Analysansvariga: Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson Signild Östgren. Analysgruppens presentation Överkalix

Transkript

1 Analysansvariga: Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson Signild Östgren Analysgruppens presentation Överkalix

2 Vilka av Sveriges 29 kommuner är mest lika Överkalix Det beror på om man vill göra en övergripande jämförelse eller om det är en specifik verksamhet man vill jämföra sig med. Jfr övergripande Jfr bo Jfr grsk Jfr gysk Jfr äo Jfr ifo Jfr LSS 1 Ånge Ljusnarsberg Vadstena Laxå Bjurholm Åsele Dorotea 2 Vindeln Åsele Hällefors Ydre Åsele Ödeshög Grästorp 3 Storuman Borgholm Ljusnarsberg Dals-Ed Pajala Dals-Ed Nordmaling 4 Arvidsjaur Vadstena Karlsborg Svenljunga Ragunda Boxholm Nora 5 Malå Gullspång Grums Örkelljunga Dorotea Nordmaling Högsby 6 Jokkmokk Jokkmokk Olofström Ljusnarsberg Arjeplog Älvsbyn Norsjö 7 Arjeplog Övertorneå Eda Grums Sorsele Haparanda Sävsjö Samtliga uppgifter är hämtade från

3

4 antal Invånare totalt, antal 31 dec

5 antal personer Demografisk förändring C. Födelsenetto O. Utrikes - flyttnetto I. Övriga landet - flyttnetto F. Länet - flyttnetto Invånare totalt, antal 31 dec

6 Antal personer Ackumulerade förändringar senaste sju åren Ackumulerat utrikes flyttnetto, Ackumulerat födelsenetto, Ackumulerad inrikes flyttnetto,

7 procent Förändringar i åldersklasser senaste 7 åren 1% Invånare -5 år, antal Invånare 6-15 år, antal Invånare år, antal Invånare 2-64 år, antal Invånare år, antal Invånare 8+ år, antal 5% 3% % -1% -1% -11% -1% -2% -3% % -43% -5% Överkalix

8 Befolkningspyramid 214 Överkalix Mest lika ,% 1,5% 1,%,5% %,5% 1,% 1,5% 2,%

9 kr/inv 65 Verksamhetens nettokostnader Överkalix Jämförbara kommuner Genomsnitt för riket Genomsnitt för länet

10 kr/inv Inkomstutjämning, kr/inv Övriga statsbidrag, kr/inv Kostnadsutjämning inkl LSS-utjämning, kr/inv Fastighetsavgift, kr/inv

11

12

13

14

15 8 Balansräkning 213 Korta Långa Avsättningar Övrigt Eget kapital Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Överkalix Jämförbara kommuner

16 kr/inv Långfristiga skulder kommunen, kr/inv Långfristiga skulder koncernen, kr/inv Överkalix Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

17 kr/inv Eget kapital kommunen, kr/inv Eget kapital, inkl pension m fl avsättn Överkalix Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

18 procent 1, Soliditet inkl pensionsåtaganden och övr avsättningar 5,, -5, -1, -15, -2, -25, -3, Överkalix Jämförbara kommuner Genomsnitt för riket Genomsnitt för länet

19 kr/inv Ansvarsförbindelser, exkl bostadsföretag och kommunala företag Borgens- o förlustansvar för egnahem o småhus Borgen o andra förpliktelser mot övriga kommunala företag, kr/inv 25 2 Borgen o andra förpliktelser mot övriga bostadsföretag/föreningar, kr/inv

20 kr/inv 4 Samtliga borgensåtaganden Överkalix Jämförbara kommuner Genomsnitt för riket Genomsnitt för länet

21 kr/inv 5 Nettoinvesteringar Överkalix Jämförbara kommuner

22 kr/inv Överkalix Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Glesbygdskommuner

23 Sammanfattning ekonomiavsnitt Sammanfattning i fyra punkter: 1. Flera år av kontinuerlig resultatförsämring, inga marginaler. Vald resultatnivå i budgetarbetet måste skapa marginaler! 2. Underskotten måste återställas (enligt ekonomistyrningsreglerna inom två år)! 3. Svag soliditet måste stärkas! 4. Befolkningsstruktur som innebär fortsatt minskning men invandring ökar. Vad innebär en framgångsrik strategi kring dessa frågor?

