n RFHL-kongressen: Inger Forsgren ny ordförande n Psykvård: En dåres dagbok 2/2012 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för Räigheer, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, RFHL. Tips & rix Så fixar du en cold urkey på buprenorfin Värdig vård På Riddargaan mös alkoholiser med respek FYRA miljoner för a sraffa bor e beroende ec försörde hennes minne 2/2011 oberoende rosemarie har minnesluckor fyra månader efer behandlingen
INNEHÅLL 2/2012 Ges u av Riksförbunde för Räigheer, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, RFHL. Ukommer med fyra nummer per år. ISSN-NUMMER 1102-9021 OBEROENDE/RFHL Lagerlöfsgaan 8 112 60 Sockholm Tel: 08-545 560 60 Fax: 08-33 58 66 Besöksadress: Lagerlöfsgaan 8 PG: 70 93 54-5 3 Ledare 4 Noera 6 Inger Forsgren ny ordförande för RFHL 9 Hur är de med rässäkerheen i narkoikamål? 12 En beroendemoagning för de social eablerade 16 De fick minnesluckor av ECT-behandlingen Ansvarig ugivare Inger Forsgren Ansvarig för annonser & maerial ill idningen Per Sernbeck layou Raser Media MEDLEMSKAP/ PRENUMERATIONER Bli medlem i RFHL för 100 kronor/år och få grais prenumeraion på Oberoende. Ring, posa, faxa eller mejla in din ansökan ill adressen angiven ovan. Observera a endas privapersoner kan bli medlemmar för 100 kronor per år. Föreag och organisaioner som vill södja RFHL bealar för e södmedlemskap valfri belopp över 100 kronor. Endas prenumeraion på Oberoende kosar 145 kr/år för privapersoner, organisaioner och föreag. 18 Vännernas väg från fesknarkare ill helidsberoende 22 Fixa en cold urkey på buprenorfin 24 Tack gode gud för läckage! 26 I fängelse upphör lagar a gälla 28 Vården måse se paienens verklighe 31 En dåres dagbok 40 Här finns RFHL 2 oberoende 2/2012
Inger Forsgren ordförande i RFHL /ledaren LEDAREN Våra grupper får ine del av räigheerna De är med solhe och glädje och sor ödmjukhe jag nu har blivi vald på kongressen a leda RFHL de kommande re åren och nu ska skriva min försa ledare för Oberoende. De känns mycke spännande a vi även anagi en ny definiion av boksäverna RFHL. RFHL sår numer för Räigheer, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling. I den nya olkningen undersryker vi a vår grundläggande arbee handlar om a vi hävdar de mänskliga räigheerna för alla. Till och med de som har e beroende, som har begå e bro, som är vångsvårdade, omhänderagna eller bara faiga. På regeringens hemsida sår de mycke vacker a de mänskliga räigheerna är universella och gäller för alla. Redan 1966 anog Sverige konvenionen om ekonomiska, sociala och kulurella räigheer. De sociala räigheerna hävdar a alla människor har räen a få sina grundläggande behov illgodosedda. Alla har rä ill rygghe, ubildning, a slippa vara faig. De slår fas a människor som ine kan försörja sig själva ska få hjälp av samhälle. Alla ska få sjukvård. Alla har rä ill en bosad. Alla människor ska själva få besämma över sina liv. Vackra ord som borde ugöra en självklarhe. MEN får de grupper vi represenerar verkligen dessa räigheer i prakiken? Nej yvärr ine. Vi har under lång id se a de som sår längs från samhälle har all svårare a få sina grundläggande räigheer illgodosedda. De handlar om a klyforna mellan de som har och de som ine har blir all sörre, a hemlösheen vuxi sig fas, a personer som ine kan arbea ändå förvänas göra de, a många får kämpa sig ill behandlingar de föru fick med auomaik. Vi ser också hur de som är saa a hjälpa och 2/2012 oberoende Många får kämpa sig ill behandlingar de idigare fick med auomaik. söa: hälso- och sjukvården och socialjänsen, ofa förvandlas ill repressiva apparaer som blir så konrollerande a de skapar problem för människor isälle för a vara en del av lösningen. E av de allra ydligase exemplen på dea ugörs av underhållsbehandlingen för opiaberoende. Paiener som är inskrivna i meadon- eller buprenorfinprogram får sina liv mycke begränsande då de måse lämna urinprover mer eller mindre varenda dag. Minsa felseg resulerar i uskrivning och karensid som ibland resulerar i överdoser eller självmord på grund av svår absinens och ånges. De kan aldrig åka på semeser om de ine i förväg ber om illåelse a få a med sina mediciner di de skall. Tyvärr har all dea blivi svårare och svårare då vissa landsing väljer a olka Socialsyrelsens riklinjer som fan läser bibeln Allså mer av egna moralisiska åsiker och aiyden skyll dig själv. Alla människor ska själva få besämma över sina liv sår de på regeringens hemsida. De påsående ekar om när de gäller denna paiengrupp. Men de finns fler räighesunnor som bullrar omma: Räen ill en bosad är ine samma sak som en ak över huvude -garani. Räen ill hälsa för alla är e skäm när de bara finns sprubyen i e enda landsing eller när bemöande av beroende människor är så dålig a de ine söker upp vården för a de ine vill bli kränka. För a bara nämna några. Jag brinner för de mänskliga räigheerna. Jag kommer under min id som ordförande a fokusera på räighesfrågorna. Inger Forsgren inger.forsgren@rfhl.se 3
Janne Karlsson 4 oberoende 2/2012
/noera RFHL har by namn ill... RFHL På kongressen i april bye RFHL innebörden på beydelsen av boksäverna från Riksförbunde för hjälp å narkoika- och läkemedelsberoende ill Riksförbunde för Räigheer, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling. Namnbye illkom efer flera års diskussioner. De främsa argumenen var a förbundes verksamhe numer omspänner beydlig fler ämnen än enbar läkemedels- och narkoikaberoende sam a vi genom bye fick bor hjälp å. Hjälp å är e bekymmersam begrepp med en sor dos överhesperspekiv. Dea var allså någo kongressen ville komma ifrån och de nya namne speglar de förbunde gör idag på e bäre sä. Vi hävdar människors räigheer. Vi söder människors frigörelse från droger, konrollerande myndigheer eller omöjliga livssiuaioner. Vi arbear allmer hälsoinrika då en all sörre del av beroendevården numer handhas av sjukvård. Vi verkar på många olika sä för likabehandling då vi ser a människor med beroendeproblem behandlas sämre av socialjäns, sjukvård, räsväsende, ja, kor sag alla myndigheer och samhällsinsanser än människor som ine har beroendeproblem. Behåller fokus En del medlemmar har hör av sig och vari oroliga för a vi ska släppa vår fokus på läkemedelsberoende. Den oron är obefogad. Läkemedelsberoende har vari, och kommer a vara en kärnfråga för förbunde. All pekar på en ännu sörre användning av läkemedel i framiden vilke gör a läkemedelsberoende roligvis kommer a öka i omfaning och även innefaa fler grupper av läkemedel än idag. Namnbye är en anpassning ill den verksamhe vi bedriver redan idag. Vi kommer allså ine a ändra egenligen någo alls när de gäller de frågor vi arbear med. Tex: Per Sernbeck ANNONS Muskeörerna i Rågsved och Nya Rågsveds Folkes Hus presenerar den 25 augusi 25 AUGUSTI En dag om Rågsved, segregaion, missbruk, musik, foboll, solidarie och kämpaglöd! Usällning, workshops och STOR konser med klassiska punkband som åerförenas endas för denna dag! VÄLKOMNA! Medverkande: bl.a. Björn Fries, Ted Goldberg, klassiska punkband från Rågsved, Leif Magnusson. Rågsvedsbor. Mer informaion finns på: www.muskeorerna.se 2/2012 oberoende 5
