Likabehandlingsplan vid Folkuniversitetets Gymnasium i Trollhättan MÅL Elever och personal ska känna trygghet och trivsel i skolan. POLICY Folkuniversitetets gymnasieskolor tolererar inte någon form av kränkande särbehandling och ska aktivt verka för ett vänligt och respekterande arbetsklimat. Alla som arbetar i skolan har skyldighet att motarbeta kränkande särbehandling. Genom information och utbildning ska kränkande särbehandling förebyggas och motverkas. Rutiner ska finnas för att göra det möjligt att, på ett tidigt stadium, kunna fånga upp signaler om otillfredsställande arbetsförhållanden, problem i arbetets organisation eller brister i samarbete, vilka kan utgöra grund för kränkande särbehandling. Om kränkande särbehandling inträffar ska motverkande åtgärder snarast vidtas och följas upp. Den som utsatts för kränkande behandling ska snabbt få hjälp och stöd. DEFINITION Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda personer på ett kränkande sätt och som kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens/skolans gemenskap. Exempel på kränkande särbehandling Mobbning Diskriminering Sexuella trakasserier Rasism Främlingsfientlighet Homofobi Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck. De kan t. ex. vara Fysiska Verbala Psykosociala (t.ex. utfrysning, ryktesspridning) Text- eller bildburna 1
FÖRHÅLLNINGSSÄTT Skolans organisation och kultur ska formas av personal och elever tillsammans på ett sådant sätt att den förebygger kränkande särbehandling. Såväl skolledare som personal och elever har ett ansvar för att skapa ett gott arbetsklimat samt att lösa uppkomna problem. De vuxna i skolan måste vara observanta och lyhörda för det som sker. De måste vara synliga ute i verksamheten, reagera, sätta tydliga gränser, våga prata om vad som händer, varför det händer och vad vi kan göra åt det. Eleverna måste göras delaktiga i det förebyggande arbetet. Det är de som vet vad som händer och var det händer. Både elever och personal ska föregå med gott exempel. Vikten av det sociala samspelet ska tydligt framgå i det dagliga arbetet. FRAMTAGNING Elever och föräldrar ska vara delaktiga i framtagandet av likabehandlingsplanen. Lärarna diskuterar vad planen ska innehålla och lämnar förslag som skall diskuteras i klassrådet på klassföreståndarens initiativ. Elevernas idéer och synpunkter förs vidare till skolkonferensen. Rektor formulerar planen efter skolkonferensens önskemål om innehåll. Planen går ut på remiss till samtliga föräldrar innan den fastställs av skolkonferensen. SPRIDNING Genom ett aktivt deltagande i planens uppkomst sprids planens innehåll till elever, föräldrar och personal. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH REVIDERING Planen följs upp genom en årlig kartläggning av de kränkande särbehandlingar som förekommit under året och hur, och i vilken grad, dessa problem lösts. Kartläggningen sker bl.a. genom enkäter som besvaras anonymt. Resultatet diskuteras i lärargruppen, klassrådet och i skolkonferensen. Utifrån dessa diskussioner beslutar skolkonferensen om eventuella revideringar av planen. ARBETSSÄTT Främja arbete för likabehandling Att främja arbetet för likabehandling handlar i mångt och mycket om att förmedla grundvärderingar till eleverna. Det innebär att vi ska lära eleverna visa ett förhållningssätt till andra människor som gör att man känner sig värdefull och respekterad, hur man umgås med varandra helt enkelt. Detta är ett arbete som ska genomsyra all verksamhet i skolan och därför skall nedanstående åtgärder ses som en exempelsamling på hur vi försöker förmedla denna värdegrund. Eleverna ska ges en god introduktion i åk 1 med huvudsyfte att skapa en god samhörighet i klassen och med övriga elever i skolan. Ett specialschema görs för Första skolveckan på Klassföreståndarna första veckan. Det ska omfatta höstterminen 2
information om ordningsregler och förhållningssätt på skolan, skolans rutiner, samarbetsövningar, namnövningar, lära-känna-varandra-övningar, kontakter med övriga klasser och introduktion i de olika kurserna. Under läsåret ska en rad sociala aktiviteter ordnas i syfte att stärka sammanhållningen mellan eleverna och mellan elever och personal. Olika intresseklubbar startas Höstterminens start En ansvarig lärare bland eleverna för varje klubb Aktiviteter ordnade av elev- Löpande Elevrådet rådet En resa till Stockholm Höstterminen i åk 1 Utsedd grupp lärare Genom att arbeta i projektform skapar vi, förutom en god överblick av lärostoffet för eleverna, också en arbetsgemenskap där eleverna lär sig att arbeta i olika konstellationer och med många olika kamrater. Temadagar anordnas då alla elever samarbetar över klassgränserna. Samverkan och samplanering löpande Samtliga lärare mellan kurserna I åk 1 fördjupas samarbetet förberedelser under Samtliga lärare mellan flera kurser i tema- vt -09 studier genomförande under lå 09-10 Friluftsdagarna organiseras så under friluftsdagarna Läraren i Idrott och hälsa att elever från olika klasser samverkar Den fysiska arbetsmiljön med öppna ytor och gemensamma utrymmen skapar nära kontakt mellan elever och mellan elever och personal. Schemat skall läggas så att Under hela läsåret rektor elever från olika klasser ska mötas så ofta som möjligt, vilket innebär att klassens 3
