RAPPORT ÖVER VÅRT PROJEKT VERKLIGHETSANKNUTEN MATEMATIK INTEGRERAD I TEMAUNDERVISNING av Bia Dahl och Maria Kostmann Bia Dahl Maria Kostmann Bia Dahl, Hagaskolan Strandvägen 12 Resebrogatan 7 Hagagatan 28 64010 Högsjö 60380 Norrköping 60215 Norrköping 0151-80069 011-172728 011-153407
Rapport över vårt projekt Verklighetsanknuten matematik integrerad i temaundervisning Inledning En kort beskrivning av vårt mål med projektarbetet är att på olika sätt finna former och bygga upp en arbetsmodell, så att vi kan stimulera eleverna till ett mer glädjefyllt skolarbete! Tillsammans med klassen bestämmer vi hur den tematiska och problembaserade undervisningen ska gå till. Vi lärare ger ramarna med utgångspunkt från läroplanens mål och våra lokala kursplaner, medan eleverna själva tar ansvar att fylla tavlorna med hjälp av olika handledning. Klassen gör utflykter och studiebesök, allt för att få en verklig vardagsanknytning. Syftet med vårt projekt är att integrera matematikundervisningen i elevernas vardag både hemma och i skolan. Det innebär även att öka förberedelserna att använda sina kunskaper i livets olika skeenden. Vi vill att eleverna ska få möjlighet att växa, bli självständiga och reflekterande människor med kunskaper och färdigheter för vardagslivet. Frågeställningarna var följande: Kan en helhetsbild av klassens ämnen bevara glädjen och motivationen för ämnet matematik? Kan man med hjälp av kontinuerlig dokumentation stimulera och öka elevernas självförtroende och vilja till ny kunskap? Tillvägagångssättet i vårt projekt har dels varit att med hjälp av olika metoder blåsa liv i matematikundervisningen, så att eleverna känner lust att lära, som är nära förknippat med ordet självtillit! (Det här kan jag! Det här förstår jag! Vad jag har lärt mig sedan dess!) Det är också en kontinuerlig dokumentation av allt vi gör i de olika integrerade ämnena. Konkreta exempel på en matematisk tankekarta och en grovplanering för klassen finns i våra bilagor. Gudrun Malmers stiftelse ställde ett antal frågor, som vi besvarar under kommande nio punkter, där vi även vävt in svaren på våra egna två frågeställningar. 1. Arbetets effekter Metoden, som vi arbetar efter i klassen är att ha en tredjedel av följande utvecklingsfaser: personlig, social och kunskapsinlärandet. Vårt mål är att ge eleverna trygghet och ett ökat självförtroende. Vi har så ofta som möjligt knutet ihop matematikundervisningen med verkligheten genom att arbeta med tidningar, böcker och vid datorn. Detta har vid flera tillfällen skapat nya frågeställningar inom olika ämnen. I början av skolgången är matematiken konkret och entusiasmerar flera sinnen. Senare ska eleverna förstå matematiken på en mer abstrakt nivå, vilket vi hela tiden tränar. Vi försöker att i det mesta, som vi arbetar med, stimulera eleverna till förmågan att utvecklas individuellt. Detta ger en mindre konkurrens bland dem, samtidigt som de blir medvetna och reflekterande över sin egen förkovran. Motiverade elever ger arbetsro och därmed en ökad grad av utveckling av våra tre tredjedelar. Det gäller att ha klara spelregler, för att uppnå en inspirerande studiemiljö, som är en förutsättning för allt lärande. Arbetets effekter är också att alla ämnen blir integrerade i en helhetsbild (se vidare under punkt 6). Genom att använda och variera olika arbetssätt såväl som metoder i en ämnesövergripande helhetssyn, så har vi fått mycket intresserade samt vetgiriga elever. Matematiken består av både individuella arbetsuppgifter, gruppuppdrag (som kluringar ) och särskilda ansvarsområden. Det är inga fristående delar, utan allt hänger ihop på ett naturligt sätt. Eleverna planerar ofta
