Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion En internationell jämförelse av effektiviteten i förädlingsledet 4 December, 214
Sammanfattning 1 2 3 4 5 SVENSK MEJERIKONSUMTION ÖKAR SAKTA, MEN SVENSK PRODUKTION MINSKAR: Den svenska konsumtionen har vuxit något under de senaste åren och förskjutits från dryckesmjölk till mer förädlade produkter. Samtidigt har den svenska mjölkproduktionen minskat och de svenska mejerierna har därmed tappat marknadsandelar till utländska mejerier. Importen av mejeriprodukter består framför allt av ost och yoghurt, medan mjölkpulver är den största exportvaran. PRODUKTIONSEFFEKTIVITETEN ÖKAR, VÄRDEEFFEKTIVITETEN STÅR STILL: Svenska mejerier har blivit mer effektiva på att producera mejerivaror, men blivit sämre på att plocka ut värdet av de producerade produkterna. Problemen i förädlingsledet är därmed framför allt ett marknadsproblem och inte en följd av bristande förmåga att producera. SVERIGES HANDELSUNDERSKOTT ÄR DRYGT 4 GÅNGER STÖRRE ÄN ÅR 2: Svenska mejerier satsar i allmänhet väldigt lite på export och en synnerligen låg andel av svenska mejeriprodukter exporteras i jämförelse med andra närliggande länder. En del av orsaken ligger i att det enbart finns ett fåtal länder utanför EU som Sverige är godkänd exportör till. MEJERIERNAS PROBLEM LEDER TILL EN MINSKANDE EFTERFRÅGAN PÅ SVENSK MJÖLKRÅVARA: Om trenden med en vikande försäljning för svenska mejerier fortsätter så blir följden en minskande efterfrågan på svensk mjölkråvara. Detta kommer sannolikt förvärra situationen för mejerierna eftersom det kan leda till att produktionsanläggningar drivs på underkapacitet. MEJERIBRANSCHEN KAN STÄRKAS GENOM FÖRBÄTTRADE EXPORTMÖJLIGHETER OCH UTTALAT POLITISKT STÖD: De svenska mejerierna och i förlängningen svenska primärproduktion skulle gynnas av möjligheten att exportera till fler länder utanför EU. En annan viktig faktor är att det finns en förståelse hos politiker och allmänheten att svensk mjölkproduktion och mjölkexport är viktigt. 2
Innehållsförteckning Utgångspunkt för jämförelsen Beskrivning av marknaden idag Konsumtion och produktion Export och import Mejeribranschen Primärproduktionens påverkan på förädlingsledet Jämförelse av konkurrenskraften i mejeribranschen Produktionseffektivitet och värdeffektivitet per anställd Total faktorproduktivitet Tillväxt Export Implikationer, konklusioner och möjliga åtgärder Påverkan på svensk primärproduktion Hur utmärker sig den svenska mejeribranschen? Hur kan den svenska mejeribranschen stärkas? Appendix Definitioner av använda indikatorer 3
Bedömningen av den svenska mejeribranschens effektivitet utgår från MTT:s jämförelse av åtta Östersjöländer Svensk mjölkproduktions framgång är beroende av att de svenska mejerierna på ett effektivt sätt förädlar mjölkråvaran och säljer den till den inhemska och/eller internationella marknaden Eftersom de svenska mejerierna verkar på en öppen marknad, måste de kunna konkurrera med utländska mejerier och en bedömning av den svenska mejeribranschens effektivitet utgår därför från en internationell jämförelse Denna genomgång bygger på MTT:s (Finlands forskningscentral för jordbruk och livsmedelsekonomi) rapport Competitiveness of Northern European dairy chains (214) som jämför konkurrenskraften i primärproduktion, förädlingsled och i viss mån dagligvaruhandel i Tyskland, Danmark, Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen samt Polen Denna genomgång sammanfattar MTT-rapportens viktigaste slutsatser