Konjunkturen och de finansiella marknaderna



Relevanta dokument
Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

SEB House View Marknadssyn 2018 oktober

Månadskommentar november 2015

SEB House View Marknadssyn 2018 Maj

Förändringar i Fondstrategier Stockholm 21 maj Vi säljer JP Morgan US Smaller Companies och köper Fidelity Asian Special Situations.

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

SEB House View Marknadssyn 2018 september

Månadskommentar Augusti 2015

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

SEB House View Marknadssyn 2018 november

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Vi köper DI Euro High Yield, DI Nordiska Företagsobligationer och säljer DI Tillväxtmarknadsobligationer.

SEB House View Marknadssyn 2018 augusti

SEB House View Marknadssyn 2018 April

Månadskommentar juli 2015

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

Månadskommentar oktober 2015

Swedbank Investeringsstrategi

SEB House View Marknadssyn 07 mars

Danske Bank. Marknadssyn. Januari/februari 2016 Stefan Garhult

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

Månadskommentar mars 2016

Global Asset Allocation Strategy 2018 Ytterligare ett bra år? Nordea Tactical Asset Allocation December 2017

Makrokommentar. November 2013

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

Marknadskommentar Q3 2015

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

13 JULI, : MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

Makrokommentar. April 2016

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

Fondstrategier. Maj 2019

4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR

Penningpolitik när räntan är nära noll

8 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD OROLIG START PÅ ÅRET

Marknadsinsikt. Kvartal

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

sfei tema företagsobligationsfonder

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Strategifonderna Multistrategi Coeli Mix och Coeli Potential. per 30 april 2018

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Månadsanalys Februari 2013

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

Investment Management

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019

GLOBAL TILLVÄXT OCH ÖKADE INKOMSTER TEMAN UNDER 2011

Strukturerade placeringar. Kapitalskyddade placeringar SEB1112

Strukturerade placeringar. Kapitalskyddade placeringar SEB1111

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Strategifonderna Multistrategi Coeli Mix och Coeli Potential. per 31 maj 2018

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

Månadskommentar augusti 2016

25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

7 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD TUDELAT USA OCH STARKT EUROPA

Portföljförvaltning Försäkring

Statsupplåning prognos och analys 2018:3. 25 oktober 2018

Månadsrapport augusti 2012

Månadsrapport januari 2010

Räntekommentar. Räntemarknaden MARKNADSKOMMENTAR - RÄNTOR

Inledning om penningpolitiken

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL

9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER

Månadskommentar juli 2016

Månadsrapport december 2009

Månadskommentar januari 2016

Rubicon. Vår syn på marknaderna. September 2018

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Startdatum Jämförelseindex -3,1% Rådgivare 52,8%

Makrokommentar. Januari 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

Högtryck för ekonomi & marknad en bubbla? Norrtälje18 april 2018 Robert Bergqvist

Makroanalys okt-dec 2012

Marknadskommentarer Bilaga 1

Makrokommentar. Januari 2017

Månadsanalys Juni 2013

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Vart tar världen vägen?

VECKOBREV v.5 jan-14

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Marknad Johan Tegeback

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

Transkript:

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1

Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik Tillväxtmarknaderna Ny information / prognosrisker /slutsatser Utveckling för obligationer och krediter Utveckling för aktier Utveckling för valutor Tillgångslagsfördelning vår syn Spar och placeringsförslag Övergripande förslag för tillgångsfördelning Aktiva placeringsförslag Bekväma placeringsförslag Strukturerade placeringar och fonder Snabba enkla sparförslaget 2 *Huvudscenariot uppdateras 4 ggr per år I denna presentation uppdateras siffrorna veckovis och texten månadsvis.

Global tillväxt FAKTA PMI är en indikator på den ekonomiska hälsan som tas fram genom månatliga undersökningar av företag inom industrin. Den är viktig för att den är en framåtblickande konjunkturindikator. Ett värde över 50 indikerar ökad aktivitet och vice versa. Den amerikanska ekonomins underliggande tillväxt bedöms alltjämt god. Europeisk och svensk tillväxt enligt respektive något över förväntad takt. Kina fortsätter vika men i långsammare takt än tidigare väntat. 3

Produktionsgapet FAKTA Produktionsgapet är ett mått på skillnaden på faktisk tillväxt och potentiell tillväxt. Ett stort produktionsgap betyder oftast att det finns problem på arbetsmarknaden och/eller med produktiviteten samt att det verkar generellt hämmande på inflationen. Vi är fortfarande långt ifrån en konjunkturell balans, det finns fortfarande lediga resurser och kapacitet i ekonomierna. 4

Inflationen FAKTA Inflationen är ett mått på ökningstakten av den allmänna konsumentprisnivån i ett land. En låg och stabil inflation om cirka 2 procent är de flesta centralbankers mål i den utvecklade delen av världen. Råvaruprisfall och långsam löneökningstakt hämmar fortfarande inflationen. ECB och Riksbanken ligger närmare mer stimulans. USA går först i höjningscyklen. Vi tror på en liten första höjning i september och en långsam takt därefter. 5

Arbetslöshet FAKTA Arbetslösheten är den del av arbetskraften som inte har arbete. Arbetskraften definieras som alla mellan 15-74 som har ett jobb eller som söker jobb. Den berättar alltså inte hela sanningen men är en viktig indikator. Fortsatt hög arbetslöshet i framförallt Europa, men trenden går åt rätt håll. Amerikansk arbetslöshet nu sannolikt nära långsiktigt hållbara nivåer. 6

Arbetslösheten har sjunkit kraftigt i USA och nu börjar även sysselsättningen förbättras Amerikansk arbetsmarknad fortsatt mycket stark och arbetslösheten nu sannolikt nära jämviktsnivåer. 7

Arbetskraftsdeltagandet är dock fortfarande lågt jämfört med innan finanskrisen Den ena anledningen till att arbetskraftsdeltagandet minskat beror på en åldrande befolkning (svarta linjen) som i mindre omfattning än andra grupper gör sig tillgängliga för arbetsmarknaden. Den andra anledningen är att en del av befolkningen slutat leta efter jobb (röda linjen). De flesta av dessa har potential att komma tillbaka. Vissa har under tiden studerat istället och kan bidra med högkvalificerat arbetskraft när de återkommer. 8

Antalet sysselsatta i USA forsätter öka Antalet sysselsatta växer i något långsammare takt, men trenden är stabil. 9

Arbetsmarknaden i Sverige starkare än den ser ut Trots att sysselsättningen ökat är arbetslösheten i Sverige kvar på höga nivåer Det beror på att även arbetskraftsdeltagandet ökat snabbt Ett ökat arbetskraftsdeltagande är önskvärt för ekonomins långsiktiga tillväxtpotential På senare tid börjar sysselsättningen växa betydligt snabbare än arbetskaraften, arbetslösheten sjunker därmed snabbare än väntat 10

Matchningen i Sverige är dock en utmaning FAKTA En hög andel lediga platser samtidigt som arbetslösheten är hög indikerar en ineffektiv arbetsmarknad där arbetskraften inte har den kunskap som företagen efterfrågar. Lediga jobb är nu på högre nivå än innan finanskrisen medan arbetslösheten är flera procentenheter högre. 11

Centralbankerna USA väntas bli fortfarande första stora land att höja styrräntan under 2015 Övriga centralbanker väntas utöka stimulansen ECB kan komma att utöka sitt stödköpsprogram Riksbanken väntas sänka reporäntan till -0.45 under hösten, samt utöka sitt stödköpsprogram under 2016. Sannolikheten för ytterligare åtgärder är förhållandevis hög om vi skulle se en snabbt stärkande krona mot euron. 12

Tillväxtmarknaderna Stora skillnader mellan olika länders förutsättningar gör det svårt att analysera dem som grupp Överlag tror vi att tillväxtmarknaderna kommer stå för ett mindre bidrag till den globala tillväxten den närmsta tiden till följd av strukturella utmaningar och politisk osäkerhet. När den globala tillväxten tar fart, i stor utsträckning ledd av den amerikanska ekonomin, kommer även förutsättningarna för tillväxtmarknaderna att förbättras. Flera tillväxtländer vars valutor fallit kraftigt kan till följd av valutaförsvagning (höger bild) få ytterligare effekt via ökad export. 13

Tillväxtmarknaderna, risker FAKTA Tillväxtmarknaderna är i stor utsträckning beroende av finansiering i dollar som är världens reservvaluta. Tillgången på dollar globalt hänger ihop med USAs bytesbalans och den amerikanska centralbankens agerande. I spåren av att USAs bytesbalans förbättras och att den amerikanska centralbanken drar ner på stimulanserna blir det färre dollar tillgängliga i resten av världen. Många tillväxtmarknader är beroende av att kunna få finansering i dollar. Störst är risken för länder med underskott i bytesbalansen som Brasilien, Indonesien, Turkiet, Sydafrika. 14

Kinas tillväxt blir allt dyrare att köpa med investeringar BNP-tillväxt på den lodräta axeln drivs av en ökad andel investeringar som del av total BNP men historien antyder att det finns en gräns 15

Kina Kinas tillväxt och inflation viker, centralbanken sänker styrräntan och bankernas kassakrav och devalverar valutan. Kinesiska myndigheter har dock betydande resurser att bedriva en expansiv finanspolitik och har också på senare tid kommit med ytterligare stimulanser. De grundliggande utmaningarna kvarstår dock. 16

Sammanfattning Den globala konjunkturen återhämtas Den amerikanska ekonomin stärks och väntas leda utvecklingen 2015 Det globala kapacitetsutnyttjandet är fortfarande lågt Inflationen förblir låg, framförallt i Europa men även i tillväxtländer Arbetslösheten en utmaning i Europa, men trenden är åt rätt håll Global sett sänks fortfarande styrräntorna av centralbankerna. Den amerikanska centralbanken kommer vara först ut att höja räntan ECBs stödköpsprogram håller räntorna låga Tillväxtländerna har stora utmaningar framför sig, men goda förutsättningar i ett längre perspektiv. 17

Prognosrisker Marknadsvolatilitet på grund av dålig likviditet och ansträngda värderingar Ytterligare eskalering av konflikten i Ukraina och de relaterade spänningarna mellan Ryssland och västvärlden. Risker förknippade Grekland skulle kunna leda till tydligare diskussioner om skuldnedskrivningar eller Grexit Osäkerhet kring Kinas potentiella tillväxt Stark dollar kan skapa problem dels för amerikanska exportbolag men även tillväxtländer som måste hitta dollarfinansiering Finansiella tillgångar blir dyrare i spåren av de fortsatt sjunkande räntorna, risken för bubblor ökar 18

Nivå för marknadsräntorna Svenska och tyska räntor har sjunkit kraftigt, dels på grund av en svagare inflationstakt och förväntningar på en mer expansiv penningpolitik från ECB och Riksbanken I takt med en alltmer balanserad arbetsmarknad och räntehöjningar från den amerikanska centralbanken leder till att räntorna stiger gradvis i USA. Centralbankspolitiken och investerarnas jakt på avkastning leder till betydligt lägre nivåer på långa räntor jämfört med det historiska snittet. 19

Avkastning för räntebärande tillgångar Korta ränteplaceringar: Riksbankens minusränta ger mycket låg avkastning. Korta statspapper löper med negativ ränta, korta bostadsobligationer och kreditpapper ger en något högre avkastning Långa ränteplaceringar: Fallande marknadsräntor sedan i juni har gynnat avkastningen i ränteplaceringar med lång löptid. En fortsatt låg löpande avkastning i statsobligationer ger dock ett litet skydd för stigande räntor. Kreditspreadarna i den europeiska och amerikanska marknaden vidgades under sommaren men har sedan i slutet av augusti sjunkit något för merparten av tillgångsslagen, och då i takt med att den finansiella osäkerheten minskat något. Spreadutvecklingen för Europeiska Investment Grade har däremot vidgats något under september och då i större utsträckning drivet av emissionsvolymer i företagsobligationsmarknaden. 20

Börsutvecklingen Breda börsnedgångar och hög volatilitet. Fortsatt oro för svag Kinatillväxt och fallande råvarupriser. Makrostyrda börser. Asien och tillväxtmarknader tappat mest sedan toppen. Ekonomisk tillväxt och bolagsvinster utvecklas som förväntat Europa, Japan och USA. Dock risk för nedjusteringar av vinstprognoser i Asien och tillväxtmarknader. Börsvärdering mer rimlig nu efter kursfallet. Fortsatt expansiv räntepolitik i många länder ger support. Osäkerhet kring global tillväxt största hotet mot börsutvecklingen. 21

Valutor; utveckling svenska kronan Svagare krona Starkare krona 22

Tillgångslagsfördelning - vår vy Aktier: Aktier totalt: Kina och tillväxtmarknader skapar fortsatt global tillväxtoro. Dock fortsatt god vinstutveckling för börsbolag på utvecklade marknader. Börsvärdering lägre nu, få attraktiva alternativ till aktier i en lågräntemiljö. Sverige: Försiktigt positiv. Stark inhemsk makro, bra vinsttrend, Europaåterhämtning, låg ränta, svag krona ger stöd. Svagt i Kina och flera tillväxtmarknader ger osäkerhet. Rimlig värdering givet låg ränta. Europa: Neutral. Gradvis ökade vinster, fortsatt stimulans från centralbanker, gynnas av stark dollar. Svagare tillväxt i Kina och tillväxtmarknader ger osäkerhet. Höga p/e-tal men rimlig värdering justerat för exceptionellt låga räntor. USA: Försiktigt negativ. Stabila vinstutsikter som bör förbättras. USA senare i konjunkturcykeln än Europa ger begränsad vinstpotential. Kommande räntepolitik kortsiktigt osäker. Hög P/e-värdering, rimlig nivå räntejusterat. Asien exkl. Japan: Negativ. Sämre vinstförutsättningar i Asien (Hongkong, Singapore, Australien). Svag tillväxt och devalvering i Kina påverkar övriga regionen. Rimligt värderat efter kursfall. Japan: Försiktigt positiv. Japan drivs på av strukturförändringar, lätt penningpolitik, svag yen och bra konjunktur utsikter vilket ger fortsatt vinstförbättring. Värdering rimlig. Tillväxtmarknader: Neutral. Svagare tillväxt i Kina, fallande valutor och råvaror negativt. Bättre vinstförutsättningar på lång sikt, hög risk kortsiktigt. Mycket låg värdering ger långsiktig potential när ekonomierna vänder upp. Räntor: Neutral korta räntor: Låg avkastning till följd av Riksbankens minusränta, men låg ränterisk. Korta bostadsobligationer och företagskrediter att föredra framför statspapper. Undervikt långa räntor: Låg löpande avkastning ger litet skydd om räntorna stiger. Låg förväntad avkastning i traditionell obligationsportfölj. Neutral vikt svenska krediter: Bostads- och företagsobligationer löper med en högre förräntning i jämförelse med statsobligationer Förvaltare med flexibla placeringsmandat att föredra framför traditionella korta och långa ränteplaceringar FAKTA Detta är resultatet av Länsförsäkringars investeringsprocess som består av Scenarioanalys, Värdering och Trendanalys. Övervikt innebär positiv syn och undervikt negativ syn på marknaden eller tillgångsslaget. Företagskrediter: Neutral High Yield mot Investment Grade Neutral USA/ Övervikt Europa: Europeiska krediter gynnas av ytterligare stimulanser från ECB medan amerikanska krediter gynnas i större utsträckning av fundamenta. 23

Förändringar i de aktiva förslagen i september Aktiv Defensiv Inga förändringar görs Aktiv Stabil Inga förändringar görs Aktiv Balans Inga förändringar görs Aktiv Tillväxt -5% Länsförsäkringar Japanfond +5% SEB Etisk Globalfond Aktiv Potential - 5% Länsförsäkringar Japanfond +5% Länsförsäkringar USA Aktiv 24

Allokering Aktiva Placeringsförslag (sept) 25

Förändringar i de bekväma förslagen i september Defensiv Inga förändringar görs Tillväxt Inga förändringar görs Stabil Inga förändringar görs Potential Inga förändringar görs Balans Inga förändringar görs 26

Allokering Bekväma Placeringsförslag (sept) 27

Viktig information Marknadsläget tas fram av det Ekonomiska Sekretariatet på Länsförsäkringar Kapitalförvaltning. Våra bedömningar av aktie- ränte- valutamarknaderna utgår från prognoser och är inga garantier. Sparande i fonder och aktier innebär alltid en risk. Fonder och aktier kan såväl öka som minska i värde. Det beror bland annat på börs-, ränte- och valutautvecklingen. Det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Informationen på dessa sidor är inte anpassad till en enskild kunds individuella förutsättningar. Informationen är därför inte att anses som finansiell rådgivning. Vill du ha finansiell rådgivning kan du vända dig till din rådgivare på respektive länsförsäkringsbolag eller försäkringsmäklare. 28