ALT 3: Nickby Hjärta finskspråkig enhetsskola, Kungsvägens skola och Sibbo gymnasium. enhetsskola för båda språkgrupperna - en finskspråkig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALT 3: Nickby Hjärta finskspråkig enhetsskola, Kungsvägens skola och Sibbo gymnasium. enhetsskola för båda språkgrupperna - en finskspråkig"

Transkript

1 I konsekvensbedömningen utreds vilken inverkan utbyggnaden av Nickby Hjärta har på skolnätet i Nickby utgående från fyra olika användningsändamål Olika alternativ för elevupptagningen till Nickby Hjärta i Nickby och norra Sibbo Faktorer ALT 1: Nickby Hjärta finskspråkig enhetsskola, svenskspråkigt ALT 2: Nickby Hjärta svensk- och finskspråkiga enhetsskolor högstadium (Kungsvägens skola). Separat svenskspråkigt lågstadium (Kyrkoby skola) Lokalerna i utbyggnaden av Nickby Hjärta är en del av det Lokalerna i utbyggnaden av Nickby Hjärta är en del av båda finskspråkiga skolnätet och i Nickby Hjärta inrättas en språkgruppernas skolnät och i Nickby Hjärta inrättas en finskspråkig enhetsskola med cirka 720 elever och ett enhetsskola för båda språkgrupperna - en finskspråkig svenskspråkigt högstadium med cirka 370 svenskspråkiga elever. enhetsskola med cirka 510 elever och en svenskspråkig enhetsskola med cirka 580 elever. ALT 3: Nickby Hjärta finskspråkig enhetsskola, Kungsvägens skola och Sibbo gymnasium Nickby Hjärta skulle inrymma ett svenskspråkigt högstadium och ett svenskspråkigt gymnasium med cirka 500 studerande samt en finskspråkig enhetsskola med cirka 570 elever. ALT 4: Nickby Hjärta svenskspråkig enhetsskola och Sibbo gymnasium och finskspråkigt högstadium (Sipoonjoen koulu) Nickby Hjärta skulle inrymma en svenskspråkig enhetsskola och ett svenskspråkigt gymnasium med cirka 720 elever samt ett finskspråkigt högstadium (Sipoonjoen koulu) med cirka 370 elever. Skolnätet i Nickby och norra Sibbo Allmänna utsikter Svenskspråkiga skolnätet - Lågstadiernas tjänster är i första hand närtjänster. Högstadiernas tjänster är ofta centraliserade eftersom skolan måste vara relativt stor för att kunna ordna en god undervisning. Ett högstadium ska ha minst elever. Svenskspråkiga skolnätet - Lågstadiernas tjänster är i första hand närtjänster. Högstadiernas tjänster är ofta centraliserade eftersom skolan måste vara relativt stor för att kunna ordna en god undervisning. Ett högstadium ska ha minst elever. Gymnasienätet - Målet är att utbildningen på andra stadiet ordnas skilt i egna enheter, eventuellt i närheten av andra läroanstalter på andra stadiet. De nuvarande gymnasierna i Sibbo finns i Nickby. Gymnasienätet - Målet är att utbildningen på andra stadiet ordnas skilt i egna enheter, eventuellt i närheten av andra läroanstalter på andra stadiet. De nuvarande gymnasierna i Sibbo finns i Nickby. - I Sibbo finns det ett svenskspråkigt högstadium i Nickby Hjärta eftersom det på grund av skolans storlek inte är ändamålsenligt att inrätta ett ytterligare högstadium. - I Sibbo finns det ett svenskspråkigt högstadium i Nickby Hjärta eftersom det på grund av skolans storlek inte är ändamålsenligt att grunda ett ytterligare högstadium. - I Finland ordnas utbildningen vanligtvis i enhetsskolor (f 9) och om det med tanke på närtjänsterna är motiverat, i separata lågstadier. - I Finland ordnas utbildningen vanligtvis i enhetsskolor (f 9) och om det med tanke på närtjänsterna är motiverat, i separata lågstadier. - I en enhetsskola är högstadiet ofta relativt sett större än lågstadiet eftersom lågstadiernas tjänster i första hand är närtjänster. - I en enhetsskola är högstadiet ofta relativt sett större än lågstadiet eftersom lågstadiernas tjänster i första hand är närtjänster. Nationellai Finland är att gymnasierna och enhetsskolorna har sina egna lärare. Om gymnasiet är litet, kan lärarna användas även av enhetsskolorna. Målet i Finland är att gymnasierna och enhetsskolorna har sina egna lärare. Om gymnasiet är litet, kan lärarna användas även av enhetsskolorna. Svenskspråkiga skolnätet i Nickby och norra Sibbo Svenskspråkiga skolnätet består av: - ett högstadium i en egen byggnad - ett lågstadium i en egen byggnad - lågstadier i byarna - ett gymnasium i en egen byggnad - I Nickby ordnas den svenskspråkiga förskole- och lågstadieundervisningen i Kyrkoby skola och högstadieundervisningen i Nickby Hjärta. I lokalerna för förskole- och lågstadieundervisningen ryms inte fler elever än de nuvarande. - Elevupptagningsområdena är de nuvarande. Svenskspråkiga skolnätet består av: - en enhetsskola i Nickby Hjärta, där det finns en finskspråkig enhetsskola av nästan samma storlek - lågstadier i byarna - ett gymnasium i en egen byggnad - I Nickby ordnas den svenskspråkiga förskole- och lågstadieundervisningen i sin helhet i Nickby Hjärta. - Lokalerna möjliggör en ökning på 20 barn i jämförelse med Kyrkoby skola. - Elevupptagningsområdena är de nuvarande. Svenskspråkiga skolnätet består av: - ett högstadium och ett gymnasium i Nickby Hjärta - ett separat högstadium lågstadium i Nickby (Kyrkoby skola) - lågstadier i byarna - ett gymnasium i en egen byggnad - I Nickby ordnas den svenskspråkiga förskole- och lågstadieundervisningen i Kyrkoby skola och högstadieundervisningen i Nickby Hjärta. I lokalerna för förskole- och lågstadieundervisningen ryms inte fler elever än de nuvarande. - Elevupptagningsområdena är de nuvarande. Svenskspråkiga skolnätet består av: - en enhetsskola i Nickby Hjärta, där det också finns ett finskspråkigt högstadium (Sipoonjoen koulu) - lågstadier i byarna - ett svenskspråkigt gymnasium, som finns i Nickby Hjärta. (Sibbo Gymnasium) - I Nickby ordnas den svenskspråkiga förskole- och lågstadieundervisningen i sin helhet i Nickby Hjärta. - I lokalerna för förskole- och lågstadieundervisningen ryms inte fler elever än de nuvarande. - Elevupptagningsområdena är de nuvarande. Finskspråkiga skolnätet i Nickby och norra Sibbo Finskspråkiga skolnätet består av: - en enhetsskola i Nickby Hjärta, där det också finns ett svenskspråkigt högstadium - separata lågstadier - Jokipuiston koulu - Lukkarin koulu (tas ur bruk då Lukkarin sivistyskeskus byggs) - Talman koulu (tas ur bruk då Talman sivistyskeskus byggs) Finskspråkiga skolnätet består av: - en enhetsskola i Nickby Hjärta, där det också finns en svenskspråkig enhetsskola - separata lågstadier - Jokipuiston koulu - Lukkarin koulu (senare en del av campusområdet) - Kyrkoby skola (ändras senare till tillfällig skola) - Talman koulu (tas ur bruk då Talman sivistyskeskus byggs) Finskspråkiga skolnätet består av: - en enhetsskola i Nickby Hjärta, där det också finns ett svenskspråkigt högstadium - separata lågstadier - Jokipuiston koulu - Lukkarin koulu (senare en del av campusområdet) - Sibbo gymnasium (tas ur bruk i ett senare skede) - Talman koulu (tas ur bruk då Talman sivistyskeskus byggs) Finskspråkiga