Detaljplan för områden inom Prästgårdsmarken

Samrådsredogörelse Kontoret för samhällsbyggnad 2015-05-25 Elisabet Eriksson 08-590 970 54 Dnr Fax 08 590 733 37 BN/2012:236 Elisabet.eriksson@upplandsvasby.se Detaljplan för områden inom Prästgårdsmarken Bakgrund till planarbetet och planens syfte Miljö - och planutskottet (MPU) gav vid sitt sammanträde den 12 juni 2012 kontoret för samhällsbyggnad i uppdrag att arbeta fram ett förslag till detaljplan för bostadsbebyggelse i radhus eller kedjehus på områden inom Prästgårdsmarken. Hur plansamrådet genomförts Vid byggnadsnämndens sammanträde den 11 november 2014 redovisade kontoret för samhällsbyggnad ett samrådsförslag. Byggnadsnämnden beslutade då att sända förslaget till detaljplan daterat oktober 2014 på samråd till sakägare, hyresgäster, myndigheter och organisationer som är berörda av förslaget. Samrådet pågick den 9 december 2014 4 februari 2015 och inkomna synpunkter är sammanfattade och kommenterade i denna samrådsredogörelse. Samrådet och samrådsmötet annonserades i lokaltidningen Vi i Väsby nr 50 i november 2014 och i nr 2 januari 2015. Ett samrådsmöte med ca 35 boende och intresserade hölls i Messingens restaurang på kvällen den 14 januari 2015. Samrådsmötet annonserades även på kommunens hemsida några dagar innan mötet. Handlingarna till samrådsförslaget fanns på kommunens hemsida, i kommunhusets entré, på kontoret för samhällsbyggnad samt på huvudbiblioteket i Messingen. Nedanstående har fått skriftlig information om samrådet och beretts tillfälle att yttra sig. Fullständiga samrådshandlingar har gått att få hemskickade.

2 (27) Obligatoriska Länsstyrelsen Lantmäteriet Sakägare Berörd fastighetsägare inom plan enl fastighetsförteckning Berörd fastighetsägare utom plan enl fastighetsförteckning Förskolan Ringblomman Förskolan Stallet Kommunala instanser Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Social- och äldrenämnden KS Teknik och fastighetsutskott Miljö- och hälsoskyddsnämnden Övriga Brandkåren Attunda Cykelfrämjandet, Upplands Väsby Eds församling E.ON Elnät Stockholm AB AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Friluftsfrämjandet Förpacknings- och tidningsinsamlingen Handikappföreningarnas Samorganisation, HSO Hembygdsföreningen, Upplands Väsby Hyresgästföreningen Naturskyddsföreningen, Väsby Norrorts polismästardistrikt Norrvatten Posten Sverige AB PRO Pensionärernas Riksorganisation, Väsby PRO Upplands Väsby Finska SITA SPF Väsbyveteranerna, Väsby Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting (SL) Telia Sonera Skanova Access AB Svensk infrastruktur Stokab Yttranden har inkommit från följande: Obligatoriska 1. Länsstyrelsen enheten för planfrågor 2. Lantmäteriet Sakägare 3. Kaplanvägen 1-110, Bostadsrättsföreningen Prästgården, 4. Prästgårdsvägen 1, Eds Prästgård 1:65, Elisabet Alm Sundberg 5. Paradisvägen 10, Eds Prästgård 1:90, Brf Ängsklockan 3 6. Allhelgonavägen 9, Eds prästgård 1:80, Bertel och Inga-Britt Granlund

3 (27) 7. Allhelgonavägen 5 och 6, Eds Prästgård 1:82 och 1:83, Gunnar Sjöström, Ulrica Danielsson samt Lars, Birgitta Sabel 8. Samfälligheten Pilgrimen, Pilgrimsvägen och Herdevägen 9.Herdevägen 14, Njursta 1:41, Mikael Rytterstam 10. Herdevägen 16 Njursta 1:42 Rolf Jonsson 11. Herdevägen 18; Njursta 1:43, Stefan och Helena Blomqvist 12. Pilgrimsvägen 9, Njursta 1:58, Håkan Genberg 13. Pilgrimsvägen 12, Njursta 1:77, Alf och Arja Håkans 14. Pilgrimsvägen 16, Njursta 1:79, Örjan Lindblom 15. Prästgårdsallén 9 D, Eds prästgård 1:101, Annika Persson 16. Prästgårdsallén 11 D, Eds prästgård 1:101, Sture Werner 17. Prästgårdsallén 15 C, Eds prästgård 1:101, Karl-Erik Forslund 18. Prästgårdsallén 17 C, Eds prästgård 1:101, S Ringstrand Kommunala instanser 19. Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott 20. Kultur- och fritidsnämnden 21. Miljö och hälsoskyddsnämnden 22. Social- och äldrenämnden 23. Utbildningsnämnden Övriga 24. Brandkåren Attunda 25. Cykelfrämjandet, Stockholm norrort 26. E.On 27. Fortum Värme 28. Hembygdsföreningen Upplands Väsby 29. Norrvatten 30. Telia Sonera Skanova Access AB 31. Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting, SL 32. Herdevägen 20, Njursta 1:44, Maria Lidén och Per Larsson 33. Herdevägen 30, Njursta Jenny Blomqvist, Per Bygren 34. Pilgrimsvägen 26, Njursta 1:84 Lars-Eric Waerner 35. Pilgrimsvägen 28, Njursta 1:85, Kjell Holm 36. Prästgårdsallén 32, Eds prästgård 1:99,P-O Brogren 37. Prästgårdsallén 32 B, Eds prästgård 1:99, Tina Steinbach 38. Prästgårdsallén 43 C, Eds prästgård 1:99, Annika Melin 39. Prästgårdsallén 44 D, Eds prästgård 1:99, Pierre Ragnar Fjellberg 40. Prästgårdsallén 44 D, Eds prästgård 1:99, Lena Fjellberg 41. Prästgårdsallén 44 D, Eds prästgård 1:99, Joakim Aho 42. Prästgårdsallén 44 D, Eds prästgård 1:99, Elin Fjellberg Aho 43. Anonym Sammanfattning av inkomna synpunkter och kontorets för samhällsbyggnad kommentarer (kontorets kommentar redovisas med indragen text). I kontorets för samhällsbyggnad kommentar redovisas om synpunkterna lagts till grund för en bearbetning av planen eller/och om inte, varför de inte kunnat tillmötesgås. Fullständiga yttranden finns i planakten på kontoret för samhällsbyggnad. Obligatoriska 1. Länsstyrelsen enheten för planfrågor:

