Analysgruppens presentation Analysgruppen SKL i Pajala Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson
|
|
|
- Gerd Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Analysgruppens presentation Analysgruppen SKL i Pajala Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson
2 Innehåll: 1. Skattesats, befolkning och bostadsbyggande 2. Finansiering 3. Resultaträkning 4. Balansräkning 5. Investeringar 6. Verksamheterna a. Övergripande b. Förskola, pedagogisk omsorg samt fritidshem c. Grundskola d. Gymnasieskola e. Äldreomsorg f. Funktionshinder g. Individ- och familjeomsorg 7. Demografisk framskrivning 8. Resultatprognos 9. Ekonomistyrning 10. Bilaga: extramaterial 2
3 Procent 23,60 23,40 23,20 23,00 Pajala, kommunal skattesats 23,30 23,50 22,80 22,60 22,64 22,40 22,20 22,00 21,80 21, Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet 3
4 Antal personer Antal invånare totalt 150 Pajala, befolkningsförändringar C. Födelsenetto O. Utrikes - flyttnetto I. Övriga landet - flyttnetto F. Länet - flyttnetto Invånare totalt, antal 31 dec
5 Antal personer Pajala, ackumulerade befolkningsförändringar Ackumulerat utrikes flyttnetto, Ackumulerad inrikes flyttnetto, Ackumulerat födelsenetto,
6 Procent Förändringar i åldersklasser senaste 7 åren 15% 10% 10% 5% 0% 1% 5% Invånare 0-5 år, antal Invånare 6-15 år, antal Invånare år, antal -5% -3% Invånare år, antal Invånare år, antal -10% -10% Invånare 80+ år, antal -15% -14% -20% Pajala 6
7 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika PAJALA Det beror på om man vill göra en övergripande jämförelse eller om det är en specifik verksamhet man vill jämföra sig med. Nr Jfr övergripande Jfr bo Jfr grsk Jfr gysk Jfr äo Jfr Ifo Jfr LSS 1 Berg Torsås Nordmaling Färgelanda Ragunda Älvdalen Grästorp 2 Ragunda Laxå Lekeberg Boxholm Arjeplog Laxå Borgholm 3 Bräcke Orsa Uppvidinge Nordmaling Sorsele Åre Åsele 4 Vilhelmina Storuman Vingåker Vingåker Berg Karlsborg Valdemarsvik 5 Storuman Ockelbo Årjäng Hagfors Övertorneå Vindeln Dals-Ed 6 Strömsund Filipstad Gagnef Sävsjö Torsby Sotenäs Sollefteå 7 Norsjö Mellerud Kinda Arvidsjaur Munkfors Grästorp Emmaboda Samtliga uppgifter är hämtade från 7
8 Finansiella (ekonomiska) mål i Pajala kommun (beslut i Pajala kommunfullmäktige) Vi ska verka för 1. Att intäkterna överstiger kostnaderna i budget och resultat med ett mål på minst 1 procent 2. Att verksamhetens nettokostnad är maximalt 94 procent 3. Att löneökningar ska hållas inom budgetram 4. Med ökat investeringsbehov ska alla investeringar ha en långsiktig hållbar plan/långsiktig bärkraft och strategiska investeringar kan tas utanför investeringsramen. 8
9 Kr/inv Verksamhetens nettokostnader Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 9
10 Procent 106 Pajala, nettokostn som % av sk, stb o utj , ,6 98,1 98,4 97,6 99,4 99, Att verksamhetens nettokostnad är maximalt 94 procent
11 Kr/inv Årets resultat kommun och företag (företagen exkl koncernkonsolideringar) Årets resultat kommun, kr/inv Årets resultat företagen, kr/inv 11
12 Procent Resultat före eo poster som andel av skatter och bidrag 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3, Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 12
13 Procent 2,5 Pajala, Resultat före eo postser som % av skatter, stb o utj 2,0 1,5 1,8 1,0 1,1 0,5 0,0 0,2 0,7 0,4 0,1-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5-3,0 1. Att intäkterna överstiger kostnaderna i budget och resultat med ett mål på minst 1 procent -2,
14 Kr/inv Finansnetto kommun och företag (företagen exkl koncernkonsolideringar) Finansnetto kommunen, kr/inv Finansnetto företagen, kr/inv 14
15 Kr/inv Nettoinvesteringar, kr/inv Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Glesbygdskommuner 15
16 Finansiering av investeringar Investeringar Resultat Avskrivningar Investering Finansiering Investering Finansiering Pajala Jämförbara kommuner 16
17 Kr/inv Långfristiga skulder kommunen, kr/inv Långfristiga skulder koncernen, kr/inv Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 17
18 Procent Soliditet inkl pensionsåtaganden och övr avsättningar 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0-25,0-30,0-35, Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 18