gällande konkurrenskraften i förädlingsledet samt drar egna slutsatser kring vad detta innebär för primärproduktionen och vilka eventuella åtgärder som kunde stärka konkurrenskraften i förädlingsledet I MTT:s rapport likställs konkurrenskraft med produktivitet vilket definieras som efficiency of the process by which firms (or sectors) transform inputs into outputs. De områden som undersöks som rör förädlingsindustrin är: Produktivitet per anställd Total faktorproduktivitet Export Tillväxt Innovation¹ MTT:s metod bygger på att mäta hur konkurrenskraften förändrats genom att ta fram ett index för de olika indikatorerna och därefter undersöka hur indexet förändrats. Indikatorerna definieras närmare i appendix. 1. Jämförelsen av innovation har utelämnats eftersom underlaget är bristfälligt. 4
NULÄGE 5
Den svenska konsumtionen växer, den svenska produktionen minskar Den svenska konsumtionen av mjölkråvara per person har ökat något under de senaste knappa 2 åren Samtidigt har konsumtionsmönstret förändrats och förskjutits från dryckesmjölk till förädlade produkter, framför allt ost Den totala konsumtionen av mjölkråvara uppgick 213 till 3,3 miljoner ton och har ökat med 13% sedan 1995 Under samma period har den svenska mjölkproduktionen minskat med 9% och uppgick 213 till 2,9 miljoner ton Konsumtionen av mjölkråvara per capita Kg per år 4 35 3 25 +5% 2 15 1 5 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 Svensk mjölkkonsumtion- och produktion Miljoner ton mjölkråvara 4 +13% 3,5 3 2,5 2-9% 1,5 1,5 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 Den svenska mjölkproduktionen Den svenska konsumtionen av mjölkråvara 6
Sverige exporterar mjölkpulver, och importerar ost och yoghurt Sveriges export består framför allt av mjölkpulver som används för att framställa mejeriprodukter i regioner med bristande tillgång till färsk mjölk samt som insatsvara för övrig livsmedelsproduktion Den svenska importen består framför allt av förädlade produkter, framför allt ost och yoghurt. Totalt importerades mejeriprodukter motsvarande 1,3 miljoner ton mjölkråvara till Sverige år 213. Importerade produkter mätt i mjölkråvara stod därmed för knappa 4% av den svenska konsumtionen. Viktigt att notera är att de angivna import- och exportvolymerna anges i ton färdiga produkter och att det finns stor variation i hur mycket mjölkråvara som går åt till att framställa olika förädlade produkter Ton 14 12 1 8 6 4 2 ton 14 12 1 8 6 4 2 Export från Sverige 1995 1998 21 24 27 21 213 Import till Sverige +58% +473% +84% 1995 1998 21 24 27 21 213 Mjölk och grädde Ost Yoghurt Smör Mjölkpulver 7
Antalet mejerier och produktionsplatser har minskat kraftigt och en konsolidering har lett till ett fåtal dominerande aktörer Den svenska mejeribranschen är idag väldigt koncentrerad och de fyra största mejerierna stod 212 för 85% av försäljningen på marknaden, varav Arla ensamt representerade drygt 61% Konsolideringar och rationaliseringar har lett till att 4% av mejeriernas produktionsplatser försvunnit sedan 1995 Fördelningen av marknadsandelar på mejerimarknaden 15% 85% De fyra största mejerierna Övriga mejerier De 4 största mejerierna Andel av mjölkinvägningen 212 Försäljning 212 (miljoner euro) Arla Sverige 72% 1 756 3 483 Skånemejerier 14,4% 414 59 Norrmejerier 7,3% 211 47 Falköpings Mejeri 3,5% 71 8 Totala mejerimarknaden 1% 2 9 5 6 Anställda 212 6 5 4 3 2 1 Drygt 4% av mejeriernas produktionsplatser har försvunnit 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 8
