Bilaga 1. Anamnes/föräldraintervju. Vid frågeställning ADHD beakta speciellt: Vid frågeställning AST beakta speciellt:
|
|
- Lisa Bengtsson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 1 Anamnes/föräldraintervju Att användas som stöd för föräldraintervju vid utredning och där svar inte redan erhållits via frågeformulär. Vid frågeställning ADHD beakta speciellt: Motorisk aktivitetsnivå Koncentrationsförmåga Minnesfunktioner Temperament Självdestruktivt, aggressivt och/eller farligt beteende Vid frågeställning AST beakta speciellt: Social utveckling Utveckling av kommunikation Perception Tics, stereotypier Fritidsintressen/intresserepertoar Psykosocial bakgrund/nuvarande situation Nuvarande familjesituation Familjemedlemmar och ålder Föräldrar och syskon utanför hemmet Skilsmässa/separation Vårdnad, boende umgänge Föräldrar Arbetssituation/sysselsättning Är någon sjukskriven eller arbetslös? Utbildningsnivå Ekonomisk situation i stort Alkohol/droger/tobak Familjehem Barnet i familjehemmet Kontakten med biologiska familjen Psykosocialt Hur bor familjen? Har familjen flyttat ofta? Släkt och vänner - umgänge, närhet och kontinuitet Möjlighet till avlastning Andra viktiga vuxna för barnet Positiva och stödjande kontakter
2 Destruktiva och belastande kontakter Kontakt med myndigheter Har det varit mycket sjukdom/något dödsfall i familjen eller släkten? Trauma Viktiga händelser som har betydelse för barnet Graviditet Föräldrarnas inställning till graviditeten/adoptionen Mammans hälsa under graviditeten Förväntningar och oro Alkohol/droger/nikotin Medicin Sjukdomar Förlossning Barnets status, vikt och längd Hur mådde barnet? Separation mor/barn Eventuella komplikationer Nyföddhetsperioden (0-3 mån) Vårdtid på BB/annan vårdavdelning? Amning Tillväxt Medicinska problem hos barnet Anknytning samspel (t ex ögonkontakt, svarsleende, kroppskontakt) Tyckte om kroppskontakt; bli skött, buren? Sömn Föräldrarnas mående Aktivitetsgrad (lugn/livlig) Temperament (skrikig/svårtröstad) Muskeltonus: spänd/slapp Motorisk utveckling Grovmotorik: när kunde barnet krypa, gå utan stöd? Finmotorik: kan/när kunde barnet äta med bestick, knäppa knappar, knyta skor; som jämnåriga? Tycker barnet om att rita, pyssla, bygga lego? Fumlighet? Koordination, balans: när lärde sig barnet cykla, åka skridskor, simma? Tycker barnet om rörelselekar, dans, gymnastik, bollspel? Klumpighet? Motorisk aktivitetsnivå/impulsivitet Överaktivitet/stort rörelsebehov? Underaktivitet? Växlande mellan över- och underaktivitet? Kunde sitta stilla vid matbordet en hel måltid? I samling? På lektionerna?
3 Pillighet : exempelvis med naglar, hår, klotterritande? Rastlöshet? Svårt att komma till ro, att somna? Impulsivt? Förstår sig på fara? Klarar turtagning? Pratar överdrivet mycket? Stör andra barn? Reagerar på stort som smått? Tar förhastade beslut/gör ogenomtänkta saker? Koncentrationsförmåga Hemma, i självvald aktivitet (ge exempel) I tråkig, ej självvald aktivitet (ge exempel) I förskola/ skola: verkar lyssna, förstå muntliga instruktioner? Lättdistraherad av ljud, synintryck? Kan fullfölja, avsluta innan ny aktivitet påbörjas? Svårt att komma igång med egen aktivitet? Svårt att avsluta/tendens att fastna i aktivitet? Fascination av detaljer, fixeringar? Behov av vuxenstöd, exempelvis vid läxläsning? Social utveckling Tidig kontakt, ögonkontakt, samspel med föräldrar och syskon: ömsesidighet? Kontakt med andra vuxna: blyg, främlingsrädd/distanslös? Kontakt med jämnåriga: tycker om att leka/vara tillsammans med andra barn? Vilka lekar? Rollekar, fantasilekar? TV-spel, dataspel? Härmade som barn/härmar spontant aktiviteter (t.ex. vispa, spika, klippa gräs) Initiativtagande, styrande? Passiv, lättledd? Kan inordna sig under andras regler? Skapar egna regler? Använder andra som redskap? Föredrar att vara med äldre/yngre barn? Föredrar ensamhet? Mobbar andra/blir mobbad? Uppstår lätt konflikter med barnet? Ter sig egocentriskt? Förmåga till ömsesidighet/empati/sympati? Delad glädje: visar, pekar, vill dela med sig av intryck/upplevelser? Förmåga att klara förändringar och frustrationer? Utveckling av kommunikation Jollrade under första året? Använde gester? Pekade för att dela upplevelser, ej bara för att uppmärksamma behov? Adekvata ansiktsuttryck för olika situationer? Tyckte om tittutlekar?
