Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län



Relevanta dokument
ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Wender Utah Rating Scale (WURS)

Bilaga 1. Anamnes/föräldraintervju. Vid frågeställning ADHD beakta speciellt: Vid frågeställning AST beakta speciellt:

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Pedagogisk beskrivning - gymnasieelev

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Checklista för utvecklingsanamnes

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

Aspergers syndrom. Vad är det?

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Basuppgifter - Bilaga 4 till Vårdprogram diagnostik och utredning Vuxenpsykiatri

Pedagogisk beskrivning skolbarn

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

V.A.T lärstilstest och studieteknik

Autismspektrumtillstånd

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur

Mentaliseringsintervju ungdom

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

ASPERGERS SYNDROM DIAGNOSTISK INTERVJU (ASDI) TONÅRSFORMULÄR Gillberg, Gillberg, Ehlers 1991

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Sinnenas samspel. Eva Staffans

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Grundkurs om NPF för skolan

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är:

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Lotsens navigeringshjälp Förskolekompassen

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Hur upptäcker vi dem i tid?

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Sidan 1. Om adhd - för släkt och vänner

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

NU-enhetens frågeformulär om elevens sätt att vara i skolan

Barn som utmanar. Camilla Björknert

Därför behövs familjehem

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Pedagogisk beskrivning skolbarn

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

3 års hälsobesök i team

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

Underlag för psykiatrisk bedömning

ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Autism en introduktion

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

Våld i nära relationer

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet

FALL ATT DISKUTERA SOCIONOMUTBILDNINGEN, BARN OCH UNGDOM UPPSALA UNIVERSITET

AD/HD självskattningsskala för flickor

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

ADHD - En tillgång eller ett handikapp?

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro

Bedömning inför psykoterapi. Inledning Sammanhang

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer

Kön. Ålder. Gävleborg. Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. 56% 44% 41% 26% 19% 12% 2% 0%

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Förslag på intervjufrågor:

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

BUP-skrivning HT 2014

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Example - not for use

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Till dig som förlorat di barn

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT

Transkript:

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län Patientuppgifter: Namn: Personnummer: Anhörig(a) som intervjuas: Intervjuare: Datum för intervju:. - 1 - Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

1 Hereditet: Eventuell neuropsykiatrisk problematik/psykisk sjukdom i släkten. Exempel: motoriska svårigheter, rastlöshet, egenartade personlighetsdrag, depression, tics, utvecklingsstörning, psykos, tvång, missbruk eller kriminalitet. 1.1 Mor-/farföräldrar 1.2 Föräldrar 1.3 Syskon 1.4 Andra släktingar 2 Graviditet 2.1 Sjukdomar under graviditeten 2.2 Rökning/alkohol/läkemedel/droger under graviditeten 3 Förlossning 3.1 Vikt/längd 3.2 Inom tiden? 3.3 Komplikationer? (Låga APGAR poäng, kuvös?). - 2 - Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

4 Nyföddhetsperiod - första tre månaderna (sjukdomar/komplikationer/tyst/skrikig) 5 Utveckling under barndomen 5.1 BVC-kontroller (ok eller observandum?) 5.2 Infektioner/sjukdomar? Frånvaroattacker eller kramper? 5.3 Olyckor? Operation? Skallskador? Återhämtning? 5.4 Utveckling av grovmotorik, d.v.s. lära sig gå, cykla, simma, åka skidor etc. Började gå? Klumpig? Balanssinne? 5.5 Utveckling av finmotorik, d.v.s. lära sig skriva läsligt, handstil, pyssla, klippa & klistra etc. Vänster-/högerhänthet? 5.6 Överrörlighet? 5.7 Försenad språkutveckling? Började tala? Stamning? 5.8 Livlig/lugn? Rastlös? Hyperaktiv? 5.9 Syn/hörsel? 5.10 Öronbarn / halsproblem?. - 3 - Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

6 Psykosociala förhållanden under uppväxten hur var familjens situation allmänt under uppväxten? Trauma? Svåra förhållanden? Dålig ekonomi? Skilsmässor? Familjekriser? Drogmissbruk? Misshandel? Övergrepp? Flyttat ofta? 7 Social utveckling: 7.1 Kamrater/initiativförmåga. Problem med vänner? Tog barnet kontakt? Hur tog barnet kontakt? Lekte med en eller flera? Kompisar i samma eller yngre/äldre ålder? 7.2 Hur var barnet mot andra barn? Mot vuxna? Snäll? Dominant? Egoistisk? Busig? Distanslös? 7.3 Vilka typiska lekar/rollekar föredrog barnet? Ex. mamma/pappa/barn, tjuv/polis etc. Föredrog barnet innelekar/utelekar? 7.4 Hur var barnet mot djur?. - 4 - Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