Svenska avräkningspriser ligger över EU-snittet och mängden små gårdar försvårar möjligheten för en effektiv logistik 15 1 5-5 -1-15 Differens mellan nationella avräkningspriser och viktat avräkningspris för EU /1 kg (EU-snitt=) 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Finland Sverige Danmark Tyskland Estland Polen Litauen Lettland 35% 3% 25% 2% 15% 1% Mjölkproduktionens fördelning på olika gårdstyper Andel av mjölkproduktionen 5% % 24% Omkring 55 kor 21% Omkring 7 kor 31% Omkring 14 kor 24% Omkring 23 kor Primärproduktionen påverkar förädlingsledet genom priset på mjölkråvara och möjligheten att samla upp mjölken på ett effektivt sätt Generellt är avräkningspriserna högre i länder som dels har ett högre kostnadsläge generellt, dels har en kooperativ mejeribransch som strävar till att hålla uppe avräkningspriserna. Sverige ligger generellt över EU-snittet och något högre än Danmark och Tyskland. En stor mängd av de svenska mjölkleveranserna kommer från mindre gårdar och i kombination med de långa avstånden finns det svårigheter att få en effektiv uppsamling av mjölk. Strukturomvandlingen mot större gårdar har gått längre i många av de jämförda länderna, bl.a. Danmark, Estland och Tyskland, vilket gör de möjligt för mejerier i dessa länder att hämta mjölk från färre gårdar. 9
INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE AV MEJERIBRANSCHEN 1
Sverige processar mer mjölkråvara per anställd än tidigare Ton processad mjölkråvara per anställd Ton mjölk/anställd 9 8 7 6 5 4 3 2 1 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Tyskland Danmark Sverige Finland Estland Polen Litauen Lettland Produktionseffektivitet definieras som mängden processad mjölkråvara per anställd. Här bör man dock ta i beaktande att olika mejeriprodukter har olika förädlingsgrad vilket innebär olika produktionsprocesser. Därmed kan ländernas produktmix ha en viss påverkan på produktionseffektiviteten, men det finns idag inte uppgifter om hur antalet anställda fördelas mellan olika produktkategorier. Det finns ett gap i produktionseffektivitet mellan hög- och lågindustrialiserade länder, drivet av skillnaderna i industrialisering samt arbetskraftskostnad. Bland de högindustrialiserade länderna har Tyskland ett rejält övertag i produktionseffektivitet, medan Finland ligger sist. Sverige hade en relativt låg produktionseffektivitet år 23, men har förbättrats sedan dess även om man fortfarande ligger efter Danmark och Tyskland. Under samma period har den totala volymen processad mjölkråvara sjunkit, men detta har hanterats genom stängda produktionsanläggningar och färre anställda och därmed har produktionseffektiviteten stärkts. 11
men produktionsvärdet har sjunkit Värdeffektivitet definieras som produktionsvärde eller adderat värde¹ per anställd Sverige uppvisar en i princip stagnerad värdeeffektivitet och ligger lägst bland de högindustrialiserade länderna Eftersom produktionseffektiviteten ökat under samma period innebär det att det är värdet av de processade produkterna som sjunkit. I Sveriges fall förklaras resultatet delvis av en förskjutning av produktionen från högprisprodukter som ost och yoghurt till mjölkpulver som inbringar ett lägre pris Jämför man Sverige med andra länder kan man notera fallet Finland som under perioden försämrat sin produktionseffektivitet, men som kompenserat detta med ett högre produktionsvärde vilket lett till ökad värdeeffektivitet. De finska mejerierna är alltså sämre på att