Kvalitetsdokument 2012/2013, Enebo Förskola

Kvalitetsdokument 2012/2013, Enebo Förskola

Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande.... 4 2 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga...6 3 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande...8 4 Mål: Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling....10 5 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50%...11 6 Mål: Informationen skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). 12 7 Nyckeltal...13 8 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 14 Bilaga tema kedjor 15 Kvalitetsdokument 2013, Förskolor 2(18)

Inledning Enebo Förskola ligger nära idrottsplatsen och har skog och natur inpå knuten. På förskolan går 26 barn som är uppdelade på 2 avdelningar och där arbetar 5 pedagoger och en kokerska. Vi är Kravcertifierade och vår kokerska lagar all mat från grunden med ekologiska råvaror. Enebo är en fristående förskola som drivs av en ekonomisk föräldraförening. Personal och föräldrar strävar gemensamt för att göra barnens förskoletid trygg, lärorik och rolig. Enebo förskola ligger på Möjavägen 1 i Enebyberg, 1989 startade en grupp föräldrar en ekonomisk förening och lät bygga huset för att deras barn skulle få en dagisplats. Det har hänt en del med förskolans verksamhet under snart 25 år men Enebo har kvar mycket av sina grundvärderingar. Föräldrarnas delaktighet, barngrupper med få barn och att lägga stor vikt vid naturupplevelser. Runt förskolan finns en gård som inspirerar till lek och kreativitet. Det finns gungor, klätterställning, rutschkanor, trädgårdsland, bärbuskar m.m. På förskolan går 26 barn uppdelade på 2 avdelningar. På Lingon går 18 barn i åldern 3-5 år, där arbetar två förskollärare och en barnskötare, på Blåbär går 8 barn i åldern 1-3 år, och där arbetar en förskollärare och en barnskötare. Vår kokerska lagar maten från grunden med ekologiska råvaror. En stor del av förskolans verksamhet är förlagd till skogarna som finns runt omkring och till idrottsplatsen. Vi ser naturen som en lärande miljö för naturligtvis naturkunskap men även för språk och matematik men framför allt en plats för lek, motorisk träning och alla fördelar som följer med att vistas utomhus. Vi lägger stor vikt vid vår miljö (hållbar utveckling). Vi sopsorterar, komposterar, odlar frukt, bär och grönsaker för att barnen ska få kunskap om sin egen delaktighet i naturens kretslopp. Kvalitetsdokument 2013, Förskolor 3(18)

1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Intervjuer I början av varje termin har vi enskilt samtal med varje barn där vi frågar om deras intressen och förväntningar. Vad tycker du att du är bra på och vad vill du lära dig? Föräldrasamtal I början av varje termin har vi samtal med föräldrar där vi frågar om deras förväntningar på verksamheten. Vi gör en gemensam plan för hur vi på bästa sätt kan stödja deras barn i sin utveckling och sitt lärande. Kartläggning Utifrån intervjuer och observationer gör vi en planering för varje enskilt barn och för hela barngruppen. Dessa planeringar, kartläggningar, uppdateras kontinuerligt (ca 1gång/månad.). Portfolio Barnen är alltid delaktiga i sin egen dokumentation som samlas i deras pärm. Där beskrivs teman, framgångar och händelser genom bilder, teckningar och barnens egna reflektioner. Barnens bok Barnens bok är en gemensam veckoplanerings bok där barnen med ord och bilder visar vad vi har gjort och kommer att göra under nästkommande vecka. Boken står väl synlig inne på avdelningarna och är mycket omtyckt av både barn och föräldrar. Väggdokumentation Värdegrundsarbetet; är i ständig förändring och presenteras på en särskild vägg på förskolan. Temaarbeten; visas på väggar med bilder, barnens kommentarer och vårt pedagogiska syfte, mål och bakgrund till temat. Kvalitetsdokument 2013, Förskolor 4(18)