24 Avvikelse, procent Några verksamheters nettokostnader avvikelse mot standardkostnad (%) Bo Grsk Gysk Äo Ifo LSS

25 Några verksamheters kostnader 213 avvikelse mot standardkostnad Bo Grsk Gysk Äo Ifo Totalt LSS Avvikelse procent 16,3 19,4 13,7 4, -45,4 5,8 5,1 Nettokostnad, kr per inv Standardkostnad, kr per inv Skillnad Skillnad, mnkr 2,2 5,5 2,1 2,7-4,7 7,8 1,2

26 Kronor Förskola Totalt, Kostnad förskola, kr/inskrivet barn

27 Kronor Förskola Totalt, 213 i jämförelse 16 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Överkalix Jämförbara Länet Riket

28 Procent Förskola Andel inskrivna, Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (%)

29 Procent Förskola Andel inskrivna, 213 i jämförelse 12 Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (%) Överkalix Jämförbara Länet Riket

30 Kronor Fritidshem Totalt, Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn

31 Kronor Fritidshem Totalt, 213 i jämförelse 4 Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn Överkalix Jämförbara Länet Riket

32 Procent Fritidshem Andel inskrivna, Barn 6-12 år inskrivna i fritidshem, andel (%)

33 Procent Fritidshem Andel inskrivna, 213 i jämförelse 6 Barn 6-12 år inskrivna i fritidshem, andel (%) Överkalix Jämförbara Länet Riket

34 Kronor Förskoleklass Hemkommun, Kostnad förskoleklass hemkommun, kr/elev

35 Kronor Förskoleklass Hemkommun, 213 i jämförelse 9 Kostnad förskoleklass hemkommun, kr/elev Överkalix Jämförbara Länet Riket

36 Kronor Grundskola Totalt, Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev

37 Kronor Grundskola Totalt, 213 i jämförelse 14 Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev Överkalix Jämförbara Länet Riket

38 Kronor Grundskola Kommunal regi per kostnadstyp, Övriga kostnader i kommunal grundskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev 14 Läromedelskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för undervisning i kommunal grundskola, kr/elev

39 Kronor Grundskola Kommunal regi per kostnadstyp, 213 i jämförelse Övriga kostnader i kommunal grundskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev Läromedelskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för undervisning i kommunal grundskola, kr/elev Överkalix Jämförbara Länet Riket

40 Antal Grundskola Lärartäthet totalt, , Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola totalt, antal 1, 9,9 1,4 1,6 9,6 9,6 8, 6, 4, 2,,

41 Antal Grundskola Lärartäthet, 213 i jämförelse 14 Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola totalt, antal Överkalix Jämförbara Länet Riket

42 Grundskola Andel elever med godkänt i alla ämnen Strandskolan

43 Procent Grundskola Andel med godkänt i kärnämnen, Elever i åk. 9 med minst godkänt i svenska, matematik och engelska, hemkommun, andel (%)

44 Procent Grundskola Andel med godkänt i kärnämnen, 213 i jämförelse Elever i åk. 9 med minst godkänt i svenska, matematik och engelska, hemkommun, andel (%) 91 Överkalix Jämförbara Länet Riket Överkalix Jämförbara Länet Riket

45 Kronor Gymnasieskola Totalt, Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev

46 Kronor Gymnasieskola Totalt, 213 i jämförelse 18 Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev Överkalix Jämförbara Länet Riket

47 Andel Gymnasieskola Frekvens, Gymnasiefrekvens, (%) ,5 74,5 75,1 72,1 74,

48 Andel Gymnasieskola Frekvens, 213 i jämförelse , Gymnasiefrekvens, (%) 75,5 75,3 75, Överkalix Jämförbara Länet Riket

49 Andel Gymnasieskola Andel per huvudman, Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) Gymnasieelever i andra kommuners, kommunalförbunds och landstings skolor, andel (%) 1% 9% 8% % 6% 5% % 3% 2% % %

