Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Relevanta dokument
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Kvalitetsarbete i förskolan

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Kommentarer till kvalitetshjulet

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Arbetsplan för Violen

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan 2017

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Läroplanens riktlinjer (i sammanfattning)

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2016/17

Kvalitetsredovisning

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg.

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Kvalitetsrapport - Mjöbäcks förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål;

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

Kvalitetsrapport för

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

2.1 Normer och värden

Samhälle, samverkan & övergång

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning. Totebo förskola; Pandan

Kvalitetsredovisning. Gredelby Förskola

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Verksamhetsplan

Senast ändrat

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Verksamhetsplan Duvans förskola

Transkript:

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs i enskild regi. Vi har verksamhet för barn mellan ett och fem år. Förskolan ligger i ett område med goda möjligheter till naturupplevelser och det finns även möjligheter att lätt kunna ta sig till kulturella aktiviteter. Lokalerna i verksamheten är fräscha och inbjudande. Pedagogerna strävar hela tiden efter att förändra och därmed behålla en pedagogisk och utvecklande miljö för alla som vistas i den. Utemiljön på gårdarna har fortlöpande förbättrats för att tillgodose barnens olika behov. Förskolan har sex avdelningar där varje avdelning har valt sin egen inriktning. Inriktningarna som finns inom förskolan är Reggio Emilia och naturverksamhet. Vi kan också erbjuda olika avdelningsformer såsom småbarnsavdelning, syskonavdelning och förlängda syskongrupper. Vi strävar efter att sammansättningen på avdelningarna ska vara så jämn som möjligt vad det gäller kön och ålder. På förskolan har vi inga eller få barn med annat modersmål än svenska. Barn i behov av särskilt stöd följs upp med hjälp av specialpedagog. Handledning av specialpedagog ges till de avdelningar som är i behov av det. Vår ledningsgrupp består av tre personer; verksamhetschef tillika rektor, förskolechef och ekonomiskt ansvarig. Vi har en tydlig arbetsoch ansvarsfördelning som är väl känd av personal och föräldrar och detta ger även en tydlig struktur i verksamheten. Pedagogerna som arbetar inom verksamheten är utbildade förskollärare och barnskötare. På förskolan har vi ett kompetensutvecklingssystem där varje pedagog själv förfogar över sin egen fortbildningspeng vilket leder till ökad vilja att

kompetensutveckla sig. Kompetensutveckling sker även i grupp på planeringsdagar m.m. 4. Prioriterade mål Vi har under läsåret valt att arbeta vidare med tre kvalitetsområden; matematik, tematiskt arbetssätt och barninflytande. De mål vi valt att prioritera hamnar främst under rubrikerna; utveckling och lärande och barns inflytande. Under rubrikerna; normer och värden, förskola och hem och samverkan med förskoleklassen har vi inte preciserat specifika mål ur läroplanen men har naturligtvis arbetat utifrån målen i läroplanen. Prioriterade mål ur Lpfö 98; utveckling och lärande: Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Prioriterade mål ur Lpfö 98; barns inflytande: Förskolan ska sträva efter att varje barn; Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,

Utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. 5. Måluppfyllelse Normer och värden Arbetet kring normer och värden är ett ständigt pågående arbete. Vi har en värdegrund i verksamheten som funnits med under lång tid. Barn, föräldrar, personal och skolledning känner sig väl förtrogna med värdegrunden och arbetar aktivt för att hålla den levande. I arbetet med likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling är de mål vi satt upp uppnådda. Utveckling och lärande Vi upplever att vi nått långt i arbetet kring dessa mål. Matematik: Barnen har blivit mer uppmärksamma på matematiken som finns runt dem. Barnen har utvecklat sin förståelse inom områdena; tal, mätning, form, tid och rumsuppfattning. Detta ser vi utifrån de frågor barnen ställer, men också genom de reflektioner barnen gör och genom att observera barnens lek. Pedagogerna har också blivit bättre på att lyfta fram matematiken i den dagliga verksamheten, ta tillvara en aktuell situation och inte bara i ett arrangerat temaarbete. Tematiskt arbetssätt: Alla avdelningar arbetar tematiskt men det ser väldigt olika ut hur de lägger upp sitt arbete, trots olika arbetsmetoder känner alla att de lyckats få barnen att välja olika uttrycksformer då de visar upplevelser, tankar och erfarenheter. Pedagogerna upplever också att de lyckats stimulera barnens lust och nyfikenhet, detta ser de genom observationer och genom att barnen fortsätter att utvecklar det tematiska arbetet i den fria leken.