producera mejeriprodukter, men bättre på att sälja dem. Tusen euro/anställd (21 års priser) 8 7 6 5 4 3 2 1 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Produktionsvärde per anställd² Adderat värde per anställd¹ Tusen euro/anställd (21 års priser) 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 Tyskland Danmark Finland Sverige Estland Polen Litauen Lettland Tyskland Danmark Finland Sverige Polen Estland Lettland Litauen 1. Adderat värde definieras som produktionsvärde minus inköpt material 2. Uppgifter för Estland, Polen, Litauen och Lettland finns endast från omkring 1999-23. Uppgifter gällande adderat värde saknas för Danmark, Sverige och Tyskland för vissa år. 12
Det sjunkande produktionsvärdet innebär att Sveriges totala faktorproduktivitet minskar Utveckling av total faktorproduktivitet 2-211¹ Årlig tillväxt av produktionen Årlig tillväxt av insatsfaktorer Totalt Råvaror Arbets -kraft Kapital Tillväxt av total faktorproduktivitet Sverige -1,41-1,3 -,82 -,49,1 -,11 Tyskland,51 1,9 1,18 -,6 -,3 -,57 Finland,53 -,2 -,21,,1,73 Litauen 5,29 2,83 3,19 -,36,1 2,39 Lettland 1,89,39,79 -,46,6 1,49 Estland -,68 -,96 -,78 -,28,1,28 Polen 4,87 1,75 1,91 -,22,6 3,6 TFP tillväxtindex (2=1%) 18 17 16 15 14 13 12 11 1 9 8 2 22 24 26 28 21 Polen Litauen Lettland Finland Estland Sverige Tyskland Den totala faktorproduktiviteten (TFP) mäter hur mycket produktionsvärdet har förändrats i förhållande till förändringar i värdet av insatsfaktorer. I Sverige har TFP:en minskat vilket förklaras både av en minskad produktionsvolym och ett lägre produktionsvärde. Denna sänkning har inte kompenserats genom sänkta kostnader för insatsfaktorer vilket innebär att de svenska mejerierna får lägre avkastning på sina insatsfaktorer. Sveriges läge förvärras ytterligare av en minskad primärproduktion vilket lett till att vissa produktionsenheter tvingats verka under sin kapacitet och därmed förlorat i produktivitet. Detta skapar en ond spiral där konkurrenskraften i förädlingen minskas av en minskande primärproduktion vilket i sin tur ytterligare sänker efterfrågan på svensk mjölkråvara. 1. Uppgifter om Danmark saknas. 13
Svenska mejerier tappar andelar på den svenska marknaden och satsar lite på export Mjölkinvägning Mejeriernas försäljning 2-211 Årlig tillväxt 2-212 (%) Årlig tillväxt av produktionen (%) Årligt tillväxt på den inhemska marknaden (%) Sverige -1,3-1,4-1,6,2 Tyskland 1,,5 -,4,9 Danmark,8 1,5,6,8 Finland -,8,5,,5 Litauen 3,2 5,3 2,6 2,6 Lettland 5,4 1,9,2 1,7 Estland 3,8 -,7-1,5,8 Polen 2,8 4,6 2,8 1,8 Årlig tillväxt på exportmarknaden (%) Tillväxten i en bransch ger en indikator om förmågan att konkurrera. Medan flertalet europeiska länder sett en ökning både i mjölkinvägning och mejeriernas försäljning, så uppvisar Sverige en tydlig minskning både i primärproduktion och förädling. Minskningen i mejeriernas försäljning beror främst på en minskad inhemsk försäljning till följd av ökad import. Eftersom de svenska mejerierna inte satsat på export så har den minskade inhemska försäljningen inte kompenserats av export, vilket lett till en minskad efterfrågan på svensk mjölkråvara. 14