Analys Pedagogisk dokumentation var en av våra prioriterade förbättringsåtgärder inför detta läsår. En pedagog har deltagit i kommunens utbildning i pedagogisk dokumentation vilket har bidragit till att vi har fått mer kunskap och insikt om hur vår pedagogiska dokumentation skall se ut. För oss handlar pedagogisk dokumentation om att vi i arbetslaget, och tillsammans med barnen, reflekterar, upptäcker och vidareutvecklar barns tankar, idéer och lärande. Under detta läsår har vi utarbetade en modell för hur vår pedagogiska dokumentation skall utformas. Sedan vi kontinuerligt och systematiskt uppdaterar barnens kartläggningar har vi lättare för att se framgång, upptäcka eventuella brister och se vilka utvecklingsområden som bör prioriteras i verksamheten. Vid varje föräldrasamtal gör vi en plan för hur vi tillsammans skall stödja barnet i sin utveckling och sitt lärande. Sedan vi började göra våra planer kartläggningar för varje enskilt barn och för hela barngruppen har vi lätt för att se barnens intressen, utveckling och framsteg men även eventuella behov av särskilda insatser. Enligt föräldraenkäten tycker 100 % av föräldrarna att vi dokumenterar vad barnen lär sig. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Under nästkommande läsår ska även pedagogerna på Blåbär uppdatera barnens kartläggningar oftare. Kvalitetsdokument 2013, Förskolor 5(18)

2 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Vardagliga situationer I vår dagliga kommunikation med barnen har vi möjlighet att lyssna, bekräfta, benämna, beskriva, ställa och besvara frågor. Vi tänker på att använda ett språk som inte är för enkelt för att utmana barnen, vi ställer frågor och följdfrågor och använder synonymer. Samlingar En plats för sång, rim och ramsor men också ett forum för att låta barnen lyssna på varandra, berätta och våga agera inför grupp. Vi använder oss av föremål och bilder för att göra det mer konkret för barnen. Sagostund Sagor har en stor plats på vår förskola, pedagogerna läser och berättar sagor vid flera tillfällen under dagen. Efter lunch har Lingonavdelningen en organiserad sagostund där barnen är indelade i två grupper. De barn som går sitt sista år på Enebo får lyssna på kapitelböcker som de sedan återberättar och recenserar. Lek med bokstäver, ord, ljud, rim och ramsor. Vi passar på att leka med ord och ljud så fort tillfälle ges. Ex. vi byter ut begynnelsebokstaven på barnens namn. Teater, drama Barnen dramatiserar sagor och sånger, vi tillhandahåller rekvisita. Vi ger alla möjlighet att delta efter sina förutsättningar. Ipad och dator Barnen använder datorn till att skriva i Word med Skolstil, där kan de ljuda sig fram. De äldsta barnen på förskolan har gjort egna berättelser i Ipad med hjälp av appen Bookcreator. De har skrivit, filmat och fotat och spelat in sig själva med ljud. På sommarfesten visade vi deras berättelser för deras föräldrar. Spel Barnen spelar mycket kort och sällskapsspel med varandra. t.ex. Vem där, Vem är jag och Charader. Kvalitetsdokument 2013, Förskolor 6(18)

Analys I alla vardagliga situationer har vi möjlighet att lyssna, bekräfta, benämna, beskriva, ställa frågor, besvara frågor och kommunicera med barnen vilket är en förutsättning för språkutveckling. Därför delar vi dagligen in barnen i grupper med färre barn för att ge varje barn talutrymme och en lugnare miljö. Indelningen av barnen styrs av barnens intressen och behov och inte utifrån barnets ålder eller kön. Då vi har en tydlig kartläggning, som kontinuerligt uppdateras, av barnens intressen och behov så kan vi rikta våra insatser för det enskilda barnet. Ex. Vi spelar spel tillsammans med 4 barn för att något barn skall träna på att ingå i ett socialt sammanhang, ett annat behöver träna på sitt uttal, det tredje behöver träna på räkneorden samt ett fjärde för att det tycker att det är så jättekul att spela spel. För att barnen skall se sitt eget lärande krävs att vi påvisar det, det här kunde inte du förut men nu kan du. Vi lyfter också de barnen som redan kan, ex. skriva, genom att låta dem lära sina kamrater. Genom våra kartläggningar och samtal med föräldrar ser vi att årets barngrupp visar stort intresse för språk. Barnen hittar på egna berättelser och gör egna spel, skriver, läser, ljudar, rimmar etc. Enligt föräldraenkäten tycker 95 % att vi arbetar med att utveckla barnens språk. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Inför kommande läsår ska vi använda Ipad mer med de yngre barnen (bl.a. för att filma och fota som underlag för språklig utveckling). Hela arbetslaget skall gå på kommunens föreläsning Bornholmsmetoden. Kvalitetsdokument 2013, Förskolor 7(18)

