Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv!

Relevanta dokument
Antibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Mekanismer för antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

Infektioner hos äldre

JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

ESBL och ESBL-carba ofarlig kolonisering eller ett folkhälsoproblem?

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Antibiotikaresistens i blododlingar

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?

Antibiotikaresistens i blododlingar

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder

Karbapenemasdetektion med MALDI-TOF. Martin Sundqvist MD, PhD Laboratoriemedicinska länskliniken, Klinisk Mikrobiologi Universitetssjukhuset Örebro

Antibiotikaresistens

av MDR gramnegativa bakterier

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Alexander Fleming Nobelföreläsning 1945

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens

Bli en antibiotikasmart vårdcentral!

Rådgivningssjuksköterskor

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Implementering av en ny ESBL-definition

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Multiresistenta bakterier

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Sveriges åtgärdsprogram mot ESBLresistens. Karin Tegmark Wisell, MD PhD Sektionschef antibiotikaresistens och vårdhygien Smittskyddsinstitutet

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen

Behandling av bakteriella infektioner i en värld av ökande resistens

ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

Rekommendation för laboratoriediagnostik och bärarscreening av karbapenemasproducerande gram-negativa stavar

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Behandling av multiresistenta gramnegativa bakterier

Resistensläge i öppenvård:

ESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala

PRODUKTRESUMÉ. 300 mg och 750 mg tabletter: Beige avlång tablett. Tabletten kan delas upp i lika stora halvor och fjärdedelar.

Strama. Signar Mäkitalo. regiongavleborg.se

Behandling av bakteriella infektioner i framtiden och nya antibiotika

Bakterier. Har funnits i 3.5. miljarder år. Överstiger antalet människor med en faktor Utgör 60 % av jordens biomassa

Antibiotikakompendium

Kommentarer till resistensläget 2012

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Plasmidmedierad kolistinresistens orsakad av mcr-1 av relevans för oss i Sverige?

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Antibiotikaresistens Vad innebär r det i praktiken? Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö

Alternativa metoder för att påvisa antibiotikaresistens. Håkan Janson

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Resistensrapport Västernorrland 2016

Smittskyddsdagen Smittskyddsenheten

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet?

Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Transkript:

Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv! Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen christina.ahren@vgregion.se Bild 1

Varför har ett antibiotika ingen effekt? Farmakokinetiska faktorer Antibiotika når inte fram till bakterierna Tas inte upp i mag/tarm kanalen Når inte infektionshärden (t ex CNS) Inaktivt i infektionshärdens miljö (t ex abcess) Bakterierna finns inne i human cellerna dit bara vissa antibiotika når Typ av verkningsmekanism Bakteriocida (avdödar) Bakteriostatiska (hämmar tillväxt) Bakterien är resistent Bild 2

Hur blir en bakterie resistent? Naturlig resistens förväntad utifrån antibiotikas verkningsmekanism bakterien saknar aktuell angreppspunkt (t ex cellvägg) hela arten är resistent alltid funnits där Förvärvad resistens bakterien har förvärvat nytt genetiskt material som medför resistens ej förutsägbart, måste resistenstesta varje gång framtida hotet! Bild 3

Vad innebär påvisad resist? Resistens mot det aktuella preparatet Ibland resistens för andra/alla preparat i gruppen t ex alla makrolider Ibland resistens även för andra grupper t ex ciprofloxacin och meropenem Bild 4

Olika definitioner på resistens! Resistens Molekylärbiologisk: frånvaro av resistensgener Bakteriologisk: tillhör ej normalpopulationen Klinisk: hög sannolikhet för terapisvikt Normalpopulationen slutar Bild 5

Antibiotikar hur verkar de? 1. Blockerar cellväggsbildningen 2. Blockerar ribosomer 3. Blockerar DNA Bild 6

Förvärvade resistensmekanismer 1. Förändrad målstruktur 2. Förändrad genomsläplighet 3. Bildar enzymer 4. m fl 5. Kombinationer av dessa Bild 7

Förändrade målstrukturer 1. Cellväggen; penicillin-bindande protein (PBP) 2. Ribosomer 3. DNA penicilliner, cefalosporiner aminoglykosider, makrolider, tetracykliner Kinoloner, rifampicin utsida PBP 1 1 PBP bakteriecellvägg 2 Gramnegativa bakterier 50s DNA gyras 30s 3 RNA polymeras DNA Grampositiva bakterier insida Bild 8 Ia Adlerberth, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Förändrad genomsläpplighet ( dörrvakt ) 1. Efflux-pumpar 2. Stängda porinkanaler cefalosporiner aminoglykosider, makrolider,tetracycliner karbapenemer 2 utsida bakteriecellvägg 1 1 insida Gramnegativa bakterier Bild 9 Grampositiva bakterier Ia Adlerberth, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Bakterien producerar enzymer 1. Bryter ned antibiotika; t ex ESBL mfl betalaktamaser 2. Förändrar antibiotika aminoglykosider penicilliner, cefalosporiner 1 1 utsida 1 bakteriecellvägg 50s 2 30s Gram negativa bakterier Bild 10 Grampositiva bakterier insida Ia Adlerberth, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Förvärvade resistensgener Kromosom Resistensgen Plasmider Resistensgener Bild 11 Resistensgen

Hur uppstår förvärvad resistens? slumpartade punktmutationer förvärvar plasmider med resistensgen(er) gener byter plats Bild 12

Resistensgeners ursprung? ekosystem med antibiotikaproducerande mikroorganismer skyddsmekanism hos egna eller andra arter resistensgen utvecklats genen överförts till andra arter mutationer i gener med ursprungligen annan funktion ny resistensgen 4 miljoner år, Lechuguilla caves, New Mexico, Bhular K, PLoS, april 2011? Bild 13

En typ av resistens tvingar fram ytterligare resistens! Klebsiella med uttalad resistens, isolat från blod, EARSS, 2007 + Meronem (dvs sgs allt) Bild 14 Alla cefalosporiner (ESBL) www.rivm.nl/earss

Resistenta bakteriearter samvarierar! Andelen resistenta blodisolat, EARSS MRSA VRE Bild 15 PNSP www.rivm.nl/earss Klebsiella ESBL

De resistenta bakterierna ersätter inte utan adderar till de känsliga totala antalet infektioner ökar MRSA-fall i England och Wales 19993-2003 Sepsis Dödsorsak Bild 16

Hur överförs resistens? Genom celldelning/arv inom arten Genetiskt matrial överförs mellan bakterier inom och mellan arter t ex ESBL-bärande plasmid Klebsiella E.coli Resistenta stammar överförs mellan individer framgångsrika kloner: E. coli ST131 med ESBL K. pneum ST258 med KPC Bild 17

MRSA Staph. Casette chromosome mec-typ CCR-gen komplex Mec gen complex (A,B,C) pls ccra/b 1 mec dcs SCCmec Type I (34 kb) SCCmec Type III (66 kb) kdp ccra/b 2 Tn554 mec mec pub110 f SCCmec Type II (52 kb) ccra/b c 3 Tn554 pt181 pi258 Tn554 dcs ccra/b IS431 ccra/b 2 or 4 mec dcs SCCmec type IV different ccra/b types! SCCmec Type IV, V (20-24 kb) Type VI-VIII IS1272 15 bp direct repeats Bild 18 Ito 2002, Oliviera 2002

Kretslopp av resistenta bakterier (gener) Bild 19

Blir alla bakterier resistenta? vissa bakteriearter ännu ingen resistens Grupp A streptokocker och penicillin vissa bakteriearter snabbt resistenta resistens mot en sorts antibiotika flera sorters antibiotika multiresistens korsresistens flera gener på samma plasmid Bild 20

Vanliga skrönor Resistens virulens Oberoende Resistenta bakterier överlever sämre det kostar att bära på resistensmekanismer Förvärvar kompensatoriska mekanismer så loss of fitness blir ett kortvarigt fenomen Bild 21

Blir bakterierna resistenta under pågående kur? sällan mot de som orsakar den aktuella infektionen kuren påverkar bakteriefloran -resistent nästpåföljande infektion Bild 22

Selektionstryck Resistenta bakterier anrikas och sprids i närvaro av antibiotika antibiotika antibiotika bakterie som utvecklat resistens Bild 23

Antibiotika i ett globalt perspektiv the misuse of a miracle Humant bruk (50%) 20% sjukhus 80% samhälle Onödigt bruk 20-50% Agrikulturellt (50%) 20% terapi 80% profylax/ tillväxt 40-80% Bild 24

Stora variationer inom och mellan länder Consumption of antibiotics in Europe Consumption of antibiotics in Italy Andel behandlade barn (0-6 år) 2008 DDD/1000inh/day <13.74 <18.84 <24.78 >24.78 Bild 25

Selektion av resistens Bild 26 C. Giske, Karolinska Inst

ESBL-utbrott på barnkir 23 pos barn PFGE A A+B A+B+D B C G 16* 3* 1 1* 1 1 21 smittade barn A: ST 131 CTX-M 15 20 barn B: ST 1441 CTX-M 15 5 barn D: ST 73 CTX-M 15 1 barn C: ST 131 CTX-M 9 1 barn G: ST 405 CTX-M 15 1 barn Bild 27 * 1 barn med K pneumonie med CTX-M 15

Patienter med multipla isolat med olika PFGE-och resistensmönster PFGE A/08 A/08 A/08-2 B/08-2 B/08-2 B/08-2 B/08 D/08 Bild 28

ESBL CARBA i Europa samtliga infektionstyper Endemic Interregional spread Regional spread Independent hospital outbreaks Single hospital outbreak Sporadic occurrence Not reported / no data KPC VIM NDM OXA-48-like Bild 29 C. Giske, Karolinska Inst

Metallo beta lactamas (MBL) - pseudomonas, acinetobacter, stenotrophomonas (VIM, IMP; NDM-1) - Enterobacteriacea (NDM-1, VIM) Karbapenemaser (KPC -2, 3 m fl) - K. pneumonie och E. coli Oxacillinaser (OXA-48 m fl) Karbapenemresistens meropenem: lapp= I/R, MIC>0,25 mg/l (S) (ertapenem: R, imipenem: sämre än meropenem) OBS! Poriner, (pumpar) + AmpC o/e ESBL - Enterobacter, E.coli, K. pneumonie - Pågående karbapenembehandling Bild 30

New Dehli Metallobetalactamas-1 Lancet Infect Dis 2010;10: 597 602 Bild 31

Vad ska vi reagera på? Patienten riskfaktorerna typ av vård Bakterien arten klonen Resistensen mekanismen grad av resistens Bild 32

Tack för ordet Bild 33 Vem får det sista..