19 Pajalas ekonomiska läge Fyrfältare Pajala 2014 Värde för jämförbara kommuner Värde för PAJALA
20 Sammanfattning del 1 demografi och ekonomi. Befolkningsutveckling: Årligen minskar befolkningen något. 0-5 och 65 och äldre ökar medan gruppen 6-64 år minskar, mest i åldern år (-14%). Ekonomi: A. Resultat Pajala kommunkoncern har ett ackumulerat resultat sedan 2008 på -4 mkr (kn +3 mkr, ftg -7 mkr). Försvagade resultat senaste fyra åren. Resultaten måste stärkas! Fullmäktiges mål nås ej! B. Finansiering Ungefär samma skattesats som jämförbara kommuner. Långfristiga lånen (koncernen) ca 100 mkr högre än jämförbara (kn drygt 30 mkr högre). Oförändrat finansnetto sedan fallande räntor och ökad låneskuld. Finansiellt mål? C. Investeringar Trots relativt låg investeringsnivå är dessa ej långsiktigt självfinansierade. Fullmäktiges mål? D. Förmögenhet Svag soliditet jämfört med liknande kommuner (-29,1 <> -7,5). Minskat i takt med resultaten. Förmögenhetsmål? 20
21 Procent 60,0 Pajala, Avvikelse nettokostnad och standardkostnad (strukturårsjusterad) 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20, Barnomsorg 19,9 15,4 21,1 18,4 10,3 15,4 Grundskola 0,8 2,9 7,3 12,6 17,1 21,4 Gymnasieskola - 0,3 0,4-1,7 2,4-6,1 3,1 Äldreomsorg 17,2 14,2 8,3 4,6 6,9 14,2 IFO 31,4 25,8 18,3 50,1-6,2-13,1 LSS -1-2,0 1,5 8,4-2,6 0,5 21
22 - 13,1-6,1-6,2-0,3-1,7-2,0-2,6-1 0,8 0,4 1,5 0,5 2,9 2,4 3,1 4,6 7,3 6,9 8,3 8,4 10,3 12,6 PROCENT 15,4 15,4 14,2 14,2 17,2 18,3 19,9 18,4 17,1 21,1 21,4 25,8 31,4 50,1 PAJALA, AVVIKELSE NETTOKOSTNAD OCH STANDARDKOSTNAD (STRUKTURÅRSJUSTERAD) B A R N O MSOR G GR UN D S K OLA GYMN A S I ES KOLA Ä LDREO MS ORG I F O LS S 22
23 Avvikelse nettokostnad och standardkostnad (strukturårsjusterad) Bo Grsk Gysk Äo Ifo Summa LSS Totalt Nettokostnad, kr per inv Standardkostnad, kr per inv Skillnad, kr/inv Skillnad, mnkr 4,9 14,2 0,9 17,0-1,7 35,3 0,2 35,4 Avvikelse procent 15,4 21,4 3,1 14,2-13,1 13,6 0,5 12,0 23
24 kr/inv Jämförelse nettokostnader alla verksamheter Infrastrukt Äldre/ Särsk rikt Politik Fritid Kultur Förskola Utbildning IFO ur funktion ins Affärsvks Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
25 Antal barn Pajala, Invånare 0-5 år, antal
26 Miljoner kronor Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad förskola och skolbarnomsorg Pajala Jämförbara kommuner 26
27 Kr/inskrivet barn Kostnader förskola kr/inskrivet barn Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 27
28 procent Andel barn 1-5 år inskrivna i förskola, % Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 28
29 Barn per årsarbetare Antal barn per årsarbetare i förskola 6,0 5,8 5,6 5,4 5,2 5,0 4,8 4,6 4,4 4,2 4, Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 29
30 Antal invånare Pajala, Invånare 6-15 år, antal
31 Miljoner kronor 16 Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad förskoleklass o grundskola Pajala Jämförbara kommuner 31
32 Kr/inskrivet barn Kostnader fritidshem, kr/inskrivet barn Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 32
33 Kr/elev Kostnader grundskolan hemkommun, kr/elev Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 33
34 kr/elev Grundskolans delar - skolkommun Övrigt Läromedel Elevvård Skolmåltider Lokaler Undervisning Totalt grundskola
35 kr/elev Pajala, grundskolans delar, skolkommun Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Övrigt Läromedel Elevvård Skolmåltider Lokaler Undervisning Totalt grundskola
36 Antal 12,5 12,0 11,5 Elever per lärare (årsarbetare) i grundskola totalt, antal 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0 8,5 8, Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 36
37 Poäng Meritvärde i åk. 9 lägeskommun, genomsnitt Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 37
38 Grundskolan, kvalitet 38
39 Antal invånare Pajala, Invånare år, antal
40 Miljoner kronor Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad gymnasieskolan Pajala Jämförbara kommuner 40
41 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, hemkommun, genomsnitt 15,5 15,0 14,5 14,0 13,5 13,0 12,5 12, Pajala Jämförbara kommuner Linjär (Pajala) 41
42 Pajala, Invånare äldreomsorg, antal Invånare 65+ år, antal Invånare år, antal Invånare 80+ år, antal 42