skolnätet består av: - en enhetsskola i Nickby Hjärta, där det också finns ett svenskspråkigt högstadium - separata lågstadier - Jokipuiston koulu - Lukkarin koulu (senare en del av campusområdet) - Kyrkoby skola (ändras senare till tillfällig skola) - Sibbo gymnasium (tas ur bruk i ett senare skede) - Talman koulu (tas ur bruk då Talman sivistyskeskus byggs) - Den finskspråkiga enhetsskolan utvidgas till Wessmanhuset innan Lukkarin yhtenäiskoulu byggs; då ändras användningsändamålet. - elevupptagningsområdet förnyas - På lång sikt (inom ca 10 år) måste en ny enhetsskola och ett nytt campus byggas (Lukkarin sivistyskeskus) på grund av det ökande antalet finskspråkiga elever. - Den finskspråkiga enhetsskolan utvidgas till Wessmanhuset innan Lukkarin yhtenäiskoulu byggs; då ändras användningsändamålet. - elevupptagningsområdet förnyas - På lång sikt (inom ca 10 år) måste en ny enhetsskola och ett campus byggas (Lukkarin sivistyskeskus) på grund av det ökande antalet finskspråkiga elever, och Kyrkoby skola blir tillfällig skola. - Den finskspråkiga enhetsskolan utvidgas till Wessmanhuset innan Lukkarin yhtenäiskoulu byggs; då ändras användningsändamålet. - elevupptagningsområdet förnyas - På lång sikt (inom ca 10 år) måste en ny enhetsskola och ett campus byggas (Lukkarin sivistyskeskus) på grund av det ökande antalet finskspråkiga elever; då tas Sibbo gymnasium ur bruk och tomten blir bostadsområde. - Den finskspråkiga enhetsskolan utvidgas till Wessmanhuset innan Lukkarin yhtenäiskoulu byggs; då ändras användningsändamålet. - elevupptagningsområdet förnyas - På lång sikt (inom ca 10 år) måste en ny enhetsskola och ett campus byggas (Lukkarin sivistyskeskus) på grund av det ökande antalet finskspråkiga elever, Kyrkoby skola blir tillfällig skola och Sibbo gymnasium tas ur bruk och tomten blir bostadsområde.

2 Skolornas servicenät i Nickby och norra Sibbo utgående från arrangemangen Det svenskspråkiga skolnätet består av ett separat gymnasium (Sibbo gymnasium), ett högstadium (Kungsvägens skola i Nickby Hjärta) och lågstadier (Kyrkoby skola och byskolor). Det finskspråkiga skolnätet består av ett separat gymnasium, två större enhetsskolor i Nickby Hjärta och i ett senare skede Lukkarin yhtenäiskoulu, Jokipuiston alakoulu och Talman Det svenskspråkiga skolnätet består av ett separat gymnasium, en enhetsskola i Nickby Hjärta samt byskolor. Det finskspråkiga skolnätet består av ett separat gymnasium, en mindre enhetsskola i Nickby Hjärta och i ett senare skede den stora skolan Lukkarin yhtenäiskoulu, Jokipuiston alakoulu och Talman Kyrkoby skola fungerar som tillfällig skola. Det svenskspråkiga skolnätet består av ett separat gymnasium, en enhetsskola i Nickby Hjärta samt byskolor. Det finskspråkiga skolnätet består av ett separat gymnasium, en mindre enhetsskola i Nickby Hjärta och i ett senare skede den stora skolan Lukkarin yhtenäiskoulu, samt Jokipuiston alakoulu och Talman Det svenskspråkiga skolnätet består av ett separat gymnasium och en enhetsskola i Nickby Hjärta samt byskolor. Det finskspråkiga skolnätet består av ett separat gymnasium, ett högstadium i Nickby Hjärta och i ett senare skede den stora skolan Lukkarin yhtenäiskoulu, samt Jokipuiston alakoulu och Talman Kyrkoby skola fungerar som tillfällig skola. Sibbo gymnasium flyttar till utbyggnaden av Enter. Sibbo gymnasium flyttar till utbyggnaden av Enter. Sibbo gymnasium saneras till ett finskspråkigt lågstadium och samtidigt inleds byggandet av den större skolan Lukkarin Sibbo gymnasium saneras till ett finskspråkigt lågstadium och samtidigt inleds byggandet av den större skolan Lukkarin Konsekvenser för undervisningen och pedagogiken Enhetsskola/separat lågstadium och högstadium Två språk under samma tak Man har beslutat att två språk fungerar under samma tak i bildningsväsendets lokaler i Sibbo om det finns skäl för detta. Man har beslutat att två språk fungerar under samma tak i bildningsväsendets lokaler i Sibbo om det finns skäl för detta. Man har beslutat att två språk fungerar under samma tak i bildningsväsendets lokaler i Sibbo om det finns skäl för detta. Man har beslutat att två språk fungerar under samma tak i bildningsväsendets lokaler i Sibbo om det finns skäl för detta. Antalet svenskspråkiga elever är inte i balans med antalet Antalet svenskspråkiga elever är i balans med antalet finskspråkiga elever utan det finns betydligt färre svenskspråkiga finskspråkiga elever. elever. Antalet svenskspråkiga elever är i balans med antalet finskspråkiga elever. De svenskspråkig eleverna är dock äldre än de finskspråkiga eleverna. Antalet svenskspråkiga elever är inte i balans med antalet finskspråkiga elever utan det finns betydligt fler svenskspråkiga elever. Skillnaden förekommer hos de äldre eleverna lågstadieelever (finskspråkiga) = 32% högstadieelever (370 svenskspråkiga finskspråkiga) =68% Om Nickby Hjärta endast inrymmer en finskspråkig enhetsskola och ett svenskspråkigt högstadium och det svenskspråkiga lågstadiet är en separat skola, stöder beslutet inte den princip som man tidigare kommit överens om. En svenskspråkig enhetsskola inrättas inte under samma tak. I anslutning till Lukkarin sivistyskeskus inrättas en finskspråkig enhetsskola som gör det möjligt att hålla högstadiernas storlek på en rimlig nivå lågstadieelever (210 svenskspråkiga finskspråkiga) = 32% högstadieelever (370 svenskspråkiga finskspråkiga) = 68% Såväl en svenskspråkig enhetsskola som en finskspråkig enhetsskola i Nickby Hjärta stöder Sibbos strategiska beslut om två språk under samma tak. Skolorna utvidgas i balans mellan båda språkgrupperna. I anslutning till Lukkarin sivistyskeskus inrättas en finskspråkig enhetsskola som gör det möjligt att hålla högstadiernas storlek på en rimlig nivå lågstadieelever (finskspråkiga) högstadieelever (370 svenskspråkiga finskspråkiga) = 68% gymnasieelever (svenskspråkiga) En finskspråkig enhetsskola och ett svenskspråkigt högstadium och gymnasium i Nickby Hjärta stöder Sibbos strategiska beslut om två språk under samma tak. Skolorna utvidgas visserligen i balans mellan de båda språkgrupperna, men åldersskillnaden mellan språkgrupperna är markant. I anslutning till Lukkarin sivistyskeskus inrättas en finskspråkig enhetsskola som gör det möjligt att hålla högstadiernas storlek på en rimlig nivå lågstadieelever (svenskspråkiga) högstadieelever (370 svenskspråkiga finskspråkiga) gymnasieelever (svenskspråkiga) Om Nickby Hjärta endast inrymmer en svenskspråkig enhetsskola och ett svenskspråkigt gymnasium samt ett finskspråkigt högstadium och det finskspråkiga lågstadiet är en separat skola, stöder beslutet inte den princip som man tidigare kommit överens om. I anslutning till Lukkarin sivistyskeskus inrättas en finskspråkig enhetsskola som gör det möjligt att hålla högstadiernas storlek på en rimlig nivå.