3 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande. Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Vardagliga situationer Vi arbetar med att synliggöra och sätta ord på den matematik som finns i vardagssituationerna. Vi parar ihop vantar i tamburen, vi sorterar och klassificerar leksaker när vi plockar undan. Vid matsituationer resonerar vi kring hur barnen ska dela på de köttbullar som finns kvar för att alla ska få lika många. Vi jämför vad som är tyngst, mjölkkannan eller kannan med vatten. Samling Vi räknar närvarande barn och hur många som saknas, sorterar barn t.ex. utifrån ålder, kön mm som vi tydliggör genom diagram. Vi påvisar olika mönster och leker olika turtagningslekar, Kims lek med siffror etc. På våra samlingar för de äldre barnen låter vi barnen rösta på ex. vilken skog vi ska gå till. Barnen röstar genom att t.ex.lägga varsin kloss på de olika alternativen som finns, vi räknar och ser vilket alternativ som har fått flest klossar/röster. Skog En fördel med att vara i skogen är att barnen kan lära in matematik praktiskt med hela kroppen. Barnen upplever matematik när de t.ex. kryper under grenen, hoppar över stocken, jämför sin kroppslängd med pinnen. Vi leker lekar där barnen uppmanas att hämta ett stort/litet blad, något som är tungt/lätt, litet/stort, långt/kort osv. Spel Barnen spelar mycket kort och sällskapsspel med varandra ex. Junior UNO, Steka ägg och Fruktträdgården. Skapande Ex. när barnen trär pärlhalsband uppmanar vi dem att ex. trä var tredje pärla av en annan sort eller att lägga en pärlplatta med mönster. Miljö På förskolan finns material som siffror, former, spel och konstruktion synligt och tillgängligt för barnen. Kvalitetsdokument 2013, Förskolor 8(18)

Analys Vi delar dagligen in barnen i grupper med färre barn för att ge varje barn en lugnare miljö. Indelningen av barnen styrs av barnens intressen och behov. Då vi har en tydlig kartläggning, som uppdateras kontinuerligt, av barnens intressen och behov så kan vi rikta våra insatser för det enskilda barnet. Genom våra kartläggningar och samtal med föräldrar ser vi att årets barngrupp visar stort intresse för matematik. Barnen hittar på och tillverkar egna spel, räknar och jämför. När vi låter barnen rösta kan de tydligt se resultatet av demokratiska processer. Vi ser också att de drar egna slutsatser och för resonemang samt ställer frågor på ett annat sätt än tidigare. Under en längre tid har vi spelat mycket kort och sällskapsspel med barnen där vi medvetet utmanar deras matematiska tänkande. Barnen för nu ett annat resonemang, lär varandra och spelar spel utan en vuxens medverkan. Vi har sett att när vi förändrar miljön eller byter ut material får barnen nya utmaningar som också leder till nya insikter och reflektioner. Enligt föräldraenkäten tycker 95 % av föräldrarna att förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi ska fortsätta att ha en miljö i förändring. Vi ska fortsätta vara lyhörda för barnens intressen. Vi ska köpa in fler spel efter barnens önskemål. Kvalitetsdokument 2013, Förskolor 9(18)

4 Mål: Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Dator. Barnen använder datorn till att skriva i Word med Skolstil. Där kan de ljuda sig fram. Ipad. De äldsta barnen på förskolan har gjort egna berättelser med hjälp av appen Book creator. De har skrivit, filmat, fotat och spelat in sig själva med ljud. På sommarfesten hade vi visning av alla barnens berättelser för deras föräldrar. Vi använder också vår Ipad till att fota aktiviteter i verksamheten som vi sedan använder för dokumentation tillsammans med barnen. Med vår Ipad söker vi information tillsammans med barnen (hur ser olika myror ut, hur ser det ut i det land där någon har varit på semester? etc) Digitalkameran På Blåbär fotar man med digitalkamera för att använda bilderna som samtalsunderlag och dokumentation tillsammans med barnen. Datatekets utbildning En personal har deltagit i Datatekets Ipadutbildning. Analys Vi ser att barnen ofta vill sitta tillsammans när de skriver på datorn. De hjälper varandra att ljuda och skrattar åt de tokiga ord som de ibland skriver. När de inte använder datorn så skapar de egna datorer av papper med ritat tangentbord och skärm. Vi har sett att barnen har ett stort intresse av att göra egna berättelser med Ipad. De vill hitta på nya berättelser eller utveckla sina gamla. De tar snabbt till sig information och kunskap om ny teknik. En utmaning för oss pedagoger är att hänga med. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi ska köpa en projektor som ska kopplas till Ipad. Fler pedagoger ska lära sig att använda Ipad. Kvalitetsdokument 2013, Förskolor 10(18)

5 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola På Enebo arbetar 3 förskollärare (55 %). 2,45 heltidstjänster i barngrupp. Två förskollärare (1,5 heltidstjänst) arbetar med äldre barnen, 18 st. 1 förskollärare arbetar med de yngre barnen, 8 st. Föräldrasamtal har utförts av förskollärarna och av en erfaren och rutinerad barnskötare. Förskollärarna driver det övergripande pedagogiska arbetet tillsammans. En barnskötare har sökt till Förskollärarutbildning till höstterminen 2013 Under läsåret 2012/2013 ha vi inte tagit emot någon lärarstudent. Analys Eftersom vi är en liten förskola behöver vi få inspiration och kunskap utifrån. Det är en av anledningarna till att vi brukar vi ta emot förskollärarstudenter från Universitet. En av förskollärarna har vidareutbildat sig inom matematik och språk och varje år brukar vi delta i en heldagsutbildning tillsammans. Enebo är en privilegierad arbetsplats där alla föräldrar är intresserade och delaktiga, de är ju arbetsgivare. Genom deras engagemang har vi möjlighet att ha färre barn i barngrupperna och får mycket stöd och uppmuntran från föräldrarna. De föräldrar som har sina barn på Enebo uppskattar att deras barn är i grupper med färre barn. Föräldrarna känner varandra, pedagogerna och alla barn väl. Föräldrarna får mer information om verksamheten än vad som är brukligt genom fem föreningsmöten under läsåret. Enligt kundenkäten tycker 100 % av föräldrarna att deras barn har kompetent personal. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Under följande år kommer vi att rekrytera en ny förskollärare, då en förskollärare går i pension. Vi ska ta emot en lärarstudent under nästa läsår. Kvalitetsdokument 2013, Förskolor 11(18)

6 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Kartläggning Utifrån intervjuer och observationer gör vi en planering för varje enskilt barn och för hela barngruppen. Dessa planeringar, kartläggningar, uppdateras kontinuerligt (ca 1gång/månad.). Liten grupp Vi delar dagligen in barnen i grupper med färre barn för att ge varje barn uppmärksamhet och en lugnare miljö. Indelningen av barnen styrs av barnens intressen och behov och inte utifrån barnets ålder eller kön. Föräldrasamtal Vid varje föräldrasamtal gör vi en plan för hur vi tillsammans skall stödja barnet i sin utveckling och sitt lärande. När vi har barn med fysiska funktionsnedsättningar på Enebo, har vi möjlighet att anpassa verksamheten, hämta kunskap och förändra miljön efter barnens behov. Huset är handikappanpassat,( ramp vid entrén, handikappsanpassad toalett). Analys Vi anser att alla barn ska lyckas utifrån sina förutsättningar. Alla barn har sina kompetenser och vår uppgift har varit är att anpassa verksamheten så att alla barn har fått möjlighet att utvecklas och lära. Genom vår kartläggning har vi tydligt sett vilka insatser som behövts för varje enskilt barn men också den utveckling som skett. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Under nästkommande läsår ska även pedagogerna på Blåbär uppdatera barnens kartläggningar oftare. Kvalitetsdokument 2013, Förskolor 12(18)

7 Nyckeltal Ur Våga Visa; kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDEN KÄT 2011 KUNDEN KÄT 2012 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 100% 100% 100% "Det är arbetsro i barngruppen" 100% 95% 95% Kommentarer och analys till nyckeltal Vi pedagoger anser att arbetsron har blivit bättre i barngruppen. Vid nästa föreningsmöte ska vi ta upp arbetsron som en diskussionsfråga. KUNDEN KÄT 2013 Kvalitetsdokument 2013, Förskolor 13(18)

8 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Pedagogisk dokumentation Under detta läsår har vi utarbetade en modell för hur vår pedagogiska dokumentation skall utformas. Personalmöte Vi har ändrat tid för våra möten. Numer har vi ett gemensamt kort möte varje vecka. Analys Vi har organiserat vårt kvalitetsarbete så det har blivit tydligare och enklare för oss att följa. Med årsplan, kartläggningar och veckomöten har vi lätt att följa verksamhetens utveckling och mål. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi ska fortsätta att använda och utveckla våra rutiner för kvalitetsarbetet. Tema kedjor Ht- 12 Kvalitetsdokument 2013, Förskolor 14(18)