50 Andel Gymnasieskola Andel per huvudman, 213 i jämförelse Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) Gymnasieelever i andra kommuners, kommunalförbunds och landstings skolor, andel (%) 1% 9 9% 23 8% % 7 6% 5% 2 4% 3% % 39 1% 26 % Överkalix Jämförbara Länet Riket

51 Kronor Gymnasieskola Kommunal regi per kostnadstyp, Övriga kostnader i kommunal gymnasieskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad kommunal gymnasieskola, kr/elev 25 Kostnader för läromedel i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för undervisning i kommunal gymnasieskola, kr/elev

52 Kronor Gymnasieskola Kommunal regi per kostnadstyp, 213 i jämförelse Övriga kostnader i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för läromedel i kommunal gymnasieskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för undervisning i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad kommunal gymnasieskola, kr/elev Överkalix Jämförbara Länet Riket

53 Kronor Äldreomsorg Per typ av verksamhet, Kostnad öppen verksamhet äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad ordinärt boende äldreomsorg övrigt, kr/inv 65+ Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/inv

54 Kronor Äldreomsorg Per typ av verksamhet, 213 i jämförelse Kostnad öppen verksamhet äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad ordinärt boende äldreomsorg övrigt, kr/inv 65+ Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/inv Överkalix Jämförbara Länet Riket

55 Kronor Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare

56 Äldreomsorg Särskilt boende kr/brukare, 213 i jämförelse Överkalix Jämförbara Länet Riket

57 Kronor Äldreomsorg Hemtjänst kr/brukare, 213 i jämförelse 3 Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Överkalix Jämförbara Länet Riket Överkalix Jämförbara Länet Riket

58 Andel Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, , Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 1, 1,1 9,2 8,7 8,8 1, 8, 7,4 7,3 7,5 6, 6,3 6,4 4, 2,,

59 Andel Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, 213 i jämförelse Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 9, 8, 7, 7,3 7,5 7,9 8,5 7,2 6, 5,5 5,7 5, 4, 3, 2, 1,, Överkalix Jämförbara Länet Riket 4,3

60 Kronor Äldreomsorg Korttidsvård, Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/inv

61 Kronor Äldreomsorg Korttidsvård, 213 i jämförelse 4 Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/inv Överkalix Jämförbara Länet Riket

62

63

64 Kronor Individ- och familjeomsorg Per typ av verksamhet, Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Kostnad familjerätt, kr/inv Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Kostnad övrig vuxenvård, kr/inv Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv

65 Kronor Individ- och familjeomsorg Per typ av verksamhet, 213 i jämförelse Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Kostnad familjerätt, kr/inv Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Kostnad övrig vuxenvård, kr/inv Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Överkalix Jämförbara Länet Riket

66 Kronor Individ- och familjeomsorg Barn- och ungdomsvård, Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv -2 år Kostnad Institutionsvård för barn och unga kr/inv -2 år Kostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv -2 år Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv -2 år

67 Kronor Individ- och familjeomsorg Barn- och ungdomsvård, 213 i jämförelse Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv -2 år Kostnad Institutionsvård för barn och unga kr/inv -2 år Kostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv -2 år Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv -2 år Överkalix Jämförbara Länet Riket

68 Kronor Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård, Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv år Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv år Kostnad familjehemsvård vuxna missbrukare, kr/inv år Kostnad missbrukarvård, kr/inv år

69 Kronor Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård, Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv år Kostnad familjehemsvård vuxna missbrukare, kr/inv år Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv år Kostnad missbrukarvård, kr/inv år Överkalix Jämförbara Länet Riket

70 Kronor Antal per 1 invånare Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd, Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll Bidragshushåll ek bistånd, antal/1 inv 3, , 2, , 15 1, 1 5 5, ,

71 Kronor Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd, 213 i jämförelse 4 Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll Bidragshushåll ek bistånd, antal/1 inv 28, 3, , 21,4 22,9 25, 25 2, , , 1 5 5, Överkalix Jämförbara Länet Riket,

72 Kronor Funktionshinder Per typ av verksamhet, Lokalkostnader insatser för funktionsnedsatta enl SoL/HSL kr/inv -64 år Lokalkostnader insatser enl LSS, kr/inv -64 år Kostnad öppen verksamhet insatser för. funktionsneds, kr/inv -64 år Kostnad särskilt boende insatser för. funktionsneds, kr/inv -64 år Kostnad ordinärt boende insatser för. funktionsneds, exkl. lokalkostnader, kr/inv -64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv -64 år