3 Strävan efter enhetsskolor Enligt bildningsutskottets mål ska campusområden med klasserna f 9 byggas. Campusområdena ska också omfatta en enhet/enheter för småbarnsfostran. Områdena fungerar även som servicepunkt för invånarna, i mån av möjlighet även för kommunens andra tjänster. Lagen om grundläggande utbildning och läroplansgrunderna ger möjligheten att skapa en läroplansmässigt enhetlig nioårig grundskola, som inte mera är indelad i ett lågstadium och ett högstadium. Läroplansgrunderna slår fast den grundläggande utbildningens enhetliga karaktär, vilket betyder att hela den grundläggande utbildningen har en gemensam värdegrund och uppgift, gemensamma mål samt en enhetlig syn på lärande. Målen för och innehållen i läroämnena har definierats för varje årskurs i enlighet med timfördelningsbeslutet, och för övergångsfaserna har utarbetats nationella kriterier för goda kunskaper samt för slutet av årskurs 9 kriterier för slutbedömningen. Utvecklandet utgår från en ur elevens synvinkel enhetlig och meningsfull lärstig utan sådana övergångsfaser som möjliggör marginalisering. Enhetlighet innebär också helhetsmässig omsorg om alla elevers lärande och välbefinnande. Det är alltså frågan om en pedagogiskt betingad förändring med målet att dels få till en följdriktig och obruten lärstig för eleven, dels möjliggöra allsidigt uppfostrings- och undervisningsarbete för lärarna. Enligt läroplansgrunderna utvecklas den grundläggande utbildningen som en läroplansmässigt och pedagogiskt enhetlig helhet. Den grundläggande utbildningen indelas enligt statsrådets förordning i helheter som består av årskurserna 1 2, 3 6 och 7 9. Årskurserna ska bilda en enhetlig didaktisk och logisk pedagogisk kontinuitet. Samarbete med förskoleundervisningen ökar långsiktigheten i arbetet. Helhetsskapande läroplaner och grundskolsstadier leder till en jämlik lärmiljö. I stället för separata undervisningslokaler i olika ämnen ska lärmiljön förenhetligas så att undervisningen kan genomföras ämnesvis i ett och samma utrymme. På grund av det förenhetligade innehållet i läroplansgrunderna ska, å andra sidan, uppmärksamhet fästas vid olika slags elever och särskilt stöd ska ges till dem som behöver det. I alternativet förverkligas inte en enhetsskola under samma tak vad gäller det svenskspråkiga nätet. Strävan efter enhetsskolor och två språk under samma tak förverkligas på bästa möjliga sätt. I alternativet förverkligas inte en enhetsskola under samma tak vad gäller det svenskspråkiga nätet. I alternativet förverkligas inte en enhetsskola under samma tak till alla delar vad gäller det finskspråkiga nätet. Kommande campus i norra Sibbo Efter utbyggnaderna av Nickby Hjärta och Sipoonlahden koulu har skolorna nått sin fulla kapacitet och de kommer inte att utvidgas mer än vad som föreslås i projektplanen. Nya campus ska byggas såväl i Söderkulla som i Nickby för att betjäna den framtida bosättningen så bra som möjligt. Campusområdena ska ha ett så omfattande utbud av bildningstjänster som möjligt och erbjuda elever, föräldrar och kommuninvånare en möjlighet att delta i föreningsaktiviteter m.m. Det föreslås att bildningscentret i campusområdet ska inrymma en enhetsskola (f 9) med 5 6 klasserier. Nästa campusområde i Nickby ska byggas i området kring Lukkarin koulu. Platsen för det nya campusområdet i södra Sibbo har inte ännu kartlagts. För närvarande finns Sibbo gymnasium och Sipon lukio i olika byggnader. Sibbo gymnasium är beläget på en plats som i framtiden ska användas för den växande bosättningen. Bredvid Sipoon lukio finns en tomt, där man i samband med utbyggnaden av Keuda kan kan placera de lokaler som behövs för gymnasiet. Om Keuda flyttar bort från Sibbo, kan de lokaler som blir lediga användas för gymnasiets behov. Svenskspråkiga skolnätet: Skolnätet består av ett separat Svenskspråkiga skolnätet: Skolnätet består av en enhetsskola i högstadium i Nickby Hjärta, Kyrkoby skola i Nickby och lågstadier Nickby Hjärta och lågstadier i byarna. i byarna. Finskspråkiga skolnätet: Enhetsskola i Nickby Hjärta samt lågstadieskolorna Jokipuiston koulu, Lukkarin koulu och Talman koulu. I framtiden byggs Lukkarin yhtenäiskoulu och Talman yhtesnäiskoulu. Gymnasienätet: Består av Sipoon lukio i Enter och Sibbo gymnasium. I framtiden utvidgas Enter och Sibbo gymnasium flyttar till de nya utvidgade lokalerna. Sibbo gymnasiums tomt har planerats för bostadsbyggande. Finskspråkiga skolnätet: Enhetsskola i Nickby Hjärta samt lågstadieskolorna Jokipuiston koulu, Lukkarin koulu, Wessmanskolan, Kyrkoby skola och Talman koulu. I framtiden byggs Lukkarin yhtenäiskoulu och Talman yhtesnäiskoulu. Gymnasienätet: Består av Sipoon lukio i Enter och Sibbo gymnasium. I framtiden utvidgas Enter och Sibbo gymnasium flyttar till de nya utvidgade lokalerna. Svenskspråkiga skolnätet: Skolnätet består av en enhetsskola i Nickby Hjärta och lågstadier i byarna. Finskspråkiga skolnätet: Enhetsskola i Nickby Hjärta samt lågstadieskolorna Jokipuiston koulu, Lukkarin koulu, Wessmanskolan, Sibbo gymnasium och Talman koulu. I framtiden byggs dessutom Lukkarin yhtenäiskoulu och Talman Gymnasienätet: Består av Sipoon lukio i Enter och Sibbo gymnasium i Nickby Hjärta. Utvidgningen av Enter genomförs inte. Svenskspråkiga skolnätet: Skolnätet består av en enhetsskola i Nickby Hjärta och lågstadier i byarna. Finskspråkiga skolnätet: Högstadium i Nickby Hjärta samt lågstadieskolorna Jokipuiston koulu, Lukkarin koulu, Wessmanskolan, Kyrkoby skola, Sibbo gymnasium och Talman koulu. I framtiden byggs Lukkarin yhtenäiskoulu och Talman Gymnasienätet: Består av Sipoon lukio i Enter och Sibbo gymnasium i Nickby Hjärta. Utvidgningen av Enter genomförs inte.

