Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Relevanta dokument
Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv!

Mekanismer för antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Antibiotikaresistens i blododlingar

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

Antibiotikaresistens i blododlingar

Bli en antibiotikasmart vårdcentral!

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder

Antibiotikaresistens Vad innebär r det i praktiken? Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö

Multiresistenta bakterier

Antibiotikaresistens i Region Skåne

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Resistensläge i öppenvård:

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Alexander Fleming Nobelföreläsning 1945

SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, LULEÅ, TELEFON Nr

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Farmakadynamik för antibiotika

Antibiotikaresistens

Antibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Nr Som traditionen bjuder är nummer 2 av Smittsant vigd åt information kring antibiotikaförskrivning och antibiotikaresistens.

Smittskyddsdagen Smittskyddsenheten

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Kommentarer till resistensläget 2012

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

av MDR gramnegativa bakterier

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

Strama. Signar Mäkitalo. regiongavleborg.se

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr Innehåll

Antibiotikaresistens. Apokalyps? Management?

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

Alexander Fleming Nobelföreläsning 1945

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007

Hur kommer ökande antibiotikaresistens påverka arbetet mot vårdrelaterade infektioner i framtiden?

Stramas presentation inför. Europeiska antibiotikadagen 18 nov 2010 Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

antibiotikabruk i praktiken

ESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala

Antibiotika och resistens

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Rådgivningssjuksköterskor

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier

Infektioner hos äldre

Multiresistenta bakterier

Antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA

Flyktingdagen Hepatit, HIV, MRSA, VRE, ESBL, PNSP Smittskyddsenheten

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Transkript:

Antibiotika verkningsmekanismer Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Christian G. Giske 18 mars 2010 2

Med användning följer resistens Christian G. Giske 18 mars 2010 3

Brist på nya antibiotika Christian G. Giske 18 mars 2010 4

Bakterie Tre attackpunkter: Cellvägg Ribosomer (proteinsyntes) Kromosom (DNA syntes) Christian G. Giske 18 mars 2010 5

Cellväggshämmare Christian G. Giske 18 mars 2010 6

Proteinsynteshämmare 50S: makrolider, kloramfenikol, linkosamider (klindamycin), 30S: aminoglykosider, tetracykliner Inititeringskomplexet: linezolid Christian G. Giske 18 mars 2010 7

Nukleinsyrasynteshämmare Paraaminobenzoat (PABA) Puriner/pyrmidiner Sulfonamider Dihydrofolsyra DNA Trimetoprim Tetrahydrofolat RNA polymeras Puriner Pyrmidiner mrna Rifampicin Christian G. Giske 18 mars 2010 8

Hämmare av DNA replikation (kinoloner) DNA replikation kan inte fortsätta om gyras och topoisomeras hämmas Christian G. Giske 18 mars 2010 9

Minste hämmande koncentration (MIC) MIC Christian G. Giske 18 mars 2010 10

Hur mäter laboratoriet antibiotikakänslighet? PCR Christian G. Giske 18 mars 2010 11

Avdödning av bakterier Antibiotikakoncentration Bakteriens känslighet Känslig (S) Intermediär känslig (I) Resistent (R) Christian G. Giske 18 mars 2010 12

Vad är antibiotikaresistens? Olika perspektiv Kliniker Molekylärbiolog Bakteriolog Klinisk: hög sannolikhet för terapisvikt Molekylärbiologisk: frånvaro av resistensgener Bakteriologisk: tillhör ej normalpopulationen Normalpopulationen slutar Christian G. Giske 18 mars 2010 13

Hur uppkommer resistens? 1. Selektionstryck -Selektion 2. - Överföring Christian G. Giske 18 mars 2010 14

Resistens av stor klinisk betydelse Anmälningspliktig enligt Smittskyddslagen MRSA Vankomycinresistenta enterokocker (VRE) Extended-spectrum betalaktamas (ESBL)-producerande tarmbakterier (endast laboratorieanmälan) Penicillin intermediärt känsliga och resistenta pneumokocker (PNSP) Christian G. Giske 18 mars 2010 15

Anmälningspliktig resistens i Sverige 3500 3000 2500 2000 1500 1000 MRSA VRE PNSP ESBL 500 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Christian G. Giske 18 mars 2010 16

Resistensmekanismer Gramnegativ cellvägg Antibiotikamolekyl Porinkanal Yttermembran Periplasmatiska rummet med peptidoglykan Betalaktamas PBP Cytoplasmamembran Effluxpump Ribosom, DNA-gyras Christian G. Giske 18 mars 2010 17

EARSS 2008: MRSA Christian G. Giske 18 mars 2010 18

Vankomycinresistenta enterokocker (VRE) VRE Karolinska 2002-2007 Antal patienter 60 50 40 30 20 10 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 År Christian G. Giske 18 mars 2010 19

EARSS 2008: VRE Christian G. Giske 18 mars2010 20

Christian G. Giske 09 December 2009 21

Vilka betalaktamantibiotika används vid behandling av tarmbakterier? Aminopenicilliner 1:a generationens cefalosporiner 2:a generationens cefalosporiner 3:e generationens cefalosporiner 4:e generationens cefalosporiner Extended-spectrum betalaktamer Karbapenemer Christian G. Giske 18 mars 2010 22

ESBL Karolinska: 2003-2008 700 600 500 400 300 200 100 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Christian G. Giske 18 mars 2010 23

EARSS 2008: E. coli med ESBL-resistens Christian G. Giske 18 mars 2010 24

EARSS 2008: K. pneumoniae med ESBL-resistens Christian G. Giske 18 mars 2010 25

EARSS 2008: S. pneumoniae, penicillin R+I Christian G. Giske 18 mars 2010 26

Antibiotikaanvändning i 26 EU-länder H. Goossens Lancet 2005; 365: 579 87 Christian G. Giske 18 mars 2010 27

Antibiotikaförbrukning vs resistens H. Goossens Lancet 2005; 365: 579 87 Christian G. Giske 18 mars 2010 28

Vad bör göras för att minimera resistensutvecklingen? Följa alla vårdhygienrutiner Följa nationella rekommendationer om val av antibiotika Undvika onödigt bred behandling Undvika vissa preparatgrupper, ffa kinoloner (med några undantag) Endast ge antibiotika vid adekvat indikation Dosera korrekt Kort behandlingstid Tillräckligt hög dos Tillräckligt många doser per dygn Undvika att behandla med preparat som ger hög risk för resistensutveckling Christian G. Giske 18 mars 2010 29