Analysgruppens presentation Anders Nilsson och Peter Sjöquist 2016-04-18 2016-04-18
Vår grundanalys - Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? - Verksamheterna - Framtidsanalys av ekonomin - Hur ser det ut de närmaste åren - Reflektioner om styrningen - Vad krävs för att hantera era utmaningar? - Förbättringsmöjligheter? Vi vill skapa en gemensam bild av situationen och behovet av åtgärder. 2
Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika MALUNG-SÄLEN Det beror på om man vill göra en övergripande jämförelse eller om det är en specifik verksamhet man vill jämföra sig med. Nr Jfr övergripande Jfr bo Jfr grsk Jfr gysk Jfr äo Jfr Ifo Jfr LSS 1 Essunga Hofors Surahammar Nordanstig Hultsfred Olofström Säter 2 Ovanåker Askersund Tibro Herrljunga Åmål Färgelanda Vingåker 3 Osby Töreboda Mörbylånga Bengtsfors Karlsborg Öckerö Degerfors 4 Heby Strömsund Säter Rättvik Valdemarsvik Årjäng Hjo 5 Östra Göinge Sunne Högsby Åre Båstad Mönsterås Vårgårda 6 Säffle Emmaboda Grästorp Töreboda Hofors Mullsjö Tidaholm 7 Svenljunga Tanum Härjedalen Bollebygd Ovanåker Valdemarsvik Vindeln Samtliga uppgifter är hämtade från www.kolada.se
Antal personer Malung-Sälen, ackumulerade befolkningsförändringar 300 200 100 0-100 -200-300 0 21-34 -39 40-72 -114 93-121 -204 126-177 -297 185-211 259-245 -400-415 -387-500 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Ackumulerat utrikes flyttnetto, 2009-2015 Ackumulerad inrikes flyttnetto, 2009-2015 Ackumulerat födelsenetto, 2009-2015
Procent Förändringar i åldersklasser senaste 7 åren 20% 15% 15% 10% 5% 0% 0% Invånare 1-5 år, antal Invånare 6-15 år, antal Invånare 16-19 år, antal -5% -10% -8% -4% -7% Invånare 20-64 år, antal Invånare 65-79 år, antal -15% Invånare 80+ år, antal -20% -25% -30% -27% Malung-Sälen
Vägt snitt (49 mkr)
Hur ska ekonomin skötas? Så här uttrycktes motsvarigheten till dagens regler om God ekonomiskhushållning, med finansiella mål och balanskrav i kommunallagen från 1953. Det kallades Förmögenhetsskydd. En generation har inte rätt att förbruka vad föregående generationer ihopbragt till sina efterkommandes gagn.
Hur ska ekonomin skötas i en kommun? (Självstyrelsen och beskattningsrätten lägger ansvaret hos kommunen) Med allmänt sunt ekonomiskt förnuft! - kommunen finansierar den service och verksamhet man utför, man skickar inte räkningen till framtida generationer. - man har ekonomiska marginaler för oförutsedda händelser. - man har ett överskott bl a för finansiering av investeringar, amorteringar och pensionsutbetalningar. - man bedriver en kostnadseffektiv verksamhet - verksamheten anpassas till demografiska förändringar.
Vad säger lagstiftningen om ekonomin? I allmänna ordalag i enlighet med förra bilden. Anger dock att kommunen själv ska ange egna finansiella mål för God ekonomisk hushållning (överskottsmål mm). Via balanskravet pekar lagstiftningen ut en nedre gräns för hur illa ekonomin får vara. - huvudregeln innebär att uppkomna underskott ska återställas inom 3 år. (det finns vissa undantag sk synnerliga skäl). Ansvarsutkrävningen av lagreglerna landar i den kommunala självstyrelsen.