73 Kronor Funktionshinder Per typ av verksamhet, 213 i jämförelse 12 Lokalkostnader insatser för funktionsnedsatta enl SoL/HSL kr/inv -64 år Lokalkostnader insatser enl LSS, kr/inv -64 år Kostnad öppen verksamhet insatser för. funktionsneds, kr/inv -64 år Kostnad särskilt boende insatser för. funktionsneds, kr/inv -64 år Kostnad ordinärt boende insatser för. funktionsneds, exkl. lokalkostnader, kr/inv -64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv -64 år Överkalix Jämförbara Länet Riket -2

74 Kronor Funktionshinder LSS Per typ av verksamhet, Kostnad personlig assistans, kr/inv -64 år Kostnad daglig verksamhet, enl LSS kr/inv -64 år Kostnad övriga insatser enl LSS kr/inv -64 år Kostnad exkl lokalkostnad boende enl LSS kr/inv -64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv -64 år

75 Kronor Funktionshinder LSS Per typ av verksamhet, 213 i jämförelse 12 Kostnad personlig assistans, kr/inv -64 år Kostnad daglig verksamhet, enl LSS kr/inv -64 år Kostnad övriga insatser enl LSS kr/inv -64 år Kostnad exkl lokalkostnad boende enl LSS kr/inv -64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv -64 år Överkalix Jämförbara Länet Riket

76 Kronor Funktionshinder LSS Daglig verksamhet och boende, Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare

77 Kronor Funktionshinder LSS Daglig verksamhet och boende, 213 i jämförelse 1 2 Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare Överkalix Jämförbara Länet Riket

78 Övriga verksamheters kostnader jmf riket

79 Kronor per invånare Verksamhetens nettokostnader Per verksamhetsblock, Överkalix Jämförbara Länet Riket Politisk verksamhet Infrastruktur och skydd Fritid Kultur Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet -1

80 Reflektioner - verksamheter - Kommunens faktiska kostnader överstiger standardkostnaden i utjämningssystemet med 9 miljoner sammantaget. Det är endast individ- och familjeomsorgen som ligger under standardkostnaden. - Övriga kostnader överstiger rikets genomsnitt med 1 miljoner. - Jämfört med liknande kommuner är det utbildningsområdet och verksamheten för funktionshindrade som kostar betydligt mer, ca 15 miljoner. - Individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen och barnomsorgen kostar ca 16 miljoner mindre än verksamheterna inom jämförbara kommuner. - Trots mycket resurser i grundskolan syns inte detta i betygsresultaten. - Brukarbedömningarna inom äldreomsorgen är mer positiva än hos liknande kommuner. - Inom funktionshinderområdet bör kostnaden per brukare undersökas.

81 Jmf faktiska kostnader med demografi - äldreomsorg 14% Faktisk äldreomsorg Demografi inkl reform äldreomsorg 12% 1% 8% 6% 4% 2% %

82 Jmf faktiska kostnader med demografi - funktionshinderområdet 25% Faktisk handikappomsorg Demografi inkl reform handikappomsorg 2% 15% 1% 5% %

83 Den ekonomiska utvecklingen Framtidsanalys baserad på er befolkningsprognos

84 Kalkylens två delar 1. En framskrivning av de demografiskt betingade behoven utifrån framtagna befolkningsprognoser. 2. En beräkning av det ekonomiska resultatet. Prognosen baserar sig på den demografiska framskrivningen och SKL:s bedömning av samhällsekonomin. Kommunen har bistått med uppgifter om pensioner, avskrivningar samt finansiella kostnader och intäkter. Beräkningen görs i löpande priser

85 Befolkningsutveckling Förändr. Förändr. i % , , , , , ,7 Summa ,2

86 Behov av kommunal verksamhet Totalt Övrigt Funktionshindrade Äldreomsorg Barnomsorg Gymnasieskola Grundskola

87 Verksamhetens kostnader år 213 och 22 (volymförändring) Förändring Mkr Mkr Mkr % Grundskola ,3-4,1% Gymnasieskola , -5,6% Barnomsorg 17 18,2 1,3% Äldreomsorg ,7 4,5% Funktionshindrade ,3 -,7% Övrigt ,8-4,3% Totalt ,6 -,6%