Oberoende möer Inger Forsgren lika vård De ska ine spela någon roll a man har e beroende i bakgrunden. Man ska ha en lika bra vård som alla andra, säger Inger Forsgren. 6 oberoende 2/2012
n RFHL:s nya ordförande Inger Forsgren: Hälsa är en mänsklig räighe På RFHLs kongress i april valdes Inger Forsgren från Vingåker ill ny förbundsordförande på re år. Vi vill i denna arikel presenera henne för Oberoendes läsare sam ge henne urymme a beräa vad hon vill åsadkomma med förbunde under den närmase iden och på längre sik. V em är Inger Forsgren? Jag är 56 år och är uppvuxen i Rågsved. Jag har allid slagis mo orävisor. Jag blir vansinnig på orävisor. Jag ror på människor. Varför flyade du ill Vingåker? Vi flyade di 2001. Anledningen var a vi ine fick bosad någon annsans, Ken och jag. Jag visse ine a Sverige såg u på de säe som de gjorde i Vingåker innan jag flyade di. Någonsans ville vi ha en frisad, e rö hus med via knuar och de har vi få. Sen kanske jag skulle ha vela bo lie närmase san Vilken är den vikigase socialpoliiska frågan enlig dig? Ojämlikheen i vården. För Egenligen ycker jag a saen skulle driva all vård. den slår över på all vi gör ycker jag. Oavse var man bor i lande ska man ha lika sjukvård och den ska se lika u för alla grupper. De ska ine spela någon roll a man har e beroende eller en psykisk ohälsa i bakgrunden. Man ska ha en lika bra vård som alla andra. Egenligen ycker jag a saen skulle driva all sjukvård för a komma ill räa med ojämlikheen. De flesa socialpoliiska frågorna är vikiga men den här frågan måse vi som förbund jobba exra med. Vilka är RFHL:s re vikigase uppgifer idag? Läkemedelsberoende, bo- 2/2012 oberoende 7
Oberoende möer Inger Forsgren sadspoliiken och psykiarin. Bosaden är grunden för a bygga e ny liv. Läkemedelsberoende är e problem som blir all sörre i samhälle i ak med a samhälle medikaliseras. Psykiarin är så vikig med anke på alla personer som har en samsjuklighe. Jag har e sor fokus på hälsa. Hälsa är en mänsklig räighe. All de jag praar om handlar om hälsa, likabehandling och frigörelse. Du var idigare ordförande i HIV Sverige. Vilka erfarenheer ar du med dig därifrån och för över ill RFHL? Man ska se, lyssna, lära och agera vid behov. Man ska vara ydlig, rävis och konsekven. Och så behöver man ine ha så sor ru hela iden Vad är mindre bra med RFHL. De ska vara RFHL man vänder sig ill. Hur vill du förändra de? Jag ycker a vi är oydliga med vilka vi föreräder. De känns om a vi har sora kunskaper om uanförskap som vi är dåliga på a a illvara och förmedla ill resen av samhälle. Vad vill du a RFHL ska vara om 10 år? Jag vill a vi ska vara en vikig och naurlig samalspar i alla sammanhang där våra medlemmar och målgrupper berörs. Jag menar ine a vi ska vara någon remissinsans som sier och skriver remissvar som ingen fäser någon nois vid, uan vi ska vara en ydlig rös för våra grupper. De ska ine vara någon vekan när de handlar om sociala frågor. De är oss man vänder sig ill, så ydlig ska våra varumärke vara. Tex & foo: Per Sernbeck JA eller NEJ med Inger Forsgren: n Beroende är en sjukdom: JA NEJ n Knark är e sor samhällsproblem: JA NEJ n De finns för många sprubyen i Sverige: JA NEJ n Lågröskelboenden riskerar a få människor a sanna onödig länge i missbruk: JA NEJ n De ska uppföras enkla bosäder för hemlösa där de får leva som de vill: JA NEJ n De är bra a kommuner sasar pengar på härbärgen för hemlösa: JA NEJ n Cannabis borde legaliseras och säljas på Sysembolage: JA NEJ n De råder undermedicinering av personer med ADHD: JA NEJ n Personer som sidomissbrukar ska skrivas u ur meadonbehandling: JA NEJ Under proes 8 oberoende 2/2012
Vad hände med borom all rimlig vivel? n Dean Trbojevic undrar uifrån egna erfarenheer hur de är säll med rässäkerheen i narkoikamål S jäe november 2007 klev jag av åge i Halmsad efer a ha vari i Köpenhamn i vå dagar. Halvvägs bor från åge kom vå civilklädda poliser upp bakifrån och kopplade ag om varsin arm. När de gjorde dea började hela saionen krylla av poliser. Då jag hade full med ableer i fickan änke jag a de skulle bli några dagar i arresen för de och sedan skulle jag bli släpp eller få e korare sraff. Jag hade fel. När jag kom in var jag så slien a jag lyckades sova bor hela iden i arresen. Jag var i Halmsad en dag för a sedan ransporeras ill Varberg. Där kom polisen från Halmsad för a hålla e förhör mi i naen. Jag försod a de var mer än ableerna de ville reda u. Näsa punk som läses upp gjorde a jag försod a de skulle bli häkning. Då bara den punken har e sraffvärde på vå år ackade jag för mig och ville sova vidare. Senare under dagen kom vå poliser och körde illbaka mig ill Halmsads arres. Skulle a lie id Dagen efer hölls häkningsförhandlingen och jag blev Jag änke a de skulle bli några dagar i arresen. givevis häkad med resrikioner. När jag kom illbaka ill saionen hade de en cell redo. Några dagar senare änke jag a de kunde vara bra a få vea vad de var de missänke mig för. Min advoka kom dagen därpå och vi gick ill förhör. På borde låg en pärm smockfull med papper. När jag såg mi namn på pärmen faade jag a dea skulle a en sund. Förhören började och snuarna backade ca vå månader och frågade vad jag gjorde den dagen.. Två månader bakå!? Jag som knapp minns vad som hände igår.. De og oss näsan io heldagar med förhören. Ine e enda beslag heroin De fanns en kille som erkände a han hade köp e gram heroin av mig. Sen var de ableerna som jag hade på mig. De var vad som kunde bevisas och då 2/2012 oberoende 9