43 Kr/inv 65+ år Jämförelse kostnader äldreomsorgens delar, kr/inv 65+ år Ordinärt Hemtjänssamhet boende Dagverk- Särskilt TOTALT Korttidsvård vks 65+ Övrigt Öppen boende Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
44 Kr/inv 80+ år Jämförelse kostnader äldreomsorgens delar, kr/inv 80+ år Ordinärt Hemtjänssamhet boende Dagverk- Särskilt TOTALT Korttidsvård vks 80+ Övrigt Öppen boende Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
45 Procent Pajala, Andel brukare inom ordinärt o särskilt boende år m hemtjänst, andel 80+ år m hemtjänst, andel år m särsk boende, andel 80+ år m särsk boende, andel 45
46 Procent Andel brukare inom äldreomsorg, % 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 65+ med år m 80+ år m år m särsk 80+ år m särsk hemtjänst i ordbo hemtjänst, andel hemtjänst, andel boende, andel boende, andel el särbo, andel Pajala 13,2 3,2 18,5 1,3 18,5 Jämförbara kommuner 10,6 2,8 16,0 0,9 12,3 Genomsnitt för länet 13,8 3,6 20,4 1,6 17,4 Genomsnitt för riket 11,3 2,6 19,9 1,1 13,3 46
47 Kr/brukare Jämförelse kostnader särskilt boende, kr/brukare Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 47
48 Kr/brukare Procent Pajala; Särskilt boende, kr/brukare Pajala, 80+ år m särsk boende, andel
49 Kvalitet i äldreomsorgen 49
50 Kvalitet i äldreomsorgen 50
51 kr/inv Pajala, Jämförelse IFO-verksamheter över tid, kr/inv Barn o unga Familjerätt Vuxna övr Vuxna missbr Ek bistånd IFO
52 52
53 kr/inv, 0-20 år Jämförelse IFO - barn och unga, kr/inv, 0-20 år Barn o unga, 0-20 år Instvård, 0-20 år Famvård, 0-20 år Öppna ins, 0-20 år Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
54 index (%, basår 2008) Pajala, Förändringar standardkostnad o nettokostnader, LSS, % 60% 50% 51% 40% 30% 35% 20% 19% 23% 10% 0% 0% Strukturårsjusterad standardkostnad LSS, kr/inv Nettokostnad LSS, kr/inv 54
55 Kr/inv 0-64 år Kostnad totalt för personer med funktionsnedsättning, kr/inv 0-64 år Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 55
56 Kr/inv, 0-64 år Jämförelse verksamhet personer m funktionsnedsättning, kr/inv 0-64 år LSS/SFB, Lokaler Lokaler Totalt Ord bo Sär bo exkl FK Öppen vks LSS SoL/HSL och lok Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
57 Kr/invånare Pajala, Nettokostnader infrastruktur och skydd, kr/inv Fysisk teknisk planering mm Miljö Gator, vägar o parkering Parker Räddningstjänst Övrigt Infrastruktur
58 -1186% PROCENT -473% -447% -468% -98% -100% -2% -30% -46% -12% -19% -10% 0% 0% 22% 24% 66% 81% 66% 0% 0% 0% 6% 8% 10% 24% 0% 85% 59% 64% 53% 67% 143% 177% 173% 127% UTVECKLING NETTOKOSTNADER INOM INFRASTRUKTUR, SKYDD MM, INDEX F Y S I S K T E K N I S K P L AN, I D X G AT O R V ÄG AR, I D X P A R K E R, I D X M I L J Ö, I D X R ÄD D N I N G S T J ÄN S T, I D X Ö V R I G T, I D X 58
59 Kr/invånare Pajala, Nettokostnader affärsverksamhet, kr/inv, Energi, vatten o avfall Kommunikationer Näringsliv o bostäder Affärsvks
60 kr/inv Pajala, Nettokostnader affärsverksamhet, kr/inv, Affärsvks Näringsliv o bostäder Kommunikationer Energi, vatten o avfall Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
61 kr/inv Nettokostnader övriga verksamheter Politik Infrastruktur Fritid Kultur Särsk rikt ins Affärsvks Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
62 Reflektioner - Kommunens nettokostnader överstiger den strukturårsjusterade standardkostnaden med drygt 35 miljoner varav äldreomsorgen står för merparten. - Vid jämförelse med liknande kommuner är grundskolan 22 miljoner dyrare och förskolaskola kostar drygt 5 miljoner mer. Lokalkostnader och övrigt sticker ut på kostnadssidan i grundskolan. - Äldreomsorgen kostar 15 miljoner mer än liknande kommuner. Verksamheten kostar även mer om man ser till kostnaden per brukare. - Lägre kostnader för IFO jämfört med jämförbara kommuner - Goda resultat i grundskolan, men minskande andel elever i grundskolan som har godkänt i alla ämnen. - Gott bemötande i hemtjänsten - Höga kostnader i affärsverksamheten 62
63 Pajalas ekonomiska utveckling Utveckling/analys baserad på kommunens befolkningsprognos 63