88 Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansnetto -1-1 Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 3,4-6,8-5,3-4,1-9,8-14,2-18,3-23,8

89 Besparingskrav jämfört med långsiktigt finansiellt mål Resultat före eo-poster, % Resultat om 2%, mkr Prognos/framskrivning, mkr Besparingskrav, mkr

90 Procent Verksamhetens nettokostnader och finansnetto som andel av skatter, generella statsbidrag och utjämning 12,% 1,% 98,4% 13,1% 12,4% 11,8% 14,3% 16,1% 17,7% 19,9% 8,% 6,% 4,% 2,%,%

91 Reflektioner 1. Kommunen kommer att behöva göra effektiviseringar för att uppnå de långsiktiga ekonomiska målen. 2. Kommunens övergripande ekonomiska mål är ett plusresultat samt på sikt resultat på minst 2 % av skatter och utjämning. I denna framskrivning återstår ca 9 mnkr år 216 och ca 14 mnkr år 217 till det långsiktiga målet. 3. Framskrivningen förutsätter att medel flyttas från verksamhet som krymper till verksamhet som växer. 4. Den stora kostnadsökningen kommer inom äldreomsorgen 4 mnkr

92 Förbruka Spara KOSTYM Överkalix ekonomiska läge 214 FÖRBRUKA SPARA Fyrfältare Överkalix 214 (år: genomsnitt , definition: skärningspunkt mellan eget kapital och nettokostnadernas andel av skatter och bidrag, gruppering: 2 kommuner i varje grupp, 14 grupper per axel) RIK FÖRVALT- NING SATS- NINGAR FATTIG ÅTER- HÄMTNING? Rik MUSKLER Fattig ,2 5,2 9,4 7,9 5,4 5, 6,1 12,3 6,7 5,2 5,8 2 4,7 4,1 4,4 4, 3,7 4,5 4,2 4,2 4,1 3 3,5 3,5 3,4 3,4 3,3 3,6 3,5 3,4 3,4 3,2 4 3,1 3,1 3,1 3,2 3, 3,1 3,1 3,2 3,1 3,1 3, 5 2,7 2,9 2,9 2,7 2,7 2,7 2,8 2,8 2,7 2,9 2,9 6 2,4 2,5 2,5 2,4 2,5 2,5 2,5 2,5 2,4 2,4 7 2, 2, 2,1 2,2 2,2 2,1 2,1 1,9 2, 2,1 2, 2,1 2,2 2,1 8 1,7 1,8 1,6 1,6 1,7 1,8 1,7 1,8 1,6 1,7 1,8 9 1,5 1,3 1,4 1,5 1,3 1,4 1,3 1,4 1,5 1,4 1 1,1 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1 1,2 1,2 11,7,7,8,8,6,7 1,,8,7,8 12,2,4,3,4,5,3,2,3,4,3 13 -,6 -,6 -,3 -,4 -,3 -,4 -,8 -,1 -,1 -,3 -,6 -,3 14-4,3 -,9-3,7-2, -3,9-1,1-1,9 -,9-1,8 -,9-5,4

93

94 Text Värde Mycket god 6 God 5 Ganska god 4 Ganska dålig 3 Dålig 2 Mycket dålig 1 1. Ekonomiska läget idag P T ɸ Res ul tat 3,6 3,2 3,4 2. Vad har inverkat mest på det ekonomiska läget P T Σ Resultat Generell fråga om betydelse av delar med betydelse för styrningen P T ɸ Res ul tat 5,7 5,3 5,5 4. Hur fungerar dessa delar av styrningen i kommunen idag? P T ɸ Res ul tat 3,7 3,4 3,6 5. Övriga frågor av vikt för styrbarheten P T ɸ Res ul tat 3,4 3,1 3,2 6. Frågor kring investeringar - de senaste och kommande åren P T Σ Resultat......

