev 55 och 56 proportionellt, se exempel sist i dokumentet). * Se exempel på uträkning för proportionell fördelning sist i dokumentet Kst Kst D Kst Kst D Kst , 55, Kst+xxxxx K Det finns ett positivt myndighetskapital d v s ett kreditsaldo på konto på v-gren 30. Detta kan användas till medfinansiering kommande år. Vid bokföring i huvudboken används Kst / Kst D Kst / Kst D Kst , / Kst+xxxxx K Denna hantering rekommenderas vid enstaka transaktioner, t ex vid medfinansering av enstaka projekt. Annars rekommenderas kapitalflytt till v-gren Det finns ett positivt myndighetskapital d v s ett kreditsaldo på konto på v-gren 30. Detta kan återföras till projekt/aktiviteter på v-gren 35 och 36 som inte är medfinansierade. Vid bokföring i huvudboken används konto Det finns ett underskott på aktivitet kst på v- gren 21, 24, 35, 36, 55, eller 56. Det finns ett positivt myndighetskapital d v s ett kreditsaldo på konto på v-gren 30 som ska flyttas till aktivitet kst enligt prefektbeslut. Kontot för kapitalflytt, , används vid bokföringen i huvudboken. Kst / Kst D Kst / Kst D Kst , / Kst+xxxxx K Kst Kst D Kst Kst D Kst , 24 osv Kst K
10 Hantering av underskott på v-gren 30 efter avslutat budgetår : 4.1. Det finns ett negativt myndighetskapital d v s ett debetsaldo på konto på v-gren 30. Detta kan täckas genom kapitalflytt från v-gren 21 (och ev 55 och 56 proportionellt, se exempel sist i dokumentet) Kontot för kapitalflytt används vid bokföringen i huvudboken. * Se exempel på uträkning för proportionell fördelning sist i dokumentet Kst Kst K Kst Kst K Kst ,55, Kst+xxxxxx D Det finns ett överskott på aktivitet kst på v- gren 21, 24, 35, 36, 55, eller 56. Det finns ett negativt myndighetskapital d v s ett debetsaldo på konto på v-gren 30 som ska flyttas från aktivitet kst enligt prefektbeslut. Kontot för kapitalflytt, , används vid bokföringen i huvudboken: Kst Kst K Kst Kst K Kst , 24 osv Kst D Vid tilläggsdebitering av projekt som inte är medfinansierade på v-gren 35 och 36, samt projekt på v- gren 55 och 56 kontakta sektionen Ekonomi. *Uträkning för proportionell fördelning mellan vgrenar och kostnadsställen Exempel: Det finns ett underskott på v-gren 10 på 700 Tkr. Ta ut ekonomirapporten INST-UPPFÖLJN indirekta kostn, för att räkna ut den proportionella finansiering av indirekta kostnader mellan de olika vgrenarna/kostnadsställena och multiplicera med underskottet. Totalt finansierades 2847 Tkr indirekta kostnader, varav 2273 var från v-gren 11 och 574 från v- gren 54. Uträkningen för täckningen av underskottet blir då 559 Tkr från v-gren 11 (=2273/2847*700) och 141 Tkr från för v-gren 54 (=574/2847*700). Det blir två konteringar var på v-gren 10 eftersom det i detta exempel ligger 15% av underskottet på aktivitet och 85% ligger på aktivitet Kst Kst K Kst Kst K Kst Kst+xxxxx D Kst Kst K Kst Kst K Kst Kst+xxxxx D
Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.
Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.
Öppet hus 13/11 om Avstämning och analys av stödverksamhetens kostnader
Öppet hus 13/11 om Avstämning och analys av stödverksamhetens kostnader Förståelse för modellen för indirekta kostnader - hur vi tillämpar den i budget och utfall - hur vi stämmer av, analyserar och åtgärdar
Guide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal
Guide: Uppföljning akt 990099 Fördelning stöd och 990098 Fördelning lokal 1 1. Följa upp fördelningen av stödverksamheten och direkta lokalkostnader... 1 2. Identifiera avvikelser och analysera dem...
Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet
Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet 1. Inledning... 3 2. Begrepp... 3 2.1 Kostnadsbärare... 3 2.2 Direkta kostnader... 3 2.3 Indirekta kostnader... 4 2.4 Full kostnadstäckning... 4
Välkommen på bokslutsinfo
Välkommen på bokslutsinfo 180530 Förbereda och arbeta med bokslut Gå igenom projekt Vänta inte med att bokföra periodiserad intäkt till slutet av juni, gör det gärna i majperioden Ta in information från
Bokslut på institution avstämning av balansräkning och resultaträkning vid årsbokslut
Bokslut på institution avstämning av balansräkning och resultaträkning vid årsbokslut 1 Ekonomisektionen 20131201 INNEHÅLL 1. Balansräkning och resultaträkning: ekonomirapport INST BR Avst och... 5 standardrapport
Välkommen på bokslutsinfo!
Välkommen på bokslutsinfo! Aktuellt Status EASY Någon på institutionen behöver vara tillgänglig under vecka 28 (11-15.7) för att svara på eventuella frågor. Ange i ditt autosvar på e-posten vem som är
Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader
Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och
Full kostnadsredovisning, kostnadsbärare och projektbudgetmall
Full kostnadsredovisning, kostnadsbärare och projektbudgetmall Varför införs modellen? Tydliggöra indirekta kostnader på alla nivåer Förbättrad uppföljning och budgetering av totalkostnaderna för olika
SUHF-MODELLEN EN ÖVERSIKT eller Hur ska vi finansiera vår stödverksamhet?
SUHF-MODELLEN EN ÖVERSIKT eller Hur ska vi finansiera vår stödverksamhet? EKONOMIENHETEN Agenda Bakgrund & historik Varför? Lite om SUHF Påläggsmetoden Grundprinciper Hur funkar det på Göteborgs universitet?
Budget & Prognosportalen
Budget & Prognosportalen Tillägg till handledning för budgetansvariga. Innehåller ändringar och nyheter from budgetår 2015 med anledning av integrering av beräkningsmallen för gemensamma kostnader i Raindance
Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013
2013-10-23 N 2013/180 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 Analys av det ekonomiska
Redovisningsprinciper. Redovisningsprinciper för hantering av bidragsfinansierade forskningsprojekt inom Umeå universitet. Ekonomienheten
Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper för hantering av bidragsfinansierade forskningsprojekt inom Umeå universitet Annica Eriksson Controller Ekonomienheten Innehållsförteckning 1 Inledning... 3
Avvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun
1 2016-07-22 Dnr V 2016/881 Naturvetenskapliga fakulteten Monika Bengtsson Ekonomisk rapportering per 2016-06-30 1. Sammanfattning Utf 2015 Utf 2016 Bud 2016 Avvikelse bud-utfall Bud 2016 Prog 1 2016 helår
PROJEKT. Detta material innehåller en kortfattad guide som hjälp för att kunna navigera i systemet. Sektionen Ekonomi Mars 2018
1 PROJEKT PROJEKT är ett ekonomiadministrativt stöd och en egen del i EOS, som består av - kalkyl till ansökan och översikt av kalkyl till ansökan - budget och uppföljning av budget mot utfall I PROJEKT
Internfakturering 14 MARS 2014
Internfakturering 14 MARS 2014 Utbildningens syfte Syftet med kursen är att på ett korrekt sätt kunna hantera internfakturor i Orfi. Utbildningens innehåll Teori Internfaktura Intern försäljning Externt
EOS-Guide: Budgetera lokalkostnader
1 EOS-Guide: Budgetera lokalkostnader Innehåll Nyheter... 2 Nya flikar i uppgiften Budget intäkter/kostnader... 2 Välja rätt flik... 2 Fliken Inmatning lokaler gemensamma... 4 Flikarna Inmatning lokaler
RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET
BESLUT 1(5) 2010-12-17 Dnr 24-726/10 Björn Wallmo RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET Modellen för full kostnadstäckning SUHF ( Sveriges universitet och högskoleförbund) beslutade i november 2007
Detta är inte en rapport i vanlig bemärkelse utan ett program som kopierar en befintlig verifikation. Se redovisningsmanualen: Orfi-manual
Redovisningsmodul Standardrapporter Buntöversikt - Redovisning Efter all registering/uppdatering/kopiering/ombokning av en verifikation/bunt ska Buntöversikt redovisning skrivas ut och skrivas under av
2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN
2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN Innehåll Inledning... 1 Direkta och indirekta kostnader... 1 Kärnverksamhet och kostnadsbärare... 1 Stödverksamheten... 1 Fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma
Bokslut på institution avstämning av balansräkning och resultaträkning vid årsbokslut (flik 1-11)
Bokslut på institution avstämning av balansräkning och resultaträkning vid årsbokslut (flik 1-11) 1 Ekonomisektionen 20101117 Inledning... 3 1. Balansräkning och resultaträkning: ekonomirapport INST BR
Raindance-guide: Avstämning periodisering
1 Raindance-guide: Avstämning periodisering Innehåll Avstämning prel periodisering... 1 Finansiärskontroll... 7 Kontering periodisering utan intäkt... 8 Kontering periodisering utan intäkt pergrupp...
Innehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97
Innehållsförteckning 1 Bokslut Arbetsgång... 3 1.1 Har du bokfört alla händelser som skett under året?... 3 1.2 Är resultatet för föregående år omfört till kontot för balanserat resultat?... 3 2 Bank-
Instruktioner samt tidplan för hantering av kapital under 2015
2015-06-25 Prjekt Ny eknmi 2016 Instruktiner samt tidplan för hantering av kapital under 2015 Regelverk gällande kapital (t..m. 2015)... 2 Hantering av kapital på avslutade verksamheter... 3... 3 Institutinernas
Kostnadsfördelning på projekt
Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom
GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER
GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna 2009-09-16 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. B UDGET... 4 2.1 Budget kärnverksamhet...
Humanistiska fakulteten Dekan Beslut Dnr Sid 1 (8) Fastställande av bokslut för humanistiska fakulteten för år 2014 Årets resul
Humanistiska fakulteten Dekan Beslut 2015-02-23 Dnr 212-1143-13 Sid 1 (8) Fastställande av bokslut för humanistiska fakulteten för år 2014 Årets resultat för humanistiska fakulteten är -6,0 mnkr. Resultatet
Raindance-guide: Kontroll periodiseringsbelopp (steg 2)
1 Raindance-guide: Kontroll periodiseringsbelopp (steg 2) Innehåll Vilka rapporter?... 1 Förberedande kontroll... 1 Särskild kontroll av projekt med inbetalningar före 2015... 3 Är de föreslagna periodiseringsbeloppen
Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor
2009-10-12 Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Projektledare: Anna Sjölander Projektgrupp: Malin Larsson Lewin Olof Jonsson Lars Thorell Christer
Manual för redovisning av prognos och budget i Agresso Planering
Manual för redovisning av prognos och budget i Agresso Planering 2010-09-22 Planering (planner) är en Agresso-modul som ger dig verktyg för budgetregistrering och ekonomisk planering. Den är helt integrerad
LATHUND AVSLUT EXTERNA PROJEKT (bidrag & uppdrag)
LATHUND AVSLUT EXTERNA PROJEKT (bidrag & uppdrag) VERSION 2018-10-31 Redaktör: INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 2 Definition externa projekt (bidrag och uppdrag)... 2 Bidragsprojekt... 2 Uppdragsprojekt...
Lunds universitet / Avdelning budget och uppföljning/hfr Budget och prognos i EOS
Budget och prognos i EOS Effekter av en gemensam budgetprocess Universitetsgemensam syn på budget och prognos Kvalitetshöjning Kortare ledtider Minskat personberoende Användarupplevelse Stöd i budgetarbetet
Föreläsning om universitetsekonomi 8/5 2019! Maria Andersson, ekonomipedagog Lyceum
Föreläsning om universitetsekonomi 8/5 2019! Maria Andersson, ekonomipedagog Lyceum Del 1 - Universitetets finansiering 257mkr 2 560 mkr 1 216mkr 4 036 mkr Budgetpropositionen Propositionens anslag för
Välkomna till utbildning i internfakturor och omföringar!
EKONOMIENHETEN Välkomna till utbildning i internfakturor och omföringar! Inställningar i Agresso Redovisningsplan: ansvar, verksamhet, motpart och finansiär mm Söka begreppsvärden Omföringar, reversering
Minikurs Ekonomitips och användbara rapporter
Minikurs Ekonomitips och användbara rapporter Föreläsare: Örjan Brolin och Stefan Hylenius, (i Jönköping föreläser Claes Groening) I denna minikurs får du ta del av ett antal ekonomirelaterade tips. Vi
Rutinbeskrivning Avstämningsmall Övriga Bilagor BR Bilagor
Rutinbeskrivning Avstämningsmall Övriga Bilagor BR Bilagor Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1. ALLMÄNT... 3 2. BR-BILAGOR... 4 2.1 STARTFLIKEN BALANSKONTON... 4 2.2 SPECIFIKATIONER TILL BILAGA...
Periodisering av externfinansierade bidrags- och uppdragsprojekt 2016-04-25
Periodisering av externfinansierade bidrags- och uppdragsprojekt 2016-04-25 2015-04-25 2 / 9 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Allmänt om periodisering/värdering... 3 2. Periodisering av externfinansierade
Skattedeklaration 2007 i Pyramid 2.55 och 2.56
2007-02-28 Skattedeklaration 2007 i Pyramid 2.55 och 2.56 Ny momsdel i skattedeklarationen från 2007 (28 februari 2007) Till årsskiftet införs en ny skattedeklaration för momsredovisning. För dig som bara
Rapporter i Lupos-periodiseringsmodul
Rapporter i Lupos-periodiseringsmodul 1. Kontrollrapport... 2 När används rapporten?... 2 Vad visar rapporten?... 2 Hur beställs rapporten?... 6 2. Ofullständiga periodiseringsförslag... 8 När används
SUHF-modellen i verkligheten
SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%
Rutinbeskrivning anläggningsredovisning AT Agresso Uppdaterad 2014-11-18
Rutinbeskrivning anläggningsredovisning AT Agresso Uppdaterad 2014-11-18 Innehållsförteckning 1. AKTIVERA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR... 3 1.1 AKTIVERING AV ANLÄGGNINGAR FRÅN FAKTUROR.... 3 1.1.2 TILLÄGG TILL
Bokslutsinformation 26 maj Bokslutsinformation på webben. Viktiga datum i bokslutet
Bokslutsinformation 26 maj 2014 Inledning Aktuellt & bra att veta Viktiga datum i bokslutet Rättvisande verksamhetsutfall Att göra i bokslutet 4-8 juli (BKVP-perioden) Uppföljning och analys av bokslutet
Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel. 13-månaden Påverkan på budget/ uppföljning Semesterlöneskulden Differens på kapital
Kostnadsbaserad anslagsavräkning Mt Mats Tolander Tl och hanna Loréhn Seminarium i 10 juni 2009 Innehåll Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel Positiv respektive negativ övergångseffekt
Innehållsförteckning.. 1. 20 Bokslutsinformation Delår/År.. 2
Sid 1 (9) Innehållsförteckning.. 1 20 Bokslutsinformation.. 2 20.2 Årsredovisning (årsbokslut) per den 31 december 2014 2 20.2.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.2.2 Periodiseringar. 2 - Förutbetalda
Bokslut på institution avstämning av balansräkning och resultaträkning. Ekonomienheten nov 2006
Bokslut på institution 2006-12-31 avstämning av balansräkning och resultaträkning Ekonomienheten nov 2006 Innehållsförteckning 1. Balansräkning och resultaträkning: Ekonomirapport INST BR Avst, Standardrapport
Ny Ekonomi 2016 Frågor och svar - april-maj 2015 1. Ny ekonomi 2016. Frågor och svar. April maj 2015
Ny Ekonomi 2016 Frågor och svar - april-maj 2015 1 Ny ekonomi 2016 Frågor och svar April maj 2015 Innehåll Översättning... 2 Kodsträngshantering i drift... 5 Finansiering/resursanskaffning/budget... 6
Kommentarer till halvårsbokslut och prognos
V 2015/442 2015-07-23 Till Sektion ekonomi Kansli N Ekonomi Kommentarer till halvårsbokslut 2015-06-30 och prognos 2 2015 Sammanfattning Resultat per 30 juni 2015 är negativt om 15,9 Mkr, med fördelningen
Checklista inför budgetering 2019
Checklista inför budgetering 2019 Checklista inför budgetering 2019... 1 Inlästa uppgifter... 2 Lokalhyror från Fastighetsavdelningen... 2 Bearbetning... 2 Fördelning av indirekta kostnader till kärnverksamhetens
Periodicitet för momsredovisningen sätts upp i Grundparametrar/Redovisning/Inställningar-Momsredovisning.
Allmänt Momsredovisning 1 En särskild kontodel används i PP7 för att sätta rätt momskod/momsruta. Alla transaktioner innehåller denna momsruta. Lösningen är gjord för att slippa ha olika konton för att
Välkommen till Ekonomidagen maj 2015
Välkommen till Ekonomidagen maj 2015 Ekonomidagen 21 maj 2015 Presentation av ekonomiavdelningen Bokslutsinformation + projekthantering Kaffepaus Framtidens inköp Raindance - systeminformation Aktuellt
Raindance-guide: Avstämning periodisering (steg 4)
1 Raindance-guide: Avstämning periodisering (steg 4) Innehåll Vilka rapporter?... 1 Om avstämningsrapporten... 2 Gör eventuella uppdateringar... 3 Är beräknat resultat rimligt?... 4 1 Rimligt/förväntat
Budget- och prognos- manual HYPERGENE EOS. Sektionen Ekonomi juli 2015 Servicedesk Tfn: +46(0)46-222 90 00 E-mail: [email protected].
Budget- och prognos- manual HYPERGENE EOS Lunds universitet uppdaterad juli 2015 Servicedesk Tfn: +46(0)46-222 90 00 E-mail: [email protected] 2 Innehållsförteckning 1 Processen flödet... 3 2 Logga
BOKFÖRINGSEXEMPEL. Grundutbildning och fakultetsmedel. Regeringen 1 3b. 2 3a. 4a 9 4b 7a
2002-12-06 BOKFÖRINGSEXEMPEL Grundutbildning och fakultetsmedel Regeringen 1 3b 2 3a 11 12 8 4a 9 4b 7a 5a 5b 7b 13 Fakultetsnämnden/ enhetsstyrelsen Lönekostnader anställda 10 5c 6 Löpande kostnader (exkl
Raindance-guide: Kontroll periodiseringskontering (steg 3)
1 Raindance-guide: Kontroll periodiseringskontering (steg 3) Innehåll Vilka rapporter?... 1 Är de föreslagna konteringarna korrekta?... 1 Generellt om vad du kan behöva justera... 2 Kontroll kontering
Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013
1 Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat Kemikalieinspektionens (KemI) årsredovisning, inklusive komplettering, daterad 2019-02-19. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen
Innehållsförteckning. Kassadagbok. Avstämning Månadsrapport
Opus Dental 2011 Innehållsförteckning Kassadagbok 4 Daglig överföring från omsättning... 6 Registrera... insättning/uttag mm 8 Avstämning... 10 Månadsrapport... 13 3 1 Kassadagbok Kassadagbok är en tilläggsfunktion
Lathund/Checklista för budgetering i UUplus
1(9) Datum 2016-08-15 Ekonomiavdelningen Uppsala universitet Lathund/Checklista för budgetering i UUplus Innehåll Lathund/Checklista för budgetering i UUplus 1 Applikation Administration Institution -
Uppgifter som ska lämnas till centralbokföringen
Statskontoret Föreskrift 1 (14) 18.8.2014 Dnr VK/687/00.01/2014 Bokföringsenheterna och de statliga fonderna utanför budgeten Uppgifter som ska lämnas till centralbokföringen Enligt 41b (600/1997) i förordningen
Handledning för kontroll av dispositionstid och status för bidragsprojekt
Handledning för kontroll av dispositionstid och status för bidragsprojekt 1 Bidragsfinansierade projekt Bidragsprojekt periodiseras som grundregel och läggs därför upp med status P (pågående/periodisering)
Vid bokslut ska därmed inga gamla differenser finnas kvar, utan enbart eventuella differenser som uppstått i juni eller december ska finnas.
Utgåva nr: 1.0 Sida nr: 1(13) 1. MINIBOKSLUT... 2 1.2 TIDPUNKT FÖR AVSTÄMNING... 2 1.3 DOKUMENTATION... 3 1.3.1 Fliksystem för minibokslut... 3 1.3.2 Checklista minibokslut... 3 1.4 AVSTÄMNING... 4 1.4.1
AVSTÄMNINGSLISTA inför månads-, kvartals- del- och helårsbokslut OBS! Punkterna ligger i fallande ordning utefter tidsföljd och prioritet
AVSTÄMNINGSLISTA inför månads-, kvartals- del- och helårsbokslut OBS! Punkterna ligger i fallande ordning utefter tidsföljd och prioritet Institution: Period: Det finns förtydliganden/anvisningar för vissa
HÖGSKOLAN I GÄVLE Bilaga 71:1 Högskolestyrelsen 2015-12-10 Avdelningen för personal, ekonomi och planering HIG-STYR 2015/31 Leif Sjöberg
Fastställt av Budget för 2016 Sammanfattning Det här dokumentet redovisar Högskolan i Gävles budget för år 2016. Det finns också tabeller som visar anslagstilldelningen för de kommande tre åren. De tabellerna
Internredovisning. Några förutsättningar för internredovisning
Internredovisning Vad är internredovisning? Internredovisning är en tilläggsfunktion i MONITOR som innebär att alla lager- och tillverkningstransaktioner i systemet konteras och förs över till huvudboken