8 Mat 8.1 Ensidig kost? 8.2 Hungerkänslor? 8.3 Fick matro? 8.4 Viktkurva? 9 Sömn 9.1 Stort/litet sömnbehov? 9.2 Kom till ro? 9.3 Sängvätare? 10 Barnomsorg 10.1 Problem vid hämtning/lämning? 10.2 Synpunkter från personal?. - 5 - Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

11 Förskola/skola 11.1 Hur fungerade det allmänt att börja förskolan/skolan? 11.2 Inlärningssvårigheter? Svårigheter/lätt att lära sig läsa/skriva? 11.3 Behövde stödundervisning av något slag? I vad? 11.4 Hur fungerade personen socialt? Mobbing? Upplevdes avvikande? Konflikter? 11.5 Föredrog ensamaktivitet/aktivitet i grupp? 11.6 Svårt sitta still? Svårt med koncentration? När var det svårt att koncentrera sig? Kunde läsa böcker? 11.7 Svårt att följa instruktioner? Svårt med förståelse? Hängde med? 11.8 Dagdrömmare? 11.9 + ämnen/ - ämnen i skolan?. - 6 - Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

11.10 Bättre/sämre någon period i skolan? Exempel: blev det lättare/svårare i högre årskurser? Finns det förklaringar till detta? Understimulerad, dålig studieteknik, större svårigheter i.o.m. större eget ansvar etc.? 11.11 Noggrann/slarvig? 11.12 Synpunkter från lärare? 11.13 Hur fungerade gymnastiken? 11.14 Skolk? Orsak? 11.15 Avslutat grundskolan/gymnasium? Betyg? 12 Tonårsperiod/relationer: 12.1 Hur var tonårsperioden för personen? 12.2 Uteliv/alkohol/droger/rökning 12.3 Sällskap (dvs. pojk-/flickvän)?. - 7 - Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

13 Vuxenlivet: 13.1 Hur har övergången till vuxenlivet sett ut? Klarat av att ta ansvar? Ekonomi? Problem med att komma ut i arbetslivet/lämna hemmet? 14 Extra frågor vid misstanke om autismspektrum: 14.1 Avvikande ögonkontakt som barn? Som vuxen? 14.2 Avvikande i sin interaktion med omgivningen? (Som i en egen bubbla /i en egen värld?) Ej intresserad av att dela upplevelser med andra? Socialt udda? 14.3 Intresserad av sociala sammanhang/kontakter med andra? 14.4 Avvikande reaktion på stimuli? Känslig för ljud, beröring, ljus, lukter etc.? Okänslig för smärta? 14.5 Förmåga att använda och förstå kroppsspråk, ögonkontakt, ansiktsuttryck, gester etc.:. - 8 - Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

14.6 Lillgammal? 14.7 Snäva/intensiva intressen/samlarintressen: 14.8 Intresse för detaljer/fastnar lätt i detaljer? 14.9 Ovanligt envis när det gäller vissa maträtter, kläder, ritualer etc.? 15 Extra frågor för screening av ångestproblematik 15.1 Oros/ångestbenägen? Inför vad? Ovanligt rädd/blyg? 15.2 Starka negativa reaktioner på separationer (ex. hämtning/lämning)? 16 Extra frågor för screening av affektiv sjukdom 16.1 Tenderar personen att växla mellan olika extrema stämningslägen, d.v.s. vara uppvarvad under en längre tid, deprimerad under en längre tid osv.? 16.2 Hur långa varar i så fall dessa perioder? Snabba växlingar? Längre perioder? Hur är personens agerande under dessa perioder?. - 9 - Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

17 Organisering/planering/minne: 17.1.1 Svårigheter med att organisera sin tillvaro? 17.1.2 Svårigheter med tidsplanering? Passa tider? 17.1.3 Svårigheter med att påbörja aktiviteter? 17.1.4 Svårigheter med att få saker gjorda? Svårigheter med att avsluta? 17.1.5 Svårigheter med feedback från andra? Svårigheter med att förstå konsekvenserna av sitt handlande? 17.1.6 Lokalsinne? 17.1.7 Svårt att lära sig/komma ihåg namn och/eller ansikten? 17.1.8 Har din son/dotter alltid varit på i stort sett samma sätt eller har det vid någon tidpunkt skett en kraftig försämring/stor förändring gällande personlighet, beteende, mående etc.? Kan du se en förklaring till varför? Har denna förändring hållit i sig?. - 10 - Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

17.1.9 Vad är din sons/dotters främsta styrkor? 17.1.10Vad är din sons/dotters största svårigheter? 17.1.11Finns det någonting gällande din son/dotter som du tycker jag glömt fråga om? Finns det någonting mer som är viktigt att veta? Mall för journalföring av anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik Diktera en sammanställning om vad som framkommit. Om mycket av informationen förefaller vara helt normala omständigheter, exempelvis kring graviditet eller dylikt, räkna även upp områden (i rubriker) som varit utan anmärkning. Information om vad som fungerat/varit normalt under uppväxten är också viktig information under en utredning.. - 11 - Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län