Aktuell läs- och skrivforskning från teori till praktik - vem har ansvar för vad, när och hur? Bedömning i och av skolan

Relevanta dokument
Aktuell läs- och skrivforskning från teori till praktik - vem har ansvar för vad, när och hur? Bedömning i och av skolan.

Vad vet vi nu? Aktiv läskraft (ALK) - vad innebär det? Föreläsningens innehåll

Föreläsningens utgångspunkter

Kritiskt textarbete att läsa, samtala och skriva om världen - eller värden. Trädgården som en metafor av vad?

Lingvistiska olikheter Kulturella olikheter: Kognitiva olikheter och förutsättningar:

Strategier i undervisningen som ger stöd för språkutveckling och läsförståelse

Eftertänksam läsning (Applegate & Applegate, 2010) Hattie, Praktisk läsförståelsepedagogik. Bedömning av och för läsförståelse

Fundera på följande: Att bearbeta texter språkförståelseprocesser. Textsamtal om världen eller värden. Förslag på läsförståelsemål i åk 1

Från teori till klassrumspraktik. NCS konferens i Göteborg resp. Stockholm, november 2016

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a

Läsa och skriva i alla ämnen. Föreläsare: Gunilla Molloy, Barbro Westlund

Information från. Information från

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research

Kritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt

Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens

75% seminarium 26 februari 2018, LUX-huset LIC-FORSKARSKOLAN COMMUNICATE SCIENCE IN SCHOOL, CSIS

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Vad har man trott? Vad vet vi nu? Junibacken Barbro Westlund

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Session: Historieundervisning i högskolan

Sigys-konferens februari 2010

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Aktuellt i spåren av Bryssel

Fredsborgskolans matematik och språkprofiler.

Skolforskningsinstitutet

Att motverka skolmisslyckanden

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG

Språk-, läs- och skrivutveckling

Inkludering på riktigt Rannebergsskolan

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

Presentation Rektorskonferens 30 mars Samarbete matematik - svenska

Folkbildning och validering

Antaganden för förändring

Premiär för Prima. En ny skola för årskurs 6 9 i Farsta Centrum

Samband mellan räknesätt. Lena Andersson Fakulteten för lärande och samhälle Malmö högskola

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

Digitalt lärande på Arnljotskolan. En modern och attraktiv skola där alla elever lyckas i sitt lärande

Som man frågar får man svar

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Verktyg för bedömning och lärande - kan IT va nåt?

Elever och universum. Lena Hansson, Högskolan Kristianstad

Samband mellan räknesätt. Lena Andersson Natur, miljö och samhälle Lärarutbildningen Malmö högskola

Svenska som additivt språk. Skolverket Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter

Handlingsplan Matematik F - Gy

Till handledaren. Anna Wernberg, Malmö Högskola

Entreprenöriellt Lärande Att förlösa eldsjälar

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

DOCTORAL THESIS PREPARED WITHIN THE FRAMEWORK OF THE GRADUATE SCHOOL CUL

Olika läsning för olika ämnen?

Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer

Lässtrategier för läsförståelse

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Jag högläser varför då?

Övergripande planering

Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

Studieteknik för studievägledare

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

EN003U Engelska Grundnivå

Vilka typer av matematiska resonemang (ut)värderas i skolmatematiken?

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Den formativa bedömningens dubbla fokus

2011 ett skoläventyr

Education MA, Educational Science III for Primary School Teacher Education Programme, 4-6, 15 Credits

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling.

Vad betyder detta för hur eleverna möter universitetets skriftliga ämnes(fag)kulturer?

Mininypon Turbo på äventyr

DATALOGISK TÄNKANDE OCH PROGRAMMERING CETIS OKTOBER 2017

Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola

Handboken - undervisning, kartläggning och analys. och lärares. för att fördjupa elevers kunnande

Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola

Tyck till om förskolans kvalitet!

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.

Plugga smart! Björn Liljeqvist

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Upprepade mönster (fortsättning från del 1)

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Transkript:

Aktuell läs- och skrivforskning från teori till praktik - vem har ansvar för vad, när och hur? Föreläsare: Barbro Westlund Stockholm160920 Barbro.westlund@isd.su.se Department of Language Education Bedömning i och av skolan synligt - osynligt rättvist - orättvist internt externt nationellt internationellt - praktik, principer, politik Lundahl & M. Folke-Fichtelius (2010, 2016.) Bedömning i och av skolan. Bedömning av och för läsförståelse förutsättningar för god läsförståelse (grundläggande färdigheter) läsförståelse som process genom hela livet (möte med olika texter, syftet med läsningen, attityd och motivation) felaktiva svar kan utgöra en startpunkt för att förstå hur eleven tänker Westlund, B. (2010, 2016). Bedömning av och för läsförståelse. She s My Best Reader; She Just Can t Comprehend : Studing the Relationship Between Fluency and Comprehension Många elever bedöms ha god läsförståelse, mot bakgrund att de läser flytande. Stämmer inte att de har det om vi menar att läsförståelse gör anspråk på ett komplext tänkande Studie av 171 elever i åk 2-10, varierad språkbakgrund. Resultatet visar att drygt 1/3 av eleverna har problem med läsförståelsen men läser flytande. DeKonty Applegate et al. (2009). She s my best reader; She just The Reading Teacher, 62(6), s. 512-521. Aktiv läsförståelse När läraren: ställer sådana frågor till sina elever att eleverna själva ställer frågor, eller ger sina elever stöd i att göra olika kopplingar till sig själv, till andra eller omvärlden. Mer vägledning och mindre bedömning Bedömning i sig har inga positiva effekter, eftersom elevers läsförståelse inte ökar för att frekvensen av bedömningar ökar. Det är hur informationen används som har betydelse! Singer (1978). Active comprehension: From answering to asking questions. The Reading Teacher, 31, s. 901-908. (Blair et al, 2007, i Westlund, 2013) 1

Fortlöpande professionell utveckling och stöd i den processen Facilators Forskning om lärares eget lärande är cirka 30 år gammal Vad vet vi vad och hur lärare lär vid professionella kompetenssatsningar? PD Program Teachers Context Borko, H. (2009). Professional Development and Teacher Learning. Mapping The Terrain. Borko, H. (2009). Professional Development and Teacher Learning. Mapping The Terrain. Att båda lära ut och att lära själv! Framgångsrik kompetensutveckling innebär att lärare för stöd både i att utveckla den egna undervisningen och får möjligheter att båda lära själva och med andra. and allows them to struggle with the uncertainties that accompany each role. Darling-Hammond, L. & McLaughlin, M. (2011). Policies that support professional development for teacher-writers. Jag kan, jag vill, jag vågar! I ett gott klassrumsklimat vågar eleven göra misstag och lära sig av dem. I ett dåligt klassrumsklimat lär sig elever att undvika situationer där de riskerar att misslyckas. Helplessness has its roots in low efficacy. When children have little or no confidence in their abilities, they come to believe success in school, and at activities like reading, is not possible för them (s 195). Guthrie, J & Wigfeld, A (2005). Roles of Motaivation and Engagement in Reading Comprehension Assessment. Vilka teorier och kunskapssyn bygger aktiv läsförståelseundervisning på? Vygotskijs teorier om lärandet (bl a ZPD scaffolding och imitation) Rosenblatts transaktionsteori (bl a estetisk och efferent läsposition) Anderson & Pearsons schemateori (förståelsescheman, inferenser) konstruktivistisk kunskapssyn (konstruktivistisk lärandeteori) Vad är viktigast? Det är inte en speciell undervisningsteknik som är avgörande för elevers skolframgångar. Det som har mest betydelse är att lärare utvecklar både ett individuellt och kollektivt mindset. - kunskapssyn på skolan - gemensamt språkbruk Cummins, J., & Early. M. (2015). Big Ideas For Expanding Minds. 2

Lärande är både individuellt - och är en social aktivitet (Vygotskij, 1978) Hur ska vi förstå begreppet lärande? Hur används begreppet litteracy/litteracitet? Konsekvenser av olika begreppsanvändning menar vi lika/olika? Olika lärandeteorier/forskningsperspektiv Språk och lärande går inte att separera Hur får jag visa att jag förstår? Kan lyssnandet av en text betraktas som riktig läsning? Enligt flera forskare, t ex Moyer (2015) är det samma tankeprocesser som läsaren använder när hon eller han skapar mening i skriven text. Från kunskapsöversikten med temat läsförståelse (Skolverket, 2016). Ett sociokognitivt perspektiv Prefixet socio som länkas till kognitiva teorier är centralt. Att ha gott självförtroende är inte samma sak som att ha en god självvärdering. Ett sätt att förstå undervisning, lärande och bedömning bättre är att utgå från ett sociokognitivt perspektiv. Att tillämpa sociokognitiv teori i praktiken Självvärdering/ansträngning Undervisning i förståelsestrategier Läraren visar hur hon tänker/modeling Lärandemål formuleras Uppgifterna innebär utmaning men är rimliga att klara Westlund. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse. Skolframgång - olika förutsättningar! Strategidiagram vardagsspråk resonemangsspråk Före, under och efter läsningen: ämnesspråk Att ha ett språk att uttrycka sina tankar på resonemang i Lgr11: 645 gånger! strategier för förståelse och resonemangsspråk 3

Mer om hur förmåga att resonera kan utvecklas Naturvetenskapliga experiment väcker ofta nyfikenhet hos eleverna och påverkar ofta deras resonemangsförmåga på ett positivt sätt. Från förskolan och genom hela skoltiden: upptäcka, rita, skriva, resonera och skapa ny kunskap på egen hand och med andra. Fördelar? Nackdelar? Nivågrupperade texter Konsekvenser på individnivå samhällsnivå? Morris et al (2012). The emergence of scientific reasoning. OECD:s nyckelkompetenser som ska genomsyra alla skolämnen 1. kommunikation på modersmålet 2. kommunikation på främmande språk 3. matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig teknisk kompetens 4. digital kompetens 5. lära att lära 6. social och medborgerlig kompetens 7. initiativförmåga och företagaranda 8. kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer Tankemodeller ger verktyg att metodiskt organisera sina tankar så att de leder till slutsatser möjliggör kommunikation och argumentation Läsförståelse är en form av organisation Hur kan Venn-diagram användas på vuxennivå? A A B B Att argumentera genom litteraturen! I Westlund tas det upp att medan det i Körling Min uppfattning står mer i överensstämmelse med När jag jämför Molloys och Jönssons text upplever jag att. I flera av texterna betonas betydelsen av att 4

Fundera på: Hur kan en aktiv lärandemiljö skapas som tar tillvara befintlig kunskap och kompetenser hos alla lärare och elever - och som samtidigt utvecklar och utmanar? Vem har och tar ansvar för vad, när och hur nödvändiga förändringar ska och bör ske? Borko, H. (2009). Professional Development and Teacher Learning: mapping the Terrain. Educational Researcher, vol.33, nr 8, s. 3-15. Cummins, J. & Early, M. (2015). Big Ideas For Expanding Minds. Teaching English Language Learners Across The Curriculum. Pearson Canada Ink. Darling-Hammond, L. & McLaughlin, M. (2011) Policies that support professional development for teacher-writers. Phi Delta kappan, 92(6), s. 81-92. DeKonty Applegate et al. (2009). She s My Best Reader; She Just Can t Comprehend. The Reading Teacher, 62(6), s. 512-521. Guthrie, J & Wigfeld, A (2005). Roles of Motivation and Engagement in Reading Comprehension Assessment. S.Paris.,& S. Stahl (red.), Childrens Reading Comprehension and Assessment, s. 187-213. Morris et al (2012). The emergence of scientific reasoning. H. Kloos. B. Morris, & J. Amaral (red.), Current topics in childrens learning and cognition, s. 61-82. Singer (1978). Active comprehension: From answering to asking questions. The Reading Teacher, 31, s. 901-908. Westlund, B. (2010, 2016). Bedömning av och för läsförståelse. Lundahl, C. & Folke. Fichtelius, M. (red.)., Bedömning i och av skolan praktik, principer, politik. Studentlitteratur. Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse. Natur & Kultur. Westlund, B. (2015a, ). Aktiv läskraft. (Högstadiet resp. mellanstadiet) Natur & Kultur. 5