64 Kalkylens två delar 1. Framskrivning av de demografiskt betingade behoven utifrån framtagna befolkningsprognoser. 2. Beräkning av det ekonomiska resultatet. Prognosen baseras på den demografiska framskrivningen och SKL:s bedömning av samhällsekonomin. Kommunen har bistått med uppgifter om pensioner, avskrivningar samt finansiella kostnader och intäkter. Beräkningen görs i löpande priser. 64
65 Verksamhetens nettokostnader och finansnetto som andel av skatter, generella statsbidrag och utjämning 65
66 Befolkningsutveckling Förändr. Förändr. i % , , , , , ,5 Summa ,8 66
67 Behov av kommunal verksamhet Totalt Övrigt Funktionshindrade Äldreomsorg Barnomsorg Gymnasieskola Grundskola
68 Verksamhetens kostnader år 2014 och 2020 (volymförändring) Förändring Mkr Mkr Mkr % Grundskola ,8 5,9% Gymnasieskola ,1-10,2% Barnomsorg ,9 24,4% Äldreomsorg ,0 10,7% Funktionshindrade ,8-15,4% Övrigt ,2-4,5% Totalt ,5 2,5% 68
69 Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 524, Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansnetto Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat
70 Besparingskrav jämfört med 1 procent Årets resultat -10,2-3,5-10,6-17,5-24,9-33,0-41,7 Resultat 1 procent 4, Kvar till mål 14, Andel av skatteintäkter, % -2,
71 Procent Verksamhetens nettokostnader och finansnetto som andel av skatter, generella statsbidrag och utjämning 120,0% 100,0% 102,5% 100,8% 102,4% 103,9% 105,5% 107,1% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0%
72 Reflektioner 1. Kommunen kommer att behöva vidta åtgärder göra effektiviseringar 2. Kommunens övergripande ekonomiska mål är ett resultat på minst 1 % av skatter och utjämning. I denna framskrivning återstår ca 15 mnkr år 2016 och ca 22 mnkr år 2017 till det målet. 3. Framskrivningen förutsätter att medel flyttas från verksamhet som krymper till verksamhet som växer. 4. Den stora kostnadsökningen kommer inom äldreomsorgen 17 mnkr och barnomsorg 10 mnkr, gymnasieskolans behov beräknas att minska med 3 mnkr till Extra statsbidrag för flyktingverksamhet inte beaktad i framskrivningen 72
73 EKONOMISTYRNING 1. Kostnadsutveckling 2. Ekonomiskt läge 3. Åtgärder 73
74 utveckling % Utveckling kostnader och utjämning ett exempel Budget och redovisning Ks Soc Kun Budget Redov Budget Redov Budget Redov 104% 106% 119% 119% 86% 86% 100% Demografi/utjämning Kostnadsutveckling tid 74
75 Pajala kommun - befolkningspyramid Befolkningspyramid 1968 ( inv) Källa: Statistiska Centralbyrån Befolkningspyramid
76 Utveckling kostnader och utjämning
77 Utveckling kostnader och utjämning
78 Utveckling kostnader och utjämning
79 Utveckling kostnader och utjämning
80 Utveckling kostnader och utjämning
81 Utveckling kostnader och utjämning
82 Utveckling kostnader och utjämning
83 Sammanfattning Nuläget: 1. Ekonomin: Den ekonomisk hushållningen måste bli bättre. Ni når inte upp till Kommunfullmäktiges finansiella mål! Åtgärder måste till. 2. Verksamheterna: Kostnader betydligt över standardkostnader totalt och för flertalet av kärnverksamheterna. 3. Ekonomistyrningen: I intervjuerna ger ni er själva relativt svaga betyg i flera viktiga delar; slirar på de beslut fullmäktige fattat kring bl a finansiella mål 4. Budgeten: Verksamheterna totalt visar underskott. Kommunen budgeterar med underskott (ej beslutade effektiviseringskrav) 83
84 84
85 Gjort av med mer pengar än ni haft Ni måste stärka er ekonomi; - Förstärka resultat/soliditet - Skapa utrymme för investeringar - Återställa balanskravsresultatet 85
86 Överskridanden skapar problem - Finns en önskan från KS att budgeten skall hållas - Nämnder har alltid förklaringar oförutsedda händelser mm - Nämnderna uppfattar sig inte ha ett handlingsutrymme Situationen medför - Starkt fokus på ekonomi och budget - Ofruktbara diskussioner och kanske tom konflikter - Budgetspel med i värsta fall kontraproduktiva och verkningslösa besparingsåtgärder - I bästa fall blir det bara rörigt. I värsta fall slår detta undan benen för all styrning. 86
87 Förslag på långsiktig strategi Nettokostnadsnivån måste minska ytterligare Styrsystemet måste stärkas Långsiktig investeringsstrategi som ryms inom de ekonomiska målen 87
88 88 Vilka är alternativen om ekonomin måste stärkas? - Utförsäljning av tillgångar? - Ökade intäkter? - Höjd skattesats? - Finns möjligheter att öka avgifter/taxor? - Fler invånare ökade skatteintäkter? - Kostnadsanpassningar?