4 När kom de första orden, meningarna? Hur var det första talet: barnspråk/korrekt, vuxenlikt? Språkutveckling därefter: lätt att förstå för andra? Lätt att förstå vad andra menar? Undermeningar, läsa mellan raderna? Förstår nyanser, skämt, ironi? Tolkar saker bokstavligt? Klarar att inleda/upprätthålla ett samtal? Ekolali eller idiosynkratiskt språk? Fokuserar barnet på detaljer och missar centrala budskap? Icke verbal kommunikation: ögonkontakt, mimik, gester, tonfall? Läs- och skrivförmåga; läsförståelse, kan skriva fritt (uppsats)? Utveckling övrigt Spädbarnstid förskoleålder skolålder tonå - Fungerande vid matsituationer? - Ensidigt matintag? - Sömn? - Förmåga klara sin hygien? - Pubertet? Perception Över/underkänslighet för ljud (exempelvis håller för öronen/verkar inte höra)? Synintryck (exempelvis orolig i stökiga miljöer)? Lukter, smaker (matproblem, känslig för konsistens)? Kroppsberöring (känslig för kläder, kamning, tandborstning)? Smärta, värme, kyla? Kognitiva funktioner Enligt anhörigas/lärares uppfattning? Enligt tidigare tester, exempelvis BVC/skolpsykolog? Inlärningsförmåga Hemma, i praktiska sysslor? I fritidsaktivitet: lekar, spel, sport, hantverk? I skolan: kan följa undervisningen? Kan göra läxor självständigt? Minnesfunktioner Arbetsminne: exempelvis komma ihåg böcker från skolan? Långtidsminne: exempelvis händelser i det förflutna, bemärkelsedagar? Brukar glömma/tappa bort saker? Tidsuppfattning: kan passa tider? Planera tidsåtgång? Rumsuppfattning: lokalsinne? Personminne: ansikte, namn, egenskaper? Fritidsintressen Favoritintressen? Byter ofta/tröttnar snabbt? Utpräglade specialintressen? Vilka? Tröttande för omgivningen?
5 Avsaknad av intressen? Tics/stereotypier Motoriska: exempelvis blinkningar, ryckningar, grimaser, handrörelser? Unilaterala/bilaterala? Enstaka/rytmiska rörelser? Vokala exempelvis ljud, fnysningar, hostningar, ord, uttryck? Andra stereotypa beteenden? Varaktighet? Störande för barnet/för andra? Eventuella svårigheter och symptom under uppväxten Sjukdomar Olycksfall; täta akutbesök? Annat? Kroppsliga symtom (t ex huvudvärk, magont) Enures/enkopres Ätstörning/kroppsuppfattning Depressiva symtom Ångest/orostecken/rädslor (ev. fobier el tvångshandlingar) Påtaglig blyghet Rökning/alkohol/droger Självskadebeteende Utagerande beteende Förstörelselusta/eldning Annorlunda beteende Moraliskt ansvar (känsla för vad som är rätt och fel) Debutålder, exempelvis snatteri, andra småbrott Polisingripanden, påföljder. Styrkor och resurser Hur skulle du/ni beskriva barnets styrkor och resurser Hemma/skola/fritid När fungerar barnet som bäst? Föräldraskap Föräldrarnas känsla av och förmåga att kunna påverka sitt barn? (trösta, trygga, glädja, sätta gränser och samtala med) Generellt Är det något, som vi inte pratat om men som du känner är betydelsefullt när det gäller barnets utveckling eller aktuella beteende?