tillsammans, stöttar varandra, diskuterar och pratar matte. De utför även en hel del praktiska övningar, för att de ska bli medvetna om rimligheten i svaren. Eleverna reflekterar och utvärderar kontinuerligt sina arbeten, så att de dels ska ha förståelse för matematiken i verkligheten och dels kunna lösa vardagliga problem i deras närmiljö. 2. Spridning av resultatet till fler elever och lärare Inför utvecklingssamtalen har vi särskilda samtal med varandra om elevernas tre utvecklingsfaser, som vi dokumenterar. Vi delger eleverna och föräldrarna detta. Därefter sprids detta sätt på ett naturligt vis vidare till andra elever både på skolan och utanför. Vi har även infört pedagogisk stund i vårt arbetslag varje vecka. Under våra olika ämneskonferenser presenterar vi ofta vårt arbetssätt, vilket har likt ringar på vattnet sakta men säkert sporrat flera av våra kollegor att pröva delar av vår metod i små steg. Vi anser att ju större samsyn lärarna har, desto bättre blir inlärningsmiljön för eleverna. Många kollegor, andra elever och föräldrar verkar intresserade både av vår lugna stämning, men också av vårt härliga resultat med det mesta! 3. Elevernas attityd och kunskap Vårt arbete tillsammans har inspirerat eleverna till ny upptäckarglädje och idérikedom. Trots att de är mycket vetgiriga, försöker vi få dem att inse sina egna begränsningar. Men framsteg ger en ökad självkänsla och därmed ett bättre självförtroende. Alla våra elever inskolas att arbeta med vem som helst. Klassen har skapat ett kulturmönster, som även nya elever snabbt socialiseras in i och trivs med. De respekterar varandra och sina olikheter. En bra inlärningsmiljö skapar koncentration, vilket resulterar i att eleverna vågar pröva nya metoder. Vi tänker och pratar matte, som inte bara är att räkna i en bok. Matematiken ingår ju som en helhetsbild i vår undervisning. Eleverna reflekterar ofta över sin egen inlärning i olika sammanhang. De tränas i att ta ansvar för sin utveckling inom alla tredjedelarna av vårt undervisningssätt. Det är som sagt en självklarhet att TRÄNA i alla möjliga situationer! Vi utgår från beteendet och konkreta exempel. Vi eftersträvar; att ha en lugn arena med arbetsro att ha en vuxen nära, som eleverna känner tillit för att ha ett program med en klar struktur att belöna ansträngningen och inte alltid resultatet att ge alla insikt i att all träning tar tid! Eleverna får ideligen bekräftelse på sin utveckling i olika situationer. Ett bra exempel är den glädje de uppvisade under förberedelserna och under en kväll kallad Öppet Hus. De fick en enormt fin feed-back av alla, som besökte dem! 4. Lärarnas fortsatta arbete Vi själva känner både stimulans och arbetsglädje att dels få arbeta på detta för oss riktigt pedagogiska sättet och dels med dessa härliga elever. Vi har för avsikt att följa dem under hela grundskolan. Projektet har gett oss ökat förtroende för varandra och stegrat samarbete. Vi har varit tvungna att reflektera tillsammans, för att framföra genomtänkta argument och förklaringar av vårt arbetssätt till nyfikna elever, kollegor, föräldrar och andra intresserade.
Vi har ryckt med en del andra kollegor, som fastnat för vår idé och våra metoder. Det är ganska besvärligt att vara nytänkande på en traditionell skola. Osäkra kollegor medför ju hinder och detta försöker vi hela tiden att arbeta med. Kursen om inblick i svårigheter i matematik, samt tankesätt och idéer för laborativa och alternativa inlärningsmetoder har sporrat oss till vidare utveckling. Vi har kunnat förbättra vår problembaserade och tematiska undervisning genom fortlöpande planeringstillfällen och föreläsningar, samt till tid för reflektion och återigen utvärdering. 5. Skolans resurser och organisation Hagaskolan är en ganska stor enhet med många olika viljor, undervisningsmetoder och synsätt. Vi upplever betydande svårigheter med ett effektivt och målinriktat schema, då vi eftersträvar både ett flexibelt sådant och en timplan. Då vi anser att tiden i skolan mest bör ägnas åt elevers utveckling inom de tre tredjedelarna, menar vi att det ofta går åt viktig tid på onödiga konferenser. Elever har olika behov av tid för att nå sina mål. Detta bör beaktas med ett föränderligt schema. Vi känner dock att vi fått sort stöd av den plötsligt avgående rektorn. 6. Helhetsbild av klassens ämnen Vi följer en GROVPLANERING (se bilaga), som vi komponerat med hjälp av läroplanens mål, lokala kursplaner och olika metodmodeller. För varje enskild elev bestämmer vi tillsammans med elev och förälder individuella mål. Det är då viktigt att vår gemensamma värdegrund och pedagogiska inställning överensstämmer! Vår grovplanering utgår från de olika ämnena. Det är här viktigt att få med matematiken i ett naturligt sammanhang. Verkliga situationer kan ju vara att förstå recept, avläsa tabeller och diagram i tidningar, jämföra olika matematiska begrepp, samt få inblick i reella räkningar både när det gäller hemmet, fritidsaktiviteter och just nu skolan. Begrepp som ämne, klass och tid skulle vi vilja byta ut mot integrering, individ, grupp och mål. För att nå ett gemensamt synsätt och samma mål, vilket är förutsättningarna för ett lyckat resultat, har vi haft pedagogiska aftnar med föräldrarna, där vi eftersträvade förståelse och stöd (hjälp). Vi har fått mycket positiv kritik från dem, trots att de oftast är vana vid traditionell undervisning. Vi anser det angeläget med regelbunden kontakt med verkligheten, som alternativa lärande miljöer. Som exempel kan vi nämna Thapperska gymnasiet för grundutbildning i LABC, Brandförsvaret och Civilförsvaret. 7. Dokumentation Vi följer eleverna dagligen med en individanpassad kontinuerlig dokumentation i olika former. Vi är måna om att eleverna har en klar målbild vad de ska ägna sig åt för att utvecklas personligen, socialt och kunskapsmässigt. Eleverna samlar själva eget material i bl.a. olika pärmar. På så vis kan de lätt se sin utveckling från fyran! Oftast är de enormt glada och stolta över sina arbeten. De har mycket svårt att göra sig av med stora alster, t.ex. de som vi hade med på Mattebiennalen. Dem får vi inte kasta. De är på något vis en dokumentation på något betydelsefullt, som vi har gjort utanför skolan. I flera olika sammanhang ger vi eleverna muntliga eller skriftliga OMDÖMEN bl.a. för att den upplevda prestationen inte bara ska vara ett formellt resultat. Vi anser att de har ett vidare syfte än eventuella betyg, som ju inte ska ges förrän i årskurs åtta. Det är både utvecklande och framåtblickande för eleverna att få feed-back på vad som är positivt och vad som behöver förbättras. De behöver veta vilka ändringar de bör göra för att nå full framgång och behållning
utifrån sina egna förutsättningar. Eleverna förväntas få garantier för att styrkor och svagheter inte ska komma som någon överraskning varken för dem eller föräldrarna. 8. Utvärdering och uppföljning Vi känner oss verkligen nöjda med att ha nått vårt mål med projektarbetet genom att bygga upp en arbetsmodell, som vi kontinuerligt utvärderar tillsammans med eleverna. Vi har besökt ett flertal skolor bl.a. Larssons, där vi fått nya idéer och inspiration. Sammanfattningsvis kan vi säga, att vi tydligt kan visa, hur vi har kunnat bevara glädjen och motivationen för ämnet matematik genom att ämnesintegrera, så att eleverna får en helhetssyn på verkligheten. Vi stimulerar dem kontinuerligt genom vår dokumentation och skapar på så vis vetgiriga och kunskapstörstande elever i en positiv atmosfär. Nya idéer kläcks ständigt, provas och utvärderas, vilket vi själva finner mycket uppmuntrande! Elevernas självförtroende och vilja till ny kunskap anser vi utvecklas för varje vecka! 9. Fortsatt utveckling och nya mål Vi önskar använda nya tekniker vid dokumentationen t.ex. digitalkamera och ljudinspelning. För detta krävs mycket mera tid och resurser! Vi behöver även tillfällen att sitta ner lärare och elev, för att följa upp och reflektera med hjälp av olika dokumentationer. Både före och efter utvecklingssamtalen, som kanske bör ske oftare än en gång per termin, är vi i behov av gemensam tid för att planera och följa upp. Med ett varierande arbetssätt vill vi utveckla våra idéer och tankesätt mot nya mål! Vi vill gärna förbättra vår ämnesintegrering inom olika arbetsområden. Vårt framtida mål är också att träna eleverna att mer naturligt tala på varierande sätt inför större grupper i skilda sammanhang både på svenska och engelska. Då vi har för avsikt att behålla klassen t.o.m. årskurs nio, så hoppas vi att på olika sätt kunna utveckla och upptäcka nya tankegångar för att nå ytterligare fräscha mål! Vi skulle gärna vilja förlägga vår skolsituation mycket mer utanför skolans väggar, för att på så sätt ge eleverna en verklig helhetsbild!