89 Strategi ni kan inte pressa fram kostnadsanpassning - Finns en stark uppfattning i de stora verksamhetsområdena att handlingsutrymmet är begränsat och luft i systemet är borttaget - Vardagsrationaliseringar ständigt nödvändiga, men ger inga stora besparingar - Risk att sparbeting (ibland opreciserade), leder till kostnadspress och i förlängningen till kontraproduktiva åtgärder (reseförbud, anställningsstopp etc) Ni måste samlas politiskt och tillsammans med tjänstemannaorganisationen formulera en strategi 89
90 Några saker att tänka på inför ert fortsatta arbete 3-5 års perspektiv - undvik nu tar vi ett år i taget tänk. Transparens/kommunikation - ju fler som är med på tåget ju bättre Realism! - fatta aldrig orealistiska beslut. Det sabbar förtroendet för styrningen. Realistiska beslut bidrar till att stärka förtroendet för styrningen. 90
91 Bilaga: Underlag till analysen som inte tas upp specifikt under presentationen. 91
92 Antal Pajala, Invånare totalt
93 Procent Pajala, invånare 31 dec, årsvis förändring, % 0,5 0,3 0,0 0,1 0,1-0,2-0,5-0,4-1,0-1,5-2,0-1,
94 Antal småhus/flerbostadshus Pajala, nyproduktion småhus och flerbostadshus Flerbostadshus Småhus 94
95 Kr/inv Verksamhetens intäkter Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 95
96 Kr/inv Verksamhetens bruttokostnader Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 96
97 Kr/inv Avskrivningar Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 97
98 Trend 140 Pajala, Intäkter, kostnader, avskrivningar, trend Utveckling intäkter Utveckling kostnader Utveckling avskrivningar Linjär (Utveckling intäkter) Linjär (Utveckling kostnader) Linjär (Utveckling avskrivningar) 98
99 Index Utveckling nettokostnader kontra skatt, bidrag och utj, index, trend Verksamhetens nettokostnader, index,pajala Verksamhetens nettokostnader, index,jämförbara kommuner 2009 Skatter, 2010 bidrag och 2011 utjämning, index 2012,Pajala Skatter, bidrag och utjämning, index,jämförbara kommuner Linjär (Verksamhetens nettokostnader, index,pajala) Linjär (Verksamhetens nettokostnader, index,jämförbara kommuner) Linjär (Skatter, bidrag och utjämning, index,pajala) Linjär (Skatter, bidrag och utjämning, index,jämförbara kommuner) 99
100 Kr/inv Pajala, statsbidrag och utjämningens delar Fastighetsavgift, kr/inv Övriga statsbidrag, kr/inv Kostnadsutjämning inkl LSS-utjämning, kr/inv Inkomstutjämning, kr/inv 100
101 Kr/inv Resultat före extraordinära poster kommun och företag (företagen exkl koncernkonsolideringar) Resultat före extraordinära poster företagen, kr/inv Resultat före extraordinära poster kommunen, kr/inv 101
102 Kr/inv Finansnetto kommun Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 102
103 Kr/inv Nettoinvesteringar Pajala Jämförbara kommuner 103
104 Kr/inv Balansräkning 2014 Korta Långa Avsättningar Övrigt Eget kapital Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Pajala Jämförbara kommuner 104
105 Kr/inv Eget kapital kommunen, kr/inv Eget kapital, inkl pension m fl avsättn Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 105
106 Kr/inv Pajala, kommunala borgensförbindelser Övr kommunala företag Övr bostadsföretag/föreningar Kommunala bostadsföretag Totalt
107 Kr/inv Samtliga borgensåtaganden Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 107
108 Nettokostnader samtliga verksamheter som andel av totala nettokostnader 42% 2% 3% 4% Pajala Politik 2% Infrastr uktur 6% Fritid 2% 1% 9% 29% 40% Jämförbara kommuner Politik Infrastruktur Fritid 0% 2% 6% 2% 2% 5% 2% 11% 30% Politik Infrastruktur Fritid Kultur Förskola Utbildning Äldre/ funktion IFO Särsk rikt ins Affärsvks 108
109 Index (%, basår 2008) 40% 35% Förändringar i standardkostnad och nettokostnader förskola och skolbarnomsorg 37% 30% 25% 20% 26% 15% 10% 5% 0% -5% 16% 7% 1% -3% -3% Strukturårsjusterad standardkostnad förskola och skolbarnsomsorg, kr/inv Nettokostnad förskola och skolbarnsomsorg, kr/inv 109
110 index (%, basår 2008) 20% 15% Förändringar i invånare, standardkostnad och nettokostnader grundskola 17% 10% 11% 5% 4% 7% 0% -2% 1% -1% -5% -10% -10% -15% Invånare 6-15 år, ackumulerad förändring ,% Strukturårsjusterad standardkostnad grundskola inkl. förskoleklass, kr/inv Nettokostnad grundskola (inkl. förskoleklass), kr/inv 110
111 procent Andel barn 6-12 år inskrivna i fritidshem, % Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 111
112 Barn per årsarbetare Antal barn per årsarbetare fritidshem 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 112
113 Kr/elev Kostnader förskoleklass, kr/elev Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 113
114 index (%, basår 2008) 16% Förändringar i invånare, standardkostnad och nettokostnader äldreomsorg 14% 12% 10% 8% 12% 12% 6% 6% 4% 2% 2% 0% -2% 0% 0% -1% -1% -4% Invånare 65+ år, ackumulerad förändring ,% Strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, kr/inv Nettokostnad äldreomsorg, kr/inv 114
115 Kr/inv 0-64 år Jämförelse verksamhet personer med funktionsnedsättning över tid, kr/inv, 0-64 år Lokaler SoL/HSL Lokaler LSS Öppen vks LSS/SFB, exkl FK och lok Sär bo Ord bo Totalt
116 index (%, basår 2008) Förändringar standardkostnad och nettokostnader IFO 60% 50% 56% 40% 30% 20% 18% 10% 12% 8% 0% -1% 0% -10% -9% -20% Strukturårsjusterad standardkostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Nettokostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv 116