4 (27) Planbeskrivningen redovisar endast information om hur markförhållandena ser ut. Till nästa skede bör de slutsatser och rekommendationer som framkommit i PM:et även redovisas i planbeskrivningen. Kommunen bör även beakta att kommande klimatförändringar, till exempel i form av ökad nederbörd kan påverka markstabiliteten. Planbeskrivningen har kompletterats med slutsatser och rekommendationer om markförhållanden utifrån tidigare och en kompletterande markundersökning. Även påverkan av ökade nederbördsmängder har belysts. De två verkstadsindustriernas kemikaliehantering bör undersökas och riskerna att föroreningar transporterats i grundvattnet till de föreslagna bostäderna. Kemikaliehanteringen vid Jupitervägens industrier har inventerats och analyser av grundvattnet har gjorts med avseende på flyktiga ämnen. Planbeskrivningen har kompletterats med resultat från undersökningen. Rådgivande synpunkter: Länsstyrelsen konstaterar att det finns värden runt Eds Prästgård, ytor av forna odlingsmarker, som inte ingår i byggnadsminnet. Dessa gick inte att skydda när byggnadsminnet upprättades. De har fått in en ansökan om utökat område för byggnadsminnet Eds prästgård vilket kan ha inverkan på planprocessen gällande tid och utformning. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplanens genomförande inte kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan.

5 (27) Med anledning av den inkomna ansökan om en utökning av byggnadsminnet Eds Prästgård har representanter för länsstyrelsens kulturmiljöenhet träffat representanter för kontoret för samhällsbyggnad varvid de två parterna fick ge sin syn på planförslaget. Länsstyrelsen framförde då att de önskade att de norra husen togs bort från förslaget eller placerades längre åt öster för att göra prästgården mer synlig. Suterränghusen önskade de också borttagna eller skjutna längre åt söder så att prästgården skulle omslutas av en buskbevuxen slänt i stället för en byggnad. Kommunen framförde att samrådsförslaget är resultatet av ett stort antal avvägningar mellan olika intressen framförda av boende i Prästgårdsmarken, byggintressenter, kommunen mfl där byggnadsminnet är ett intresse. Kommunens samlade bedömning är att planförslagets genomförbarhet inte möjliggör att några hus tas bort ur förslaget. Kontoret har prövat att skjuta den norra bebyggelsen österut men det får till följd att gångvägen behöver ledas om till en annan anslutning mot Jupitervägen och den kvarvarande gräsytan splittras och blir mer svåranvänd och svåravläst som tidigare odlingsmark. På grund av vegetation på prästgårdstomten och i dess gräns så är prästgården ändå helt skymd under hela den bladklädda delen av året. Och även på vinterhalvåret skymmer vegetationen påtagligt bebyggelsen. Kontoret bedömer inte att det positiva med möjligheterna att på vintern få se prästgården överstiger nackdelarna för hela platsen med att husen skjuts österut. Kontoret avser dock att röja vegetation på kommunens mark som gör prästgården mer synlig från den mycket väl använda gångvägen från Jupitervägen. Att flytta eller ta bort det västra suterränghuset strax söder om prästgården är svårt utan att andra värdefulla värden går förlorade. Ett sätt att till viss del återskapa buskslänten är att flytta den föreslagna gång- och cykelvägen närmare prästgårdens staket och plantera buskar och träd mellan gångvägen och tomten för suterränghuset. 2. Lantmäteriet: Tre ledningsrätter ser ut att delvis ligga inom planområdet och bör därför redovisas. Fastighetskonsekvensbeskrivningen bör generellt förtydligas. Plan- och genomförandebeskrivningen redovisar bara delvis vilken fastighetsbildning som ska ske och vilka fastigheter som då avstår respektive tillförs mark, det bör förtydligas. Plangränsen för västra området överensstämmer inte mellan plankarta och illustrationsplan. Angöringen är otydlig till det mellersta områdets södra del, markbeläggning och miljöhusets placering. Plan- och genomförandebeskrivningen har förtydligats även med ledningsrätter som ligger omedelbart utanför plan-

6 (27) området. Likaså har samtliga förändringar av markägande förtydligats vad beträffar arealer och fastighetsbildning. Som framgår av plankartan nås den södra delen av mellersta området på en allmän gata, här i form av en plattlagd bredare yta vilken man når på ömse sidor av ett miljöhus där det finns 5 m på var sida att köra på. Sakägare 3) Kaplanvägen 1-110, Eds Prästgård 1:96, Bostadsrättsföreningen Prästgården: Redogör utförlig för grundläggningsförhållandena för deras bostadshus och de åtgärder som gjorts med anledning av marksättningar och grundvattensänkningar. Föreningens synpunkter har de sammanfattat enligt nedan. Exploatörerna har genomfört ytterligare geotekniska undersökningar på de olika byggplatserna för att klargöra lämplig grundläggningsteknik. Varje byggare av hus eller vägar är ansvarig för att skador inte uppkommer på mark eller byggnader i närheten. Det finns rutiner hos entreprenörer och på kommunen för hur frågan hanteras. Någon speciell överenskommelse tecknar inte kommunen. 4) Prästgårdsvägen 1-5. Eds Prästgård, Eds prästgård 1:65, Elisabet Alm Sundberg: Motsätter sig all form av förtätning av hus och trafik inom området Prästgårdsmarken och i synnerhet området i direkt anslutning till Eds Prästgård. Vid de tidigare kontakter som förekommit mellan boende och kommunens politiker och tjänstemän har lovats att ta hänsyn till de boendes synpunkter. Vad gäller Eds Prästgård har ingen hänsyn tagits trots att den kulturhistoriska miljön är unik eftersom det är länet enda byggnadsminnesförklarade prästgård. Hon anför tre skäl för bevarande av området. 1)Kulturhistoriska skäl: Prästgården blev byggnadsminne 1982 men olyckligtvis blev de öppna ytorna runt prästgården inte inkluderade i