Sveriges handelsbalans för 212 är över 4 gånger sämre än år 2, medan andra länder uppvisar en positiv trend Handelsbalans (miljoner euro) Exportens andel av mejeriernas totala försäljning 212 2 22 24 26 28 21 212 Sverige -11-129 -118-197 -268-382 -476 Tyskland 1 56 694 1 54 1 294 1 836 2 192 2 552 Danmark 1 163 1 133 1 96 1 158 1 334 1 458 1 53 Finland 148 158 122 117 111 141 14 Litauen 117 144 213 228 265 286 345 Lettland 7-3 15 44 44 42 78 Estland 32 42 55 8 98 12 115 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Polen 161 252 513 772 928 196 936 Sverige är det enda landet av de jämförda länderna som konsekvent uppvisar ett handelsunderskott som därtill är kraftigt växande Den svaga satsningen på exporten syns även i andelen mjölkprodukter som exporteras. Av den svenska mjölkproduktionen var det knappt 1 procent som exporterades 212, mot över 5 procent i Danmark och Litauen.¹ En del av förklaringen är att Sverige inte är en godkänd mjölkexportör till många länder som de övriga Östersjöländerna exporterar till 1. Mätt i produktionsvärde 15
Mejeriprodukter står för en relativt liten andel av Sveriges totala export Balassa-index för mjölkexport 2 22 24 26 28 21 211 Sverige,4,4,5,6,6,6,5 Tyskland 1,8 1,4 1,6 1,5 1,6 1,6 1,7 Danmark 6,9 6,1 5,8 6, 5,6 6,1 6,1 Finland 1,4 1,4 1,5 1,6 1,4 2, 2, Litauen 9,3 5,9 7, 7,1 5,7 6,3 5,8 Lettland 3,8 3, 2,8 5,8 4,7 4,5 4,9 Estland 4,1 5,1 3,7 3, 3,7 3,9 3,3 Polen 1,6 1,5 2,1 2,7 2,4 2,2 2,3 Balassa-indexet mäter hur betydelsefull en exportgren är genom att mäta hur stor andel mjölkexporten utgör av ett lands totala export och jämföra denna andel med den totala mjölkexportens andel globalt. Ett index över 1 innebär att landet är förhållandevis specialiserat på export av mjölkprodukter. Balassaindexet mäter således enbart relativ specialisering och ska inte tas som ett mått på hur duktig man är på att exportera. Av de jämförda länderna är Sverige det enda landet som ligger under indexvärdet 1, vilket innebär att mjölkexporten har liten betydelse i förhållande till andra exportnäringar. Detta förklaras av att Sverige har andra stora exportindustrier, så av den totala exporten står mejeriprodukter enbart för en liten andel. Detta är i sig inget problem, men får potentiellt som konsekvens att det finns ett lågt politiskt intresse att stödja mejeriexporten eftersom andra exportgrenar har större betydelse. 16
IMPLIKATIONER, KONKLUSIONER OCH MÖJLIGA ÅTGÄRDER 17
Implikation: Mejeriernas svaga konkurrenskraft leder till att primärproduktionen sannolikt minskar De svenska mejeriernas försäljning av mejeriprodukter är kontinuerligt minskande, vilket beror på såväl mindre volymer som sänkt produktionsvärde Om denna trend inte bryts så innebär det att efterfrågan på svensk mjölkråvara kommer att sjunka, vilket ytterligare kan förvärra situationen för mejerierna eftersom de då får svårare att utnyttja skalfördelar Ett exempel på hur svenska mejerier tappar marknadsandelar är ostmarknaden. Från 1995 till 213 steg den svenska ostkonsumtionen med drygt 2% samtidigt som den svenska ostproduktionen minskade med drygt 4%. De svenska konsumenternas ökade efterfrågan på ost möttes istället av importprodukter. I takt med att konsumtionen ytterligare förskjuts mot förädlade produkter ser situationen allt sämre ut för både mejerier och primärproduktion, eftersom de förädlade produkterna är lättare att transportera och för att konsumenterna bryr sig mindre om ursprung ju högre förädlingsgraden är, vilket öppnar upp för ökad import. % 1 8 6 4 2 1995 2 25 21 213 Kg/person/år 4 35 3 25 2 15 1 5 Mjölkråvarans användning Per capita konsumtion av mejeriprodukter 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 Konsumtionsmjölk Ost Syrade produkter Grädde Mjölkpulver Övriga produkter Smör Import 18