117 kr/inv, år Jämförelse IFO-vuxna missbrukare, kr/inv, år Missbr vård, Öppna ins, Instvård, år Famvård, år år år Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket
118 Kr/inv Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 118
119 Antal/1000 inv Bidragshushåll ek bistånd, antal/1000 inv 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Pajala Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 119
120 Kr/vårddygn Utveckling av vårddygn och kostnader instututionsvård vuxna ,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0, ,00 Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/vårddygn Vårddygn i institutionsvård vuxna missbrukare, antal/inv år Linjär (Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/vårddygn) Linjär (Vårddygn i institutionsvård vuxna missbrukare, antal/inv år) 120
121 Procent (index) Pajala, Nettokostnader infrastruktur och skydd, index Konsument o Fysisk teknisk Fysisk teknisk Näringslivsfrämj Turistverksamhe Infrastruktur energirådgivnin planering mm plan, idx ande åtgärder t g Pajala -468% 66% -100% 127% 24% -10% Jämförbara kommuner 178% 878% 0% 103% 17% 51% Genomsnitt för länet -240% 3% 14% 18% 11% 3% Genomsnitt för riket 4% 11% 21% 17% 12% 13% 121
Analysgruppens presentation Ansvariga: Mona Fridell Bengt-Olof Knutsson
Analysgruppens presentation Ansvariga: Mona Fridell Bengt-Olof Knutsson 2018-02-21 Innehåll: 1. Skattesats, befolkning och bostadsbyggande 2. Finansiering 3. Resultaträkning 4. Balansräkning 5. Investeringar
ÖSTRA GÖINGE Analysgruppens presentation Peter Sjöqvist och Christine Feuk
ÖSTRA GÖINGE Analysgruppens presentation Peter Sjöqvist och Christine Feuk 2018-11-05 2018-12-11 Hur ser ni själva på läget? Hur anser du att Östra Göinge kommuns ekonomiska situation totalt och för enskilda
MARKARYD Analysgruppens presentation
MARKARYD Analysgruppens presentation 2019-03-12 Innehåll: 1. Skattesats, befolkning och bostadsbyggande 2. Finansiering 3. Resultaträkning 4. Balansräkning 5. Investeringar 6. Verksamheterna a. Övergripande
KRAMFORS Analysgruppens presentation Kommunanalysen
KRAMFORS Analysgruppens presentation Kommunanalysen 2016-03-31 Innehåll: 1. Skattesats, befolkning 2. Finansiering 3. Resultaträkning 4. Balansräkning 5. Investeringar 6. Verksamheterna a. Övergripande
Analysansvariga: Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson Signild Östgren. Analysgruppens presentation Överkalix
Analysansvariga: Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson Signild Östgren Analysgruppens presentation 215-6-22 Överkalix Vilka av Sveriges 29 kommuner är mest lika Överkalix Det beror på om man vill göra
Analysgruppens presentation
213-1-24 Arvidsjaur Analysgruppens presentation Analysen har gjorts av: Mona Fridell Bengt-Olof Knutsson Innehåll: 1. Jämförbara kommuner 2. Befolkning och bostadsbyggande 3. Finansiering 4. Resultaträkning
Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012
Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;
Analysgruppens presentation
Analysgruppens presentation Anders Nilsson och Peter Sjöquist 2016-04-18 2016-04-18 Vår grundanalys - Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? - Verksamheterna - Framtidsanalys av ekonomin - Hur
Några övergripande nyckeltal
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Hallsbergs kommun 2011-12-06 (rev 2012-03-19) Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning
Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet
Verksamhet Statistik Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad näringsliv och bostäder,
Vår grundanalys. Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? Framtidsanalys av ekonomin
Vår grundanalys Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? - Verksamheterna? Framtidsanalys av ekonomin - Hur ser det ut de närmaste åren? Analys av ekonomistyrningen - Vad krävs för att hantera
2015-01-26. Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 2013
215-1-26 Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 213 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 216,3; 24% Mnkr; 174,3; 2% Mnkr; 493,3;
Några övergripande nyckeltal
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet
Kristinehamn
Kristinehamn 213-1-18 Analysgruppens presentation Christine Feuk Signild Östgren 1 Vår grundanalys Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? - Verksamheterna? Framtidsanalys av ekonomin - Hur ser
GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016
GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande
Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-
Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16 Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella
HULTSFRED Analysgruppens presentation
HULTSFRED Analysgruppens presentation 2019-02-11 Innehåll: 1. Skattesats, befolkning 2. Finansiering 3. Resultaträkning 4. Balansräkning 5. Investeringar 6. Verksamheterna a. Övergripande b. Förskola,
Var kommer kommunens pengar ifrån? Miljoner kronor och andel i procent 2016
Omvärldsanalys 2019 Var kommer kommunens pengar ifrån? Miljoner kronor och andel i procent 2016 247,0; 23,1% 283,6; 26,6% 537,2; 50,3% Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning
Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data
3 Försörjningsbalans åren Procentuell förändring från föregående år