Balanskravet, lagens miniminivå - Ni har ett balanskravsresultat på -23 mkr från 2014 som ni ska återställa med motsvarande överskott senast under 2017. - Resultatet under 2015 innebära att underskottet ökar ytterligare, det ska återställas 2018. - Om inget dramatiskt görs under 2016 riskerar underskottet att öka ytterligare. - Ni måste alltså vidta åtgärder som innebär att resultatet landar på en nivå på + 23 mkr 2017 och antagligen på den nivån även 2018.
Kr/inv Årets resultat kommun och företag (företagen exkl koncernkonsolideringar) 5 000 4 000 3 000 979 2 000 3 892 1 000 0-1 000 926-957 982 488 2 591 2 178-943 -1 807 1 862 1 646-8 -2 000-3 284-3 000-4 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Årets resultat kommun, kr/inv Årets resultat företagen, kr/inv
Index 130 Utveckling nettokostnader kontra skatt, bidrag och utj, index, trend 125 120 115 110 105 100 95 Verksamhetens nettokostnader, index,malung-sälen Verksamhetens nettokostnader, index,jämförbara kommuner 2009 Skatter, 2010 bidrag och 2011 utjämning, index 2012,Malung-Sälen 2013 2014 Skatter, bidrag och utjämning, index,jämförbara kommuner Linjär (Verksamhetens nettokostnader, index,malung-sälen) Linjär (Verksamhetens nettokostnader, index,jämförbara kommuner) Linjär (Skatter, bidrag och utjämning, index,malung-sälen) Linjär (Skatter, bidrag och utjämning, index,jämförbara kommuner)
Kr/inv Finansnetto kommun 600 500 400 300 200 100 0-100 -200-300 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
Kr/inv Nettoinvesteringar, kr/inv 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 2009 2010 2011 2012 2013 2014 5 000 0 Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet
32 500 30 000 27 500 25 000 22 500 20 000 17 500 15 000 12 500 10 000 7 500 5 000 2 500 0 Finansiering av investeringar Investeringar Resultat Avskrivningar 29 476 17 505 18 365 11 255 4 081 159 Investering Finansiering Investering Finansiering Malung-Sälen Jämförbara kommuner
8 086 15 083 16 910 32 695 30 376 43 972 Kr/inv 52 264 69 743 Långfristiga skulder kommunen, kr/inv Långfristiga skulder koncernen, kr/inv 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
-3 048 1 670 4 799 6 578 Kr/inv 24 364 29 116 29 622 31 124 Eget kapital kommunen, kr/inv Eget kapital, inkl pension m fl avsättn 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0-5 000 Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
Sammanfattning av ekonomin 1. Hög skatt jämfört med andra. 2. Historiskt sett har ni skött ekonomin ungefär som en genomsnitts kommun (Eget kapital och soliditet). Stor balansomslutning, stora skulder och stora tillgångar. 3. De senaste åren har ni dock haft stora underskott, och hög kostnadsutveckling. Ni har inte levt upp till lagstiftningens miniminivå balanskravet. 4. Kommunsektorn har haft engångsintäkter (AFA, mm) under ett flertal år. 5. Ni har inte anpassat verksamhetsutbudet till er befolkningsförändring. 2016-04-18 27
Varför behöver Malung-Sälen ha ett överskott? - Finansiera planerade investeringar. - Likvidmässigt kommer pensionsutbetalningarna att vara större än kostnaderna. - Återställa tidigare års underskott. - För att ta lite höjd för osäkerhetsfaktorer både på kostnads- och intäktssidan. 2016-04-18 28