Konklusion: Problemen i den svenska förädlingen beror snarare på bristande förmåga att sälja än bristande förmåga att producera PRODUKTIONSEFFEKTIVITETEN ÖKAR, MEN VÄRDEEFFEKTIVITETEN STÅR STILL: Sverige uppvisar en ökad produktionseffektivitet i förädlingsledet mätt i processad mjölkråvara per anställd. Däremot presterar man dåligt när man ser på produktionsvärde per anställd samt total faktorproduktivitet, vilket beror på att produktionsvärdet har sjunkit. SVENSKA MEJERIER ÄR RELATIVT DUKTIGA PÅ ATT PRODUCERA MEN BRISTER I ANPASSNING TILL MARKNADEN: Grunden till mejeriernas problem är framför allt ett marknadsproblem snarare än bristande produktionseffektivitet. Visserligen finns det vinster att göra genom ökad produktionseffektivitet eftersom man ligger efter till exempel Tyskland och Danmark, men ännu viktigare är att bli bättre på att anpassa sig till marknaden, i synnerhet exportmarknaden. En satsning på exportmarknaden skulle även kunna ha en positiv effekt på produktionseffektiviteten eftersom det skulle innebära större volymer, vilket gör det möjligt att utnyttja oanvänd kapacitet och skalfördelar. MARKNADEN FINNS OM MAN ANPASSAR SIG: Att mejeriernas försäljningstapp framför allt är ett marknadsproblem tydliggörs även om man jämför Sverige med Finland som både har ett högre avräkningspris och en lägre produktionseffektivitet i förädlingen än Sverige, men likväl lyckas sälja sina produkter på en exportmarknad. Det tyder på att även svenska mejerier har en potentiell marknad om man blir bättre på att svara mot kundernas och konsumenternas behov. 19
Möjliga åtgärder: Öka exportmöjligheterna och visa stöd för svensk mjölkproduktion ÖKA MÖJLIGHETERNA FÖR MEJERIERNA ATT EXPORTERA: Svenska mejerier satsar idag i låg grad på export jämfört med övriga Östersjöländer. En viktig förklaring till detta är att svenska mejerier har begränsade möjligheter att exportera utanför EU. Sverige är idag en godkänd exportör av mejeriprodukter till drygt 1 länder utanför EU, vilket kan jämföras med Danmark som är en godkänd exportör till drygt 3 länder. STÄRK DET POLITISKA STÖDET FÖR SVENSK MJÖLKPRODUKTION: Författarna till MTT:s rapport lyfter fram den betydelsefulla psykologiska effekten av att det finns ett stöd för mejeribranschen från allmänheten, politiker och media. I länder där det finns en allmän konsensus om att inhemsk livsmedelsproduktion samt livsmedelsexport är viktigt, blir även mejerierna mer ambitiösa och satsar på till exempel export. Rapportförfattarna betonar att Sverige i detta sammanhang utgör ett undantag. Ett sätt att visa en politisk vilja för att det ska finnas en svensk mjölkproduktion och mejeribransch är att formulera en nationell livsmedelsstrategi med tydligt definierade mål för produktion och export. 2
APPENDIX 21
Definitioner av använda indikatorer Produktionseffektivitet = Volym processad mjölkråvara Antal anställda Värdeeffektivitet = Total försäljning Antal anställda Adderat värde per anställd = Total försäljning Inköpt material Antal anställda Förändring av total faktorproduktivitet = TFP t TFP t 1 = Produktionsvärde t Produktionsvärde t 1 Värdet av insatsfaktorer t Värdet av insatsfaktorer t 1 Insatsfaktorerna inkluderar 1) arbetskraft definierat som den totala kostnaden för arbetade timmar, 2) värdet av inköpt mjölkråvara, 3) värdeminskningen av kapitalstocken Balassaindex = Mjölkexport Land A Total export Land A Total mjölkexport Världen Total export Världen Notera att ekonomiska värden är inflationsjusterade och att anställda mäts i heltidsekvivalenter 22