varför sraff? Isälle för billig sjukvård vill man sraffa bor e beroende, som finns kvar när jag muckar, säger Dean Trbojevic. kanske jag skulle få e sraff på mellan re ill sex månader. Uredningen besod av 18 personer vars elefonsamal vari avlyssnade. Av 1100 1200 avlyssnade samal var de kanske io femon som var lie avslöjande. Från mig hade de under den här iden ine e enda beslag på heroin (ableerna de og hade knapp någo sraffvärde). Efer ca 4 månader fick jag vå sora papperskassar med all förundersökningsmaerial, ca 3000 4000 sidor som handlade om alla 18 personerna. Kaffe blev heroin Sen var de dags för räegångarna. När vi körde igång förhandlingarna och åklagaren gick igenom punk för punk sa hon ofas efer varje avlyssning. Jag påsår a i dea samal köpes/ såldes e gram heroin. Efer en massa samal hade hon pussla 10 ihop ca 30 gram på mig. Forfarande fanns ingen bevisning mo mig mer än a de pusslade efer hand. Exempel på hur de kunde låa: Dean ringer X och frågar om de ska a en kopp kaffe? Varje kopp kaffe mosvarade en viss mängd droger. När jag i början var e dygn i Uan e korn av droger i beslag skickade de mig i fängelse. Varbergsarresen och blev förhörd handlade de om en annan sak. En kille var fem io meer från min rappuppgång med nio våningar när civilklädda poliser grep honom. De hiade 19 gram på honom och höll lie förhör som gjorde a han fick vå år. De frågade om var han var på väg den kvällen: Skulle han räffa mig? Han sa a han var ue och og en promenad. Dömd ill re år Åalspunken mo mig i dea fall blev Försök ill narkoikabro. När jag frågade min advoka sa han a om jag blev dömd så var de precis som a jag hade haf de på mig. Naurligvis fälldes jag för de också. Nu var jag näsan uppe i 50 gram och blev dömd ill re år. De är vad maxsraffe är för den mängden plus a jag fick sex månader från föregående sraff. Jag oberoende 2/2012
Dean Trbojevic: Mi senase sraff kosade fyra miljoner n De sraffar beroende som ändå finns kvar vid muck Många anser a narkomaner ine är värda vård. A man ine ska ödsla pengar på de uan slänga dem i fängelse isälle. Men fängelse är dyrare än vård. Här kommer e lie räkneexempel för vad Deans re år och sex månader kosade egenligen. Kosnaden enbar för mig var 3000 kr/dygn i häke och 2831 kr/dygn i ansal (Kriminalvårdens egna siffror). 3000:- x 270 = 810 000:-, 2831:- x 600 = 1 698 600:-, frivård 1 år kosar i sni 203:- x 365 (1 år) = 74 095. Toal blir dea 2 582 695:-. Min advoka kosade ca 300 000:-, jag anser a han är den bäsa i Sverige. 2 582 695 + 300 000 = 2 882 695:-, dea är några summor som jag ve. Polisen spanade i vå månader. Efer de skulle alla förhöras. Förhören skulle gå från dikafon ill ex på papper. Till dea hade man folk som jobbade mer eller mindre dygne run med a förvandla al ill skrif. Räegångar med domare, nämndemän och åklagare både i ingsräen och hovräen. Transporer fram och illbaka och run hela Sverige vid häkesbyen och vidare ill fängelserna. Jag vågar näsan säga a bara jag kosade ca 4 000 000:- under mi sisa sraff. Innan jag fick hjälp var jag nog uppe i 14 narkoikarelaerade mål. Vad säger man om de? Jag knarkar för a jag måse klara dagen och isälle för billig sjukvård vill man sraffa bor e beroende, som finns kvar när jag muckar. Tex: Dean Trbojevic besluade mig för a överklaga. Sraffe besod Jag hade vari häkad i näsan fem månader med resrikioner (beyder a jag ine får ringa eller a emo besök sam a alla brev ill och från mig ska läsas och godkännas av åklagaren). Då vi var klara med ingsräen och vänade på våra domar, yrkade åklagaren på forsaa resrikioner vilke beydde a jag ine fick ringa på yerligare 4-5 månader. Men när domen kom hävde ingsräen resrikionerna och vå dagar senare åke jag och en annan målskamra upp ill häke i Göeborg. De kändes näsan skum a praa med min vän och andra på Geme. Nu sa man ine i cellen och å uan man sa i deras masal. Efer ca fyra månader i Göeborg kom hovräsdomen. En hade få sänk e år och re månader. När han sa de rodde jag förs han drev med mig men efer en lien sund faade jag a de var san och jag sprang ner ill vakerna för a läsa min dom. När jag läse sod de någo i sil med: Då vi ine ve exak vilka mängder de rör sig om är vi vungna a iaka försikighe med mängderna så vi räknar ner de ill 36 gram. Men vi fassäller sraffe på 3,6 år. Vilken komedi! De drar bor nära 15 gram från mängden och sraffe sår. Bevis behövs ine All dea kallas indicier, då fakisk bevisning saknas. När man läser lagexen kring dea har jag för mig a de sår borom all rimlig vivel. De måse vara 100 % säkra för a kunna döma en. Jag hör lie här och där a poliser måse fylla sin kvo för a visa sig effekiva och behålla näsa års budge. Vilka är då läas a fokusera på? Narkomaner behöver sin kvo av droger dagligen för a kunna fungera, och då bryr de sig ine om någo vilke gör a de lämnar sora spår efer sig. Spår som näsan vem som hels kan följa. Poliser behöver väldig sällan ens ansränga sig för a a fas narkomaner. I mi fall behövde de ine ens bevis. Uan någon form av veig bevisning och uan så mycke som e korn droger i beslag på mig (föruom ableerna som skulle ge mig någon månad på sin höjd) skickade de mig i fängelse i re år och sex månader. Isälle för a skicka mig på behandling och räa upp mi liv för en srunsumma försöke man sraffa bor beroende som jag anagligen kommer ha ill den dag jag dör. Tex: Dean Trbojevic 2/2012 oberoende 11
En beroendemoagning för finalkisarna? En beroendemoagning på Ösermalm. Som ska nå gruppen social eablerade med alkoholproblem. Ska överklassfyllona ine behöva blanda sig med knarkarpopulasen? De är med många frågor och en sor dos skepsis jag anländer ill den prominena adressen Riddargaan 1 som också blivi moagningens namn. F ör de som ine känner ill Sockholm kan man säga a på Ösermalm bor créme de la créme. De är mycke pengar och de är mycke klass. Andelen Herman Lindqvis-scarfar elegan men diskre knuna över broderade kavajbrös orde höra ill den högsa i lande i denna sadsdel. På Ösermalm huserar allså Sockholms läns landsings senas öppnade lokala beroendemoagning. Mannen bakom projeke heer Sven Andrèasson, en läkare som idigare arbeade på Folkhälsoinsiue men som ine ville bli sur-jäme när insiue flyades ill Ösersund och valde a sanna kvar i Sockholm. Riddargaan 1 öppnade i sepember 2011. De nyrenoverade lokalerna är elegana. Där finns capuccinoauomaer och paiendaorer. All känns ny och fräsch uan a vara överdådig. Jaha, Ösermalm, öppnar jag offensiv, Sureplan? Varför så