MALUNG-SÄLEN Analysgruppens presentation Verksamheternas ekonomi 2016-04-18
Avvikelse nettokostnad och standardkostnad (strukturårsjusterad) Bo Grsk Gysk Äo Ifo LSS Totalt Nettokostnad, kr per inv 6 948 10 413 4 744 13 307 4 286 4 285 43 983 Standardkostnad, kr per inv 5 312 9 777 4 150 14 083 2 481 4 188 39 991 Skillnad, kr/inv 1 636 635 594-776 1 805 97 3 992 Skillnad, mnkr 16,3 6,3 5,9-7,7 18,0 1,0 39,8 Avvikelse procent 30,8 6,5 14,3-5,5 72,8 2,3 10,0 Motsvarar ca 74 % av nettokostnaderna
- 7,7-9,4-6,4-8,0-5,5-3,7-0,3-1,4-0,4-1,9 2 2,6 1,3 3,3 2,3 4,6 6,6 6,5 11,7 14,3 15,1 15,0 13,9 20,3 19,4 PROCENT 24,1 22,2 22,1 27,9 26,3 25,2 29,3 30,8 39,2 59,2 72,8 MALUNG-SÄLEN, AVVIKELSE NETTOKOSTNAD OCH STANDARDKOSTNAD (STRUKTURÅRSJUSTERAD) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 B A R N O MSOR G GR UN D S K OLA GYMN A S I ES KOLA Ä LDREO MS ORG I F O LS S
Antal barn Malung-Sälen, Invånare 1-5 år, antal 499 501 493 478 474 456 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Kr/inskrivet barn Kostnader förskola kr/inskrivet barn 160 000 150 000 140 000 130 000 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
procent Andel barn 1-5 år inskrivna i förskola, % 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
Antal invånare Malung-Sälen, Invånare 6-15 år, antal 1 056 1 052 1 005 1 017 1 012 1 008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Kr/inskrivet barn Kostnader fritidshem, kr/inskrivet barn 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
Kr/elev Kostnader grundskolan hemkommun, kr/elev 110 000 105 000 100 000 95 000 90 000 85 000 80 000 75 000 70 000 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
kr/elev 120 000 Grundskolans delar - skolkommun 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Övrigt 13 370 14 877 15 154 15 734 16 869 14 189 14 062 Läromedel 4 500 4 260 4 355 4 953 5 305 5 275 5 852 Elevvård 1 930 2 023 1 976 2 708 2 775 2 999 2 848 Skolmåltider 5 300 5 589 5 769 5 782 6 479 6 773 6 784 Lokaler 22 300 21 336 21 668 20 822 22 166 21 197 21 134 Undervisning 38 900 40 108 40 881 42 011 46 834 47 827 50 450 Totalt grundskola 86 300 88 193 89 803 92 010 100 428 98 260 101 131
kr/elev Malung-Sälen, grundskolans delar, skolkommun 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Övrigt 14 062 13 464 15 376 15 203 Läromedel 5 852 4 225 3 983 3 971 Elevvård 2 848 3 328 2 727 2 918 Skolmåltider 6 784 6 481 6 820 6 299 Lokaler 21 134 18 380 18 728 17 564 Undervisning 50 450 48 321 49 842 49 612 Totalt grundskola 101 131 94 199 97 477 95 566
Antal Antal elever per lärare i kommunal grundskola 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
Antal invånare Malung-Sälen, Invånare 16-19 år, antal 550 530 527 491 454 411 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Kr/elev Kostnader gymnasieskolan hemkommun 165 000 155 000 145 000 135 000 125 000 115 000 105 000 95 000 85 000 75 000 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