undervisning sker i olika salar och på olika våningsplan under veckan Elever från olika klasser har Under hela läsåret Vesna Grahovac sina skåp på samma plats Lärare och annan skolpersonal Under hela läsåret Lärarna och annan vistas i skolans allmänna skolpersonal utrymmen tillsammans med eleverna på rasterna Lärarnas och rektors arbets- Under hela läsåret Rektor rum ligger i nära anslutning till skolans allmänna utrymmen Ett starkt elevinflytande över undervisningen och skolans verksamhet i övrigt stärker elevernas ansvar för den gemensamma arbetsmiljön. Klassråden skall vara En gång i veckan Rektor schemalagda Klassråden skall genomföras En gång i veckan Klassföreståndare så att alla elever kan komma till tals Protokoll ska föras vid klass- En gång i veckan Klassföreståndare råden Elevrådets styrelse består av Val vid höstterminens Klassföreståndare två representanter från varje början klass Elevrådet disponerar 20 000:- Under hela läsåret Rektor för egen utbildning och trivselfrämjande åtgärder på skolan Varje klass utser ett elev- Senast 15 september Klassföreståndare skyddsombud och en ersättare Elevskyddsombuden får Under höstterminen Rektor utbildning Skolkonferensen träffas minst 2 ggr under höstterminen och 3 ggr under vårterminen Rektor 4
Vid skolkonferensen skall Vid skolkonferensens Rektor arbetsmiljö och elevrådets möten frågor vara stående punkter på dagordningen Elever erbjuds delta i rekry- Vid nyanställningar Rektor tering av nya lärare Elever och lärare ska gemen- I början av varje kurs Läraren i kursen samt planera kurserna och och regelbundet under diskutera mål och betyg- kursens gång sättning Undervisningen ska genomgående präglas av demokratiska principer och arbetssätt och betona varje enskild individs likvärdighet i både ett nära och ett globalt perspektiv. Elever och lärare ska gemen- I början av varje kurs Läraren i kursen samt planera kurserna och och regelbundet under diskutera mål och betyg- kursens gång sättning Ordet fördelas rättvist i Alltid Läraren i kursen klassen Elever skriver reflekterande Så ofta som möjligt Läraren i kursen texter i ämnet svenska. Texterna diskuteras i smågrupper. Varje elev bidrar till diskussionen samt lyssnar på övriga elever. I ämnet historia diskuteras I kursen Hi A läraren i kursen Upplysningstidens idéer om demokrati och de följder de haft för vårt svenska demokratiska samhälle. Uppmuntra eleverna att dis- Löpande Läraren i kursen kutera, lyssna och ta hänsyn till andra. Läsa och debattera aktuella Löpande Läraren i kursen samhällspolitiska artiklar. Eleverna i åk 1 ser en film Under senare delen av Klassföreståndaren från brottsofferjouren och höstterminen på TTFdiskuterar utifrån den om tid 5
olika typer av utanförskap Eleverna i åk 2 har två 10-11 mars Utsedd grupp temadagar om samlevnad lärare Eleverna i åk 2 ser spelfilm Under senare delen av Klassföreståndaren som behandlar mobbning och höstterminen på TTFdiskuterar den i mindre tid grupper Eleverna i åk 3 ser filmen Under senare delen av Klassföreståndaren om härskarteknikerna och höstterminen på TTFdiskuterar den. Eleverna tid utför ett rollspel för att testa och lära sig upptäcka härskarteknikerna. Eleverna får uppgifter som Löpande Läraren i kursen uppmuntrar dem att uttrycka personliga synpunkter och tankar Om elever lämnar synpunkter Löpande Läraren i kursen som kan uppfattas som kränkande ska de diskuteras på ett sätt som leder till reflektion och utvärdering Studier om likheter och Löpande Läraren i kursen olikheter i levnadsvillkor och kulturer runt om i världen Samtal om etiska frågor skall regelbundet föras i undervisningen. Naturkunskap: Samtal om Löpande Läraren i kursen resursbrister i olika regioner Ekonomi: Diskussioner om Löpande Läraren i kursen hur företag arbetar etiskt Religion: Diskussion om Oftast i början av kursen Läraren i kursen begreppet värdegrund vad för att sedan återkomma det innebär, varför vi behöver kontinuerligt under kursens den och hur vi förhåller oss till gång den (mikro- och makroperspektiv, nationellt-internationellt, kulturellt etc) 6