3 Försörjningsbalans åren 2003 2008 Procentuell förändring från föregående år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 BNP 1,6 3,4 2,9 2,5 2,1 1,9 Import 5,0 7,3 7,9 6,1 5,5 4,3 Tillgång 2,5 4,5 4,3 3,6 3,1 2,6 Hushållens
Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:
Timrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012
Revisionsrapport KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Genomförande 2 5. Inledning 3 6. Jämförelsetal
Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen
Var kommer kommunens pengar ifrån? Miljoner kronor och andel i procent 2015
Omvärldsanalys 218 Var kommer kommunens pengar ifrån? Miljoner kronor och andel i procent 215 24,1; 24,5% 223,9; 22,9% 514,6; 52,6% Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning
HÖGSBY KOMMUN Kommunledningskontoret Martin Nilsson
HÖGSBY KOMMUN Kommunledningskontoret 2018-12-27 Martin Nilsson 1 av 19 EKONOMISK OMVÄRLDSANALYS FÖR HÖGSBY KOMMUN Denna analys har som syfte att ge en bild av Högsby kommuns ekonomiska situation i ett
105 Dnr 2011/200-040 KS
KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 2 (5) Sammanträdesdatum Paragrafer 2012-06-19 105-107 105 Dnr 2011/200-040 KS Budgetramar 2013. Kommunstyrelsen uppdrog 2012-04-17 57 till ekonomiavdelningen att
Jämförelsetal. Östersunds kommun
Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...
HÖGSBY KOMMUN Kommunledningskontoret Martin Nilsson
HÖGSBY KOMMUN Kommunledningskontoret 2017-11-14 Martin Nilsson 1 av 19 EKONOMISK OMVÄRLDSANALYS FÖR HÖGSBY KOMMUN Denna analys har som syfte att ge en bild av Högsby kommuns ekonomiska situation i ett
Ekonomi. Ekonomi i allmänhet och Uddevallas ekonomi i synnerhet. Bengt Adolfsson Ekonomichef
Ekonomi Ekonomi i allmänhet och Uddevallas ekonomi i synnerhet Bengt Adolfsson Ekonomichef Hur mycket betalar en genomsnittspensionär i skatt Hur mycket betalar( kostar) tjänster för inv > 6 5 år Q -o
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen
Ekonomisk rapport april 2019
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet
Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-
Extern analys Hallsbergs kommun. 2013-08-28 Johan Skeri 2013-10-17. Agenda
www.pwc.com/se Extern analys Hallsbergs kommun 213-8-28 Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden
Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2
Innehåll KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Vem ska man jämföra sig med?... 2 Egna resultat över tid... 2 Jämförelse med kommungrupp... 2 Jämförelse med standardkostnader... 4 Likhetsutsökta
Budget 2018 och plan
Budget 2018 och plan 2019 2021 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2018 2021 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE KOMMUN Ale kommuns skatteprognos för åren
Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4
1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år
1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 26 Procentuell volymförändring föregående år 5 EU OECD Prognos Procentuell volymförändring 4 3 2 1 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998
Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut
1 Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun 2017 - beslut 2 Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019
UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS
UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Budget 2016 och plan
Budget 2016 och plan 2017 2019 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2016 2019 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE SKL:s skatteprognos för åren 2015-2019 enligt
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer
Budgetprocessen och förslagen från SKL:s analysgrupp Vännäs kommun
Revisionsrapport* Budgetprocessen och förslagen från SKL:s analysgrupp Vännäs kommun April 2007 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och
Introduktion ny mandatperiod
Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter
Budgetrapport 2013-2015
1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2
Redovisning från analysgruppen. Budgetberedningen
Redovisning från analysgruppen Budgetberedningen 1652 M Färgmarkering - Värnamos resultat i förhållande till riket Bättre Ungefär samma Sämre Ibland har det varit svårt att sätta en färgmarkering för vissa
BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN
DALS-EDS KOMMUN BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN 2017-2018 BOKSLUTS- OCH BUDGETDIALOG 2015-03-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skatteunderlagsprognos... 3 Befolkningsprognos... 4 Skatteintäkter, generella
Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Preliminär Bokslutsrapport December 2016
Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.
Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke
1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,
Kostnadsanalys Nybro
www.pwc.com/se Kostnadsanalys Nybro Innehåll 1. Bakgrund och projektöversikt 2. Allmänt om nyckeltal och resursfördelning 3. Standardkostnad enligt den kommunalekonomiska utjämningen 4. Standardkostnad
Jämförelsetal för år Timrå kommun
Jämförelsetal för år 2015 Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1.Inledning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Revisionsfråga... 3 Avgränsning... 3 Metod... 3 2. Jämförelsetal... 4 2.1 Kommunprofil över ekonomi
Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!
Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH
Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Information om preliminär bokslutrapport 2017
Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret
Laxå 2020. Ett projekt för hållbar ekonomi och verksamhet. Nulägesbeskrivning och prognos för år 2020
2020 Ett projekt för hållbar ekonomi och verksamhet Nulägesbeskrivning och prognos för år 2020 1 1950 1953 1956 1959 1962 1965 1968 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010
Mål och budget ram Övergripande finansiella mål
Mål och budget ram 2015 Övergripande finansiella mål Utfall 2013 Budget 2014 Ram budget 2015 Ram plan 2016 Ram plan 2017 Ekonomi i balans Årets resultat, mnkr 27,5 12,2 2,2-10,5-24,3 Långfristiga skulder
NYCKELTAL HAGFORS KOMMUN. Basår 2007
NYCKELTAL HAGFORS KOMMUN Basår 2007 Ekonomienheten 2008 2 INNEHÅLL Sid Inledning 1 Ord- och begreppsförklaringar 2 Sammanfattning 3 Verksamhetens nettokostnad 4 Personal 5 Infrastruktur, skydd m.m. 7 Fritid
För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen.
BUDGETEN I SAMMANDRAG Resultat Det budgeterade resultatet uppgår till 8,8 mkr varav 3,8 mkr avser intäkter från exploateringsverksamheten. Resultatet är tillräckligt för att nå kommunens övergripande ekonomiska
SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad
SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,
Analysgruppens dokumentation
1 Analysgruppens dokumentation Kalmar kommun 2007-11-27 Niclas Johansson Bengt Klintbo 2 Vår r grundanalys Nulägesanalys av ekonomin Kommunens läge idag? Verksamheterna? Framtidsanalys av ekonomin Hur
BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN
KALIX KOMMUN BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN 2013 2014 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i kommunen Politisk programförklaring Vision Strategiska områden Medborgar- och brukarperspektiv Tillväxt-
Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat
Välkomna till integrationsrådet! Sammanträde den 7 maj 2019
Välkomna till integrationsrådet! Sammanträde den 7 maj 2019 Ekonomi- och verksamhetsplan 2020-2022 - budgetprocessen med ett ekonomifokus Kommunala integrationsrådet 7 maj 2019 Patrik Persson Controller,
Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0
Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens
ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE
ÅRSREDOVISNING 2017 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2017 Så här använde vi skattepengarna och det här är på gång 2018. VIKTIGA HÄNDELSER 2017 Befolkningen ökade med 110 personer. Vecka
Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning
Dina pengar Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har lett kommunen under 2015. Årets resultat landar på ett litet
Sammanfattning av kommunens ekonomi
Sammanfattning av kommunens ekonomi 1 2 Sunne kommun Det här är en kortfattad information om hur kommunens ekonomi fungerar. zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zhar Sunne en bra ekonomi? zuppfyllde
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen
Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke.
1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke. I länet är det Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund deltar i KKiK.
Månadsuppföljning januari mars 2018
Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga
Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Så används skattepengarna
Så används skattepengarna kommunens ekonomi i korthet 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Medvind för Strömstads kommun Strömstad har en stark tillväxt, vilket är positivt ur många synvinklar. Men
Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun
1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP
Kommunens resultat 2018
Kommunens resultat 218 Örnsköldsviks kommun Kommunstyrelsen 5/2 219 Beslut KF 14 Tertialuppföljning, maj Kommunfullmäktige godkänner Tertialuppföljning, maj 218. Kommunfullmäktige anser sig ha tagit del
Budget 2019, plan KF
2019, plan 2020-2022 KF 2018-11-26 Innehållsförteckning Inledning... 3 Finansiella nyckeltal... 6 Drift- och investeringsramar... 7 Resultat- och balansbudget... 10 2 Inledning Kommunfullmäktige beslutade
Det är bra för kommunen med ökad befolkning
Det är bra för kommunen med ökad befolkning 1 Kommunen tjänar drygt 40 000 kronor för varje ny invånare? 2 Har vi rätt beslutsunderlag? 3 Vad blir marginaleffekten av ytterligare en invånare? 4 Kommunalekonomisk
Preliminär budget 2015
Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska
Sammanfattning av kommunens ekonomi
Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 SUNNE KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en
En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013
En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013 Fakta Kommunens Kvalitet i Korthet Sedan 2007 genomför Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kvalitetsmätningen Kommunens Kvalitet i Korthet. Antalet
Sammanfattning av kommunens ekonomi
Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en
Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv
Nyckeltalsanalys Orsa kommun
Nyckeltalsanalys Orsa kommun Februari 2006 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...2 1.4 Avgränsning...2 2 Analys...4 2.1 Allmän grunddata...4 2.1.1
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Ekonomisk månadsrapport april 2014
Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier
1(9) Budget och. Plan
1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen
Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland
Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning
Vad har dina skattepengar använts till?
Vad har dina skattepengar använts till? Jan Bohman (s) kommunstyrelsens ordförande Åsa Granat kommundirektör Kommunens organisation Kommunfullmäktige Värdegrundsberedning Barn och bildningsnämnd Fritidsnämnd
Finansiell analys - kommunen
Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering
Nyckeltalsanalys Vännäs kommun
Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4
Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014
1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska
Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke
1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,
Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15
Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista
Finansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella