Information- Flickors hälsa normkritisk pedagogik

Per-Inge Hellman - p2ph01 E-post: per-inge.hellman@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-07-04 Dnr: 2011/801-BaUN-646 Barn- och ungdomsnämnden Information- Flickors hälsa normkritisk pedagogik Ärendebeskrivning Forsningscirkelar kring unga flickors psykiska ohälsa Hösten 2012 startade en satsning för att stärka unga flickors psykiska hälsa i Västerås. Projektet som är en engångssatsning initierades av Västerås stad och Barn- och ungdomsnämnden - pågick mellan september 2012 till april 2013. I Landstingsrapporterna Liv och hälsa UNG 2010 och Liv och Hälsa UNG 2012 visar det sig att andelen ungdomar i Västerås som upplever stress, psykosomatiska symtom och depressioner är mycket högre bland flickor än pojkar (Landstinget 2010;2012. Detta är inget specifikt för Västerås stad utan ett nationellt fenomen (Hälsoutskottet 2010;BRIS 2012. Forskning visar att flickor i tonåren (även yngre än så) upplever att lärare, föräldrar och andra vuxna ställer högre krav på dem enbart på grund av att de är flickor (Landstedt 2010). För att få mer kunskap om flickors situation och för att kunna bryta denna negativa trend organiserades tre forskningscirklar i samarbete med Mälardalens högskola (MDH). En cirkel bestod av personal verksamma vid Kristianborgskolan, som är en grundskola för årskurs 6-9 i Västerås och fokuserade på krav, förväntningar, bemötande och bedömningar. Den andra cirkeln bemannades med tjejgruppsledare från Ronja, IDA, fritidsgårdar och Stadsmissionen och syftade till att få kunskap om forskningsbaserade metoder och sprida erfarenheter om problemet i fråga. Den tredje cirkeln utgjordes av elever i grundskolans årskurs 8-9, fokuserade på de faktorer som gör att flickor mår sämre än pojkar. Det övergripande syftet med cirklarnas arbete var att ge deltagarna möjligheter att i skolan synliggöra och bryta de normer som får flickor att uppleva sig stressade, nedvärderande och underordnade. Från MDH kommer??? och informerar om uppdraget av forskningscirklarna resultat kring normkritisk pedagogik och deras erfarenheter. Skickad av: Per-Inge Hellman - p2ph01

VÄSTERÅS STAD TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2013-07-04 Dnr: 2011/801-BaUN-646 Bilagor Checklista för konventionen om barnets rättigheter på Pedagogiska nämnderna i Västerås Flickors hälsa Rapport- unga flickors psykiska ohälsa

Tjänsteskrivelse Diarienr 2011/801-BaUN-646 Er referens Sid 1 Pedagogiska nämndernas stab Roland Axelsson Beslut om satsning på flickors psykiska hälsa I budget 2012 har barn- och ungdomsnämnden fått 300 000 kr i en ettårssatsning på flickors hälsa. I slutet av november 2011 genomfördes en halvdag med praktiker och forskare. Detta för att få en bredare kunskap om orsakerna till försämring av den psykiska hälsan som redovisas i olika enkäter. Dessa är gjorda från 1968 till 2006 och visar en försämring både för flickor och för pojkar. Flickorna uppger att de mår sämre än vad pojkarna uppger. Förändringen kom under 1990-talet och gäller främst åldersgruppen 15-24 år. De praktiker som har deltagit i mötet med forskare, kommer från tjejjouren, ATSU, Stadsmission, idrottsförening med flickor, förebyggarcentrum, IDA, skolhälsovården och socialtjänsten. Många med lång erfarenhet av arbete med flickor och några med kunskap med tjejgrupper. Landstinget Västmanland har under 15 års tid genomfört undersökningen Liv & Hälsa Ung. Under hela tiden har frågorna ställts till årskurs 9, även om det har varierat vilka övriga åldrar som fått frågorna. Enkäterna har ställts i hela länet. Resultaten visar på likartad utveckling som i övriga landet. Vid de senaste undersökningstillfällena som redovisas i Västmanland har en förbättring skett. En motsvarande förbättring har skett i övriga landet, även om inga data redovisas i detta material. ID: p_21_flickors hälsa

Västerås stad 2 (3) Mår bra eller mycket bra (Liv & Hälsa Ung, åk 9) 100 80 60 40 Länet Flickor Pojkar Västerås 20 0 1995 1998 2001 2004 2006 2008 2010 1998 2001 2004 2006 2008 2010 Om denna förbättring är bestående återstår att se i kommande undersökningar. Cirka 20 % av pojkarna och drygt 40 % av flickorna upplever ofta eller mycket ofta att de är stressade. Erfarenheter från en fokusgrupp med flickor i åldern 14-17 år mars 2012 Under ca 90 minuters samtal med utgångspunkt från dessa undersökningar och flickornas egna erfarenheter, fångades följande kommentarer: Mycket läxor, tjejer är mera ambitiösa. Om man ska prata för hela klassen, tjejerna blir mera nervösa. Det är bara några få lärare som har kontroll över ordningen. Ont i magen kan höra ihop med mens. Killarna spelar säkrare. Tjejer har mera krav på sig, utseende betyder mycket. Det tar längre tid att sminka sig. Vill gå ner i vikt. Man måste ha de senaste grejerna. Tjejerna tar större ansvar hemma, speciellt från andra kulturer. Tjejer har mera krav på sig själva. Tjejerna konkurrera mera med varandra. Har mycket mera information om varandra. Tjejerna behöver känna att hon duger som hon är, få hjälp med detta. Detta bör ske både på skolan och på fritiden. Tjejer tar åt sig mera. Deras kommentarer om vad som kan göras: Lärare ska få eleverna att känna sig trygga. Pratar mera med killar så man vet hur de känner. Tjejgrupper - att få prata om allt, att få veta om samhället. Klasstimmar då får man förståelse för varandra, genom att lärarna agerade för gemenskap. Läraren - måste agera, vara vuxen, vara en förebild, får inte trycka ner. Veckan ska börja med att man berättar om hur man har haft det under veckoslutet. Man kan inte ändra på andras liv, man kan bara ändra sig själv. Under 2010 träffade staben klasser i årskurs 2 från tre olika program på gymnasiet för att få fram underlag till åtgärder för att förbättra elevers hälsa. Programmen valdes utifrån deras resultat i Liv & Hälsa Ung. Då framfördes likaartade synpunkter och förslag på åtgärder. Praktikernas kommentarer och förslag Kontakten i skolan är oerhört viktig och förmågan för lärarna att skapa relationer även inom klassen. Det är de vuxnas bemötande, som är avgörande för hur stämningen blir på skolan. Det finns också en osäkerhet hos föräldrar hur man möter en tonåring. Skolhälsovården gör regelbundna intervjuer i 4an, 8an och 2an på gymnasiet med bland annat frågan hur mår du? Frivillig organisationerna är inne i skolan och har t.ex. tjejgrupper. Man är även beredd att delta i en satsning på att stärka bemötandet och öka tryggheten.

Västerås stad 3 (3) Alla i gruppen är överens om vikten av ett bra bemötande, att de vuxna även är med och skapar bra relationer inom klassen. Förslag att gå vidare med Satsa på någon/några skolor med att förstärka tryggheten/bemötandet, att hitta metoder för detta speciellt i samband med skolstarten. Använda de projekt (IDA och MKL) som finns inom skolan för att inhämta kunskap om bemötandets betydelse för inlärningen och då speciellt skillnaden mellan hur tjejer och killar upplever det. Följa upp tjejgrupper med forskare från MDH Genomföra ett seminarium i slutet av året för att sprida kunskapen.

Forsningscirkel unga flickors psykiska ohälsa Hösten 2012 startade en satsning för att stärka unga flickors psykiska hälsa i Västerås. Projektet som är en engångssatsning initierades av Västerås stad och tilldelades Pedagogiska Nämndernas Stab (PNS) pågick mellan september 2012 till april 2013. I Landstingsrapporterna Liv och hälsa UNG 2010 och Liv och Hälsa UNG 2012 visar det sig att andelen ungdomar i Västerås som upplever stress, psykosomatiska symtom och depressioner är mycket högre bland flickor än pojkar (Landstinget 2010; 2012). Detta är inget specifikt för Västerås stad utan ett nationellt fenomen (Hälsoutskottet 2010; BRIS 2012). Forskning visar att flickor i tonåren (även yngre än så) upplever att lärare, föräldrar och andra vuxna ställer högre krav på dem enbart på grund av att de är flickor (Landstedt 2010). För att få mer kunskap om flickors situation och för att kunna bryta denna negativa trend organiserades tre forskningscirklar i samarbete med Mälardalens högskola (MDH). En cirkel bestod av personal verksamma vid Kristianborgskolan, som är en grundskola för årskurs 6-9 i Västerås och fokuserade på krav, förväntningar, bemötande och bedömningar. Den andra cirkeln bemannades med tjejgruppledare från Ronja, IDA, fritidsgårdar och Stadsmissionen och syftade till att få kunskap om forskningsbaserade metoder och sprida erfarenheter om problemet i fråga. Den tredje cirkeln, som utgjordes av elever i grundskolans årskurs 8-9, fokuserade på de faktorer som gör att flickor mår sämre än pojkar. Det övergripande syftet med cirklarnas arbete var att ge deltagarna möjligheter att i skolan synliggöra och bryta de normer som får flickor att uppleva sig stressade, nedvärderande och underordnade. Forskningscirklarna fick därför uppdraget att medvetet problematisera skillnaderna mellan pojkar och flickor för att förhindra att cirklarna får karaktären av att flickor ska anpassa sig till den manligt normerade skolan (jfr Bromseth & Darj 2010). Nedanstående redovisning gäller den forskningscirkel som bedrivits tillsammans med personal från Kristianborgskolan och som leddes av Niclas Månsson, docent i pedagogik vid MDH. En forskningscirkel om unga flickors psykiska ohälsa Den forskningscirkel som bildades genom projektet består av en cirkelledare från Mälardalens högskola och tio deltagare från Kristianborgskolan i Västerås. Deltagarna från skolan ämneslärare för teoretiska och praktiskt-estetiska ämnen, specialpedagog, och skolsköterska. En fritidsledare från Skallbergets fritidsgård deltog också i cirkelns arbete. Ett kontrakt upprättades som beskriver cirkelns arbete, dess målsättning, etiska förhållningssätt och vem som äger empirin (bil. 1). Cirkeln planerade att träffas vid åtta tillfällen, två timmar vardera, i Kristianborskolans lokaler (träffen i januari fick dock

ställas in på grund av att cirkelledaren var hemma för vård av sjukt barn). Förväntningarna från cirkelns deltagare var att öka sina kunskaper om unga flickors psykiska ohälsa och vad ett normkritiskt förhållningssätt kan bidra till arbetet kring denna problematik. Psykisk hälsa handlar i detta fall om graden av välbefinnande, det vill säga en emotionell erfarenhet kopplad till personens självkänsla, självförtroende och upplevelse av oro eller lugn (WHO 2007). Forskning och utredningar om ungdomars psykiska hälsa visar en entydig bild. Tonårsflickors psykiska hälsa är avsevärt sämre än pojkar i samma åldersgrupp (Hälsoutskottet 2010; SOU 2010:79; SOU 2010:80). Uttycken för psykisk ohälsa kan variera men ger sig tillkänna i form av huvudvärk, sömnbesvär, stress, aggressivitet, nedstämdhet, självskadebeteende och så vidare. För pojkar är det främst utåtriktade uttrycksformer såsom ilska och destruktivitet. För flickor är destruktiviteten mer inåtriktad och de håller många gånger sin oro inom sig för att inte belasta föräldrar, partner eller den övriga omgivningen. Vanliga förklaringsmodeller till varför ungdomar mår som de mår hänvisar mestadels till psykologiska hormonella och genetiska förhållanden och utelämnar strukturella förklaringar till den ökande psykiska ohälsan (Landstedt 2010). Problemet med att utelämna strukturella förklaringar till psykisk ohälsa är att man då riskerar att missa att förväntningarna på hur man ska vara som flicka och pojke lämnar tydliga avtryck i unga människors psykiska hälsa. I en partriakal könsmaktordning har flickor ett större tryck på sig än pojkar för att leva upp till omgivningens förväntningar. Flickor måste helt enkelt bevisa att de är bra, medan pojkar inte behöver bevisa detta i samma utsträckning, även om det finns viss oro även hos dem att inte leva upp till normen (Landstedt 2010). Det är således inte enbart krav, ansvar och förväntningar som spelar roll för hur en människa mår. Sociala relationer (familj och vänner) och skolsituation spelar stor roll för unga människors psykiska hälsa. Till detta kommer också uppfattningar om vad omvärlden accepterar, vad som är acceptabelt uppförande för en pojke behöver nödvändigtvis inte vara det samma för en flicka (Martinsson & Reimers 2008). Där av vikten av ett normkritiskt perspektiv (se nedan). Forskningscirkel som metod Den metod som syftar till att utveckla kompetens och en gemensam förståelse för problemet inom projektet om unga flickors psykiska ohälsa sker genom så kallade forskningscirklar. Syftet med en forskningscirkel är att den kunskap som produceras genom dess verksamhet ska leda till utveckling och förändring av verksamhetens praktik, eller deltagarnas praktiska handlingsberedskap. Den forskning som sker inom denna cirkel görs tillsammans med yrkesverksamma deltagare och utgår

från frågeställningar som är relevanta för verksamhetens dagliga arbete, vilken i sin tur fördjupas och problematiseras av cirkelledaren (i dialog med cirkelns deltagare). I detta avseende är cirkeln en medierande arena mellan involverat lärosäte och aktuell verksamhet eller organisation, vilket innebär att den utveckling eller förändring som kommer verksamheten till gagn sker utifrån forskning och beprövad erfarenhet (Persson 2008). Cirkelledaren utför inte arbetet utan leder deltagarna genom forskningsprocessens olika faser, eller moment, som består av problemformulering, kunskapsinventering, genomförande, analys och resultat. Inledningsvis ventileras problemet för att kunna avgränsas och mynna ut i en tydlig problembild. I denna fas ges deltagarna problematiseringsföreträde och cirkelns ledare hjälper till med att avgränsa och kvalificera problemet. Därefter görs en kunskapsinventering över den kunskap som finns om problemet, vilken i sin tur fungerar som en utgångspunkt för cirkelns genomförande. I detta arbete driver cirkelledaren diskussionen genom att förankra genomförandet (hur cirkeln arbetar) till den kunskap som redan finns (efter kunskapsinventeringen) och hur ny kunskap kan utvecklas under genomförandefasen (cirkelns arbete för att undersöka problemet). I nästa fas analyseras det insamlade materialet dels genom att föra de olika undersökningar som sker inom cirkeln ramar samman och få en helhetsbild, dels genom att relatera denna bild till ett större verksamhets- eller samhälleligt perspektiv. Avslutningsvis förs en diskussion av resultatet. Det handlar inte om hur resultatet redovisas eller vad det är, utan att ställa resultatet i relation till den problemformulering cirkeln arbetet med och tillsammans komma fram till en slutsats för cirkelns konsekvens för verksamhetens praktik och för hur det är möjligt att arbeta vidare med det givna problemet genom att formulera frågor eller områden som driver arbetet framåt (jfr Persson 2008; Holmstrand & Härnsten 2003). Ett normkritiskt perspektiv Normkritik ska, i detta sammanhang, förstås som ett verktyg för att få syn på uteslutning, diskriminering och trakasserier sker utifrån det invanda, och många gånger det rätta och goda sättet, att arbeta. Normer bygger på normalitet (det för givet tagna) och avvikelse, vilket gör att vissa människors sätt att vara ifrågasätts, medan andra sätt att vara utgör det eftersträvansvärda Martinsson & Reimers 2008). Ligger exempelvis problemet med unga flickors psykologiska hälsa på deras individuella personlighet psykologisk förklaring) eller ligger det i en skolas kultur (och i återskapelsen av den samma)? Därför fokuserar ett normkritisk perspektiv på hur den eller det avvikande skapas genom att fokusera normerande föreställningar, normerande praktiker och normerande språkbruk (Martinsson &