flashig? Kan ine överklassen nöja sig med vanliga moagningar som vi andra? Vi söke lokaler i hela san, beräar Sven uan a a nois om mi försök ill reorik. E villkor var a moagningen skulle ligga innanför ullarna och med goda kommunikaioner. De kunde lika gärna ha blivi Medborgarplasen eller Slussen men nu blev de e senkas från Sureplan som vi skriver i våra broschyrer. Nu när vi är här ycker jag a de är jäebra a vi ligger där vi ligger. Duger vi för medelklassen duger vi för andra. De kan bli lie av en rendfördel om målgruppen är posiiv. Dessuom ycker jag a de är e fall framå för beroendevården i sor. Vi har allför länge nöj oss med undanskymda källarlokaler, nå man gömmer undan. De riskerar cemenera fördomar om alkoholberoende personer. Vi ska vara som vilken vårdinräning som hels. Och dea blev en ydlig markering. Ingen lyxmoagning Där fick man svar på al. Men paienerna då, direkörerna kan väl hålla sig ill sina kliniker i Schweiz? De här är ingen lyxmoagning, forsäer Sven, vi ar emo all från föridspensionärer ill direkörer. Målgruppen är social välfungerande personer med alkoholproblem från hela läne. Samidig ser han a samanvändningen med beroendeframkallande läkemedel ine är sor bland deras paiengrupp. A de är förhållandevis få som använder andra subsanser än alkohol och a de är mindre av psykisk 12 oberoende 2/2012
läillgänglig vård Man behöver ingen remiss ill Riddargaan 1, beräar Sven Andrèasson. ohälsa och sjuklighe än andra paiengrupper på andra beroendemoagningar. Behövs ingen remiss Riddargaan 1 är en läillgänglig moagning, de är en del av verksamhesidén. Man behöver inga remisser och man ar emo människor från hela läne. Man arbear främs med alkoholberoende och människor med e problemaisk drickande. Sven menar a de råder en underbehandling av alkoholberoende i hela lande särskil hos gruppen social eablerade personer. Många människor drar sig för a a upp alkoholfrågorna på sin vårdcenral. De är ännu mer fjärran a a konak med en beroendemoagning eller socialjänsen. Man vill ine blanda sig med rashankarna. Man är rädd för de. Sockholms landsings inegrerade beroendemoagningar där socialjänsen och landsinge sier i samma lokaler är jäebra men socialjänsen skrämmer också bor eablerade människor uan behov av social söd. Vilka signaler sänder vi u? Nio av io personer med e riskbruk av alkohol söker ine hjälp för dea. Så ser de ine u Nio av io med e riskbruk av alkohol söker ine hjälp. för hjärinfarker. Vi i sjukvården måse sälla oss frågan varför, hia e svar och försöka anpassa vår verksamhe efer de vi kommer fram ill. Lösningen på de här probleme är ine a sara en massa Riddargaan 1-kliniker uan a isälle sprida kunskap och informaion i sådan grad a de blir normal a gå ill sjukvården för beroendeproblem på samma sä som för andra sjukdomsillsånd, säger Sven och forsäer: De rimligase vore om folk söke vård på sin vårdcenral. Fyra av fem personer kan få all hjälp de behöver på sin vårdcenral om man urusar personalen med kunskap och meoder. Undviker skuld och skam Och vad är de för behandling som erbjuds på denna Bey Ford-klinik, undrar jag med all lägre rös? 2/2012 oberoende 13
De flesa beroendeillsånd är fakisk ine livslånga. När de gäller själva behandlingen arbear vi med en meod vi kallar kora inervenioner. Vi ger informaion om beroende och skapar medveenhe om risksiuaioner. Vi undviker skuld och skam och har inga krav på absolu avhållsamhe från alkohol, om ine paienen själv vill de. Målig uvecklade beroendeillsånd hjälper man bor med fem veckors behandlingsider, beräar Sven. De är enkla principer: En person idenifierar e mål om rimlig konsumion. Absolu noll är ine e krav för oss. Viss, många landar där men vissa säger: Jag vill kunna a e glas på fredagen eller en öl med goda vänner. De är en ydlig norm som de flesa har. Näsa momen är a man bokför sin konsumion, de är ren beeendeerapi, och sedan idenifierar man risksiuaioner, när spårar de ur. Ersäa suge med anna Paienerna får jobba mellan besöken: När suge säer in vad kan jag ersäa suge med, hur kan jag belöna mig på anna sä. De flesa människorna kommer mycke lång med dessa meoder. De är ine så konsig egenligen. Lierauren säger a majorieen av människor sluar med både alkohol och droger på egen hand. Vi kan haka på de och hjälpa ill med de vi kan. För de som ine lyckas måse man kanske a ill mer radikala meoder och köra en oal avhållsamhe. Då gäller a hia en accepans för avhållsamheen. Man får ersäa de vå glasen vin med någo anna som man gillar, som belöning. Fri från krav och vång Så enkel de låer. Så fri från krav, vång och konroll. De som annars brukar känneeckna svensk beroendevård. Hur konrollerar ni nykerheen då? Efer en kor behandlingsinervenion följer en period av provagning. Mes för a de ska finns en forsa konak men också en lien press på paienen a de finns någon som har lie koll på en, som e menal söd- Vi har mycke glesa konaker men vi finns i bakhuvude. A någon följer hur de går. Vi kan ine leverera de e bra AAmöe ger, gemenskap, men vi kan ändå vara en rös. Vår huvudmålgrupp är den som kan a ill sig behandling med kora inervenioner. Vi praar om beroendeillsånd som Vi har inga krav på absolu avhållsamhe om ine paienen vill. livslånga, men de flesa är fakisk ine de och där kan kora inervenioner vara mycke effekiva. De personer som svarar på den här behandlingen behöver sedan ine mycke mer hjälp. Sven Andrèasson hoppas på spridning av moagningens meoder och erfarenheer. Han ror a primärvården kommer a bli bäre på a behandla beroendeillsånd. Men för a de ska bli en ändring i primärvården måse personalen ubildas och de måse skrivas in i aval och upphandlingar a beroendevård ska erbjudas. Någo anna som behövs är ubildning och en aiydförändring: De finns en radiionell syn a en gång alkoholis allid alkoholis. Vi måse vända på perspekiven. Man är ine si sjukdomsillsånd. De här handlar om vanliga människor, som har de här illsånde också vid sidan av all anna en människa har och är. Respekfull verksamhe Efer inervjun är huvude full av ankar. De verkar vara en bra och respekfull verksamhe man har arbea fram på Riddargaan 1. Genomänk. Ickemoraliserande. De är ine många beroendemoagningar man kan säga de om. Man får hoppas a Riddargaan 1:s filosofi slår igenom i beroendevården i sor och ine bara blir en isolerad ö i e rikemansgheo i Sockholm. Tia gärna på moagningens hemsida: www.riddargaan1.se. Tex: Per Sernbeck 14 oberoende 2/2012