95 Enkäten del 1: Ekonomiska läget idag. 6 ɸPol ɸTjm Text Värde Mycket god 6 God 5 Ganska god 4 Ganska dålig 3 Dålig 2 Mycket dålig

96 Enkäten del 1: Ekonomiska läget idag. Text Värde Mycket god 6 God 5 Ganska god 4 Ganska dålig 3 Dålig 2 Mycket dålig 1 Q1 Perc 95 Perc 5 Q3 6, 5, 4, 3, 2, 1, Infrastruktur Kultur och fritid Förskola skolbarnoms Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Funktionshindrade IFO Företagen Kommunen som helhet

97 Enkäten del 1: Ekonomiska läget idag. Text Värde Mycket god 6 God 5 Ganska god 4 Ganska dålig 3 Dålig 2 Mycket dålig 1 1. Ekonomiska läget idag Infrastruktur Kultur och fritid Förskola skolbarnoms Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Funktionshindrade IFO Företagen Kommunen som helhet Genomsnitt

98 Enkäten del 1: Ekonomiska läget idag. I. Inte särskilt enhetlig bild i uppfattningen om hur det ser ut för olika delverksamheter. Politiker och tjänstemännen är i stort överens om att den ekonomiska situationen är negativ. II. III. 95% av de svarande anser att Kommunen som helhet har en antingen Ganska negativ, Negativ eller Mycket negativ ekonomisk situation (2.6 i gnmsnitt) Äldreomsorg och funktionshindrade är de verksamheter som får klart lägst värden. SLUTSATS: Råder ingen tvekan om att ni vet att kommunens ekonomi som helhet och för flera kärnverksamheter är dålig eller mycket dålig.

99 Enkäten del 2: Vad har inverkat mest på ekonomin? Interna eller externa faktorer POLITIKER Interna eller externa faktorer TJÄNSTEMÄN 14% Interna Externa 44% Interna Externa 56% 86%

100 Enkäten del 2: Vad har inverkat mest på ekonomin? Hur har s.k. interna faktorer påverkat ledning och styrning och därmed ekonomin? 13% Faktorer som signalerar fungerande ledning och styrning Faktorer som signalerar brister i ledning och styrning 88%

101 Enkäten del 2: Vad har inverkat mest på ekonomin? Interna "negativa" faktorer POLITIKER Följsamhet mot fattade beslut Anpassningsbehov Anpassningsvilja hos tjänstemän Övriga - 35% - 12% - 24% - 29%

102 Enkäten del 2: Vad har inverkat mest på ekonomin? Interna "negativa" faktorer TJÄNSTEMÄN Anpassningsbehov Ansvarsfördelning pol/tjm - 28% - 38% Modell för resursfördelning Övriga - 16% - 19%

103 Enkäten del 2: Vad har inverkat mest på ekonomin? Interna "negativa" faktorer POLITIKER OCH TJÄNSTEMÄN Anpassningsbehov Följsamhet mot fattade beslut Ansvarsfördelning pol/tjm - 35% - 33% Övriga - 16% - 16%

104 Enkäten del 2: Vad har inverkat mest på ekonomin? Externa förklaringar - POLITIKER Minskande befolkning % % 14% % Frysta statsbidrag Rikspolitiken Arbetsmarknadsläget Relativt hög andel äldre 86%

105 Enkäten del 2: Vad har inverkat mest på ekonomin? Externa förklaringar - TJÄNSTEMÄN Minskande befolkning % 17% % % Frysta statsbidrag Rikspolitiken Arbetsmarknadsläget Relativt hög andel äldre 83%

106 Enkäten del 2: Vad har inverkat mest på ekonomin? I. Tjänstemän ser i större utsträckning än politiker att det svaga ekonomiska läget bottnar i bristande ledning och styrning. Gemensamt anser politiker och tjänstemän att det finns stora brister i de interna systemen. II. De faktorer som sticker ut mest handlar om: - Det inte finns en gemensam bild av anpassningsbehoven i ekonomi/verksamhet - Att fattade beslut antingen förhalas eller ej genomförs - Att ansvarsfördelningen mellan politiker och tjänstemän inte fungerar - Att ambitioner och tillgängliga resurser inte hänger ihop. SLUTSATS:

107 Enkäten del 3-4: Hur fungerar ekonomistyrningens delar? 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 4,5 5, 5,5 6, Övergripande planering för kommunen Organisationen ɸP ɸT Ledarskapet Budgetprocessen Realistiska budgetramar 5,6 Uppföljning av budget Åtgärder vid budgetavvikelser Ansvarsutkrävande vid budgetunderskott Ekonomistyrningsregler

108 Enkäten del 3-4: Hur fungerar ekonomistyrningens delar? I. Det finns en stor variation i svaren på hur ekonomistyrningens delar fungerar och mellan hur politiker och tjänstemän bedömer delarna. Medan tjänstemän svarar att den övergripande planeringen fungerar ganska dåligt svarar politiker att den fungerar bra. I övrigt är politiker och tjänstemän överens när det gäller om den del fungerar mer eller mindre bra resp dåligt. II. Värt att ta upp är att politiker och tjänstemän är överens om att organisation och ledarskap fungerar ganska bra eller bra. Likaså är man överens om att flertalet av delarna kring budget fungerar ganska dåligt eller dåligt. SLUTSATS: Ni behöver i första hand utveckla arbetet kring hur ni ska få till en process som slutar i realistiska budgetramar och som tydliggör ansvaret och åtgärder vid avvikelser.

109 Enkäten del 5: Övriga frågor av vikt för styrningen Vi har en väl fungerande dialog kring prioriteringar ɸT ɸP I vår kommun har alla kommunens bästa för ögonen Starkt förtroende politiker och tjänstemän Tydliga accepterade finansiella mål Konkreta verksamhetsmål Politiskt förankrad vision I vår kommun är budgeten ett åtagande 1, 2, 3, 4, 5, 6,

110 Enkäten del 5: Övriga frågor av vikt för styrningen. I. En del i enkäten handlar om påståenden som kretsar kring styrningen. Här är det ganska stora variationer mellan hur tjänstemän och politiker svarar. Även i genomsnittet av svaren är skillnaden ganska stor mellan tjänstemän och politiker. Tjänstemän är generellt mer kritiska i sina betyg II. Svaren på påståendet att alla har kommunens bästa för ögonen, väcker frågor. Enda påståendet med ett tydligt positivt svar är att det finns konkreta verksamhetsmål. SLUTSATS: Ni bör gå igenom begreppen/påståendena och fundera över vad era betyg står för.

111 Enkäten påståenden investeringar Kategori Politiker/Tjänstemän, [P/T] ΣP ΣT 6. Frågor kring investeringar - de senaste och kommande åren Rimlig investeringsnivå -1, -1, Ersättnings eller expansions-investeringar,3 -,6 Investeringar i kärn- eller affärsverksamhet,1 -,6 Kostnadseffekter av investeringar -,3 -,6 Finansiering av investeringar 1, 1,

112 Budgetanalys basmaterial Nämnds- verksamhets indelning Slutbudget Utfall Ram Budget Slutbudg Slutbudg Slutbudg Slutbudge Prognosutfall et Utfall Ram Budget et Utfall Ram Budget et Utfall Ram Budget t Utfall Ram Budget Slutbudget Ram Budget SlutbudgetPrognos-utfall Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Bygg- och miljönämnd Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ och Familjeomsorg Totalsumma

113 Budgetanalys: Hur förändras ramarna jämfört med slutbudgeten året före? Nämnd / Verksamhet Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Bygg- och miljönämnd Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ och Familjeomsorg Ökade ramar nämnder, totalt Minskade ramar nämnder, totalt Ökade ramar kärnverksamhet, totalt Minskade ramar kärnverksamhet, totalt Totalsumma

114 Budgetanalys: Hur förändras budgeten jämfört med ramarna? Nämnd / Verksamhet Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Bygg- och miljönämnd Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ och Familjeomsorg Ökade ramar nämnder, totalt Minskade ramar nämnder, totalt Ökade ramar kärnverksamhet, totalt Minskade ramar kärnverksamhet, totalt Totalsumma

115 Budgetanalys: Hur förändras slutbudgeten jämfört med budgeten? Nämnd / Verksamhet Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Bygg- och miljönämnd Barnomsorg 1 49 Grundskola Gymnasieskola - Äldreomsorg 34 9 Individ och Familjeomsorg Ökade ramar nämnder, totalt Minskade ramar nämnder, totalt Ökade ramar kärnverksamhet, totalt Minskade ramar kärnverksamhet, totalt Totalsumma

116 Budgetanalys: Hur blir resultatet jämfört med slutbudgeten (budgetavvikelse)? Nämnd / Verksamhet Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Bygg- och miljönämnd Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ och Familjeomsorg Budgetöverskott Budgetunderskott Budgetöverskott kärnverksamhet Budgetunderskott kärnverksamhet Totalsumma

117 Budgetanalys: När sker prioriteringar? Process Totalt Plan.förutsättningar - ram Vid budgetbeslut Under året Summa Överskridande/överskott Total

118 Budgetanalys: När sker prioriteringar - exempel socialnämnden 214? jan-13 feb-13 mar-13 apr-13 maj-13 jun-13 jul-13 aug-13 sep-13 okt-13 nov-13 dec-13 jan-14 feb-14 mar-14 apr-14 maj-14 jun-14 jul-14 aug-14 sep-14 okt-14 nov-14 dec-14 utfall ram 9 4 budget 9 4 slutbudget 9 4 justeringar prognos 1 92 prognos 2 93 prognos 3 94 prognos 4 95

119 Sammanfattning - Merparten av resurstilldelningen verkar vara kostnadsjusteringar och inte alltid direkta politiska prioriteringsbeslut - Den finansiella målsättningen är inte styrande! - Budgetöverskridanden hör till vardagen Nuläget: 1. Ekonomin svaga muskler i en för stor kostym 2. Verksamheterna högre kostnader än vad strukturen säger 3. Ekonomistyrningen ni ger er själva relativt svaga betyg i några viktiga delar 119

120 Överskridanden skapar problem - Finns en önskan från KS att budgeten skall hållas - Nämnder har alltid förklaringar oförutsedda händelser mm - Nämnderna uppfattar sig inte ha ett handlingsutrymme Situationen medför - Starkt fokus på ekonomi och budget - Ofruktbara diskussioner, konflikter och kanske tom konflikter - Budgetspel med i värsta fall kontraproduktiva och verkningslösa besparingsåtgärder - I värsta fall slår detta undan benen för all styrning 12

121 Förslag på långsiktig strategi Nettokostnadsnivån måste minska Långsiktig investeringsstrategi som ryms inom de ekonomiska målen Styrsystemet måste stärkas 121

122 122 Vilka är alternativen om nettokostnaderna måste minska? - Utförsäljning av tillgångar? - Ökade intäkter? - Höjd skattesats? - Finns möjligheter att öka avgifter/taxor? - Fler invånare ökade skatteintäkter? - Kostnadsanpassningar?

123 Strategi ni kan inte pressa fram kostnadsanpassning - Finns en stark uppfattning i de stora verksamhetsområdena att handlingsutrymmet är begränsat och luft i systemet är borttaget - Vardagsrationaliseringar ständigt nödvändiga, men ger inga stora besparingar - Risk att sparbeting (ibland opreciserade), leder till kostnadspress och i förlängningen till kontraproduktiva åtgärder (reseförbud, anställningsstopp etc) Ni måste samlas politiskt och tillsammans med tjänstemannaorganisationen formulera en strategi 123

124 124 Ta greppet om ekonomin! - Vad måste ni göra själva - Ni behöver sätta igång ett förändringsarbete kring ekonomistyrning och det måste leda till bl a bättre resursfördelningsrutiner/budgetarbete och ökad tydlighet kring avvikelsehantering. - Ge kommunchefen ett tydligt uppdrag och mandat att driva processen

125 Några saker att tänka på inför ert fortsatta arbete 3-5 års perspektiv o undvik nu tar vi ett år i taget tänk. Transparens/kommunikation o ju fler som är med på tåget ju bättre Realism! o Fatta aldrig orealistiska beslut. Det sabbar förtroendet för styrningen. Realistiska beslut bidrar till att stärka förtroendet för styrningen. 125