7 (27) skyddsområdet. En ansökan om utökat skyddsområde är 2015-01-26 gjord till länsstyrelsen. Att bevara öppna ytor är av största vikt för att för framtiden bevara sammanhanget hur en prästgård byggdes och såg ut på 1600-1700-talen. De fyra lindarna i närheten av Prästgårdsvägen är planterade på mitten av 1600-talet och länsstyrelsen ger med jämna mellanrum stora bidrag för skötsel av dem. Med hänsyn till rötter och ålder ska skakningar undvikas helt och hållet. Busstrafiken på vägen stängdes av enlig tidigare ägare bland annat av det skälet. Hon hänvisar till plan- och bygglagen 8 kap 13 som skriver att bebyggelseområden som särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas, En lagstiftning som passar väl in här då en förtätning skulle bidra till en evig förvanskning om hus som röda lådor byggs i närheten av prästgården. Länsstyrelsen och Stockholms stadsmuseum har i var sitt yttrande uttalat vikten av att behålla det kulturhistoriska värdet med öppna ytor runt prästgården. 2) Bevarande av grönområden: I en redan tät bebyggelse med ca 900 hushåll är det nödvändigt med de nu befintliga grönområdena för spontana aktiviteter. Kommunen verkar inte nu tycka det föreligger det behov av grönområden som det gjorde när detaljplanen togs fram 1979. Men byggande av Eds Allé innebär att Prästgårdsmarkens fria ytor är än viktigare både för oss som bor där utan även för de nya i Eds Allé. 3) Markförhållandena vid Kaplanvägen är mycket olämpliga för ny bebyggelse då grundläggningsförhållandena är ogynnsamma. Fastigheten Eds prästgård 1:65 gränsar mot Kaplanvägen varför ny bebyggelse kan skada även dess hus och mark. Fullständiga garantier krävs om att gå skadeslösa om någon reparation blir nödvändig. Upplysningsvis kan kontoret meddela att i Norrtälje kommun finns Länna prästgård som är ett byggnadsminne sen 1986. Se i övrigt angående kulturminnet svaret på länsstyrelsens synpunkter. Den bostadsbrist som finns i Stockholms län gör att många lägen som tidigare inte ansetts lämpliga eller bra för bostadsbebyggelse numera planeras för bostäder. Det innebär också att grönområden som tidigare sparats nu tas i anspråk liksom här. Se även kommentar B. Varje byggare av hus eller vägar är ansvariga för att skador inte uppkommer på mark eller byggnader i närheten. Det finns rutiner hos entreprenörer och på kommunen för hur frågan hanteras. Några garantier i förskott ger inte kommunen. 5) Paradisvägen 10, Eds Prästgård 1:90, Brf Ängsklockan 3 genom ordf Hans Hellström: De anser att föreslagen detaljplan är en dåligt anpassad, dåligt genomtänkt plan som väsentligt försämrar ett välplanerat befintligt bostadsområde. Förslaget skapar permanenta oacceptabla

8 (27) trafiklösningar för hundratals förskolebarn och skolbarn. Förslaget strider på viktiga punkter mot gällande kommunplan (översiktsplan). Vi uppmanar kommunen att avbryta och lägga ner arbetet med ny detaljplan för Prästgårdsmarken. De menar att förslaget inte överensstämmer med översiktplanen på ett flertal punkter. Prästgårdsmarken finns inte upptaget i kommunplanen varken under Förtätning eller Nya områden. Förslaget avviker från översiktplanen men planbeskrivningen ger inga skäl för det. De menar att förslaget innebär stora förändringar av området och delar inte bedömningen att programarbete inte är nödvändigt. De anser att förslaget står i motsats till översiktsplanens strategi Gröna Upplands Väsby som talar om att grönstrukturen är viktig för småstadens livskvalité. Förslaget omvandlar större delen av ängsmarken till bebyggd enskild tomtmark, parkeringar och vägar. Karaktären av naturmark försvinner fullständigt. Räknas inte boulebanan i slänten mot nordost som rekreation? Kommunplanens strategi Det nära Upplands Väsby nämner Trafikplanering på småstadens villkor med extra satsning på cykeltrafiken och att särskilda satsningar ska ske på trafiksäkerhet för barnen med deras målpunkter. Förslaget nämner två förändringar där gång- och cykelvägar i bilfrihet byts mot korsande biltrafik. Trafiksituationen vid Prästgårdstorget kommer bli rörigt där gång- och cykel från Kaplanvägen oundvikligen korsar biltrafik på Prästgårdstorget. I korsningen Paradisvägens förlängning och den nord- sydliga gång- och cykelvägen hindras sikten av höga häckar så sikten är ytterligt begränsad, en stopplikt bidrar inte till att göra korsningen säker. Kommunen har i detta område ansträngt sig att separera biltrafik och bostäder. Det har skapat ett omtyckt område med säkra trafiklösningar för barn och ungdom. Förslaget för in trafik på ett okänsligt och farligt sätt mitt in i området som avsevärt försämrar trafikmiljön för barn, gående och cyklister och förslaget bryter därmed mot kommunplanens målsättningar. Förslaget tar inte tillräcklig hänsyn till behovet av anpassning till byggnadsminnet Eds prästgård. Ett förslag avviker inte från översiktplanen bara för att det inte är direkt utpekat i översiktsplanen. Översiktsplanen talar om en förtätning i de bebyggda områdena med ca 1850-3200 bostäder utan att specificera platserna för denna förtätning. Kommunens och översiktsplanens målsättning är att bygga där befintlig infrastruktur kan utnyttjas och kollektivtrafiken i form av pendeltågen inte är på allt för långt avstånd. Förslaget tar mycket riktigt ängsmark i anspråk men det kvarstår fortfarande ytor stora nog för samvaro, bollspel och rekreation. Den nämnda bouleplanen, nu till stor del igenväxt och till synes oanvänd, finns kvar utanför den nya bebyggelsen.

9 (27) Cykeltrafik från Kaplanvägen mot Prästgårdsallén kommer att korsa Prästgårdsvägens förlängning till de knappt 30 nya bostäderna, dock är sikten bra där, hastsigheten låt och kommunen betraktar inte trafiksituationen som rörig. I det omarbetade förslaget för södra området finns inte korsningen kvar mellan cykel och biltrafik vid Paradisvägens vändplan. Upplysningsvis kan nämnas att det inte bara är vid bilvägkorsningar utan också vid korsningar mellan gång- och cykelvägar som vid Paradisvägen är fastighetsägare skyldiga att hålla höjden nere på häckar för att få bra sikt i korsningen. För övriga kommentarer kring södra området hänvisas till sammanfattande kommentar A. 6) Allhelgonavägen 9, Eds prästgård 1:80, Bertel och Inga-Britt Granlund: En förlängning av Allhelgonavägen innebär att den skulle gå 4,5 m från vårt hus. Enligt detaljplanen skulle vägens bredd vara 7 m vilket är avståndet mellan tomtgränserna. Om tanken är att vägen ska gå vid vår tomtgräns så ämnar de överklaga beslutet och anser att det finns bättre alternativ för vägen och välkomnar vidare diskussion. Beträffande södra områdets bearbetning inför granskningen se sammanfattande kommentar A. 7) Allhelgonavägen 5 och 6, Eds Prästgård 1:82 och 1:83, Gunnar Sjöström och Ulrica Danielsson samt Lars och Birgitta Sabel: De bifogar en skiss på ett ändringsförslag, se ovan. De förslår att gräsbollplanen ska ligga på gräsytan där den ligger idag. Den bör minskas till 20x30, behov av större finns inte då den till största delen används av barn. Någon gång/cykelväg ska inte bryta gräsytan utan bevara så stora sammanhängande områden som det går. En enkel grusad