minnesluckor Rosemarie Mahiasson fick sora problem med minne av ECT:n. Man kan ine lia på dig längre, Rosemarie! ECT-behandling (Elecroconvulsive herapy) ökar i Sverige. Paienerna får problem med minne men vården forsäer ändå a uföra behandlingarna. Oberoende har räffa Rosemarie Mahiasson och Karin Olsson, båda drabbade av svåra biverkningar. F ör dryg e år sedan sände v-programme Uppdrag Granskning e uppmärksamma reporage om ECTbehandling. Behandlingsformen ökar sor i Sverige och i programme vinade paeiener om minnesluckor och ibland besående problem med minne. Uppmärksamheen programme väcke ledde ill a Socialsyreslen besluade sig för a granska ECT-behandlingen i svensk psykiari. Resulae kom i vinras. Som vanlig när Socialsyrelsen illsynar svensk sjukvård visade de sig a smärre dealjer ine fungerar illfredsällande men a de mesa ändå är bra. Majorieen av paienerna har 2/2012 oberoende 15
enlig Socialsyrelsens rappor svara bra på behandlingen och biverkningarna i form av problem med minne har vari få. Med dea borde man väl kunna lägga reporage och ämne ill handlingarna. All fungerar väl och Uppdrag Granskning överdrev...eller? När man iar hur Socialsyrelsen få fram dessa resula ser man a de ine bemöda sig om a göra de självklara, de vill säga a fråga de akuella paienerna om hur de upplev behandlingen, om den ge biverkningar eller ine. Isälle har socialsyrelsen agi u paienernas journaler och uifrån dessa kommi fram ill hur behandlingen har fungera. Med andra ord, den läkare som ordinera behandlingen är samma läkare som skriver in i journalen om behandlingen har fungera eller ine, och vilka biverkningar behandlingen har ge paienen. Blev överalad a a ETC Rosemarie Mahiasson, 55, bor i Backa i Göeborg. I januari i år överalades hon a pröva en ECT-behandlingsserie mo sin djupa depression: Jag blev överalad a a ECT efersom jag ine ville ha anipsykoiska medel. De hade pröva anipsykoiska medel mo depressionen och jag hade må jäedålig av de. Jag svimmade bland anna. Tanken med a ge mig anipsykoiska medel var a jag skulle sova. Man ville ine ge mig sömnmedel då jag hade lyckas rappa ur dem för e anal år sedan. Jag prövade Zyprexa och blev oal uslagen. Vid e illfälle var jag medveslös i 3 4 minuer. Jag å blodförunnande medel samidig och de visade sig a blodförunannde medel och Zyprexa var en dödlig kombinaion. Jag hade verkligen kunna dö. 16 När de föreslog ECT var jag väldig veksam. Jag har både emfysem och KOL och ville ine sövas. Men jag blev överalad... ine vingad, men överalad, a göra ECT ändå. Rosmarie genomförde en behandlingsomgång om fyra gånger: Den försa omgången var de ingening, de kändes som om jag blivi sövd bara. Efer andra och redje gången började jag få problem med minne och efer den fjärde omgången... Jag kände ine igen avdelnignen, ine personalen. Jag visse ine var jag var, kom ine ihåg vem jag praade med. Jag minns ine a jag praade med min doer, med min syser... och så här forsae de. Rumskamraen började ala med mig och jag visse ine vem hon var. Har forfarande luckor Karin Olsson fick ECT i slue på 90-ale. Jag var djup deprimerad och hade självmordankar. De hade prova all och hade ine mer a illgå. Jag ville ine a ECT men efersom jag hade skrivi in mig frivillig vågade jag ine säga emo ECT:n av rädlsa för a bli inskriven med vång. Jag gick med på de. Den försa behandlingen när jag blev sövd var de sörskön. När jag kom upp var jag hel väck, man blir ju rö och sover. Efer e par immar började min rumskamra ala med mig och jag visse ine vem hon var. Hade ine en susning. De höll i sig en bi in på dagen. Fram emo efermiddagen, kvällen kom minne av henne illbaks. Sedan körde de re omgångar ill på mig. Då jaade jag om a jag ville brya för minne blev sämre och sämre och jag märke ine av någon förbäring heller för den delen. Jag fick minnesluckor efer ECT:n. Men efer e ag började jag få minnesluckor även när jag ine få ECT. Jag ve i eferhand a jag var kvar på avdelningen, a jag neka fler behandlingar, men jag minns de ine. De är vå veckor som är bora efer de. Jag kommer ine ihåg någoning av de. De är borsudda, men jag ve a jag slapp mer ECT. Ve ine vilken dag de är Även Rosmarie har forsaa problem med minne: Mi minne är forfarande efer fyra månader väldig sör. De är kanske lie glesare mellan glömskan nu men jag glömmer väldig vikiga saker. Ganska alande är a min doer för vå månader sedan sa ill mig: Jag ve ine om du är oinresserad eller om du ine lyssnar. Jag får ju säga samma sak flera gånger ill dig mamma. De sa hon efer vå månader. Senas igår sa en väninna ill mig: De går ine a lia på dig längre Rosmarie, du glömmer saker. Jag lovade min väninna på kvällen a häma henne klockan åa på morgonen för a köra henne ill läkaren. Jag glömde hel och hålle bor de. Toal bora. Varje morgon när jag vaknar ve jag ine vilken dag de är. Jag oberoende 2/2012
får ansränga mig för a minnas vilken dag de var igår, för a komma på vilken dag de är idag. Var posiiv insälld Jag har själv idigare vari för ECT efersom jag jobba med de som sköerska. Idag vill jag ine a varken jag eller någon av mina anhöriga ska behöva råka u för de. Jag kanske är lie bäre från min depression jag ror ine a ECT:n har med de a göra. De handlar mer om a jag själv agi mig u och börja göra saker. Jag blev rädd för behandlingen. Så rädd a jag ine vågar vara deprimerad. Rosmarie har plocka u sina journaler. I dessa sår de bara a man påbörja ECT - behandling, och a den är avsluad. De sår ingening anna Efer ECT:n blev jag uskriven för de kunde ine göra mer för mig. Man har allid sag som personal a de är lie minnesförluser de försa immarna men vi praar ine om immar här. Vi praar om månader. Kommer jag a få illbaka mi minne? Jag ve ine. Läkarens uppgifer Socialsyreslen har i sin uvärdering av ECT inhäma paienuppgifer genom a läsa paienernas journaler. Någo Karin Olsson är mycke kriisk ill; Man kan ine a ill sig paienernas erfarenheer och om de blivi bäre på med en journalaneckning som grund. Måren Gerle är den person som uför Socialsyrelsens uredning. Han håller delvis med: Jo, så här går de ofas ill i sjukvården läkaren skriver i journalen om den behandling som genomförs och vilken effeken blev för den enskilda paienen. I vår rappor har vi konsaera a de ibland briser när de gäller a beskriva uvärdera effeken och då också