Barns inflytande Vi upplever att arbetet inom detta område har utvecklats mycket under läsåret. Pedagogerna är mer uppmärksamma på situationer där barnen kan vara med mer och påverka. Barnen och pedagogerna har blivit mer medvetna och fått större förståelse för demokratiska principer. Barnen har också utvecklat sin förmåga att uttrycka och motivera sin åsikt. Förskola och hem En bra samverkan med hemmet är en del av vår vision och ett viktigt område i vår värdegrund. Pedagogerna lägger stor fokus på att få bra samverkan med föräldrarna och vi upplever att vi lyckats med det. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Under läsåret har vi förtydligat samverkan femåringar och förskoleklass. Vilket nu känns som ett bra planerat samarbete. Vi har påbörjat diskussioner inom flera områden men inte kommit till färdigställande. 6. Analys och bedömning Normer och värden: Framgångsfaktorer är engagerad personal och småskaligheten samt att verksamheten har en tät kontakt mellan hem och förskola. Eftersom vi är en liten verksamhet kan vi snabbt upptäcka och åtgärda brister. Våra värdegrundsveckor i början av varje termin ger en positiv start på terminerna. Utveckling och lärande: Vi upplever att matematikveckorna har varit bra, de har satt fart på matematik tänket bland barn, pedagoger och föräldrar. Inom vissa områden i matematiken har pedagogerna känt sig osäkra och inte riktigt vetat hur man ska arbeta med ett visst område. Genom att prata med varandra och utbyta tankar och erfarenheter har detta lett till en utveckling bland all personal. Barnen har mer och mer

börjat reflektera över olika frågeställningar om hur saker och ting hänger ihop. Trots att pedagogerna känner att de nått målen kring tematiskt arbetssätt känner de sig inte helt nöjda. Under höstterminen genomfördes auskultation där pedagogerna skulle besöka varandra i varandras verksamheter, inom företaget, detta var uppskattat bland pedagogerna. Under vårterminen fungerade auskultationen mindre bra på grund av att pedagogerna hade svårt att hitta tid och utrymme för dem. Detsamma gäller de tre tematiska veckor som var inplanerade under terminen, de har inte heller fungerat tillfredställande då inskolningar, sjukdomar etc. har gjort arbetet svårt på vissa avdelningar. Under vårterminen har vi arbetat mycket med den nya läroplanen. Vi har ägnat tid åt detta på våra personalmöten, då vi haft pedagogiska diskussioner utifrån skolverkets filmer mm. Flera pedagoger har gått på fortbildning gällande den nya läroplanen, de har i sin tur delgett övriga pedagoger. Barns inflytande: Ett material med intervjufrågor (från Högskolan Borås) med syfte att få ett underlag på hur barn och pedagoger upplever barns inflytande på förskolan har påbörjats. Resultatet och analysen av detta är ännu inte färdigt. Alla barngrupper har genomfört ett demokratiskt röstningsförfarande, och upplevelsen av att allas röst är lika viktig och betydelsefull har blivit tydlig men också att det inte alltid blir det jag röstade på som vinner. Förskola och hem: Pedagogerna har en rad olika samverkansformer; föräldramöte, dropp in, individuella utvecklingssamtal, föreställningar av olika slag, familjefrukost och basar. Ett positivt möte vid hämtning och lämningssituation är också prioriterat. Trots dessa samverkansformer visade attityd undersökningarna att föräldrarna inte upplevde att de var med och påverkade hur förskolan arbetar med barnens utveckling och lärande i så stor utsträckning som vi trott. Vi har utifrån detta provat olika sätt för att få föräldrarna mer delaktiga i

verksamheten. Pedagogerna har skapat en dokumentationsvägg för att det ska bli lättare för föräldrarna att följa det pedagogiska arbetet. Upplevelsen av denna var att många föräldrar inte tog sig tid att gå in på avdelningen för att titta. Då skapades en utställningshylla i hallen där aktuella alster visas, och här var det lättare att fånga föräldrarna. Barnen har också gjort studiebesök på föräldrars arbete, vilket varit mycket uppskattat. På föräldramötena har föräldrarna suttit i små grupper och diskuterat olika frågeställningar, detta har fått positiv respons. Vid diskussioner med föräldrar har det också framkommit att flera föräldrar inte vill vara med och påverka mer än vad de redan gör, de känner att det är lagom som det är, de hinner inte mer. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet: Under läsåret har vi startat en ansvarsgrupp, i ansvarsgruppen finns pedagoger från förskola och skola och ledning. I detta forum har vi diskuterat hur vi kan utveckla samverkan mellan våra olika skolformer. Vi har börjat med samarbetet mellan femåringar och förskoleklass, detta samarbete hade vi sedan tidigare men vi har utvecklat och skapat ett policydokument kring det. Vi har under läsåret haft några aktiviteter där förskola, skola har mötts. Vi har också beslutat att förskoleklassens pedagoger informerar om sin verksamhet på förskolans föräldramöte på höstterminen, detta för att förbereda för nästa steg på ett smidigt och enkelt sätt. I gruppen finns många idéer för vidare samverkan och detta vill vi arbeta vidare med under kommande läsår. 7. Utvecklingsområden Inför nästa läsår kommer vi att prioritera dessa mål ur Lpfö 10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra Förskolan ska sträva efter att varje barn:

utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Arbetslaget ska: visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Förskolläraren ska ansvara för: att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem 8. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling bifogas 9. Ingrid Mathiasson