Checklista för utvecklingsanamnes
Checklista för utvecklingsanamnes Att användas som stöd för anhörigintervju vid neuropsykiatrisk utredning. Skriven med utgångspunkt från flera andra checklistor för barn och vuxna. Kan användas i sin
Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län
Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län Patientuppgifter: Namn: Personnummer: Anhörig(a) som intervjuas: Intervjuare: Datum för intervju:.
Barn i behov av särskilt stöd i förskolan
Barn i behov av särskilt stöd i förskolan - bemötande och anpassning av undervisningen Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog gunilla.carlsson-kendall@provivus.se www.provivus.se Fri resurs för pedagoger
Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna
BLANKETT Sida: 1(13) Ver.nr: 1.0 Dnr: Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna Detta formulär är till för att ge kompletterande information till
Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna
BLANKETT 1 (13) Godkänt 2019-01-02 Giltigt t.o.m Versionsnummer 1.0 Diarienummer utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna Detta formulär är till för att ge kompletterande information
NU-enhetens frågeformulär om elevens sätt att vara i skolan
1 (6) Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Reviderad 2013-08-20 s frågeformulär om elevens sätt att vara i skolan Elevens namn:.. Personnummer:.... Skola: åk: Besvarat av, datum:..
Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter
FUNGERANDE VARDAG Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter Att ha trygga relationer Att få vara med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att upplevelsen delas Att ha tillräckliga
Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar
FUNGERANDE VARDAG Lek Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar Innan det blir lek Att ha trygga relationer Att bli lekt med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att lekupplevelsen
A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt
Aspergers Syndrom A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt 1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden som
Autismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna
Bedömning inför psykoterapi Föräldrarna Olika aspekter 1) Föräldrarnas beredskap att genomföra behandlingen 2) Barnets svårigheter och förmåga att tillgodogöra sig behandling 3) Yttre omständigheter barnet
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum
Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------
Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog
Lisa Brange Skolöverläkare Viktoria Livskog Skolpsykolog Gunilla Karlsson Specialpedagog Nedsatt förmåga att fungera, fysiskt eller psykiskt Medfödd eller förvärvad Fysiska Intellektuella Neuropsykiatriska
ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)
ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST) Syndrom Sjukdom Sömn Separationer Sorg Stress Familje problem Depression Koncentrations svårigheter Övergrepp Mobbning Flykting problematik Relations Problem Förskola/skola
ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2
1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity
Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman
Att leva med autism och upplevelser av föräldraskap Heléne Stern & Lina Liman Autism ett spektrum Personer med autism är alla olika och unika individer som har vissa svårigheter som är gemensamma. Flera
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck
Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk
Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:
1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/
«2 5» NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS UTVECKLING OCH BETEENDE Småbarnsversion för barn i åldern 2 till 5 år
«2 5» NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS UTVECKLING OCH BETEENDE Småbarnsversion för barn i åldern 2 till 5 år Detta formulär beskriver detaljerat en rad färdigheter och beteenden hos barn. Barn
Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet
Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Rutiner Ett barn som på grund av utvecklingsstörning inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål ska, om vårdnadshavare
Pedagogisk beskrivning skolbarn
Pedagogisk beskrivning skolbarn Barnets namn: Barnets personnummer: Formuläret är ifyllt av: Skola: Datum: Till berörda pedagoger i skolan Beskriv eleven utifrån aspekterna nedan. Det som är angivet inom
Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17
Idunskolans lokala pedagogiska planering Läsåren 2015/16 och 2016/17 Kommunikation Språket är elevens främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom kommunikation utvecklar eleven sin identitet,
Neuropsykiatri i förskolan
Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning
Pedagogisk beskrivning- förskolebarn
Pedagogisk beskrivning- förskolebarn Barnets namn: Barnets personnummer: Formuläret ifyllt av: Förskola: Telefonnummer till förskola: Datum: Beskriv barnet utifrån följande aspekter. Det som är angivet
BUP-skrivning HT 2014
BUP-skrivning HT 2014 Fråga 1 Du arbetar som läkare på barnakutmottagningen. Föräldrar söker med sin son Jimmy, 9 år. Pojken har krockat med cykeln i hög fart när han försökte köra nerför en trappa. Commotio
Aspergers syndrom. Vad är det?
Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga
Är ert barn på daghem på heldid eller på deltid Hur många dagar per månad: normal förlossning igångsatt kejsarsnitt
Frågeformulär för föräldrar inför mottagning/undersökningsperiod Polikliniken för barn och unga Syftet med detta frågeformulär är att samla information om ert barns utveckling och om vardagen. Informationen
AD/HD självskattningsskala för flickor
AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer
ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa
ADHD hos skolbarn från risk till frisk Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa Skolan är landets största hälsocentral 1,4 miljoner elever 6 år till
Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?
Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA
1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA En pedagogisk och social bedömning för barn i förskolan skrivs när man vill hitta orsaker och förklaringar till svårigheter som barnet har i samspel och
Lotsens navigeringshjälp Förskolekompassen
Lotsens navigeringshjälp Förskolekompassen +.... Grund nedsatta funktionsförmågor Kommunikation/information 1 Förmåga att bearbeta och förstå 1 2 2 Förmåga att kommunicera egna behov 3 Förmåga att förstå
KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund
KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende
Konsultation med förskola
Konsultation med förskola När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet. Nedanstående punkter
Föräldrarnas fackförbund BARNverket
Föräldrarnas fackförbund BARNverket Samarbete för barnens skull Vuxnas samarbete gör barnen trygga BARNverkets ordförande Farmor och mormor Leg. psykolog Författare Alla är beroende av alla. Barnen Föräldrarna
Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
3 års hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team Sammanfattning av barnets första tre levnadsår och uppföljning av 2,5-års besök: t ex barnets språkutveckling, födoämnesallergi/intolerans, m.m. Alla Alla vid behov Alla vid behov
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN
Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet
ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014
ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014 Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Innehåll Bakgrund Pedagogens olika uppgifter vid en utredning Observationer
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018
BHV Uppsala län Föräldraskap och NPF 23 och 24 oktober, 2018 SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Social kommunikation Vad är social kommunikation? Annorlunda språk och social kommunikation Icke-verbal kommunikation Samtalsfärdigheter Att förstå vad andra säger Hur kan vi
«2 5» NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS UTVECKLING OCH BETEENDE Småbarnsversion för barn i åldern 2 till 5 år
«2 5» NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS UTVECKLING OCH BETEENDE Småbarnsversion för barn i åldern 2 till 5 år Detta formulär beskriver detaljerat en rad färdigheter och beteenden hos barn. Barn
«2 5» NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS UTVECKLING OCH BETEENDE Småbarnsversion för barn i åldern 2 till 5 år
«2 5» NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS UTVECKLING OCH BETEENDE Småbarnsversion för barn i åldern 2 till 5 år Detta formulär beskriver detaljerat en rad färdigheter och beteenden hos barn. Barn
Bildningsförvaltningen Bildningskontoret
Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Pedagogisk utredning grundskolan Inledning Denna information vänder sig till de lärare och annan
NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket
ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:
Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte
Bildningsförvaltningen Bildningskontoret
Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Förskolan Inledning Denna information vänder sig till de förskollärare och annan förskolepersonal
Till dig som har ett syskon med adhd eller add
Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och
Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin
Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor
Frågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet
AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och
Kursplan Obligatoriska särskolan. Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning
Kursplan Obligatoriska särskolan Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning Förord Detta är en konkretisering av de mål som framställts
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn
Selektiv mutism och dess behandling
Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till
Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13
Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?
Pedagogisk kartläggning för barn i förskolan
Pedagogisk kartläggning för barn i förskolan Till er som använder materialet pedagogisk kartläggning Detta dokument är avsett för förskolan och innehåller tre delar: Pedagogisk kartläggning Lathund Arbetsgång
Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd
Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd Elisabeth Nilsson Jobs leg. psykolog specialist i klinisk psykologi fil. dr Projekt Småsyskon Innehåll Introduktion till autismspektrumtillstånd (AST, ASD) Beteendeexempel
Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun
Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg
Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Målsättning med hälsobesöket vid 18 månader Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Uppmärksamma varningstecken på avvikande tal-, språk- och kommunikationsutveckling
Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer
Inspirationsdag Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete 2018 10 31 Dalarna Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns
SUNT. datoranvändande
SUNT datoranvändande Datoranvändande är ett självklart inslag i mångas vardag. För barn och unga har användandet stora fördelar, både när det gäller skolarbete och fritid. Det gäller att hitta en balans,
Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och 17.30.
TÄPPANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN 09/10 Barngruppen består av: Röda gruppen Gula gruppen Gröna gruppen Personalgruppen: Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och 17.30.
Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog
Vad är autism? Cecilia Ljungström Specialpedagog cecilia.ljungstrom@ Malin Nilsson Specialpedagog malin.d.nilsson@ Lotsen Centralt skolstöd Specialpedagoger och logopeder Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC
Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.
Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014
Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01
Verksamhetsplan Förskola Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 1 Vision Värdegrund i Lpfö 98/10 LIP Upplevelser är vår profil som genomsyrar allt vårt arbete i förskolan Sandvikskolans
Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER
TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan
Läxan. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning
Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning Välkommen till andra och avslutande tillfället! Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning Välkommen till andra och avslutande tillfället!
Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos 2016-01-28. Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund
Aspergers syndrom - en introduktion JILL CARLBERG SÖDERLUND SVENOLOF DAHLGREN Presentation Jill Carlberg Söderlund Föreläsare, egen företagare, utbildare inom autismspektrum, egen autismdiagnos SvenOlof
Tips på saker att tänka på vid vårdbidragsansökan
1 av 5 Tips på saker att tänka på vid vårdbidragsansökan Namn och personnummer för det barn som ansökan gäller: Barnets funktionsnedsättning (diagnos + eventuell kort beskrivning av svårigheter): Sociala
Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Mangårdens förskola 2017 Vår grundverksamhet: Lämning Vi vill att barn och föräldrar ska känna sig välkomna till Mangården. Det ska kännas tryggt att lämnas/bli
tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt
Fysisk kontakt reagerar på fysisk kontakt klarar av att ta emot fysisk kontakt tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Ögonkontakt ser på den person som försöker få uppmärksamhet bibehåller ögonkontakt
Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Notbladets förskola 2017-2018 Vår grundverksamhet: Vad/Syfte: Lämning. Vi anser att det är bra att förälder och barn får en stund för sig själva i hallen på morgonen.
Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017
Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017 Lydia Springer Leg psykolog, Specialist i klinisk psykologi SUF-Kunskapscentrum, Habiliteringen SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns
Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år
Asperger syndrom Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Minst 6 barn/1000 individer (0,6%) med svårigheter inom det autistiska spektrumet Underdiagnostisering av flickor Asperger
VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00
VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING
Pedagogisk utredning. Elevens och vårdnadshavares syn på situationen 2014-03-24. Adress: Kontaktperson-uppgifter:
Resurscentrum Pedagogisk utredning Datum: Elevens namn: Vårdnadshavare 1: Vårdnadshavare 2: Klass: Personnr: Telefon: Telefon: Adress: Kontaktperson-uppgifter: Vilken är anledningen till anmälan? Särskilt
Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg
Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg 87% av alla barnfamiljer har flera digitala medier hemma. Uppskattningsvis har var fjärde
TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN. Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS 2 Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn (och vuxna) som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity
NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN
NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN Mål och inriktning För oss på Nyckelpigan är leken viktig. Barn söker och erövrar kunskap genom lek. Utevistelsen och att röra sig skog och mark är en viktig del i vår verksamhet.
Checklista - vanliga stressorer
Checklista - vanliga stressorer Krav Krav som i stunden överstiger individens förmåga Att ha för låga krav på sig, få för lite utmaning, för låg komplexitet på det man ska göra, få för lite stimuli Sociala
Du är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)
Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! TILLFÄLLE 1 TILLFÄLLE 2 TILLFÄLLE 3 Information om diagnosen Hur kan vi stötta barn
ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT
ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT För barn med ADHD hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning Vad är ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom