Svenska utbildningssektionen 31 24.08.2015 Begäran om utlåtande om Bildningsavdelningens servicenätsplan UTBSEKT 31 Svenska utbildningssektionen 24.08.2015 Valmistelija / Beredare: bildningsdirektör Kurt Torsell, kurt.torsell(at)sibbo.fi I Sibbo kommuns "Budget 2015" gavs uppdraget att bereda en servicenätutredning under år 2015. Slutrapporten till förslaget "Bildningsväsendets servicenätplan 2015 2025" blev färdig i juni 2015. Arbetet att uppgöra en servicenätplan leddes av en styrgrupp för servicenätarbetet, som hade utnämnts av kommunstyrelsen. Medlemmarna i gruppen var Juha Suuronen, Maarit Rope, Antti Skogster samt Henrik Möller, och den sammanträdde tre gånger under våren. Den operativa styrgruppen för servicenätarbetet har som tjänstemannaarbete utarbetat planen tillsammans med konsult Urpo Laakkonen från Wiltrain Oy. Gruppen sammanträdde 12 gånger under våren. I den operativa styrgruppen har ingått medlemmar från såväl Bildningsavdelningen som från Avdelningen för teknik och miljö och Utvecklings- och planläggningscentralen. Kultur och fritid, småbarnsfostran och utbildningstjänsterna har dessutom haft tjänstemannaarbetsgrupper som har behandlat sina egna sektorers särdrag i syfte att skapa en så omfattande bild som möjligt av i vilken riktning servicenätet ska utvecklas. På våren höll man ett seminarium för bildningsväsendets beslutsfattare (utskottet och sektionerna) samt en rundtur i syfte att lära känna servicenätet. Målen för utredningen av servicenätet Mål Målet är att producera servicenätplaner och förslag till nödvändiga investeringar under den följande 10-årsperioden, så att dessa årligen kan uppdateras på ett lätt sätt. Dessutom bör man för bildningsavdelningen utveckla en övergripande hanteringsprincip för servicenätplanen och planeringsredskap i syfte att fastställa investeringsbehoven. Utvecklingsalternativen för bildningsavdelningens servicenät och investeringsbehoven ska kartläggas systematiskt och prioriteras som grund för beslutsfattandet i kommunen. Bättre förutsättningar ska
skapas för ett beslutsfattande som är konsekvent och utgår från kommunens strategi i alla lednings- och beslutsfattarorgan. Gränsdragningar I utredningen ligger fokus på utvecklandet av servicenätet och fastställandet av investeringsbehoven utgående från de prioritetsområden som definierats i Sibbo kommuns strategi. I planen behandlas inte några pedagogiska eller till serviceproduktionen hörande linjedragningar, eftersom dessa inte egentligen inverkar på ändringarna i servicenätet. Servicenätplanens tidsmässiga tyngdpunkt ligger 3 10 år fram i tiden. Linjedragningarna och beslutsfattandet för servicenätet på 1 3 år syns redan i investeringsprogrammet och därför koncentrerar man sig inte på dessa i planen. Gymnasiet behandlas inte. De viktigaste riktlinjerna i servicenätplanen 1. Campus-områden bildas i Söderkulla, Nickby och i ett senare skede av byggnader som ligger nära varandra eller som ska byggas a) Servicelokalerna på campus-områdena planeras så att de är mångfunktionella b) Av de nya lokalerna för serviceproduktion bildas byggnader som är anpassningsbara och som kan byggas ut enligt tillväxten c) Serviceproduktionen för låg- och högstadiet, småbarnsfostran samt merparten av idrottens, fritidens och kulturens service slås samman till gemensamma campus d) Den finsk- och svenskspråkiga språkgrupperna organiseras i huvudsak till ett gemensamt campus (består av flera byggnader) e) Inom småbarnsfostran strävar man efter att bygga de kommunala daghemmen i samband med campus-områdena. Förskoleundervisningen förverkligas i samband med skolorna och den omfattar påbyggnadsundervisning. 2. Riktlinjerna för glesbygdens servicenät kräver en djupare analys av de olika alternativens ekonomiska konsekvenser samt fördelar och nackdelar. En framställning som omfattar glesbygden är möjlig först i beslutsfattandet år 2016. 3. Inom småbarnsfostran och utbildningen förbättras
serviceproduktionens kostnadseffektivitet 4. Administrationen av lokaler koncentreras till Lokalitetsförvaltning Utvecklingsscenarier för servicenätet För utvecklandet av servicenäten finns tre alternativa utvecklingsscenarier Stark centralisering Nybyggnationen är centraliserad och sker i takt med befolkningstillväxten, gammalt centraliseras Centralisering Nybyggnationen är centraliserad och sker i takt med befolkningstillväxten och existerande byggnader centraliseras enligt byggnadsbeståndets livscykel. Den decentraliserade servicen fortsätter Serviceproduktionen fortsätter i huvudsak enligt det nuvarande servicenätets struktur och nätet saneras. Tillväxtnätet utvidgas i takt med tillväxten enligt samma princip så att antalet små enheter ökas. I olika områden kan utvecklingsscenarierna följa olika principer. Centralisering och tillväxt är två olika saker. Det är lättare och mer ekonomiskt att centralisera när samhället växer. Riktlinjer för utvecklandet av servicenätet Man bildar campus-områden i prioriteringsområdena Nickby och Söderkulla samt senare i Tallmo av byggnader som ligger nära varandra eller som byggs. Campus-områdena möjliggör: En mer dynamisk och effektiv serviceproduktion samt samarbete mellan olika serviceproducenter. Lokalerna där servicen produceras kan byggas på ett flexibelt sätt, varvid dessa kan utnyttjas av fler ansvarsområden. Man strävar efter att i mån av möjligt förverkliga servicen och lokalerna där den produceras i samarbete med den privata och tredje sektorn. Det här gäller särskilt kultur- och fritidstjänsterna. Campusområdenas servicelokaler planeras så att det är mångfunktionella och möjliggör effektiv användning även för andra syften under olika tider av dygnet, till exempel för vuxenutbildningen, kulturen, idrotten, fritidstjänsterna och för sammankomster.
Serviceproduktionen för låg- och högstadiet, småbarnsfostran samt merparten av idrottens, fritidens och kulturens service slås samman till gemensamma campus-områden. Centraliserade servicepunkter som är effektivare och mer kostnadseffektiva skapas 1. Resultat Bildningsavdelningen har fått gemensamma riktlinjer för utvecklandet av serviceproduktionen och servicenätet För prioriteringsområdena i Söderkulla, Nickby och Tallmo har man utarbetat konkreta servicenätplaner som integrerats på ett sätt som överskrider enhetsgränserna samt förslag över nödvändiga investeringar och deras tidpunkter. För glesbygdsområdena i södra och norra Sibbo har man klargjort alternativen för utvecklandet av servicenätet Den övergripande principen för administreringen av servicenätplanen och planeringsredskapen har förtydligats i syfte att fastställa serviceproduktionen och investeringsbehoven. 2. Utmaningar Det var inte möjligt att inom den givna tidtabellen konkretisera de ekonomiska konsekvenserna eller fördelarna och nackdelarna som är förknippade med de olika alternativen till utvecklande av glesbygdsområdenas servicenät. 3. Åtgärder som ska vidtas Projektgruppen föreslår att följande beslutas om Gemensamma riktlinjer för utvecklandet av serviceproduktionen och servicenätet Servicenätplaner för prioritetsområdena Söderkulla, Nickby och Tallmo samt överföring av dessa till hanteringsprocessen för investeringar Över glesbygdsområdena görs noggrannare utredningar som grund för beslutsfattandet år 2016. Kommunstrategins ramvillkor och spelrum för utvecklandet av servicenätet Huvudriktningen för utvecklandet av servicenät
Servicenätet utvecklas på de områden som i kommunstrategin utsetts till prioritetsområden. Söderkulla, Nickby, Tallmo och de övriga glesbygdsområdena i norra och södra Sibbo som mest naturligt fungerar som egna serviceområden. Den sociala gemenskapen och aktiviteten i byarna betonas. De ekonomiska målen Ekonomin hålls i balans genom att helheten, som omfattar serviceproduktionen och dess kvalitet samt investeringarna, är så kostnadseffektiv som möjligt Kostnaderna för serviceproduktionen täcks med statsandelar och skatteintäkter. Kapitalkostnaderna och kostnaderna av serviceproduktionen får inte öka kommunens skuldsatthet - Då utvidgningsinvesteringarna täcks med intäkterna av tomtförsäljning till nya invånare, orsakar inte det ökade invånarantalet extra kostnader för de nuvarande invånarna. Utvidgningsinvesteringarna är investeringar i fler lokaler för det ökade antalet barn/elever. - Återinvesteringar och saneringar täcks med skatteintäkter. I detta fall granskas investeringarnas ekonomiska konsekvenser med hjälp av lönsamhetskalkyler som beaktar servicens produktionskostnader (undervisning) och kapitalkostnader. Återinvesteringar och saneringar ersätter befintliga lokaler. Undervisningschefens förslag Sektionen ger som sitt utlåtande "Bildningsväsendets servicenätplan 2015 2025". Beslut Svenska utbildningssektionen diskuterade ärendet. Under diskussionen meddelade medlemmarna Annette Laaksonen och Christel Stenius att de inte på alla punkter är av samma åsikt som den övriga sektionen. Svenska utbildningssektionen ger följande utlåtande om servicenätsplanen: Svenska utbildningssektionen - Anser att pengar hellre bör satsas på verksamheten än på fastigheter
- Anser att skolorna skall vara pedagogiskt moderna och ändamålsenliga - Anser att skolfastigheter och skolmiljön bör vara trygg och ändamålsenlig - Förhåller sig positivt till centralisering av skolverksamheten till skolcampusområden - Anser att svenska och finska skolor kan byggas på samma campusområde - Anser att ifall svensk- och finskspråkiga skolor samlokaliseras så bör skolorna vara ungefär lika stora till sitt elevantal - Anser att förskoleverksamheten skall vara en del av och vara lokaliserad i skolorna Svenska utbildningssektionen vill ge följande riktlinjer angående skolverksamheten i södra Sibbo: - Svenska utbildningssektionen önskar att man i investeringsplanen reserverar investeringspengar för en ny ca 350 elevers svensk skola som byggs i Söderkulla t.ex. vid Fröken Miilisvägens campus. Den nya skolan kommer att ersätta nuvarande 4 skolor i södra Sibbo. Svenska utbildningssektionen önskar att den nya skolan är färdig senast 2022. Svenska utbildningssektionen vill ge följande riktlinjer angående skolverksamheten i norra Sibbo: - Svenska utbildningssektionen anser att den svenska skolverksamheten i norra Sibbo på 10-20 års sikt kan centraliseras till en enhetsskola i Nickby - Svenska utbildningssektionen anser att det är ändamålsenligt att upprätthålla endast Norra Paipis och Borgby skolfastigheter i glesbygden. - Södra Paipis skola kommer att läggas ner när det finns lämpliga ersättande utrymmen. - Kyrkoby skolas utrymmesproblem bör lösas. - Svenska gymnasiet bör också beaktas i helheten.