kr/elev 180 000 160 000 140 000 Malung-Sälen, gymnasieskolans delar, skolkommun 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Övrigt 14 949 27 673 25 628 27 449 Läromedel 13 111 8 265 10 509 9 779 Elevvård 2 414 2 560 2 132 2 658 Skolmåltider 6 952 6 327 5 478 5 525 Lokaler 28 634 25 616 22 324 23 121 Undervisning 73 631 94 114 63 785 68 025 Totalt gymnasieskola 139 691 164 555 129 856 136 557
Malung-Sälen, Invånare äldreomsorg, antal 2 310 2 354 2 395 2 452 2 485 2 507 2 551 1 623 1 652 1 691 1 755 1 804 1 849 1 867 687 702 704 697 681 658 684 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Invånare 65+ år, antal Invånare 65-79 år, antal Invånare 80+ år, antal
Kr/inv 65+ år Jämförelse kostnader äldreomsorgens delar, kr/inv 65+ år 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Ordinärt Hemtjänssamhet boende Dagverk- Särskilt TOTALT Korttidsvård 65+ 65+ vks 65+ Övrigt Öppen boende 65+ 65+ 65+ 65+ 65+ Malung-Sälen 59 791 25 411 15 368 9 628 416 0 34 222 157 Jämförbara kommuner 54 995 25 440 19 479 4 827 768 367 29 014 541 Genomsnitt för länet 57 562 24 902 19 096 4 221 746 839 32 358 301 Genomsnitt för riket 57 812 23 465 18 301 3 611 616 936 33 598 750
Procent Andel brukare inom äldreomsorg, % 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 65+ med 65-79 år m 80+ år m 65-79 år m särsk 80+ år m särsk hemtjänst i ordbo hemtjänst, andel hemtjänst, andel boende, andel boende, andel el särbo, andel Malung-Sälen 12,4 2,4 18,9 1,6 16,7 Jämförbara kommuner 10,8 2,4 19,4 0,9 11,3 Genomsnitt för länet 11,4 2,6 20,7 1,1 12,7 Genomsnitt för riket 11,4 2,6 19,9 1,1 13,3
kr/bukare Jämförelse kostnader, kr/brukare 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Hemtjänst, kr/brukare Särskilt boende, kr/brukare Malung-Sälen 226 607 610 497 Jämförbara kommuner 280 640 777 726 Genomsnitt för länet 262 588 795 070 Genomsnitt för riket 264 044 802 197
Kr/brukare Jämförelse kostnader hemtjänst, kr/brukare 340 000 290 000 240 000 190 000 140 000 90 000 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
Kr/brukare Jämförelse kostnader särskilt boende, kr/brukare 990 000 890 000 790 000 690 000 590 000 490 000 390 000 290 000 190 000 90 000 2010 2011 2012 2013 2014 Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
kr/inv Malung-Sälen, Jämförelse IFO-verksamheter över tid, kr/inv 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Barn o unga 996 1 045 1 017 1 183 2 002 2 846 Familjerätt 171 160 202 211 255 295 Vuxna övr 3 3 3 2 21 26 Vuxna missbr 417 359 345 405 716 509 Ek bistånd 901 903 972 968 1 102 1 147 IFO 2 489 2 470 2 540 2 769 4 096 4 823
kr/inv Svedala, Jämförelse IFO-verksamheter 2014, kr/inv 5 500 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 IFO Barn o unga Ek bistånd Vuxna missbr Vuxna övr Familjerätt Malung-Sälen 4 823 2 846 1 147 509 26 295 Jämförbara kommuner 3 601 2 263 807 414 45 72 Genomsnitt för länet 3 440 1 667 1 137 403 119 113 Genomsnitt för riket 3 527 1 696 1 098 529 132 71
kr/inv, 0-20 år Jämförelse IFO - barn och unga, kr/inv, 0-20 år 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Barn o unga, 0-20 år Instvård, 0-20 år Famvård, 0-20 år Öppna ins, 0-20 år Malung-Sälen 13 812 7 862 4 407 1 543 Jämförbara kommuner 10 205 4 584 3 456 2 164 Genomsnitt för länet 7 579 2 829 2 890 1 860 Genomsnitt för riket 7 346 2 832 2 633 1 881
Kr/inv 0-64 år Kostnad totalt för personer med funktionsnedsättning, kr/inv 0-64 år 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
Kr/inv, 0-64 år Jämförelse verksamhet personer m funktionsnedsättning, kr/inv 0-64 år 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 LSS/SFB, Lokaler Lokaler Totalt Ord bo Sär bo exkl FK Öppen vks LSS SoL/HSL och lok Malung-Sälen 7 540 701 633 5 602 39 535 33 Jämförbara kommuner 7 371 1 050 304 5 327 216 396 99 Genomsnitt för länet 7 842 1 247 602 5 491 35 368 105 Genomsnitt för riket 7 355 851 380 5 575 82 395 86
kr/inv Nettokostnader övriga verksamheter 5 500 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 Inkl avsättning deponi 1 500 1 000 500 0 Politik Infrastruktur Fritid Kultur Särsk rikt ins Affärsvks Malung-Sälen 1 501 4 904 1 661 1 213 752 2 184 Jämförbara kommuner 743 3 667 1 190 932 251 236 Genomsnitt för länet 951 3 966 1 360 1 216 503 967 Genomsnitt för riket 808 3 324 1 332 1 029 334 443 Totalt ca 5000 kr/inv högre än riksgenomsnitt
Kr/invånare Malung-Sälen, Nettokostnader affärsverksamhet, kr/inv, 2014 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0-500 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Energi, vatten o avfall 629 672 508-168 -151 1 113 Kommunikationer 400 507 523 484 513 728 Näringsliv o bostäder 676 854 546 361 490 343 Affärsvks 1 705 2 033 1 577 677 852 2 184
kr/inv Malung-Sälen, Nettokostnader affärsverksamhet, kr/inv, 2014 2 500 2 250 2 000 1 750 1 500 1 250 1 000 750 500 250 0 Affärsvks Näringsliv o bostäder Kommunikationer Energi, vatten o avfall Malung-Sälen 2 184 343 728 1 113 Jämförbara kommuner 236 101 127 8 Genomsnitt för länet 967 89 759 119 Genomsnitt för riket 443 94 323 26
Sammanfattning verksamheternas ekonomi Svårt att möta nedgång i antal barn och elever med sänkta kostnader i förskola, grundskola och gymnasieskola Hög servicegrad men låga kostnader per brukare inom Äldreomsorgen Kraftiga kostnadsökningar inom Individ- och Familjeomsorg Höga kostnader för samtliga övriga verksamheter
Totalkalkyl 2014 Malung-Sälen jfr med medelkommunen Intäkter: Högre skatt 1,90 %-enheter 34 MKr Fastighetsavgift över rikssnitt 15 Strukturbidrag 12 Summa 61 MKr Kostnader: Kärnverksamheter avvikelse mot struktur 40 MKr Övriga verksamheter avvikelse mot snitt 50 Summa 90
7 Den ekonomiska utvecklingen 2015-2021 Malung-Sälen kommun Framtidsanalys baserad på en demografisk framskrivning
Förutsättningar för kalkylen Utgångspunkten är räkenskaperna för år 2014 Skatteunderlaget ökar enligt vår senaste samhällsekonomiska bedömning för åren fram till 2021 Antagande om samma löneutveckling i kommunen som på arbetsmarknaden i stort Antagande om nominellt oförändrade statsbidrag from. 2017. Kostnaderna skrivs fram med de demografiska förändringarna, dvs. befolkningsutvecklingen enligt kommunens egen prognos. Kalkylen bygger på full anpassning till demografiska förändringar
Befolkningsutveckling 2014-2021 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Förändr. Förändr. i % 1-5 456 460 449 449 443 447 454 452-4 -0,9 6-15 1 008 1 014 993 993 999 993 981 972-36 -3,5 16-19 411 403 411 407 411 399 388 396-15 -3,7 20-64 5 466 5 470 5 414 5 361 5 303 5 248 5 212 5 151-315 -5,8 65-79 1 867 1 893 1 927 1 932 1 931 1 945 1 944 1 943 76 4,1 80-684 702 703 704 710 716 720 736 52 7,6 Summa 9 969 10 036 9 986 9 936 9 886 9 836 9 786 9 736-233 -2,3
Behovsutveckling 2014-2021
Verksamhetens kostnader år 2014 och 2021 (volymförändring) 2014 2021 Förändring Mkr Mkr Mkr % Grundskola 98 99 0,8 0,8% Gymnasieskola 53 51-1,7-3,2% Barnomsorg 78 77-0,6-0,8% Äldreomsorg 153 168 15,3 10,0% Funktionshindrade 72 69-3,5-4,9% Övrigt 213 212-1,2-0,6% Totalt 666 675 9,1 1,4% Drygt 1 %-enhet täcks av ökade riktade statsbidrag
Resultatutveckling 2014 2021 Med full anpassning till demografiska förändringar Generella statsbidraget oförändrat MKr 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Verksamhetens intäkter 178 188 198 209 213 219 223 228 Verksamhetens kostnader 743 767 791 822 848 877 902 932 Avskrivningar 29 30 31 31 32 32 33 33 Verksamhetens nettokostnader -594-609 -624-645 -667-691 -712-738 Skatteintäkter 392 408 433 447 467 477 484 491 Generella statsbidrag och utjämning 167 162 168 169 160 158 153 156 Finansnetto 3 3 3 2 2 1 1 0 Resultat före extraordinära poster -33-37 -22-27 -37-54 -74-91 Extraordinära intäkter 6 Extraordinära kostnader Årets resultat -33-31 -22-27 -37-54 -74-91 Aviserade extra statsbidrag (egen prognos) 14 12 10 8 7 66
Slutsatser prognos 2015-2021 1. För att kommunen ska uppnå kravet på god ekonomisk hushållning år 2018 krävs att kommunen reducerar sina kostnader med minst 36 mkr. Motsvarar ca 5% av nettokostnaderna 2. Motsvarande belopp år 2021 blir 97 mkr. Motsvarar ca 13% av nettokostnaderna 3. Den demografiska utvecklingen medför kostnadsökningar på ca 9 mkr (fasta priser) som följer av förändringar i befolkningens storlek och sammansättning. 67
Analys av ekonomistyrningen - Hur fungerar den idag? - Förbättringsmöjligheter?
Uppdraget Hur styra?
Roller Vilket uppdrag/ansvar har jag som politiker? Politisk nivå Vad? När? Verksamhetsnivå Hur? Vem? Vilket uppdrag/ansvar har jag som tjänsteman?
Krav på ett styrsystem - Tydliga idéer om vad man vill med verksamheten - Tydlig finansiell målsättning som ger en långsiktigt hållbar ram för verksamheten - Transparant och stödjande resursfördelningssystem - Löpande uppföljning som markerar ansvar och ger vägledning - Tydliga signaler - Politiskt beredda att sätta ramar i linje med ekonomiska mål - Tilldelade ramar läggs till grund för verksamhetsplaneringen - Önskemål utöver ram bromsas politiskt - Budgeten skall hållas omprioriteringar inom ram - Tydligt regelverk
Modell för styrning Från - Budgetfokus - Hålla budget - Intern förvaltning - Tjänstemannamål - Innevarande år o nästa år - Många mål - Försöker fånga allt - Följa upp - Prat Till - Resultatfokus - Vad fick vi för pengarna - Medborgar-/brukarperspektiv - Politikermål (inriktning) - De närmaste tre åren - Strategiska inriktningar - Fokus på viktiga förbättringar - Utvärdera - Handling
Några centrala lärdomar - Fokus på pengar är viktigt Men måste kompletteras med kvalitativa resultat - Fokus på verksamhetsmål och -planering är viktigt Men måste kompletteras med mätning av resultat - Fokus på system och procedurer är viktigt Men måste kompletteras med incitament Kultur styr mer än organisation och system 73
Ekonomin i Malung-Sälen just nu, vad vår enkätundersökningen visade. Förskola, skolbarnsoms Äldreomsorg Funktionshindrade Gymnasieskola Företagen Infrastruktur Mycket dåligt Varken eller Mycket bra -3-2 -1 0 1 2 3 Individ och familjdoms. Kommunen som helhet Grundskola Kultur & fritid
Er egen bedömning av organisation och budgetprocess: - hur den fungerat de senaste åren (röda markeringar) Stämmer: Mycket Bra/viktigt Bra Ganska bra Ganska dåligt Dåligt Mycket Dåligt/oviktigt Kommunens organisation Budgetprocessen är av stor betydelse R ealistisk budget är av stor betydelse Planering är av stor betydelse U ppföljning är av stor betydelse Åtgärder vid Budgetavvikelser t Ansvarsutkrävandet vid budgetavvikelser Ledarskapet 75 75
Styrningskultur i kommunen, vad enkätundersökningen visade. Kommunens bästa för ögonen Förtroende mellan pol & tjm Bra prioriteringsdialog Budgeten är ett åtagande Mycket dåligt Varken eller Mycket bra -3-2 -1 0 1 2 3 Vision som styr Tydliga finansiella mål Tydliga verksamhetsmål
Enkäten, vad påverkar ekonomi mest 1. Minskande befolkning (16 p) 2. Politisk handlingskraft saknas (12 p) 3. Ambitioner och resurser hänger inte ihop (10 p) 4. Otydlig resursfördelning till verksamheter (9 p) 5. Otydlig ansvarsfördelning politik/tjm (7 p) 6. Politiken inte överens om behovet av anpassning (6)
Enkätsvaren indikerar - Ni har självinsikt om ekonomin. - Relativt missnöjda med organisation och process i stort - Styrningskulturen bör förbättras. - Insikt om de befolkningsmässiga förändringarna, men ni har inte tagit konsekvenserna av förändringen.
Ekonomistyrning våra iakttagelser - Budget har inte varit styrande för alla verksamheter. - Ni har inte anpassat verksamheten till era befolkningsförändringar. - Ni har varit rädda för verksamhetsförändringar. - Otydlig rollfördelning mellan olika organisatoriska nivåer och mellan politik och tjänstemän. - Det finns en stark stuprörstradition i kommunen. - Vi har fått intrycket att ni inte har ekonomisk effektivitet så högt på dagordningen. Ni vill undvika kritik, och det får kosta. 79
Er utmaning - Att göra verkstad av era anpassningsbehov och anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna. - Ni ska betala och göra rätt för er och inte skicka räkningar till framtida kommuninvånare. Det är allvar nu. - Göra en realistisk budget för alla verksamheter och gör den styrande. - Bestäm hur anpassningsarbetet ska gå till. Ska det styras centralt eller decentralt, vilka roller ska politik och tjänstemännen ha? - Skapa incitament för effektivisera verksamheten med fortsatt hög verksamhetsmässig kvalitet. Våga förändra verksamhet. 80
Förutsättningarna är goda - I kommunledningen finns en insikt om förutsättningarna. - Ni har en omfattande och dyr verksamhet jämförbart med andra. - Ni har relativt hög kvalitet i era verksamheter.
Vad betyder en budget? Vi har fått intrycket av att fullmäktige och kommunledning varit medvetna om att Socialnämndens budgetramar i praktiken varit orealistiska de senaste åren, stämmer det?
När fattas beslut om nya resurser till verksamheternas driftbudgetar.(2016 prognos) ( Tidig ram framräknas i förhållande till kostnad i bokslutet året innan) 2013 2014 2015 2016 Tidig ram -9-11 -23-16 KF budget 5 0 7 0 TA 0 0 0 0 Utfall 11 24 32 40 SUMMA 7 13 16 24 85
Funderingar om principer för styrsystemet Lös ram Skapar oklarhet om var ansvaret ligger Inbyggs förväntan nya tillskott Ständig anpassning (t ex nya skatteprognoser) Fast ram Tydlig ansvarsfördelning Stabila förutsättning Ej spekulativ Förskjuten anpassning (t ex nya skatteprognoser) Inriktningsplanering Central styrning Decentraliserad styrning 86
Hur vill ni att budgetstyrningen ska gå till? - Ska ni luta er mot central eller decentral modell? - Ni förefaller ha central styrning som inte fungerar för eknomistyrningen. - Vad innebär valet för rollfördelning mellan olika organisatoriska nivåer? - Hur styrande ska budget och budgetramar vara under arbetet med planeringen? Vad innebär detta utifrån ett ansvarsperspektiv? 87
Roller och ansvar för olika funktioner - När styrprinciper förändras kommer invanda arbetssätt att förändras både för politiker o tjänstemän. - Tänk igenom hur planering och rollfördelningen ser ut hos er idag, för och nackdelar. Hur skulle ett idealtillstånd se ut? Ett ömsesidigt förtroende och en respekt mellan olika funktioner är A och O, oavsett hur organisation och styrningen är uppbyggd. 88
Fastställ tydliga förutsättningar Tydliggör vilka spelregler som skall följas (exempel) - Vem ansvarar/fattar beslut om strukturförändringar? - Får ambitionsnivån sänkas vem ansvarar/beslutar? - Får effektiviteten höjas vem ansvarar/beslutar? - Är det tillåtet att friställa personal vem ansvarar/beslutar? - Är det tillåtet att lämna lokaler vem ansvarar/beslutar? - Skapa incitament för att förbättra kvalitet och effektivitet. 89
För att lyckas krävs - Politiken är aktiv och involverad - Politiskt mod, beredd att ifrågasätta heliga kor - Sträva efter bred politisk konsensus, det underlättar - Tendenser till by- och verksamhetspartier hålls tillbaka - Verksamhetsföreträdarna ges en aktiv roll - Mognad att ta ett helhetsansvar inom tjänstemannaorganisationen - Stimulera och belöna nytänkande och effektivitetshöjande förslag - Analyskapacitet centralt - Förtroende i hela organisationen TÄNK OCH AGERA LÅNGSIKTIGT!
Fem viktiga punkter för er, enligt oss. 1. Skapa en gemensam bild av nuläget, över parti- och förvaltningsgränser. Acceptera konsekvenserna. Gör realistiska budgetar. 2. Ta greppet om ekonomin och de finansiella målen. Skarpa mål för resultatnivå och finansiering av investeringar. Bli inte lagbrytare! 3. Prioritera arbetet med besparingar/-effektiviseringar, glöm inte bort bolagen. 4. Tydliggör rollfördelningen mellan KF, KS och nämnder, och mellan politik och tjänstemän. 5. Ta ett helhetsgrepp om kommunkoncernen, motverka stuprörs- och revirkulturer. 91
Strategiska tips för att genomföra förändringar - Ge en positiv bild av kommunen med en ekonomi i balans. - råd med offensiva satsningar - klarar oförutsedda påfrestningar, mer långsiktighet - mindre vardagsgnissel i kommunen - ökat självförtroende, vi klarar vårt uppdrag och gör rätt för oss. - Inte bara besparingar, informera även satsningar med positiv klang, som t ex kvalitetsmätningar. - Informera invånarna om förutsättningarna.
Några råd från oss - Förändringar som sparar pengar behöver inte innebära försämrad service (något blir sämre och annat blir bättre). - Det krävs personal (med politisk sanktion) som driver förändringsarbete. - Samförstånd om spelregler, nejsägare måste finansiera ett nej! - Ett tydligt budskap till invånare och personal. - Ni håller på att rigga ett åtgärdspaket med syfte att få ekonomin på rätt köl igen. Ta detta arbete med stort allvar och seriositet, ta ansvar för kommunens ekonomi! - Kom ihåg att även efter ett genomfört åtgärdspaket har ni mer resurser till verksamhet än de allra flesta kommuner, pga er skattesats.