Reimers 2008). Det vill säga att de värden och normer som ligger till grund för mänsklig samlevnad kan också fungera kränkande och diskriminerande. En viss ordning, ett visst sätt att vara har sitt pris (Månsson 2010). Normer kan begränsa och exkludera människor som inte passar in i dem. Att inte passa in i dem kan också leda till psykisk ohälsa eftersom man inte klarar av att leva upp till det som förväntar man känner från föräldrar, skola, vänner och så vidare. Genom att ifrågasätta normer kan människor istället inkluderas och risken för diskriminering och kränkningar kan minska och därmed också känslan att inte räcka till eller att vara annorlunda, vilket torde leda till en förbättrad psykisk hälsa. Det normkritiska perspektivet skiljer sig från ett toleransperspektiv där syftet är att skapa förståelse och empati för människor som utsätts för diskriminering genom att fokusera på att de som är utsatta och inte på de strukturer och förgivandetaganden som gör att de utsätts för negativ behandling, eller som gör att de upplever att de inte räcker till. Att utmana, i meningen att ifrågasätta normer är en strategi som inte enbart handlar om att acceptera andra människor (som inte är som jag) utan också om mina egna normer och hur jag agerar. Utgångspunkten ligger därmed dels i verksamheten, som exempelvis en skolas kultur (reella värdegrund), dels i mig själv och de normer jag bär på (Bromseth & Darj 2010). Detta skiljer sig från ett toleransperspektiv där syftet är att skapa förståelse och empati för människor som utsätts för diskriminering genom att fokusera på att de som är utsatta och inte på de som utsätter. Vi är alla med och skapar normer, också elever och barn, vi är också alla utsatta för normer som gör att vi uppfattar saker på ett visst sätt (medvetet eller omedvetet). I detta fall blir det viktigt att ställa frågorna vad är normen eller vilka är normerna som får unga flickor att må dåligt (psykisk ohälsa) och hur synliggörs denna eller dessa? Cirkelns målsättning och arbetssätt Målsättningen med cirkeln var att överföra kunskaperna till praktisk handling och därmed stärka sin handlingskompetens inom området (bil. 1). Detta innebär att de kunskaper som utvecklas under cirkelns gång i slutändan kunna föras över till verksamhetens arbete och utgöra en del av skolans likabehandlingsarbete. Under cirkelns träffar diskuterades hur arbetet gick, vilken kunskap som fanns och vad som behövdes göras för att arbetet för mot en förbättrad psykisk ohälsa bland unga flickor kan fortsätta efter cirkelns slut, genom att exempelvis utarbeta en arbetsplan genom vilket det systematiska kvalitetsarbetet kan fortsätta (bil. 2). Under cirkelns träffar hölls ett samtal om unga flickors psykiska ohälsa, faktorer som påverkar denna, hur det ser ut i jämförelse mellan flickor och pojkar och vad ett normkritiskt perspektiv kan bidra till kunskaper om problemet. I detta samtal delades deltagarnas erfarenheter, vilka kopplades till

problemet och forskning kring detta. Vidare diskuterades likabehandlingsarbete i relation till psykisk ohälsa. I detta sammanhang föreslog cirkelns ledare att arbetet med unga flickors psykiska hälsa ska bli en speciell del i skolans likabehandlingsplan. Mellan mötena fick deltagarna mindre uppgifter kopplade till cirkelns verksamhet och deras kunskapsområden. Uppgifterna bestod av en slags kunskapsinventering som, i enhetlighet till forskningscirkelns arbetssätt, ska fungera som en grund för kommande verksamhet (Persson 2008). Vad vet vi och hur gör vi Den första uppgiften som cirkelns deltagare tilldelades handlade om en form av kunskapsinventering, som utgör starten på och grunden för cirkelns fortsatta arbete, där de genom individuell reflektion ska svara på följande frågor: Vad vet jag om flickors psykiska ohälsa Hur arbetar jag med detta? Varför arbetar jag som jag gör? Kan jag arbeta på något annat sätt? Hur arbetar andra med dessa frågor? I det insamlade materialet visades en medvetenhet (tämligen hög sådan) bland deltagarna i forskningscirkeln, dels om dess omfång och att den ökar framför allt för flickor i yngre tonåren, dels om dess olika uttryck såsom oro, stress, nedstämdhet, trötthet och (i vissa fall) självskadebeteenden. Dessa flickor är stressade av prestationer såväl kunskapsmässiga (betyg) som sociala (att vara en i gruppen). Det gemensamma i svaren på frågan hur de arbetar med denna problematik var att deltagarna är där för de som mår dåligt, antinger pratar man direkt med någon som man misstänker eller vet må dåligt, eller väntar man tills de själva väljer att prata om hur de mår och varför. Det gäller då att vara inlyssnande och ta sig tid, att låta dem berätta och visa att man förstår deras problem och, om de så önskar förmedla kontakter till exempelvis kurator eller skolsköterskan. Det viktiga är att bemöta dem på deras villkor, inte på lärarens eller övriga vuxenvärldens villkor och visa intresse för deras värld. I samtalen kan man också bygga upp deras självförtroende och visa att de duger som de är och att det inte är något fel på dem. En annan sak är att de tar upp frågor under lektionerna (när det passar) för att medvetengöra att många känner på ett visst sätt som gör att de mår dåligt och förklara för dem vilken hjälp man kan få och vem eller vilka man kan prata med. I lärarlagen pågår det kontinuerliga diskussioner om elevernas hälsa och här är det viktigt att individanpassa samtalen om olika individer

som mår dåligt och inte anpassa dem efter rådande normer och konventioner (då dessa många gånger ligger till grund för deras psykiska ohälsa). På frågan varför de arbetar som de gör blev det gemensamma svaret att de tror att det är bra och att de tror att de gör rätt, att man anser sig vara en person som eleverna visar förtroende för och vågar prata med. Att deltagarna arbetar som de arbetar handlar inte enbart om att de tror att de gör rätt utan också att deras åsikter bygger på en övertygelse om att det är viktigt att vara till för eleverna (genom just att vara närvarande, att visa att man ser dem och att ta sig tid att lyssna på dem). På frågan om det går att arbeta på något annat sätt var de flera som efterlyser ett kontinuerligt och förebyggande arbete för att förhindra psykisk ohälsa i såväl undervisningssammanhang och i lärarlag tillsammans med eleverna som med gemensamma metoder som gäller hela verksamheten (som en del av likabehandlingsarbetet). För detta behövs en större samsyn om problemet och mer tid för att organisera arbetet, likt ett systematiskt likabehandlingsarbete. Ett förstärkt samarbete mellan fritidsgård och skola, hem och skola gör att det är möjligt att få en bättre förståelse av problemet då detta sträcker sig utanför skolan värld. De fåtal svar som inkom på frågan hur andra arbetar svarade nämns here4u, som inte enbart arbetar med att synliggöra människor för att visa att de finns och har rätt att finnas, utan också arbetar med att synliggöra att det finns människor som mår dåligt. I deras arbete når de också elever på ett sätt som kanske inte lärare och övrig skolpersonal gör. Uttryck för och bakgrund till psykisk ohälsa Med litteraturens hjälp formulerade cirkelns ledare två mindre enkäter, en mer kvalitativ och en mer kvantitativ. Den kvalitativa enkäten handlade om uttryck för psykisk ohälsa (bil. 3a) och den kvantitativa enkäten on bakgrunder för psykisk ohälsa bland eleverna på skolan (bil. 3b). Uttryck för psykisk ohälsa kategoriseras i litteraturen i termer av psykiska besvär, psykosomatiska besvär och regel- och normöverskridande beteende. När deltagarna ombads att svara på frågor om vilket av dessa som var vanligast förekommande, svårast att bemöta och lättast att avfärda framkom följande svarsbild. De vanligaste uttrycken för psykiska besvär var nedstämdhet, depression, aggressivitet och apatiskhet. Dessa var både lätta (2) och svåra (4) att se men upplevdes som svåra att bemöta och avfördas sällas som allmänt gnäll. Som tecken på psykosomatiska besvär var huvudvärk, magont och matvägran vanligast förekommande. Dessa tecken var upplevdes som både lätta (2) och svåra (4) att identifiera och mestadels svåra att bemöta och avfärdas sällan som gnäll. För regel- och normöverskridande beteende var våld, mobbning och skolk de vanligaste uttrycken, dessa var lätta att upptäcka och upplevdes som tämligen lätta att bemöta (bilaga 3a).

Deltagarna i forskningscirkeln ombads att med hjälp av en skala från 1-5 uppskatta de vanligaste faktorerna bakom psykisk ohälsa bland flickor och pojkar utifrån 14 förvalda faktorer (bilaga 3b). För flickornas del kom prestationer och förväntningar högst på listan (4.8) tätt följt av utseende (4.5). Därefter kom social status och popularitet (3.6). Faktorer såsom religiositet, sexualitet, ekonomi, könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning och etnicitet uppskattades som mindre viktiga (2.8 1.7). Utseende (4.5) kom högs på listan som en förklaring till bakgrunden till pojkars psykiska ohälsa. Därefter kom prestationer (3.3), social status (3.2), sexualitet (3.2) och bakgrund (3.0). Förväntningar, som var en av den vikatigaste orsaken för flickors psykiska ohälsa, visade sig komma relativt långt ned på listan (2.7) tillsammans med könidentitet (2.7), följt av popularitet, ekonomi, funktionshinder, religiositet, etnicitet och ålder (2.5 1.7). Kollegiets uppfattningar om psykisk ohälsa Ytterligare ett steg i kunskapsinventeringen eller förförståelsen av flickors psykiska ohälsa inventerades medarbetares uppfattning av psykisk ohälsa: vad betyder ordet för dem? Varje deltagare i forskningscirkeln frågar deras kollegor i arbetslaget eller arbetsgruppen om deras uppfattningar och erfarenheter av psykisk ohälsa hos unga flickor. Förutom att en av de svarande definierade psykisk ohälsa som en ihållande känsla att inte räcka till och duga som person definierade övriga psykisk ohälsa tillsammans med symptomen. De vanligaste svaren var att förklaringen till psykisk ohälsa beror på betygsstress, att bli accepterad, att nå upp till samhälleliga krav, vilket uttryck i termer av överarbete, stress, depression, dåligt självförtroende, viktminskning på grund av ätstörningar, annat självskadebeteende eller negativt utåtagerat beteende. Avslutande reflektion Sammantaget växer en tämligen god bild fram kring medvetenhet och kunskaper om unga flickors psykiska ohälsa, dock saknas det riktlinjer eller organisationsformer för hur ett systematiskt proaktivt arbete för att främja unga flickors psykiska ohälsa ska gå till. Med tanke på deltagarnas nyvunna kunskaper och egna kommentarer av forskningscirkelns arbete och deras tankar om ett fortsatt arbete för att främja unga flickors psykiska hälsa tycker jag att gruppen nådde tämligen långt under de åtta månader som cirkeln förlöpte. Ett problem av detta allvarliga slag kräver dock större insatser än så här, därför skulle en uppföljning av arbetet behövas för att se hur arbetet fortskrider, vilka som är involverade, vilka resultat det gett och så vidare. Cirkelns arbete ses mer som en process genom vilken arbetet grundas, görs begripligt och där förutsättningarna för det fortsatta arbetet klargörs och beslutas om. Det är egentligen efter det att cirkeln avslutat sitt arbete som det konkreta arbetet kring problematiken sätter igång på allvar. Med tanke på att arbetet med frågor kring unga flickors psykiska ohälsa tar tid, och måste ges tid ligger stora delar för arbetets förutsättningar på hur detta arbete prioriteras av ledningen och hur stor del de involverade i detta arbete kan få i sina

arbetsplaner. En andra förutsättning är att övriga kollegor blir involverade eller åtminstone medvetna om arbetet på skolan och att de tar problemet på allvar. En tredje förutsättning är att elever inte enbart informeras om arbetet och dess problematik utan att de också involveras i skolans arbete mot främjandet av unga flickors psykiska ohälsa. Förutsättningarna för ett fortsatt arbete med unga flickors psykiska ohälsa förefaller att vara god då cirkelns deltagare själva anser att de fått en ökad förståelse av problemet och själva blivit mer medvetna och självreflekterande i sina bemötanden med eleverna på skolan. Kunskaperna som vuxit fram under cirkelns arbete har med andra ord öppnat upp för möjligheter för att bemöta problemet på olika sätt. Samtliga deltagarna uttrycker också en vilja till att arbeta vidare med frågan om unga flickors psykiska ohälsa och göra detta arbete till en del av skolans likabehandlingsarbete. För det fortsatta arbetet med flickors psykiska ohälsa finns deltagarnas engagemang, kunskaper och erfarenheter, en rapport om forskningscirkelns arbete från september 2012 till och med april 2013 och den arbetsplan som utformats under arbetets gång. Dessa kunskaper och erfarenheter (skrivna och oskrivna) kan utgöra en grund till ett fortsatt arbete med flickors psykiska ohälsa på Kristianborgskolan i Västerås.

Referenser BRIS (2012). Brisrapporten. Tema: Psykisk ohälsa. Stockholm: Bris. Bromseth, J. & Darj, F. (red.) (2010). Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskaps skriftserie. Holmstrand, L. & Härnsten, G. (2003). Förutsättningar för forskningscirklar i skolan. En kritisk granskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Hälsoutskottet 2010. Barn och ungdomars psykiska ohälsa i Sverige. En systematisk litteraturöversikt med tonvikt på förändring över tid. Stockholm: Kungliga Vetenskapsakademin. Landstedt, E. (2010). Life circumstances and adolescent mental health: Perceptions, associations and a gender analysis. Mid Sweden University doctoral thesis. Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap Länsrapport 2010. Liv och Hälsa UNG 2010. Landstinget Västermanland. Länsrapport 2010. Liv och Hälsa UNG 2012. Landstinget Västermanland. Martinsson, L. & Reimers, E. (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups. Månsson, N. (2010a). Låt skillnaden vara. I N. Månsson & C. A. Säfström (red.). Tema: Ordningens pris. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, vol. 19, nr. 3. Persson, S. (2008). Forskningscirklar en vägledning. Malmö stad SOU 2010:79. Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. Rapport IX från Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm. SOU 2010:80. Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. Rapport X från Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm. WHO (2007). Mental Health Evidence and Research (MER). Geneva: World Health Organization.

Bilaga 1. Kontrakt för forskarcirkel inom Pedagogiska nämndernas stab Unga flickors psykiska ohälsa Deltagare: Karin Andersson, Carina Blomback Dalén, Alexandra Drakdal, Lena Follmer, Karl Jonsson, Malin Landberg. Göran Lindsgård, Ulrika Mårtensson, Johanna Vetso, Susanne Woltter Viding. Cirkelledare: Inriktning: Förväntningar: Målsättning: Tid och plats: Arbetssätt: Konfidentialitet: Tillåtande miljö: Insamlat material: Dokumentation: Niclas Månsson Flickors psykiska ohälsa Att öka sin kunskap om unga flickors psykiska ohälsa och vad ett normkritiskt förhållningssätt kan bidra till arbetet kring denna problematik. Att kunna överföra kunskaperna till praktisk handling och därmed stärka sin handlingskompetens inom området. Kristianborgskolan, Västerås Datum: 3/10, 24/10, 14/11, 5/12 (samt ytterligare fyra träffar) Tid: 16.00 18.00 Cirkeln träffas två timmar vi 8 tillfällen under HT12 och VT13 och diskuterar hur arbetet fortskrider, vilken kunskap som finns och vad som behövs göras för att arbetet med normkritik ska fortsätta. Mellan dessa möten får deltagarna mindre uppgifter kopplade till cirkelns verksamhet och de enskilda deltagarnas kunskapsområde (exempelvis mindre fältuppgifter eller text att läsa). Ingen av cirkelns deltagare som talar med utanförstående angående cirkelns fokus och arbetssätt gör detta så att enskilda deltagare pekas ut, eller talar om deltagare i cirkeln, individuellt eller kollektivt, på ett nedvärderande eller negativt sätt. Cirkelledaren rapporterar om verksamheten till Torbjörn Messing (projektledare) efter varje träff, dock utan att ange namn eller information som kan identifiera enskilda deltagare. Cirkelns deltagare ska under träffarna känna att de kan uttrycka sig fritt, prövande och kritiskt utan att negativt värdera andra medlemmars åsikter. Cirkelns anda ska karaktäriseras av ett relativt fritt talutrymme samtidigt som en medlems talutrymme inte ska leda till att andras talutrymme förringas Det insamlade materialet ägs av MDH och ansvaret för detta ligger hos cirkelns ledare. Empirin, i form av minnesanteckningar, e-post, fältanteckningar och observationer, kommer inte att användas i annat fall än som underlag för rapportering av cirkelns verksamhet och resultat och, med

deltagarnas godkännande, annan vetenskaplig och till ämnet knuten publikation. Den dokumentation cirkelledaren gör efter varje träff fungerar också som en dokumentation av cirkelns verksamhet och som minnesanteckningar för cirkelns deltagare. Anteckningarna skickas till cirkelns deltagare och projektledare för samhällskontraktet, Torbjörn Messing. Till detta tillkommer två presentationer i anslutning till PNS och IDA-projektets möten. Rapportering: Förutom den dokumentation som sker under cirkelns gång skriver cirkelledaren en avslutande rapport om cirkelns verksamhet och resultat. Till denna rapportering ytterliga skrifter förekomma, såsom vetenskapliga artiklar eller bokkapitel som berör cirkelns tema. Niclas Månsson Docent i pedagogik Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Mälardalens Högskola Box 325, 631 05 Eskilstuna Tel. 016-15 37 26 E-post. niclas.mansson@mdh.se Kontraktet för forskarcirkel kring flickors psykiska ohälsa: Karin Andersson Carina Blomback Dalén Alexandra Drakdal Fritidsledare Specialpedagog Ma/No-lärare Skallbergets fritidsgård Kristiansborgskolan Kristiansborgskolan Lena Follmer Karl Jonsson Malin Landberg SO-lärare Bildlärare Sv/Eng-lärare Kristiansborgskolan Kristiansborgskolan Kristiansborgskolan Göran Lindsgård Ulrika Mårtensson Johanna Vetso Idrottslärare SO-lärare Textillärare Kristiansborgskolan Kristiansborgskolan Kristiansborgskolan Susanne Woltter Viding Skolsköterska Kristiansborgskolan

Bilaga 2. Unga flickors psykiska ohälsa arbetsplan för Kristianborgskolan Denna arbetsplan som ligger till grund för att arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa bland unga flickor bygger på tanke om att ett systematiskt kvalitetsarbete syftar till att kontinuerligt identifiera förbättringsområden för ökad måluppfyllese. Det handlar om att i) planera kvalitetsarbetet för att därefter ii) genom föra och dokumentera arbetet. Med hjälp av dokumentationen är det möjligt att iii) följa upp arbetet genom iv) analys och bedömning, vars resultat är utgångspunkt för nästa planering av det pågående kvalitetsarbetet. Arbetsplanen för det praktiska kvalitetsarbetet mot en förbättrad psykisk hälsa är uppdelad i fyra faser (som i sin tur innehåller olika moment): Var är vi? -> Vart ska vi? -> Hur gör vi? -> Hur blev det? Före det att kvalitetsarbetet startar måste en samordnare utses tillsammans med vilka som ska ingå i denna grupp och driva arbetet framåt (exempelvis kurator, specialpedagog, skolsköterska, lärare och elever). Utsedd samordnare har till uppgift att hålla samman arbetet, samankallar till möten, rapportera till skolledningen om hur arbetet fortskrider och vad det resulterat i relation till mål och förväntad måluppfyllelse. 1. Var är vi? Först görs en lägesbeskrivning, där en inventering görs om vilken kunskap som finns om arbetet och dess utgångspunkter samt om vilka andra kunskaper som krävs för arbetet mot en ökad tillgänglighet. Utgångspunkten för denna lägesbeskrivning är det arbete som gjorts vid forskningscirkeln knutet till Västerås stad och Pedagogiska nämndernas stabs projekt om flickors psykiska ohälsa. Forskningscirkelns mål är att kunskapen om unga flickors psykiska ohälsa med hjälp av ett normkritiskt förhållningssätt. Därtill syftar arbetet med att kunna överföra kunskaperna till praktisk handling och därmed stärka sin handlingskompetens inom området. 2. Vart ska vi? Uppdraget formuleras där en gemensam förståelse för arbetet och över de områden som ska förbättras relateras till uppdraget: Uppdrag > mål > riktlinjer. I detta avseende handlar det om att få en gemensam bild över arbetet som fungerar som en gemensam kompass mot en bättre psykisk hälsa. Vid denna fas avgränsas också uppdraget genom att definiera uppdragets omfattning inom organisationen, över tid och vad för typ av direkta och indirekta mål som går att definiera 3. Hur gör vi? Utifrån lägesbedömning, (prioriterade) mål för arbetet, åtgärder och tillgängliga resurser görs en planering för det fortsatta arbetet: Hur målen ska nås Vilka metoder som ska användas (intervjuer, enkäter, observationer etc) Vilka insatser som krävs (i relation till befintliga resurser) såsom kompetenshöjande insatser, riktade insatser mot speciella miljöer, som den fysiska eller den sociala miljön När i tid de olika insatserna ska göras Vem som ansvarar för vad i kvalitetsarbetets olika delar och faser Hur arbetet ska dokumenteras Tid för arbetsmöten Tid för information till medarbetare, elever och ledning [ ]

4. Hur blev det? I denna fas följs arbetet upp och utvärderas (totalt och/eller i delar) för att svara på frågor om målen uppnåddes och till vilken grad de uppnåddes, vad var bra och vad var mindre bra i processen, varför blev det som det blev och vad vi kan lära oss av erfarenheterna av årets arbete. Svaren på frågorna ligger till grund för en ny lägesbeskrivning för det fortsatta kvalitetsarbetet för en bättre psykisk hälsa. I denna fas är det viktigt att lära sig genom självkritik och också se över arbetssätt för och förhållningssätt i det fortsatta arbetet. En stopptid för när utvärderingen ska vara klar måste därför bestämmas om utvärderingen ska ligga till grund för hur nästa års utvecklingsarbete ska beskrivas i Kristianborgskolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling (http://www1.vasteras.se/kristiansborgsskolan/sa-arbetarvi/documents/planmotdiskrimineringochkrankandebehandling121008.pdf).

Bilaga 3a. Erfarenhet av unga flickors uttryck för psykiska ohälsa Vilket är vanligast förekommande, vilket är svårast att bemöta och vilket är lättast att (oavsiktligt eller avsiktligt) avfärda som allmänt gnäll? Psykiska besvär Nedstämd, ledsen, arg, apatisk Lätt att se, ibland svårt att bemöta (II) kan ibland avfärdas som gnäll (I) Svårt att se, svårt att bemöta (IIII) Psykosomatiska besvär Huvudvärk, magont, matvägran Lätt att upptäcka, ibland lätt att avfärda som gnäll, ibland svårt att bemöta (II) Lätt att upptäcka, svårt att bemöta (IIII) Regel- och normöverskridande beteende Våld, mobbning, skolk Lätt att se, lätt att bemöta (III), en gränsdragning om hur långt man får gå (I) Lätt att se, svårt att bemöta (I)

Bilaga 3b. Faktorer till unga personers psykiska ohälsa för flickor och pojkar Uppskatta vad ni anser vara de vanligaste faktorerna bakom ungas psykiska ohälsa. Använd siffrorna 1-5, där 5 = mycket vanligt, 3 = vanligt och 1 = mycket ovanligt Faktorer Flickor Faktorer Pojkar Prestationer 4.8 Utseende 4.5 Förväntningar 4.8 Prestationer 3.3 Utseende 4.5 Social status 3.2 Social status 3.6 Sexualitet 3.2 Popularitet 3.6 Bakgrund 3.0 Bakgrund 3.3 Förväntningar 2.7 Religiositet/trosuppfattning 2.8 Könsidentitet/könsuttryck 2.7 Sexualitet 2.8 Popularitet (5 av 6 svar 2.5-3) 2.5 Ekonomi 2.5 Ekonomi 2.0 Könsidentitet/könsuttryck 2.3 Funktionshinder 2.0 Ålder 2.2 Religiositet/trosuppfattning 1.8 Funktionshinder 2.0 Etnicitet 1.8 Etnicitet 1.7 Ålder 1.7 *Familjesituation, 1 svar (4) * Familjesituation, 1 svar (4) Faktorer Flickor Pojkar Prestationer 4.8 3.3 Förväntningar 4.8 2.7 Ekonomi 2.5 2.0 Bakgrund 3.3 3.0 Social status 3.6 3.2 Popularitet 3.6 2.5* Utseende 4.5 4.5 Sexualitet 2.8 3.2 Könsidentitet/könsuttryck 2.3 2.7 Religiositet/trosuppfattning 2.8 1.8 Funktionshinder 2.0 2.0 Ålder 2.2 1.7 Etnicitet 1.7 1.8 *Familjesituation, 1 svar (4) * Enbart fem av sex som svarade (2.5-3)

CHECKLISTA FÖR KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER FÖR DE PEDAGOGISKA NÄMNDERNA I VÄSTERÅS Syftet med checklistan är att varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnchecklistan ska upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och ska bifogas ärendet som en bilaga. Nämnd: Barn- och ungdomsnämnden Dnr: 2011/801-BaUN-646 Handläggare: Per-Inge Hellman och Roland Axelsson Ärende: Satsning på flickors psykiska hälsa 1. Kommer beslutet på ett allmänt och/eller avgörande sätt, direkt eller indirekt, beröra barn/ungdomar? Ja Nej Motivera svaret: Utgångspunkten är att få en bredare kunskap om orsakerna till förändring av den psykiska hälsan samt hur vi kan förbättra den psykiska hälsan. 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej Motivera svaret: Utifrån träffar med praktiker, ungdomar samt inhämtning av rapporter och undersökningar har vi kunnat identifiera metoder som är verkningsfulla och utvecklingsområden. 3. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? Ja Nej Motivera svaret: Fokusgrupper har genomförts där vi har träffat 3 program i årskurs 2 på gymnasiet samt en grupp tjejer från proaros fritid och förebyggande centrum. Totalt har vi haft kontakt med ca: 70 ungdomar från årskurs 8 till årskurs 2 på gymnasiet. 4. Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd? Ja Nej Motivera svaret: Diskussion angående deras förutsättningar har gjorts.