biverkningar. Givevis förusäer dea a läkaren praa med paienen och få hans upplevelse av behandlingen. Vi har ine (praa med paineer) i den här undersökningen som mes undersöke ruinerna via paienjournaler. När de gäller paienernas beräelser har jag på senare år få hundraals mejl om både posiiva och negaiva erfarenheer, mes de senare. Vi har för dryg vå år sedan räffa e anal personer som drabbas av svåra biverkningar. Vi kommer uifrån den kunskapen a skriva en rappor om hur ECT ska bedrivas på e säker sä. Billig behandling Karin Olsson är bekymrad inför framiden: Tappade veckor Karin Olsson appade vå hela veckor ur minne vid en av sina ECT-behandlingar. ECT fungerar bra för en del. De finns paiener som vill ha de och de ska självklar få de. Min upplevelse är a många paiener är rädda för ECT och a de ine vill ha behandlingen egenligen. De jag sör mig mes på är a den ökade användningen av ECT har ekonomiska anledningar. Vården gick ifrån ECT:n när de nya anidepressiva SSRIpreparaen kom. De var ju också en billig vårdform. Nu ser man a de ine längre fungerar och då går man illbaka. Nu när de görs mer besparingar kommer säker ECT a öka igen. Man har ine råd a hålla människor inne på sjukhusen. De måse erkännas inom vården a de finns personer som få permanena skador av ECT:n. De måse erkänna a dea finns. Tex: Per Sernbeck 17 2/2012 oberoende 17
Sid 18 21: Så blev Jessika och Linda subuexmissbrukare. Sid 22 23: Hur sluar man med subuex? Jessikas bäsa ips. Sid 24 25: Kaarina Theselius är acksam för läckage av meadon och sub. kö för a spy På vissa feser vi hade fick vi ordna köer ill oasolen efersom alla hade agi sub och måse spy, beräar Jessika. Tjejerna på bilden har inge med arikeln a göra. 18 oberoende 2/2012
/dokumen Jessika och Linda är 28 år gamla. De har vari kompisar under lång id. De har gå i samma klass, bo ihop, arbea, fesa, supi, knarka, lag av, börja igen och lag av igen. Jessika fasnade på subuex men har lyckas bli av med de. Linda försöker lägga ner alkoholen. Fesen och baksmällan J essika och Linda har var 13 år och ycke a de var hänga med folk som knarkade. pröva de mesa vad så häfig. Och på den vägen var Hon började använda hasch, amfeamin och olika piller. gäller droger. Jessika de. blev fas på sub, subuex. Under onåren var Jessika förbannad på de mesa. Hon hade klass i gymnasie. Linda och Jessika gick i samma Linda har ine blivi fas på någo. Hoppas hon. Hon har en vilja av sål, säger Jessika. Besämmer hon sig för nå,.ex. a slua, så är de så bara. För oss lie mer normala är de svårare! Jag hoppas a jag orkar hålla emo, jag har drogsug varje dag, säger Linda, men ill slu måse man ju välja vilke liv man vill ha. Jag såg ju hur Jessika hade de och ycke a de var läskig. Sarka känslor i onåren Jessika har allid vari araherad av drogvärlden: Jag såg Trainspoing när jag de jobbig i skolan och började Jag var ine lika arg som Jessika, jag var mer ledsen, säger Linda. De var genom exrajobbe på en Konsumbuik hon började använda andra droger än alkohol: Hela personalen röke på. Vi köpe in hasch illsammans och för a de skulle bli rävis vägde vi de på charkvågen. På skäm brukade vi skriva u märklappar med hasch på pakeen. De flyade ihop och började använda amfeamin mer eller mindre regelbunde. Jag kände mig bra om jag Jag såg Trainspoing och ycke a de var så häfig. 2/2012 oberoende 19
fick i mig någo, de fyllde någo i mig, man kände sig hel, beräar Linda. Försa gången jag og amfeamin var de som a komma hem. Frågan jag sällde mig var: Varför har ingen visa mig de här föru? Jag var jäeblyg i skolan, säger Jessika, de var bra a a amfeamin, då slapp man vara blyg överhuvudage. På kö för a spy De og amfeamin mer eller mindre regelbunde men efer en id kunde ine Jessika a amfeamin efersom hon drabbades av svår ånges. Hon började a subuex isälle. De var nå hel anna: Försa gången man ar kräks man så mycke men de spelar ingen roll för man mår så jävla bra, säger Jessika. Linda följde självklar efer: På vissa feser vi hade i början så fick vi ordna köer ill oasolen, handfae och vasken i köke efersom alla som var på fesen hade agi sub och måse spy. Men de var bara rolig! Blev beroende Jessika började använda Subuex regelbunde: När man blir rikig ingådd på subuexen har de en uppiggande effek. Fas en del verkar kunna bli apaiska också. De är sor skillnad på Subuex jämför med andra morfinprepara. De hänger ihop med euforikänslan man får i början, den är speciell. Linda forsae med amfeamin isälle. Hon injicerade e par gånger men de kändes ine bra så hon sluade med de. Hon har genom åren varva med olika droger, gå uppå med amfeamin nerå med sub och hela iden findosera med alkohol. Jessika och Linda har plugga, 20 jobba eller gå på a-kassa ända sedan skolan. Ingen har någonsin haf konak med soc. Jus nu arbear bägge vå helid: Subuex är så bra efersom man kan jobba eller gå i skolan och samidig gå på de. Ingen märker någo. De är bra a a innan jobbe för då kommer man igång. Jag har aldrig gilla a säda, men med sub i kroppen blir man effekiv, man vill ha saker a göra, beräar Jessika och forsäer: Subuex är dessuom billig. De är inga problem a ha råd om man jobbar. E piller kosade 100 kronor och de höll man sig på. Jag jobbade i hemjänsen och de fungerade umärk. Vinern 2005, efer några månaders regelbunde användande, började Jessika märka a hon var beroende: Jag blev ma och kraflös när jag ine og den men jag kopplade ine ihop de med suben. Man klarar sig en dag uan problem, men de var ihållande, molande mer än aku. Försa gången jag försöke ända av sluade jag a hel enkel. Jag var illsammans med en kille. Båda försöke slua men de gick ine. Jag ror a vi höll u i fem E piller kosade hundra kronor och de höll man sig på. dagar, sen gick de ine längre. Tände av och på igen Linda hann ine uveckla e lika krafig subuexberoende som Jessika. Jag har drucki mycke alkohol under hela iden. Jag kände av någon sors absinens efer de a jag använ sub regelbunde under e år eller så. När jag ine fick ag på sub så var de jobbig a gå upp för rappan med makassarna från affären. Jag var yp 25 år gammal och fick använda pensionärsbänken och knäcka en 7.3:a för a orka. 2007 ände Jessika av en gång ill. De höll i e par veckor men hon började igen. På vinern gjorde hon e seriös försök. Hon åke upp ill sin pappa i Gävle och körde en cold urkey. Hon sov ine på fem dygn. De var krypningar, ånges, diffusa symom, hon frös, sveades var ma, kunde ine äa. Hade diarré. Var för sig låer de ine så jobbig men sammanage blir de orolig jobbig. Höll de... nej! Jag åke hem och började a sub igen med ambiionen a bara a varannan helg. Sedan blev de varje helg. Sedan blev de varje helg plus varje onsdag. I maj var hon beroende igen. Jag hade jus påbörja en ubildning och sa och halvsov på lekionerna. Mes för a jag var ue och fesade så mycke. Suben höll mig vaken. Lyckades ill slu 2008 räffade Jessika sin nuvarande pojkvän. Hon gjorde halvhjärade försök a ända av. Våren 2009 var hon klar med ubildningen. På hösen fick oberoende 2/2012
/dokumen reglerade med alkohol Linda reglerade subuexbruke med alkohol och försöker nu lägga ner drickande. hon jobb. I februari 2011 ände Jessika av och hon har vari ren sen dess. Den här gången gick de mycke bäre. Hon hade lär sig saker om vad som skulle hända. Hon var hemma från jobbe i en vecka: Efer fem veckor var de över och jag mådde rä bra. De blev lie bäre för var dag som gick. Jessika hade svårigheer a sova när hon använde sub och e ag efer, men svårigheerna upphörde efer e ag. Suge höll i sig e par månader. Hon söke hjälp på kommunens behandlingsenhe och räffade en erapeu io gånger. Hon hjälpe mig a faa hur min hjärna fungerar De var som e Aha sisa gången. När man får e sug blir man rädd. De gäller a illåa sig a känna suge uan a bli rädd eller panikslagen. När jag lärde mig de blev 2/2012 oberoende de mycke bäre. De var som a göra e slags avslu. I dag känner ine Jessika någo sug. Behandling inge för Linda Linda har ine haf samma erfarenheer som Jessika. Jag använde sub regelbunde 2008 fram ill hösen 2010. Jag ror a jag reglerade med alkohol och planade u de värsa. Jag lärde mig av Jessika. Tog alla råd jag fick. Jag och min pojkvän försöker a lägga ner drickande nu. Linda vill ine ha någon behandling Då måse man gå genom soc och jag vill ine ha någo med dem a göra. Behandling är inge för mig. Jag vill ine a en plas från någon som behöver den bäre. I Finland är Subuex och Subuxone dominerande drog när de gäller opiamissbruk. De har slagi u heroine efersom de är billigare och läare a få ag på. I Finland menar man a mycke av drogerna smugglas in från Ryssland. De är roligen så a de sker en smuggling från Finland in mo den svenska marknaden. Men både Jessika och Linda har andra erfarenheer. Alla mina fasa leveranörer var inskrivna i läkemedelsassiserad behandling, säger Jessika. Men ibland fick jag dra ill plaan och köpa. De märkes också ydlig varifrån de kom. De var Subuex som gällde för hela slanen när jag började. Men våren 2007 blev de hel plöslig Subuxone som de fanns go om. De här skedde i samband med a programmen lade om de och de alar ju för a de är folk som är inskrivna i programmen som langar. Tex: Per Sernbeck 21
Hur slua med sub? Landsingen erbjuder idag ine buprenorfinberoende paiener behandling. De paiener som vill slua får göra de själva på egen hand. Jessika har försök a slua med Subuex eller Suboxone flera gånger. Till slu lyckades hon. Men hur gör man? B uprenorfinberoende är mer e narkoikaberoende än e läkemedelsberoende ycker jag, säger Jessika. Man köper de som en drog. De flesa som börjar med sub har e inresse av droger. De gör a man måse närma sig de från de hålle. Nedrappning har ine fungera för mig. Man måse ha en massa ableer hemma som man ine får a, de klarar jag ine av. Jag föredrar a vara ordenlig sjuk en vecka framför a gå och må halvaskig under lång id. En drog med fördelar Jessika menar a Subuex/Suboxone har många fördelar jämför med andra droger: Man är social fungerande. Ingen märker någo. De är ine dyr och illgången är sor. Man behöver ine höja dosen. När jag började räcke en kvars sub om dagen. Jag var aldrig uppe i några höga doser, de var 4 6 mg per dag som gällde. För mig var de ingen idé a a mer för de blev ingen effek. De flesa jag känner som gå på sub har ine gå på mer än en om dagen. All de här gör a man måse änka på sammanhange. För mig var de jäevikig a jag hade få en relaion och e arbee jag ville ha och behålla. De fick mig moiverad a slua. 22 Jessika ip en cold urke Förbränningen Man måse äa även fas man ine har malus (Jessika närmas vångså orellini och illförde därigenom mycke energi). Någon som bryr sig (som du ine är ihop med) De är bra a ha någon som kan a hand om en som man ine lever ihop med. Jessikas pappa ringde varje dag och hörde om hur läge var. Håll på ruinerna För Jessika har de vari värs på morgnarna. Hon har kämpa för a hålla ruiner. Enkla grejer man gör men som gör sora skillnader. Ta en dusch varje morgon. Gå en promenad varje dag oavse hur jobbig de känns. FÖRBEREDELSER 1 2 Radera alla elefonnummer ill dem som du har köp av. Beräa för någon du har förroende för a du ska slua. De är bra om du ine har en kärleksrelaion ill denna person. Beräa också a du kan komma a må mycke dålig under denna id. 3 Gör en överenskommelse med dig själv och södpersonen om hur usäningen/ nedrappningen ska gå ill. 4 Trappa ned om du kan. Annars går de bra a brya vär. De är jobbig men de är ine farlig. oberoende 2/2012
/dokumen sar: Så fixar du y på buprenorfin 5 Försök a skapa posiiva bilder av hur e liv uan sub skulle kunna e sig. Måla upp dem för dig själv med jämna mellanrum. 6 Shoppa upp dig på lälagad ma. Ä så mycke du kan, lie men ofa. Maen ska vara varm och illagad. 7 Du kommer a bli så sjuk så a du ine kan jobba eller plugga. Börja med a slua en orsdag. Då har du forfarande buprenorfin kvar i kroppen så a du klarar fredagen. Under helgen kommer du a få känningar: sveningar, frysningar, värk, smära, myrkrypningar, enorm röhe, kraflöshe, kanske diarré. Sjukskriv dig under den kommande arbesveckan. (Kom ihåg, är du bora mer än sju dagar i rad måse du ha e läkarinyg). Försök a gå ill jobbe eller skolan under den kommande veckan. Kom ihåg, ros a de kan kännas orolig jobbig så är de ine farlig. UNDER ABSTINENSEN 8 Ta ine bens, alkohol eller morfinableer. De fungerar för vissa a dämpa absinens med andra droger men riskerar a förlänga de dåliga mående för de flesa. Dessuom finns risk a du drar på dig e anna beroende. 9 Rör på dig varje dag ros a de går ung. Hels ska du bli sveig. Då frigörs kroppens ege morfin, endorfine, vilke leder ill länad för många. 10 Håll värmen. Genom varma kläder men också genom basu eller varma bad. 11 Den mes akua fasen varar i ca 1-2 veckor. Efer en period, 1 2 månader, kommer besvären långsam a klinga av. Mes eferhängse är opiasuge. HUR HANTERA SUGET? 12 Du kommer under en period a känna sug. Suge är obehaglig men ine heller farlig. De är bra a möa suge, a accepera a de finns, men också a de ine är omöjlig a hanera de. 13 Gå gärna på åerfallsprevenion. Om du vill vara anonym kan du söka söd i olika grupper eller söka konak med RFHL. En del kommuner erbjuder även anonym rådgivning eller samalsbehandling. 14 RFHL kan hjälpa ill med åerfallsprevenion Var snäll mo dig själv. Si ine hemma och isolera dig. Träffa andra människor. Till en början kan de vara bra a undvika personer som använder buprenorfin eller andra droger så a man ine blir fresad. 2/2012 oberoende 23
Tack gode gud n Kaarina Theselius föredrar a köpa meadon svar framför a förnedras i meadonprogramme. D e är konsaera a de förekommer e sor läckage av både subuex och meadon från moagningarna och apoeken. Paienerna säljer en del av sina doser, ine för a köpa heroin (som personalen på moagningarna ror) uan hel enkel för a de flesa som har subsiuionsbehandling lever på försörjningssöd eller sjukbidrag och följakligen har on om pengar. Vad kan man då göra å de fakum a meadon/subuex/ suboxone säljs på svara marknaden? Enlig mig: Ine e dugg. Enda säe a undvika läckage är a paienerna vingas ina sina doser på moagningarna/apoeken sju dagar i veckan. Dea är ine realisisk. De är kränkande och besvärlig för de drabbade och skulle dessuom kosa orimlig mycke. Läa på reglerna Min lösning på probleme är a i sälle läa på de exrem hårda reglerna i subsiuionsbehandlingen. Ge alla som behöver subuex/meadon på recep, uan en massa krångel eller väneid. Enda krierie för a få subuex/meadon (hels skulle jag vilja a suboxone ogs bor från marknaden, då de dels är direk hälsovådlig, dels ine fungerar lika bra som subuex varför man vingas a högre doser) skulle 24 vara a man kunde bevisa a man hade e opiamissbruk. Om man släppe på de benhårda reglerna med sändiga urinprov och nollolerans mo bensodiazepiner (och nära nog nollolerans mo alkohol) sam gjorde meadon och subuex illgänglig för de som behöver de så skulle mycke vara vunne. Jag är själv en av dem som vingas köpa meadon svar, efersom ingening i världen skulle kunna få mig a gå illbaka ill förnedringen jag usaes för i meadonprogramme. Periodvis har jag lag mer pengar på meadon än på ma! Min lilla hund äer dyrare än vad jag gör, och är beydlig bäre försäkrad. Ger hyfsad livskvalie Jag har kämpa i flera år uanför meadonprogramme och vari drogfri månader i Jag kommer vara opiaberoende resen av mi liv. sräck ibland. Föru og jag mes subuex, men då min leversaus ine är den bäsa (ros a jag ine dricker alkohol) har jag gå över ill enbar meadon. En beroendeläkare alade om för mig a jag, pga. åren med meadon, kommer a vara opiaberoende i resen av mi liv. Tack för den, saen! De spelar ingen roll hur länge jag håller upp, mina receporer skriker efer opiaer och om jag vore en bil skulle man kunna beskriva mi illsånd som a jag ine går på alla cylindrarna, uan hackar mig fram med rasig moor. De är enorm krävande, både fysisk och psykisk, a leva på de vise. Folk som ine känner mig ror a jag har rilla di på heroine igen, efersom jag har blivi så slien de senase åren. Så nu har jag besäm mig för a ge upp. Jag får u dryg 4000 kronor i månaden efer a hyran och elen är bealda, och av de pengarna går ca 2400 kronor ill meadon. Men då har jag också en hyfsad livskvalie. Jag orkar duscha mer än en gång i veckan, jag orkar väa mina kläder och.o.m. säda lägenheen ibland. Och jag behöver ine fasa i immar inför varje hundpromenad. Dålig ekonomi Däremo är jag kronisk rö, efersom jag på de ca 2000 kronor som åersår måse köpa oberoende 2/2012
/dokumen för läckage! hundma, beala hundarnas försäkringar, bredband sam andra ugifer som ine ingår i försörjningssöde. Allså lever jag huvudsakligen på havregrynsgrö sam muliviaminer. De sisnämnda är jag ofas vungen a snaa Tänk vad mycke läare de hade vari om jag hade kunna få, säg 50 mg meadon, dagligen på recep. Tillräcklig för a må hyfsa, men ine så a jag skulle kunna sälja en enda able (en normaldos meadon är annars ca 120 mg). Eller ännu hellre kanske morfinplåser, som ger en jämn illförsel hela dygne och ine har de biverkningar som meadone ger.ex. ödem, sömnsvårigheer mm. Men i dagens Sverige är dea omöjlig! De skulle a månader för mig a bli avgifad. Jag har lek med anken på a svälja solheen och söka meadon igen, men de är omöjlig efersom jag har Sesolid på recep. Jag har by från ableer på 10 mg ill 5 mg, och jag ar bara en able vid behov, men jag är ine villig a släppa medicinen hel (bloa anken ger mig ånges). Dessuom har Sesolid en halveringsid på ca 100 år, vilke beyder a de skulle a månader för mig a bli avgifad månader som jag skulle må frukansvär dålig. Så de går ine. Jag får forsäa a köpa mi meadon för 300 kronor/dosen. Tack gode gud för läckage! Tex: Kaarina Theselius 2/2012 oberoende 25
I fängelse upphör lagar a gälla Om man ska bli sjuk eller vara funkionshindrad är e bra råd a ine bli de i kriminalvården. I Oberoende 3 2011 beräade vi om Jan Andersson vars svårigheer och funkionshinder fullkomlig nonchalerades av kriminalvården. Jan Andersson har i eferhand uan framgång försök a få rä genom a anmäla kriminalvården. U nder våren 2011 insällde sig Jan Andersson nyampuerad i sin rullsol för a avjäna e sraff på ansalen Brinkeberg i Vänersborg. Med sig hade han e inyg från en psykolog om a han behövde få en ensamcell på grund av panikånges sam möjligheer a få permissioner för a kunna genomgå sjukgymnasik. Han hade förbere sin id ordenlig genom många samal med kriminalvårdens placeringsenhe och få löfe om a all skulle fungera. På plas fungerade ingening. Han fick 26 Han fick inge ege rum och han fick inga permissioner. ine ege rum och han fick ine permissioner. När han praademed sjukvårdspersonalen på ansalen srunade de i Jans påsöningar. De ansåg ine a de var deras fråga. Resulae blev en försämrad rörlighe i sumpen sam sora svårigheer med sömnen. Jan Andersson konakade RFHL och illsammans började vi sälla frågor och göra anmälningar om de som ske, full överygade om a de ine kunde få gå ill på de säe. Socialsyrelsen uan ansvar Den försa insansen vi vände oss ill var socialsyrelsen då socialsyreslen är illsyns- oberoende 2/2012