Engelska: Diskussioner om Löpande Läraren i kursen aktuella artiklar om t.ex olika typer av fördomar. Läsning av skönlitteratur t.ex. Elie Wiesels trilogi om judarna under 2:a världskriget. Andra etiska frågeställningar diskuteras utifrån engelska artiklar. Miljöpolitik, naturkunskap, Löpande Läraren i kursen geografi: Etiska frågor ingår i kursplanerna Idrott och hälsa: Diskussioner Löpande och alltid när Läraren i kursen om fusk inom idrotten. fusk avslöjas eller diskuteras i media Design och produktutveckling: Löpande Produktionsmetoder och arbetsbelastning för arbetare runt om i världen Lärarna i design Psykologi: Arbete i grupp- Höstterminen Läraren i kursen Psykologi I samtalen mellan mentor och Löpande Mentor elev diskuteras bl.a. samhörighet, solidaritet och ansvar Mentor för regelbundna samtal med eleven om dennes situation i skolan. Se minnesanteckningar Se minnesanteckningar Mentor om mentorskap. om mentorskap. Information till föräldrarna och diskussion om elevens arbetssituation sker via utvecklingssamtal minst en gång per termin. Vid utvecklingssamtalet under vårterminen erbjuds föräldrar och elever att träffa samtliga lärare som undervisar eleven. Om risk för ett underkänt resultat bedöms föreligga i någon kurs skall eleven få en skriftlig varning. Personligt samtal mellan v. 46 48 Mentor mentor, elev och ev. vårdnadshavare Personligt samtal mellan kurs- v. 5 7 Klassföreståndare lärare, elev och ev.vårdnads- kurslärare havare 7
Skriftlig varning skickas till När drygt halva kursen Kurslärare elev eller ev vårdnadshavare har gått mentor För att öka föräldrarnas engagemang i skolans arbete bjuds de in att delta i skolans aktiviteter. Det kan t. ex. gälla diskussioner om skolans kvalitetsredovisning och skolplan, förberedelser och redovisning av utlandsresorna, redovisning av elevernas projektarbeten och förstås deltagande i våra högtider såsom lucia och studentexamen. Vårdnadshavare informeras om v. 37 Rektor skolans verksamhet och mål- Klassföreståndare dokument muntligt och skriftligt vid föräldramöte i åk 1 Vårdnadshavare som ej deltagit v. 37 vid föräldramötet får den skriftliga informationen hemskickad Rektor Vårdnadshavare får kvalitets- Innan jul Rektor redovisningen hemskickad För att få kunskap om elevernas och föräldrarnas synpunkter på undervisningen och skolan genomförs utvärderingar i enkätform. Utvärdering av varje kurs Vid kursens slut kursläraren Utvärdering av vårdnads- I maj Rektor havares kännedom om skolans måldokument och resultat Förebygga kränkande behandling, trakasserier och diskriminering För att minska risken för fasta grupperingar i klassen ska lärarna stimulera eleverna att arbeta i olika konstellationer Lärarna bestämmer elevernas 1:a terminen i åk 1 Klassföreståndarna och placering i klassrummet undervisande lärare Lärarna bestämmer i vilka Under hela skoltiden Undervisande lärare grupperingar eleverna ska arbeta Upptäcka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering En årlig kartläggning av ev. bristande likabehandling görs varje år. Dessutom kan kränkningar upptäckas genom Samtal med eleverna Utvecklingssamtal 8
Mentorssamtal Observationer Information från elevskyddsombuden Granskning av elevernas mailkonversation på First Class Speciell uppmärksamhet skall iakttas för att upptäcka vuxnas kränkningar mot elever. Regelbundet utbyte av information mellan personal och mellan personal och rektor sker via arbetsplatsmötena. Skolsköterskan medverkar vid behov vid elevvårdskonferenser. Lärare som inte deltar i lärarmöte lämnar skriftlig rapport till rektor snarast efter gjord observation. Utreda Så snart misstanke om brist på likabehandling uppstått skall en utredning startas. Den utsattes upplevelser av det inträffade är utgångspunkt i utredningen. Den som upptäcker kränkningen gör omedelbart anmälan till rektor. Rektor beslutar vem som ska göra utredningen. Berörda vårdnadshavare kontaktas snarast vid behov. Utredningen genomförs med hjälp av upprättad utredningsmall. Åtgärda Utifrån resultatet av utredningen upprättas en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen genomförs. Åtgärdsplanen följs upp. Ansvarig: Utredaren och rektor. Åtgärdsplanen utvärderas. Ansvarig: Utredaren och rektor. Åtgärdsplanen revideras vid behov. Ansvarig: Utredaren och rektor. Ärendet avslutas först när kränkningen upphört. Ansvarig: Rektor. Om insatta åtgärder inte hjälpt anlitas extern hjälp. UTBILDNING Personal och elever ska utbildas enligt följande: Samtalsteknik (personal) Skyddsombudsutbildning (personal och elever) Kartläggning av förekomst (personal) Konflikter och konflikthantering (personal) Berit Aas: Härskarteknikerna (personal och elever) Lagstiftning (personal) Homofobi (personal och elever) Anmälningsplikt till sociala myndigheter (personal) Behandlad i lärargruppen den 8 februari Behandlad i skolkonferensen den 15 februari 2010 Beslutad den 15 februari 2010 Monica Ekedahl rektor 9