10 (27) stig i skogskanten sammankopplad med stigen mot Ringblomman är den naturliga vägen. Placering av bollplan direkt mot fastigheterna 1:82, 1:83 tas emot med stark kritik. Detta då riskbedömning om besvärande samt kraftiga störningar och olägenheter för människors hälsa, riskerar medföra miljöfarlig verksamhet på och runt bollplan direkt mot fastigheterna! Lagrum: Miljöbalken (1998:808) Områdets skisser visar att det är hårt belastat med nybyggnation. De grönytor som blir kvar måste primeras och inte planeras med fler cykel eller gångvägar, inte heller odling eller koloniversamhet. Samrådsförslaget har genomgått en omfattande bearbetning inför granskningen för den södra delen varvid bollplanen har fått en ny placering på västra kanten närmare samfällighetslokalen, se vidare sammanfattande kommentar A. Med begreppet miljöfarlig verksamhet i miljöbalken, avses all användning av mark, byggnader eller anläggningar som på ett eller annat sätt innebär utsläpp till mark, luft eller vatten eller annan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vad som är olägenhet för människors hälsa avgörs i varje enskilt fall. I samband med framtagande av samrådsförslaget bedömdes inte människors ljud från lek och sportaktiviteter eller belysning det mörka halvåret innebära en risk för olägenhet för hälsa och därmed inte en miljöfarlig verksamhet. I det omarbetade förslaget har den nya bollplanen placeras längre västerut i anslutning till ytan där befintlig bollplan finns. 8) Samfälligheten Pilgrimen, Pilgrimsvägen och Herdevägen, Njursta 1:13: I en gemensam skrivelse undertecknad av 48 fastighetsägare. Inom samfälligheten kräver de att den vägförbindelsen för den planerade bebyggelsen närmast Pilgrimens samfällighetsförening omplaneras. Vägförbindelsen måste flyttas till norra sidan området inte mellan som nu planerat. Det finns andra lösningar för sopbilen samt för de som kört fel än att ha denna rundslinga runt husen. Övergången vid Paradisvägens förlängning bör ändras. Led istället in trafiken via Allhelgonavägen på lokalgatan som är inritad i förslaget. Huvudargumentet för att flytta till deras område var bilfriheten som de inte vill få förstört. Med det här förslaget ändras grundförutsättningarna för hela området. Angående områdets disposition se sammanfattande kommentar A.

11 (27) 9) Herdevägen 14, Njursta 1:41, Mikael Rytterstam : Han anser det mycket olyckligt att förstöra ett vackert område med natur och bollplan för att pressa in nya hus vilket sker på bekostnad av en uppskattad fotbollsplan och säkerheten för barn med en bilväg genom hela området som korsar gångvägen till förskolan Ringblomman. Han hoppas att alla involverade i byggplanerna tar en ordentlig fundering på vad som tas bort och förstörs i och med ett sådant här bygge. Han menar att det sannolikt finns bättre områden att bygga hus på tex på andra sidan Jupitervägen. Se sammanfattande kommentar A. 10) Herdevägen 16 Njursta 1:42 Rolf Jonsson: Har synpunkter på det södra området. I stället för bilväg runt radhusen föreslås ett uppsamlingsställe för sopor där sopbilen backar upp för hämtning på grönytan öster om bebyggelsegruppen norr om infartsvägen. På liknande sätt är det i deras bostadsområde. Han vill inte ha en gångväg ner mot deras gård, det är oacceptabelt. I ett kompletterande yttrande betonar han att han inte vill ha en bilväg som Herdevägen bredvid samfällighetens befintliga gångväg. I en skiss redovisar han en vändplan med gästparkering och miljöhus samt östvästliga radhus utefter en lokal angöringsväg där nuvarande grusplan ligger idag. Flytt av bollplanen till gräsytan upp mot skogsbrynet. Den 3:e radhuslängan föreslår han placeras på platsen för bollplanen enligt samrådsförslaget. Angöringsgatorna ska inte vara öppna för genomfartstrafik.

12 (27) Se sammanfattande kommentar A. 11) Herdevägen 18; Njursta 1:43, Stefan och Helena Blomqvist: Påpekar att förslaget visar många brister på att bygga ett hållbart och miljövänligt samhälle. Bostäder är intryckta för att tillgodose exploatörernas krav på minsta antal bostäder. Den stora planerade bostadsbebyggelsen vid Eds allé m.fl. rymmer så många bostäder att man kan avstå från detta område. Industrimarken mot järnvägen bör studeras för bostäder istället. De redan boende i området har gjort sitt val att bo på detta vis, bilfritt, barnvänligt och lugnt och vill inte påtvingas nya förutsättningar. De föreslår att bollplanen placeras i skogskanten norr om kvarterslokalen för ett mer centralt ostört läge där samfälligheten fortsatt kan spola en isbana och inskärningen i skogskanten ger en jordläktare på norra sidan. De anser att all infart ska ske i nordost från Allhelgonavägen då infarten från Paradisvägens vändplan är extremt farlig för cyklister och utfarten mot stora Älvsundavägen riskabel och belastad med trafiken till Ringblommans förskola. Rundslingan runt radhusen bredvid deras gångoch cykelväg är inte bra och behövs inte för sopbilarna då de kan vända i tre-vägskorsningar eller liknande vändplaner. Att ha soptunnor på varje bostadstomt anser de gammaldags och inte miljövänligt utan ett miljöhus föreslås i anslutning till en vändplan. För norra och mellersta området bedömer de trafiklösningarna som acceptabla med naturliga anknytningar till befintliga gator. Ängen mellan bollplanen och kvarterlokalen används flitigt året runt. Den enda platsen de har för större sammankomster som fester, nyårsfirande, fotboll, brännboll, skidor, pulkor och födelsedagslekar. De motsätter sig att deras interna privata gångvägar kommer att bli naturliga stråk till busshållplatserna och ifrågasätter om det är juridiskt ok att upprätthålla väg till utomstående. Passage genom privata områden leder till osämja har de erfarenhet av från närområdet. Industritomten på östra sidan Jupitervägen har en privat ägare. Inkommer förfrågan om att ändra dess detaljplan för att möjliggöra bostäder i stället för industri där tar kommunen ställning till förfrågan. Angående södra områdets disposition hänvisas till sammanfattande kommentar A. Med stöd av allemansrätten kan personer gå på gångvägarna genom samfällighetens område dock inte snedda över privata tomter eller liknande.

13 (27) 12) Pilgrimsvägen 9, Njursta 1:58, Håkan och Carola Genberg: De beskriver i ett 11 sidor långt yttrande där de instämmer i planbeskrivningens text att området på bollplanens södra sida ska studeras vidare. Gångvägsbelysningen tillhör samfälligheten och enl bifogat foto framgår att deras fiberkabel ligger någon decimeter in på grönremsan. Detaljplanen anger att en gata ska anläggas på grönremsan utan mellanrum mellan gatan och den befintliga gångvägen på deras fastighet. De skriver att den nya bebyggelsen på grund av höjdskillnaderna kommer att upplevas som hög och skapa en fysisk och visuell barriär och förstör utsikten mot skog och naturäng. De efterlyser en trafiklösning som inte är en gatuslinga runt de nya husen som då inte blir attraktiva försäljningsobjekt omringade av vägar. Den planerade gatuslingan runt radhusen är en mycket olycklig lösning. Istället föreslås en lösning med vändplaner som Allhelgonavägen och Herdevägen har idag. Korsningen mellan bilväg och den nordsydliga gång- och cykelvägen vid Paradisvägens vändplan är mindre lämplig och bör studeras ytterligare. Gångvägarna runt bollplanen är idag trygga att använda för barn i alla åldrar. Nya gator gör området inte lika tryggt för barn. Två busshållplatser ligger på bekvämt avstånd för Pilgrimmens samfällighetsförening och för de nya radhusägarna om de använder gångvägarna genom samfällighetsföreningen. Om de börjar användas av de nya boende ser de framför sig en viss missämja mellan grannar och risk för ovänliga förbudsskyltar. De föreslår därför att Jupitervägens hållplats vid CAT flyttas närmre infarten till Allhelgonavägen eller att en ny hållplats inrättas. Med stöd av allemansrätten kan personer gå på gångvägarna genom samfällighetens område dock inte snedda över privata tomter eller liknande. Hållplatslägena för södergående trafik på Jupitervägen ligger relativt nära varandra varför en möjlighet kan vara att ta bort en hållplats. Frågan kan väckas separat med SL, Stockholms lokaltrafik och påverkar inte detaljplaneförslagets utformning. De har svårt att förstå att kommunen vill slopa en befintlig och med frivilliga krafter välskött bollplan. Området står för en generationsväxling och föryngring med många inflyttande barn. Den föreslagna nya bollplanen är mycket mindre och ska betjäna många fler hushåll än den befintliga. Då inga nya lekplatser är redovisade för de nya bostäderna finns det en tänkbar konflikt med Pilgrimmens boende angående samfällighetens tre lekplatser som de sköter och underhåller. En boll-lekyta finns kvar i närheten där den ligger idag. Nya lekplatser kan placeras i samarbete med boende i hela Prästgårdsmarken. Förslag har också efterfrågats på de olika dialogmöten men inga tänkbara platser har då kommit

14 (27) upp. Kommunens gata/parkenhet är dock öppen för en fortsatt dialog i frågan. De anser det anmärkningsvärt att kommunen inte tagit reda på och tagit hänsyn till alla ledningar runt bollplanen. Då det bredvid fjärrvärmeledningarna norr om bollplanen ligger fiberkablar till samfälligheten. Samt i grön ytan söder om bollplanen en telekabel och samfällighetens fiber. Väster om bollplanen ligger sekundära fjärrvärmeledningar från samfällighetens undercentral till bostäderna, de bedömer dock att de ligger på säkerhetsavstånd från radhusens planerade parkeringsplatser. Kommunen har inventerat alla ledningar inom planområde, även optokabeln norr om bollplanen är redovisad i samrådshandlingen.t. Flertalet fiberkablar och fjärrvärmeledningar kan ligga kvar. Eventuellt behöver fiberoch elkablarna norr om nuvarande bollplanen dras om på en kortar sträcka. Söder om bollplanen ligger ledningarna på samfällighetens mark vilken inte berörs av planförslaget. I deras beskrivning av förslaget ovan sägs: På den befintliga bollplanen byggs 8-10 radhus med en gräsyta fram till Pilgrimens hus. Paradisvägen förlängs och avslutas med en vändplan där också miljöhus och extra parkering anläggs. Paradisvägen kan eventuellt förlängas ett stycke längre norrut mot den tredje radhuslängan alternativt sker infarten från Allhelgonavägen. Bollplanen placeras öster om kvarterslokalen med kortsidan mot befintliga bostäderna då får den inte en så dominerande placering som den nuvarande bollplanen har och den ligger nära den vattenpost som installerats vid kvarterslokalen. Alternativt placeras bollplanen på gräsytan varvid tre radhus istället byggs vid kvarterslokalen. Förslaget till nytt bollplats läge innebär att en radhuslänga placeras i gränsen till fastigheterna 1:82 och 1:83. En trädallé utefter Paradisvägen är en bra idé. Angående södra områdets nya disposition hänvisas till sammanfattande kommentar A.

15 (27) 13) Pilgrimsvägen 12, Njursta 1:77, Alf och Arja Håkans: Vill inte ha grannar endast 6-10 m från tomtgränsen vilket de protesterar mot. De köpte huset för dess fria läge och närhet till naturen. De skriver att de fått garantier om inget mer kommer byggas där eftersom området räknas som fornminnesområde. Med den nu tänkta bebyggelsen får vi oönskade grannar in på knuten samt blir av med kvällssolen. Kontoret beklagar om de uppfattat att de fått garantier att inget mer skulle byggas här. Det är garantier som kontoret aldrig kan ge eftersom ingen kan säga vad framtiden för med sig för behov av förändring. Planförslaget ger en möjlighet att utvidga deras fastighet med den slänt som ligger utanför nuvarande fastighetsgräns. I övrigt se sammanfattande kommentar A. 14) Pilgrimsvägen 16, Njursta 1:79, Örjan Lindblom: Yrkar i 1:a hand att grusplanen lämnas kvar och att kanske en ytterligare husgrupp placeras i skogskanten med lokalgata och vändplan ansluten till Paradisvägen. I 2:a hand att gräsytan öster om nuvarande grusplan bibehålls. Dvs en husgrupp mindre och lite större yta till förfogande för de kvarvarande två husgrupperna. I 3:e hand yrkar han att den prickade området vid Njursta 1:77, 1:78 och 1:79 bibehålles som park så att siktförbindelsen med det kvarvarande fältet och skogskanten finns kvar. Den riskerar annars att gå förlorad pga höjdskillnad plus häck eller staket. Det omarbetade förslaget innebär att nya bostäder placeras ca 10 m från nuvarande fastighetsgräns. Dock lämnas fria ytor runt gång- och cykelvägen som ger fri sikt mot skogskanten. Se i övrigt sammanfattande kommentar A. 15) Prästgårdsallén 9 D, Annika Persson: Vill inte ha någon förtätning i området, Väsbyhems lilla parkering undantagen. Ängarna är ett andningshål med en fornås av sällsynt värde. Även slänten mot Kaplanvägen ska vara kvar. Mycket bättre kollektivtrafik efterfrågas också. Åsen finns kvar opåverkad. Angående att bygga i Prästgårdsmarken överhuvudtaget se kommentar B. 16) Prästgårdsallén 11 D; Sture Werner: Motsätter sig att grönområden försvinner, att biltätheten ökar och det blir parkeringsbekymmer. Lekutrymme för förskolan Ringblomman behövs på stora ängen för vinteraktiviteter. Förtätning av bostäder ej önskvärd. Till varje ny bostad kommer 1,6 parkeringsplatser att finnas på bostädernas egen mark. I övrigt se sammanfattande kommentar B.

16 (27) 17) Prästgårdsallén 15 C, Karl-Erik Forslund: Vill inte att området förtätas alls, grundidén med området försvinner, bebyggelse med grönt område i mitten (bilfritt). Närheten till naturen försvinner och huvudorsaken till att jag flyttade hit försvinner, det finns många andra bättre ställen att bygga på. Uppgörelsen med byggherrarna är tveksam, inga maxkostnader angivna utan Väsbyhem förbinder sig att ta hand om de som inte blir sålda. Bygg bostäder till våra ungdomar istället för detta spekulativa förtätande. Se sammanfattande kommentar B. 18) Prästgårdsallén 17 C, S Ringstrand: Tycker inte om förtätningen då det förstör det gröna naturområdet och innebär mer trafik där det idag inte finns trafik. Det ska byggas radhus som Väsbyhem ska stödköpa, ska jag som hyresgäst sen 16 år vara med och finansiera radhus när det saknas hyresrätter. Varför klämma in ett fåtal bostäder i Prästgårdsmarken när det byggs ett helt nytt område kallat Eds Allé, det borde läggas resurser där och låta Prästgårdsmarken vara. Varför byggs det inte bostäder i centrum där biblioteket låg, där finns el och VA och det går att bygga och förtäta med mycket nya bostäder? Två detaljplanearbeten pågår för ny bostadsbebyggelse på gamla bibliotekets plats söder om Väsby centrum. Se i övrigt sammanfattande kommentar B. Kommunala instanser 19) Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott: Har inget att yttra över förslaget alla synpunkter på detaljplanen har hanterats löpande under arbetets gång. Noteras 20) Kultur- och fritidsnämnden: Kontoret ser positivt på detaljplaneförslaget, speciella anpassningsbestämmelser för bebyggelsen närmast byggnadsminnet Eds prästgård, att fornlämningarna avses lyftas fram samt förslaget på enklare odlingslådor för allmänheten. Att grusplanen ersätts med en mindre konstgräsplan anser kontoret ger ökad möjlighet för rekreation året runt. "Kultur och fritidsnämnden antar kultur och fritidskontoret /enhetens yttrande med följande tillägg: "Lokaliseringen av den nya gräsplanen bör nogsamt utredas och eventuellt justeras med hänsyn till säkerhet för förbipasserande och omkringboende utifrån de sportaktiviteter som kan pågå på planen" och översänder den till kontoret för samhällsbyggnad." Noteras.

17 (27) 21) Miljö och hälsoskyddsnämnden: Anser att en undersökning av marken vid nuvarande grusbollplan med avseende på markföroreningar från tidigare handelsträdgård bör göras under det fortsatta planarbetet. Plankartan bör innehålla information om markföroreningar. De förutsätter att solstudier redovisas för det västra området. Dagvattenhanteringen har en hög ambitionsnivå i fråga om rening och fördröjning och frågan ska fortsättningsvis hanteras i bygglovskedet i samarbete med VA-enheten. Nämnden delar kontoret för samhällsbyggnads bedömning att planens genomförande inte kan anses innebära risk för betydande miljöpåverkan. En undersökning av markföroreningarna vid den nuvarande grusplanen har genomförts och redovisas i granskningshandlingens planbeskrivning. En bearbetning av bebyggelsen för västra området med föreslagna suterränghus med takterrasser ger bättre solförhållanden för bostäderna. 22) Utbilningsnämnden: Utbildningsenheten gör, utifrån gällande befolkningsprognos, bedömningen att det i det västra området, där Prästgårdsmarken ingår, kommer att behövas 40 nya förskoleplatser till år 2017. Dessa behöver dock inte finnas inom planområdet; en tänkbar lokalisering kan vara i det planerade nya bostadsområdet Eds Allé. Noteras 23) Social- och äldrenämnden: Äldre- och omsorgsenheten-/kontoret är positiv till etablering av nya bostäder i Prästgårdsmarken och ser det som lämpligt att inom området planera för ytterligare en bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). En andra gruppbostad kan med fördel placeras med ett avstånd från det redan planerade gruppbostaden i planförslaget. Under hela planarbetet har arbetet varit inriktat på att möjliggöra ett nytt LSS-gruppboende. Önskemålet har varit en avskild placering av denna och det har åstadkommits. Att placera ytterligare en LSS-gruppbostad inom planområdet är inte möjligt att åstadkomma. Övriga remissinstanser i bokstavsordning och övriga boende. 24) Brandkåren Attunda: Avståndet och planens omfattning gör att ingen vidare riskhänsyn behöver tas med anledning av väg- och järnvägstransporter av farligt gods då avståndet till väg för farligt gods överstiger 150 meter. Inga ytterligare risker har identifierats i närheten. Planområdet ligger inom eller strax över 10 minuters insatstid från nuvarande brandstationsplacering i Upplands Väsby. Noteras.

18 (27) 25) Cykelfrämjandet, Stockholm Norrort: Avstyrker förslaget eftersom cykelperspektivet saknas och planen innehåller för få bostäder trots ett central, cykelnära läge. Trots att stora markytor tas i anspråk så är det mindre än 70 bostäder, exploateringen måste höjas. Alternativet är nämligen att dess uteblivna bostäder tillkommer i ett mindre cykelnära läge, längre ut från staden. P-talen (parkeringstalen) är extremt höga, upp till 2/lgh. 0,1 är ett rimligt minimi-p-tal och 0,55 ett rimligt maxtak. Cykelparkeringstalen redovisas inte, cykelperspektivet är bortglömt i planbeskrivningen. Det bör vara 1cykel/rum med krav på exploatören att ordna parkering på kvartersmark. Begreppet GC-väg bör inte användas. Cykeln är ett fordon som ska beredas egen plats i gaturummet skild från gående och andra fordon. Ambitionerna i planförslaget gör de boende bilberoende, planen kan inte kallas förtätning när exploateringen är så låg och om den här planen genomförs har man låst möjligheten till en hållbar utveckling i södra Runby. Planförslaget är en avvägning mellan att inrymma ett antal bostäder och behålla gröna värden som uppskattas av kringboende. Parkeringstalet är satt till 1,6 där extra parkeringsytor även kan användas som grönyta eller cykelparkerin om behov inte finns för bilparkering. Vid varje radhus finns möjlighet att förvara de boendes cyklar. Planbeskrivningen redovisar samtliga befintliga och till kommande cykelvägar. Kommunens bedömning är att både gång- och cykel ryms på de kombinerade stråken. Men vid större utnyttjande behövs separata cykelstråk. Till exempel kan då det nord-sydliga huvudcykelstråket breddas inom gällande plan. 26) E.ON: Har inget att erinra. Planbeskrivningen beskriver bra förutsättningarna för elförsörjningen i området. Noteras. 27) Fortum Värme: Skriver att de kan erbjuda fjärrvärme till den nya bebyggelsen. Hänsyn måste tas till befintlig fjärrvärmeledning, en överenskommelse finns att befintliga ledningar kan ligga kvar. De önskar ett minimiavstånd på 1 m från ledningens yttersida till närmaste byggnadsdel under förutsättning att ledningen har fritt tillträde på motsatta sidan. Angående undermarksanläggningar har de ingen erinran. Fjärrvärmeledningen norr om prästgården dras om till den allmänna gatan. Ledningen har i mellersta områdets kvartersmark försetts med egenskapen att marken inte får bebyggas samt beteckningen u. Övriga fjärrvärmeledningar ligger på allmän platsmark minst 1 m från närmaste byggnadsdel 28) Hembygdsföreningen Upplands Väsby: Anser det rimligt med viss kompletteringsbebyggelse i området. Radhus knyter an till tidigare

19 (27) bebyggelse från 1980-talet och tankarna kring utformning och placering av husen förefaller bra. Dock måste bebyggelsen begränsas för att inte grönytorna tas i anspråk allt för mycket. De två radhuslängorna närmast förskolan Ringblomman och det västra området (vid Prästgårdsallén kommentar KSB) bör utgå det senare därför att det ligger i skuggan norr om en höjd. Om det som sägs om längorna mot Eds prästgård är tillräckligt för en god anpassning till byggnadsminnet är svårt att säga, här får länsstyrelsens yttrande över planen vara vägledande. Korsningen mellan den nord-sydliga gång- och cykelvägen samt Paradisvägens förlängning är direkt olämplig och de föreslår att radhusen nås österifrån istället. Hela samrådsförslaget är en avvägning mellan olika intressen där den totala genomförandeekonomin är en parameter liksom målsättningen att bevara öppna gräsytor i de olika delarna av planområdet. Trafikföringen i södra området har förändras se sammanfattande kommentar A. 29) Norrvatten: har inget att framföra då de inte har några ledningar i området. Ytterliggare svar lämnas inte. Noteras. 30) Skanova: De har markförlagda ledningar inom detaljplaneområdet. Önskar så långt möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika kostnader och olägenheter vid flytt, vilken i så fall ska bekostas av den som initierar flytten. De vill ha detta noterat i planhandlingarna. Skanovas ledning och kopplingsskåp vid det västra bebyggelseområdet kommer att behöva flyttas inför byggstart av det området. 31) Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting, SL: Är positiva till att kommunen förtätar i ett kollektivtrafikläge. Påtalar risken från bullerstörningar från bussar, framför allt det lågfrekventa buller vid tomgångskörning eller starter. Sovrum bör undvikas mot busstrafikerade gator. Noteras.

20 (27) 32) Herdevägen 20, Njursta 1:44, Maria Lidén och Per Larsson: Anser att förslaget fortfarande, trots vissa förbättringar, tar för stor hänsyn till bilarna och för liten till barnen. Även nya husköpare bör få den stora kvalitén med bilfria lekgårdar som deras område har. Hon undrar vilken källan är till påståendet att husköparna vill ha parkering vid sitt hus. Hon föreslår en infart via Allhelgonavägen och en samlad parkering vid LSS-boendet. Bollplanen placeras närmast samfällighetens gemensamhetslokal och sen radhus grupperade mot skogsbrynet och omgivande bostäder med en bilfri går i mitten eller på annat sätt det viktiga är förslaget med trafikföringen. En enkel skiss på tankarna bifogas. Se sammanfattande kommentar A. Angående bilparkering vid sitt hus kan konstateras att de regler som finns idag om att alla bostäder ska kunna nås av funktionshindrade gör att det upplägg på bostadsområdet som finns vid Pilgrimsvägen/Herdevägen och Kaplanvägen inte kan byggas idag. Byggbolagens erfarenhet från sina kunder är att kunna ta bilen hem är en viktig paramete vid val av bostad. En av intressenterna har skickat ut en enkel enkät till alla bostadsintressenter i tre områden med likartat läge i Stor-Stockholm om deras preferens kring bilen. Av de svarande har så gott som alla bil idag och 60 % kan inte tänka sig att köpa ett hus som inte har parkering i anslutning till huset.

21 (27) 33) Herdevägen 30, Njursta 1:49, Jenny Blomqvist och Per Bygren: Skickar nedanstående förslag där hus och bollplan bytt plats. De beskriver sitt bostadsområdet som mycket lyckat med de bilfria gårdarna och gräsytan vid kvartersgården där barnen åker skidor och pulka och bollplanen. I Prästgårdsmarken är endast Herdevägens villor, Allhelgonavägen och Paradisvägen som inte är bilfri men de delarna ligger i ytterkanterna och behöver inte köra igenom de bilfria delarna. I det nya detaljplaneförslaget passar det norra och mellersta områdena en relativt bra trafiklösning men orken verkade inte räcka till för det södra området. Vägsituationen kan lösas på många olika sätt viktigt är dock att hålla den norr om ny bebyggelse, inte tränga in den mellan ny och gammal bebyggelse. Slingan runt radhusen på fd bollplanen ska inte finnas utan ta in trafiken via Allhelgonavägen i norr för infart från Paradisvägen kan aldrig bli trafiksäker. De störningar som finns idag från bollplanen i form av bländning, puckar in i fönstren flyttas bara till andra boende i det föreslagna läget vid Allhelgonavägen. Byt plats på bollplanen och husen vid infarten från Paradisvägen. Där placeras den centralt i området och de stora stenarna ovanför blir naturliga sittplatser. Gärna konstgräs på bollplanen, ger ökad användbarhet året runt. Tänk på var slang och utrustning ska förvaras. Jättebra att bollplanen finns med i förslaget, visar att ni lyssnat på synpunkter tidigare. För att bättre passa in i området kan radhusen med fördel placeras i en cirkel med innergårdar och bilarna samlas i anslutning till den planerade LSS-bostaden alternativt i fler mindre parkeringar norr om området. Det saknas förslag på lekplatser. Utifrån egna och grannars erfarenheter känner de inte igen kravet på bilväg fram till huset. En känd mäklare i Väsby, säger att det kravet inte är något han känner igen och har inte några problem att sälja hus där man inte får ta bilen hem. Att husbyggarna påstår detta håller inte utan bör bevisas med underbyggd fakta och efterfrågar de undersökningar som visar detta.

22 (27) För södra områdets disposition se sammanfattande kommentar A. Förslaget har medvetet inte redovisat någon plats för lekplatser. Nya lekplatser kan placeras i samarbete med boende i hela Prästgårdsmarken vilket också har efterfrågats på de olika dialogmötena. Men inga förslag har kommit upp. Kommunens gata/parkenhet är dock öppen för en fortsatt dialog i frågan. Angående bilen hem se kommentar på yttrande nr 32. 34) Pilgrimsvägen 26, Njursta 1:84 Lars-Eric Waerner: : Han lämnar ett förslag för södra området där en mindre bollplan ligger ungefär på nuvarande bollplan mot Herdevägens hus. Radhus placeras mellan bollplanen och en förlängd Paradisväg som angöringsväg, rött streck. Samrådsförslagets radhus öster om bollplanen ligger kvar och nås från Paradisvägen via ett återvändsstick. Vägen leds vidare norrut förbi 10 radhusenheter upp mot den tidigare illustrerade vändplanen med koppling till Allhelgonavägen. Vägsträckningen är enbart avsedd för de boende och sopbilen, inte för genomfart. På detta sätt att placera fastigheterna och bollplanen så får man friare gröna ytor mellan samfälligheten och det nya bostadsområdet och en bra vändplan för trafiken. På denna förändring så behåller man bilfritt område som alla efterstävar och man får trivsammare miljö för de nybyggda fastigheterna och det närliggande bostadsområdet. Se sammanfattande kommentar A. 35) Pilgrimsvägen 28, Njursta 1:85, Kjell Holm: 1) Motsätter sig ytterligare förtätning. Den södra gräsytan är en naturlig lunga för

23 (27) närboende om omgivande områden. Närliggande bostadsområden är relativt tättbebyggda och tung trafik till industrierna. Kommunen bör värna de mindre insprängda grönytorna. En byggnation här ger liten effekt på tillgången på bostäder men stor påverkan på miljön. Andra ytor såsom grustaget väster om motorvägen vid Bredden samt vid gamla gymnasiet ger större volymer och bör prioriteras. 2) Om det trots allt beslutas om byggnation ska ytan direkt mot Pilgrimens samfällighet hållas bilfri. Hans förslag är att Paradisvägen förlängs till en vändplan och bilarna får parkera norr om de nya bostäderna. Både vid gamla gymnasietomten och i grustaget Älvsundadalen pågår detaljplanearbeten för nya bostäder. I övrigt se sammanfattande kommentarer A och B. 36) Prästgårdsallén 32, P-O Brogren: Bygg inte på de små ängarna runt förskolan Ringblomman, de används av barnen där. Se sammanfattande kommentar B. 37) Prästgårdsallén 32B, Tina Steinbach: Vill inte ha någon förtätning alls, bevara området tidstypiskt som det var vid skapandet. Det är inte stor skog/gröna ytor. Det är oersättligt med bilfritt, barnvänligt område för oss utan stuga och Thailandsresor. Upplands Väsby ligger under regionsnittet i inkomst och utbildning, utgå från oss som valt detta och redan bor. Ed Allé kommer att påverka området vilket räcker. Se sammanfattande kommentar B. 38) Prästgårdsallén 43 C, Annika Melin: Bilfritt område är ett privilegium för barnfamiljer och äldre och andra. Området har ekonomiskt svagare människor. Fin utsikt försvinner med bebyggelse. Det är en hälsofråga med grönområden, det blir dyrare läkarbesök annars. Se sammanfattande kommentar B. 39) Prästgårdsallén 44 D, Pierre Ragnar Fjellberg: Vill inte att Prästgårdsmarken byggs ut då barnen behöver skog och mark att leka i. Se sammanfattande kommentar B. Förslaget sparar medvetet öppna gräsytor och skogsmark i närheten av alla befintliga bostäder för lek, rörelse och umgänge. 40) Prästgårdsallén 44 D, Lena Fjellberg: Vill inte att området förtätas, när grönytorna därmed minskas. De är viktiga rekreationsområden för oss som inte har råd att åka bort på semester. Hon motsätter sig att de bilfria ytorna minskar, vilket är en fara för barnen. Det är ont om parkeringsplatser varför hon inte vill att det byggs på p-platsen vid Prästgårdsallén. Det är korrekt att de bilfria ytorna minskar men det är fortfarande möjligt att röra sig bilfritt mellan olika

24 (27) bostadsdelar inom Prästgårdsmarken för att besöka dagiseller klasskamrater. Enligt uppgift från Väsbyhem som äger parkeringsplatsen vid Prästgårdsallén är ingen av de p- platserna uthyrda och där står sällan någon bil. I övrigt se sammanfattande kommentar B. 41) Prästgårdsallén 44 D, Joakim Aho: Vill inte ha förtätningen i Prästgårdsmarken och tycker det är korkat. Se sammanfattande kommentar B. 42) Prästgårdsallén 44 D, Elin Fjellberg Aho: Vill inte att grönytorna minskar, bilkörningen på området ökar, att det byggs på p-platsen vid Prästgårdsallén och att det byggs på ängen vid förskolan där jag gick som barn och lekte på. Se sammanfattande kommentar B. 43) Anonym: Vill inte att det byggs bostäder på den mindre parkeringsplatsen vid Prästgårdsallén för det är redan ont om parkeringsplatser för besökande. Jag tycker inte om att dom bilfria ytorna minskar, vill inte att bilökningen medför fara för barnen. Jag motsätter mig att privata byggarna Veidekke och BoKlok tillåts bygga på området med konstiga avtal. Se sammanfattande kommentar B. Sammanfattande kommentar A södra områdets gestaltning Under samrådet har inkommit en mängd kommentarer och skisser från boende kring det södra området. Korsningen mellan Paradisvägens förlängning och den nord-sydliga gc-vägen, körvägen runt bebyggelsen och bollplanens placering är återkommande synpunkter. Arbetsgruppen har prövat ett drygt 20-tal andra lösningar på områdets gruppering alla med målsättningen att behålla antalet bostäder 25 st, ha plats för en minst 20x30 m stor lek-bollyta, ingen genomfartstrafik samt behålla en stor del av ängen mot skogsbrynet. Angöring har prövats från Paradisvägens förlängning, från Allhelgonavägens vändplan via nuvarande gc-väg och från norra delen av Allhelgonavägen. Bollplanen har prövats i fyra olika lägen, samma som i samrådshandlingen, på ängen vid Pilgrimsvägen 13-15 och 12-16, öster om kvarterslokalen samt i skogskanten norr om gång- och cykelvägen. Arbetsgruppen har till sist stannat för granskningshandlingens förslag till områdets disposition vilken också accepterats av intressenten till bebyggelsen. Förslaget minskar antalet bostäder till 20 st radhusenheter och en LSS-gruppbostad. Infart till alla bostäderna sker från Allhelgonvägens norra del, trots den nackdel det innebär för den nya lssbostaden i form av ökad trafik och rörelse vilket det också innebär för intilliggande två bostadshus. Denna infart är vald för att helt undvika en