4 Enhetlig lärstig Utgångspunkten för utvecklandet av en enhetlig grundläggande utbildning, där det viktigaste målet är att trygga en enhetlig lärstig för eleven. Det viktigaste målet för en enhetlig grundläggande utbildning är att erbjuda eleven en lärmiljö med en enhetlig verksamhetskultur under hela den grundläggande utbildningen. Det är viktigt att eleven inte ska behöva övergå från en verksamhetskultur till en annan under sin skolväg, i synnerhet inte från årskurs 6 till 7 då puberteten inträffar. Med enhetlighet menas pedagogisk konsekvens och att man arbetar för gemensamma mål i alla läroämnen och inom alla undervisningsområden. I stället för den traditionella ämnesindelade undervisningen ingår målen för och innehållet i de olika ämnesområdena i flera läroämnen. Ur ett annat perspektiv bildar den enhetliga grundläggande utbildningen en kontinuerlig utbildningshelhet från den ena årskursen till den andra över utbildningens övergångsskeden, från förskolan till den grundläggande utbildningen och vidare till utbildningen på andra stadiet. (Undervisnings- och kulturministeriet 2010, ) Två språk under samma tak inom småbarnsfostran, Nickby Hjärtas daghem, förverkligas i två byggnader som har en sammanbindande gårdsplan. Enhetsskolan gör det möjligt att sudda ut gränserna mellan lågoch högstadiet. Den enhetliga lärstigen inom det svenska bildningsväsendet förverkligas på samma nivå som i dag. En enhetlig lärstig kan inte stödas lika bra i en separat lågstadieskola och högstadieskola som i en enhetsskola. Dessutom ska ett daghem placeras i enhetsskolan i Nickby Hjärta. Endast den finskspråkiga undervisningen kan i sin helhet genomföras i Nickby Hjärta som en enhetlig lärstig, från småbarnsfostran till slutet av den grundläggande utbildningen.. Såväl den finskspråkiga som den svenskspråkiga undervisningen kan i sin helhet genomföras i Nickby Hjärta som en enhetlig lärstig, från småbarnsfostran till slutet av den grundläggande utbildningen. Endast den finskspråkiga undervisningen kan i sin helhet genomföras i Nickby Hjärta som en enhetlig lärstig, från småbarnsfostran till slutet av den grundläggande utbildningen. Inom den svenskspråkiga undervisningen övergår man till en modell, där den grundläggande utbildningen ordnas i separata skolor och ämnesundervisningen i samma lokal. Dessutom ordnas hälften av utbildningen på andra stadiet i yrkesskolor annanstans.. Endast den svenskspråkiga undervisningen kan i sin helhet genomföras i Nickby Hjärta som en enhetlig lärstig, från småbarnsfostran till slutet av den grundläggande utbildningen. Den finskspråkiga lärstigen är uppdelad i separata byggnader såväl vad gäller låg- och högstadierna som gymnasiet. Framtida alternativ Tillväxten och dess konsekvenser Tillväxten i Sibbo kan finansieras genom tomtförsäljningsinkomster ifall de inte används för att balansera Sibbos driftsekonomi. I detta fall kan tomtförsäljningsinkomsterna användas för de tilläggsinvesteringar som tillväxten kräver. Tillväxten gör det också möjligt att utveckla skolväsendet. Tillväxten gäller främst den finskspråkiga befolkningen för vilken nya servicestrukturer ska utvecklas. Om så önskas, kan servicestrukturen för hela bildningsväsendet utvecklas i detta skede, vilket inbegriper också det svenska skolväsendet. Ekonomiska ramvillkor Nuvarande ramvillkor för investeringarna - Sibbo fortsätter att växa kraftigt inom den närmaste framtiden. Sibbos ekonomi är inte ännu i balans. - Tillväxten gör det möjligt att effektivera verksamheten och uppnå ekonomisk balans. - Det är dock sannolikt att ersättande investeringar inte kan göras inom den närmaste framtiden. De nuvarande tillväxtinvesteringarna ökar skulden under detta årtionde. Om ekonomin fås i balans, kan de investeringar som behövs för tillväxten och saneringar under nästa årtionde göras utan ytterligare skuldsättning. Spelrummet för nya ersättande investeringar ser dock ut att vara litet. Det är osannolikt att en investeringsreserv kan göras för en ny svenskspråkig enhetsskola och därmed svårt att genomföra en investering. Gymnasiets nya lokaler kan finansieras genom de medel som reserverats för en sanering samt genom tomtförsäljningsintäkter. Fysisk miljö Lokalernas tillräcklighet i Nickby Hjärta - Dimensioneringen för lärcellerna i Nickby Hjärta är den samma som dimensioneringen för lärobyarna i Sipoonlahden koulu, nämligen 4,8 m2/elev. - Dimensioneringen för lärcellerna i Nickby Hjärta är den samma som dimensioneringen för lärobyarna i Sipoonlahden koulu, nämligen 4,8 m2/elev. - Dimensioneringen för lärcellerna i Nickby Hjärta är den samma som dimensioneringen för lärobyarna i Sipoonlahden koulu, nämligen 4,8 m2/elev. - Dimensioneringen för lärcellerna i Nickby Hjärta är den samma som dimensioneringen för lärobyarna i Sipoonlahden koulu, nämligen 4,8 m2/elev. - Dimensioneringen har gåtts igenom med lärarna inom den grundläggande utbildningen och är något generösare än den allmänna dimensioneringen för öppna lärmiljöer i Finland. - Dimensioneringen har gåtts igenom med lärarna inom den grundläggande utbildningen och är något generösare än den allmänna dimensioneringen för öppna lärmiljöer i Finland. - Dimensioneringen har gåtts igenom med lärarna inom den grundläggande utbildningen och är något generösare än den allmänna dimensioneringen för öppna lärmiljöer i Finland. - Dimensioneringen har gåtts igenom med lärarna inom den grundläggande utbildningen och är något generösare än den allmänna dimensioneringen för öppna lärmiljöer i Finland.

5 Lokalernas tillräcklighet med tanke Den svenskspråkiga skolans undervisningslokaler förblir ungefär lika stora som idag. Ändringarna sker främst beträffande lokalerna i ämnesstudier, dvs. teknisk slöjd samt måltider och gymnastik, som används på det svenskspråkiga lågstadiet och gemensamt av eleverna i Nickby Hjärta. gymnasiet Utrymmeseffektiviteten har ökat och lokalkostnaderna minskat till följd av att de gemensamma utrymmena används effektivare. Detta betyder att även lokalkostnaderna för den svenskspråkiga undervisningen minskar och spelrummet för undervisningen blir större. Det svenskspråkiga lågstadiet fortsätter sin verksamhet i Kyrkoby skola. Skolan är avsedd för cirka 190 elever som en separat för- och lågstadieskola. Den svenskspråkiga skolans lokaler i utbyggnaden av Nickby Hjärta är avsedda för cirka 210 för- och lågstadieelever som en del av den svenskspråkiga enhetsskolan. Det svenskspråkiga lågstadiet fortsätter sin verksamhet i Kyrkoby skola. Skolan är avsedd för cirka 190 elever som en separat för- och lågstadieskola. Den svenskspråkiga skolans lokaler i utbyggnaden av Nickby Hjärta är avsedda för cirka 210 för- och lågstadieelever som en del av den svenskspråkiga enhetsskolan. Lokalernas tillräcklighet med tanke på det finskspråkiga lågstadiet Lokalernas lämplighet med tanke på användningsändamålet - I Kyrkoby skola finns två teoriklassrum för förskolan, nio fullstora stängda klassrum, tre rum för specialundervisning, ett grupprum och ett rum för bildkonst. - Antalet klassrum i den svenskspråkiga för- och lågstadieskolans lärcell (2 vån.) är sammanlagt 1,5 undervisningslokaler, 10 fullstora bas- eller multifunktionella lokaler, tre rum för specialundervisning och ett grupprum. - Lokalerna i Kungsvägens skola är cirka m2. Under den första fasen planerades att de allmänna lokalerna (matsal, teknisk slöjd, gymnastik m.m.) på m2 ska användas även av lågstadieeleverna. - Dessutom kan cirka m2 av ämnesundervisningens lokaler även användas av enhetsskolan, t.ex. lokalerna för bildkonst, fysik-kemi, textilslöjd m.m. - Den totala arealen för förskole- och lågstadieundervisningen i Kyrkoby skola är cirka 900 m2. Hela skolans areal inklusive Lärcellen i den svenskspråkiga för- och lågstadieskolan (2 vån.) korridorer, matsal, gymnastiksal och teknisk slöjd m.m. är cirka 2 är cirka m2. Där är de egentliga klassrummen för för- och 750 m2. lågstadieundervisningen belägna. På annat håll i enhetsskolan finns en matsal, gymnastiksal, lokal för teknisk slöjd och aulor som är avsedda för lågstadieeleverna. Antalet lokaler är det samma i alla alternativ. Till en början finns det förutom Nickby Hjärta två små separata lågstadier i Nickby tätortsområde och skolnätet är mycket splittrat. Det svenskspråkiga lågstadiet är en traditionell korridorskola. Skolan motsvarar inte en modern lärmiljö och det är också svårt att förverkliga den i framtiden. Utbyggnaden av Nickby Hjärta har planerats som en öppen modern lärmiljö. Den finskspråkiga grundläggande utbildningen har utöver den grundläggande utbildningen i Nickby Hjärta flera skolor som grundar sig på traditionell utrymmesfördelning såsom Jokipuiston koulu, Lukkarin koulu och Kyrkoby skola. Till en början finns det förutom Nickby Hjärta tre små separata lågstadier i Nickby tätortsområde och skolnätet är mycket splittrat. Nickby Hjärta och enhetsskolorna för båda språkgrupperna har planerats som en öppen modern lärmiljö. Den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i Nickby finns i sin helhet i Nickby Hjärta. Utbyggnaden av Nickby Hjärta har planerats som en öppen modern lärmiljö. Den finskspråkiga grundläggande utbildningen har utöver den grundläggande utbildningen i Nickby Hjärta flera skolor som grundar sig på traditionell utrymmesfördelning såsom Jokipuiston koulu, Lukkarin koulu och Kyrkoby skola. - I Kyrkoby skola finns två teoriklassrum för förskolan, nio fullstora stängda klassrum, tre rum för specialundervisning, ett grupprum och ett rum för bildkonst. - Den totala arealen för förskole- och lågstadieundervisningen i Kyrkoby skola är cirka 900 m2. Hela skolans areal inklusive korridorer, matsal, gymnastiksal och teknisk slöjd m.m. är cirka m2. Det är ändamålsenligt att placera gymnasiet i nedre våningen av den utbyggda flygeln (dimensionerad för 140 lågstadieelever) och gymnasiet använder även lokalerna för ämnesstudier i Kungsvägens skola. Till en början finns det förutom Nickby Hjärta tre små separata lågstadier i Nickby tätortsområde och skolnätet är mycket splittrat. Det svenskspråkiga lågstadiet är en traditionell korridorskola. Skolan stöder inte modern pedagogik och det är svårt att förverkliga den i framtiden. Utbyggnaden av Nickby Hjärta har planerats som en öppen modern lärmiljö. Den finskspråkiga grundläggande utbildningen har utöver den grundläggande utbildningen i Nickby Hjärta flera skolor som grundar sig på traditionell utrymmesfördelning såsom Jokipuiston koulu, Lukkarin koulu och Sibbo gymnasium. - Antalet klassrum i den svenskspråkiga för- och lågstadieskolans lärcell (2 vån.) är sammanlagt 1,5 undervisningslokaler, 10 fullstora bas- eller multifunktionella lokaler, tre rum för specialundervisning och ett grupprum. - Lokalerna i Kungsvägens skola är cirka m2. Under den första fasen planerades att de allmänna lokalerna (matsal, teknisk slöjd, gymnastik m.m.) på m2 ska användas även av lågstadieeleverna. - Dessutom kan cirka m2 av ämnesundervisningens lokaler även användas av enhetsskolan, t.ex. lokalerna för bildkonst, fysik-kemi, textilslöjd m.m. Lärcellen i den svenskspråkiga för- och lågstadieskolan (2 vån.) är cirka m2. Där är de egentliga klassrummen för för- och lågstadieundervisningen belägna. På annat håll i enhetsskolan finns en matsal, gymnastiksal, lokal för teknisk slöjd och aulor som är avsedda för lågstadieeleverna. Det är ändamålsenligt att placera gymnasiet i nedre våningen av den utbyggda flygeln (dimensionerad för 140 lågstadieelever) och gymnasiet använder även lokalerna för ämnesstudier i den svenskspråkiga enhetsskolan. Till en början finns det fyra separata små lågstadier ( elever) i Nickby tätortsområde och skolnätet är mycket splittrat. Utbyggnaden av Nickby Hjärta har planerats som en öppen modern lärmiljö. Den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i Nickby finns i sin helhet i Nickby Hjärta. Inga finskspråkiga lågstadieelever placeras i utbyggnaden av Nickby Hjärta. Den finskspråkiga grundläggande utbildningen har endast skolor som grundar sig på traditionell utrymmesfördelning såsom Jokipuiston koulu, Lukkarin koulu, Kyrkoby skola och Sibbo gymnasium. Gårdsplan Det svenskspråkiga lågstadiets (Kyrkoby skola) gårdsplan är en traditionell närliggande gårdsplan och som sådan fungerande. Det finskspråkiga lågstadiets (Nickby Hjärta) gårdsplan har planerats som en modern gårdsplan till ett lågstadium och bildar dessutom en egen helhet. Det finskspråkiga lågstadiets (Nickby Hjärta) gårdsplan har planerats som en modern gårdsplan till ett lågstadium och bildar Det svenskspråkiga lågstadiet finns i sin helhet i Nickby Hjärta. dessutom en egen helhet. Det finskspråkiga lågstadiet finns i flera olika lokaler runt om i Nickby. Gymnasiets nuvarande lokaler ska ändras till en lågstadieskola och dessutom ska gymnasiets undervisningslokaler i Nickby Hjärta planeras och byggas så att de lämpar sig för gymnasieundervisning. Det finskspråkiga lågstadiets (Nickby Hjärta) gårdsplan har planerats som en modern gårdsplan till ett lågstadium och bildar dessutom en egen helhet. Det svenskspråkiga högstadiet finns i sin helhet i Nickby Hjärta. Det finskspråkiga lågstadiet finns förutom i Nickby Hjärta i flera olika lokaler runt om i Nickby. Gymnasiets nuvarande lokaler ska ändras till en lågstadieskola och dessutom ska gymnasiets undervisningslokaler i Nickby Hjärta planeras och byggas så att de lämpar sig för gymnasieundervisning. Det finskspråkiga lågstadiets (Nickby Hjärta) gårdsplan har planerats som en modern gårdsplan till ett lågstadium och bildar dessutom en egen helhet. Det svenskspråkiga lågstadiet finns i sin helhet i Nickby Hjärta. Det finskspråkiga lågstadiet finns i flera olika lokaler runt om i Nickby. Gymnasiets behov av en gårdsplan är litet. Gymnasiets behov av en gårdsplan är litet.

6 Miljö Lågstadiets gårdsplan i Nickby Hjärta gränsar till en stor park med ypperliga motions- och parkområden, som är trygga och skyddade från trafik. Parkområdet utvidgar det område där eleverna vistas under rasten. Kyrkoby skola ligger på en separat liten tomt som gränsar till en väg och på andra sidan vägen än de andra läroanstalterna. I skolans näromgivning finns inte andra trygga områden än skolans gårdsplan. Sibbo gymnasium ansluter inte heller direkt till campusområdet. Nickby Hjärtas campusområde ansluter direkt till den kommande aktivitets- och motionsparken. Runt omkring campusområdet finns bosättning som upplivar campusområdet och erbjuder såväl eleverna som kommuninvånarna trivsamma förhållanden för studier och hobbyer. Campusområdet är beläget i Nickby tätort på en central plats invid goda trafikförbindelser, men ändå skyddat från biltrafiken. Trafiksäkerhet och skjutstrafik Det nuvarande området vid Kyrkoby skola fungerar som sådant. Det nuvarande området vid Kyrkoby skola fungerar som sådant. Hela campusområdet vid Nickby Hjärta är fredat från trafik och låg- och högstadiets gårdsplan är trygg vad gäller trafiken. Trafiken och parkeringen för avlämning har ordnats på ungefär samma avstånd som den nuvarande. Hela campusområdet vid Nickby Hjärta är fredat från trafik och låg- och högstadiets gårdsplan är trygg vad gäller trafiken. Trafiken och parkeringen för avlämning har ordnats på ungefär samma avstånd som den nuvarande. Hela campusområdet vid Nickby Hjärta är fredat från trafik och låg- och högstadiets gårdsplan är trygg vad gäller trafiken. Trafiken och parkeringen för avlämning har ordnats på ungefär samma avstånd som den nuvarande. Hela campusområdet vid Nickby Hjärta är fredat från trafik och låg- och högstadiets gårdsplan är trygg vad gäller trafiken. Trafiken och parkeringen för avlämning har ordnats på ungefär samma avstånd som den nuvarande. Ändringar i verksamheten Enhetsskola/separat lågstadium och högstadium Ordnande av undervisningen i skolan Ju fler elever och lärare det är frågan om (till en viss gräns, enhetsskolorna i Nickby Hjärta är relativt små) och ju närmare varandra de befinner sig desto smidigare kan undervisningen ordnas. Stödåtgärderna, elevvården och hälsovården fungerar bättre ju större enhet det är frågan om, bl.a. möjlighet till ständig närvaro. I ett utbildningskomplex av Nicky Hjärtas storlek kan man ordna en yrkesmässigt högtstående ledning. Dessutom stöder den yrkesmässiga kollegialiteten bland personalen undervisningen. Lärarnas roll Lärarnas roll förändras betydligt i en öppen lärmiljö eftersom den styr undervisningen till att motsvara den nya läroplanen. I lärarens roll framhävs lärarnas inbördes samarbete och undervisningen utgår från att skapa möjligheter för eleverna att lära sig. I en skola som har traditionella slutna klassrum är det lättare att fortsätta såsom tidigare och lokalerna ger inte ens möjligheter att till fullo utnyttja den nya läroplanens metoder. Kyrkoby skola är en traditionell korridorskola. Den svenskspråkig lågstadieundervisningen överförs till den öppna lärmiljön i Hjärta. Kyrkoby skola är en traditionell korridorskola. Den svenskspråkig lågstadieundervisningen överförs till den öppna lärmiljön i Hjärta. Den finskspråkiga undervisningen överförs i stor utsträckning till lokalerna i den öppna lärmiljön i Nickby Hjärta. När Lukkarin sivistyskeskus har färdigställts ordnas nästan hela den finskspråkiga lågstadieundervisningen i en öppen lärmiljö. Den finskspråkiga undervisningen överförs i mindre utsträckning till den öppna lärmiljön i Nickby Hjärta. När Lukkarin sivistyskeskus har färdigställts ordnas nästan hela den finskspråkiga lågstadieundervisningen i en öppen lärmiljö. Den finskspråkiga undervisningen överförs i stor utsträckning till lokalerna i den öppna lärmiljön i Nickby Hjärta. När Lukkarin sivistyskeskus har färdigställts ordnas nästan hela den finskspråkiga lågstadieundervisningen i en öppen lärmiljö. Den finskspråkiga undervisningen överförs till den öppna lärmiljön i Nickby Hjärta. När Lukkarin sivistyskeskus har färdigställts ordnas nästan hela den finskspråkiga lågstadieundervisningen i en öppen lärmiljö. Ledning av skolorna Inom det svenskspråkiga skolväsendet leds och utvecklas båda skolorna som separata skolor. Den finskspråkiga skolan leds utifrån enhetsskolan i Nickby Hjärta och separata lågstadieskolor som stöder den. Den administrativa ledningen består en rektor, en biträdande rektor och/eller ett behövligt antal pedagogiska ledare. I framtiden då Lukkarin sivistyskeskus är färdigt övergår största delen av det finskspråkiga skolväsendet till undervisning i enhetsskola. Det svenskspråkiga skolväsendet består av en enhetsskola i Nickby Hjärta. Det svenskspråkiga skolväsendet leds som en helhet, vilket betyder att hela den grundläggande utbildningen ordnas för elevens bästa. Den administrativa ledningen består en rektor och ett behövligt antal pedagogiska ledare. Den finskspråkiga enhetsskolan finns i Nickby Hjärta som en separat skola. Den administrativa ledningen består en rektor och eventuellt en biträdande rektor samt ett behövligt antal pedagogiska ledare. Det finskspråkiga skolväsendet består i huvudsak av separata lågoch högstadieskolor innan Lukkarin sivistyskeskus blir färdigt. Inom det svenskspråkiga skolväsendet leds och utvecklas lågoch högstadieskolorna som separata skolor. Det svenskspråkiga högstadiet och gymnasiet kan fungera som separata skolor eller under ledning av en rektor och en biträdande rektor. Skolan kan dessutom ha ett behövligt antal andra pedagogiska ledare. Den finskspråkiga enhetsskolan finns i Nickby Hjärta som en separat skola. Det finskspråkiga skolväsendet består i huvudsak av separata lågoch högstadieskolor innan Lukkarin sivistyskeskus blir färdigt. Det svenskspråkiga skolväsendet består av en enhetsskola i Nickby Hjärta. Det svenskspråkiga skolväsendet leds som en helhet, vilket betyder att hela den grundläggande utbildningen ordnas för elevens bästa. Den administrativa ledningen består en rektor och en biträdande rektor och eventuellt av andra pedagogiska ledare. Dessutom kan det svenskspråkiga högstadiet och gymnasiet fungera som separata skolor eller under ledning av en rektor. Det finskspråkiga högstadiet i Nickby Hjärta är en separat skola. Även det finskspråkiga skolväsendet består i huvudsak av separata låg- och högstadieskolor innan Lukkarin sivistyskeskus blir färdigt.

7 Stödtjänster Små skolenheter har gemensamma stödtjänstresurser (hälsovårdare, psykolog, kurator m.m.) och stödtjänstpersonalen är på plats i de små skolorna enligt dimensioneringen, dvs. på deltid. De två separata skolorna i Nickby Hjärta kan anlita varandras stödtjänster, och därför är det utgående från elevantalet i Nickby Hjärta möjligt att det alltid finns stödtjänstpersonal på plats. Svenskspråkiga skolväsendet: Stödtjänstpersonalen (hälsovårdare, psykolog och kurator) är på plats i Kyrkoby skola och byskolorna endast enligt dimensioneringen, dvs. på deltid. Finskspråkiga skolväsendet: stor del av skolväsendet är förlagd till Nickby Hjärta innan Lukkarin sivistyskeskus blir färdigt. Svenskspråkiga skolväsendet: Stödtjänstpersonalen (hälsovårdare, psykolog och kurator) är på plats i Nickby Hjärta hela tiden och i byskolorna endast enligt dimensioneringen, dvs. på deltid. Finska skolväsendet: även lågstadiet är förlagt till Nickby Hjärta innan Lukkarin sivistyskeskus blir färdigt. Svenskspråkiga skolväsendet: Stödtjänstpersonalen (hälsovårdare, psykolog och kurator) är på plats i Nickby Hjärta hela tiden och i byskolorna endast enligt dimensioneringen, dvs. på deltid. Finskspråkiga skolväsendet: stor del av skolväsendet är förlagd till Nickby Hjärta innan Lukkarin sivistyskeskus blir färdigt. Svenskspråkiga skolväsendet: Hela svenskspråkiga skolväsendet i Nickby är förlagt till Nickby Hjärta. Stödtjänstpersonalen (hälsovårdare, psykolog och kurator) är på plats i Nickby Hjärta hela tiden. Finskspråkiga skolväsendet: alla lågstadier är separata små enheter innan Lukkarin sivistyskeskus blir färdigt. Elevernas trivsel och säkerhet Förskolan och lågstadiet har en egen lokal till sitt förfogande med egna ingångar och en egen gårdsplan. Skolan består av lärceller som bildar egna delhelheter, och Nickby Hjärta fungerar såsom många andra skolor i samma byggnad. Undersökningar visar att det till och med förekommer mindre mobbning i enhetsskolor än i små skolor. Dessutom tolereras olikheter bättre än i mindre skolor. Det förekommer en strukturell skillnad mellan den finskspråkiga och svenskspråkiga skolan i Nickby Hjärta och inga undersökningar har gjorts om dess konsekvenser. De finskspråkiga och svenskspråkiga enhetsskolornas strukturer, storlek m.m. är i balans och ungefär lika stora. Den svenskspråkiga skolan i Nickby Hjärta: Inga undersökningar har gjorts om gymnasiets inverkan på högstadiets trivsel. De fördelar som uppnås med enhetsskolan förverkligas dock inte. Det förekommer en strukturell skillnad mellan den finskspråkiga och svenskspråkiga skolan i Nickby Hjärta och inga undersökningar har gjorts om dess konsekvenser. Storleken på skolorna är i balans men åldersfördelningen skiljer sig från varandra. Den svenskspråkiga skolan i Nickby Hjärta: En enhetsskola kompletterad med ett gymnasium inrättas på svenska sidan. Den finskspråkig skolan i Nickby Hjärta: En enhetsskola inrättas på finska sidan (konsekvenser se alternativ 1 och 2). Det förekommer en strukturell skillnad mellan den finskspråkiga och svenskspråkiga skolan i Nickby Hjärta och inga undersökningar har gjorts om dess konsekvenser. Konsekvenser för eleverna Pedagogikens inverkan på inlärningen Den ändrade synen på lärandet och den nya pedagogiken har lett till att verksamhetskulturen i skolan har förändrats. Det traditionella, formella klassrummet med pulpeter (korridorskola) motsvarar inte till alla delar den nuvarande verksamhetskulturen i skolan. Enligt modern pedagogik ska lärarna samarbeta så att lärandet kan ske på varierande sätt, antingen individuellt, i par, i små grupper, tillsammans med hela undervisningsgruppen eller i stora grupper, mellan två undervisningsgrupper eller rentav med hela skolan. Det bra om man kan placera smågrupperna i mindre grupprum för att lugna ner undervisningssituationen. Vid sidan av den lärarledda undervisningen ska lärmiljön även möjliggöra andra lär- och undervisningsmetoder. I en flexibel miljö ska man kunna variera möbleringen och sittordningen så att de möjliggör olika gruppstorlekar och arbetssätt. Utbyggnaden av Nickby Hjärta stöder och förutsätter en modern pedagogik medan de andra äldre skolorna stöder en traditionell pedagogik. Bildningsväsendet i Sibbo kommun har som mål att övergå till lokallösningar som stöder en modern pedagogik. Bl.a. Sipoonlahden koulu och Wessmanskolan ska byggas så att de stöder en modern pedagogik. Nickby Hjärta möjliggör en enhetsskola och modern pedagogik för de finskspråkiga eleverna i relativt stor utsträckning. Ingen svenskspråkig enhetsskola inrättas i samma byggnad. Nickby Hjärta möjliggör en enhetsskola och modern pedagogik såväl för de svenskspråkiga som de finskspråkiga eleverna. I alternativ 1 förverkligas detta i större utsträckning för de finskspråkiga eleverna. Nickby Hjärta möjliggör en enhetsskola och modern pedagogik för de finskspråkiga eleverna i samma utsträckning som i alternativ 2. Ingen enhetsskola inrättas för de svenskspråkiga eleverna, utan en gemensam lokal för högstadiet och gymnasiet. Nickby Hjärta möjliggör en svenskspråkig enhetsskola. Dessutom finns det ett svenskspråkigt gymnasium i samma byggnad. Ingen finskspråkig enhetsskola inrättas i Nickby Hjärta.

8 Skolstorlekens inverkan på trivseln Den öppna lärmiljön (cell) i utbyggnadsdelen av Nickby Hjärta kombinerar en liten skolas identitet med potentialen i en stor skolas mångsidiga volym (skola, skolgårdar och fördelar med undervisningsarrangemang). I en enhetsskola medför de äldre eleverna en trygghetskänsla för de yngre eleverna. I en stor skola finns mer utrymme för att vara annorlunda. Erfarenheter visar att de äldre eleverna inte mobbar mindre elever, utan att mobbning i allmänhet förekommer inom den egna åldersgruppen. I en enhetsskola är det allmänt lugnare och eleverna uppför sig bättre och visar andra mer hänsyn. Konsekvenser för personalen Rektor På grund av elevstrukturen i Nickby Hjärta finns det alltid två skolor - en finskspråkig skola och en svenskspråkig skola. Båda skolorna har en egen rektor och utgående från storleken ett behövligt antal biträdande rektorer. Den svenskspråkiga skolan: Rektor Den finskspråkiga skolan: Rektor och biträdande rektor Den svenskspråkiga skolan: Rektor och biträdande rektor Den finskspråkiga skolan: Rektor och biträdande rektor Den svenskspråkiga skolan och gymnasiet: Rektor och biträdande rektor Den finskspråkiga skolan: Rektor och biträdande rektor Den svenskspråkiga skolan och gymnasiet: Rektor och eventuellt två biträdande rektorer Den finskspråkig skolan: Rektor Lärare (låg- och högstadieskolor samt gymnasium) Speciallärare Öppen lärmiljö: ändrar lärarens arbetssätt och arbetets riktning. I förändringsskedet ges lärarna möjlighet att flytta till skolor med traditionella lokaler och tvärtom. I alternativet med en enhetsskola har lärarna möjlighet att arbeta i årskurs 1 9 inom ramen för sin behörighet. Samtidigt skapar detta en mångsidigare arbetsbild och möjligheter till samarbete lärarna emellan, samt erbjuder skolväsendet möjligheter att ordna en flexiblare undervisning. Detta gäller både klasslärare och speciallärare. Om skolans storlek gör det möjligt att anställa flera speciallärare, uppstår också ett kollegialt stöd för speciallärarna. Kontinuiteten mellan lågstadiet och högstadiet ger specialundervisningen i enhetsskolan en Eventuellt inom det finska skolväsendet Eventuellt både inom det svenska och det finska skolväsendet Eventuellt både inom det svenska och det finska skolväsendet Eventuellt inom det svenska skolväsendet Språkmiljö Konsekvenser för språkmiljön i Nickby Hjärta Studier visar att de svenskspråkiga eleverna drar mest nytta av att antalet svenskspråkiga och finskspråkiga elever är i relativ balans. Det talar för att skolan ska ha tillräckligt många svenskspråkiga elever och det naturligaste och bästa med tanke på läroplanen sättet att åstadkomma detta är att inrätta en svenskspråkig enhetsskola i Nickby Hjärta. Med tanke på de finskspråkiga elevernas attityder och språkkunskaper skulle det bästa vara att eleverna har en genuin möjlighet att lära sig det andra språket. För de finskspråkiga eleverna/språkbadseleverna (åk 7 9) skulle den största fördelen vara en möjlighet att komma i direkt kontakt med en svenskspråkig referensram. De svenskspråkiga högstadieeleverna är en språklig minoritet i Nickby Hjärta och balansen mellan språkgrupperna förverkligas inte. De svensk- och finskspråkiga skolorna är helt i balans såväl vad gäller elevernas antal och åldersstruktur. De svensk- och finskspråkiga skolorna är i balans vad gäller elevernas antal, men skolornas åldersstruktur avviker från varandra och skapar obalans i högstadiet. De finskspråkiga högstadieeleverna är en språklig minoritet i Nickby Hjärta och balansen mellan språkgrupperna förverkligas inte. Erfarenheter av två språk under samma tak i Sibbo Skolväsendet (skolcentret i södra Sibbo): xxx Skolväsendet (Nickby Hjärta): Koulutoimimi (Nikkilän sydän): Koulutoimimi (Nikkilän sydän): Kaksi erikielistä koulua saman katon alla on koettu myönteisenä ja kielestä ei ole tehty ongelmaa. Koulujen henkilöstö suhtautuu tilanteeseen positiivisesti. Yhteistyötä pyritään tekemään mahdollisimman hyvin. Moni opettaja on saanut kollegan ja opetustarvikkeiden sekä ideoiden vaihtaminen rikastuttaa molempia kouluja. Oppilaat ovat kokeneet yhteistoiminnan mukavana. On hyvä, että kieliryhmillä on mahdollisuus myönteiseen kanssakäymiseen Tällä hetkellä tilojen määrä tuntuu riittävältä ja koulut pystyvät käyttämään tiloja myös joustavasti. Nikkilän Sydämen laajentumisen yhteydessä on tärkeää taata, että tilat riittävät jatkossakin (ruokala, liikuntasali). Koulujen pysyminen oppilas- ja opettajamääriltään suurin piirtein samankokoisina tuo tasa-arvoa ja sujuvuutta.

Plan för skolnätet i Sibbo kommun

Plan för skolnätet i Sibbo kommun 1 Plan för skolnätet i Sibbo kommun Ställningstagande av styrgruppen för skolnätet 13.12.2010 UTGÅNGSLÄGE Framtidens servicenät och serviceproduktion bygger på kvalitet både pedagogiskt och strukturellt.

Läs mer

Förslag till servicenätplan för bildningsväsendet Sibbo kommun

Förslag till servicenätplan för bildningsväsendet Sibbo kommun Förslag till servicenätplan för bildningsväsendet 2015-2025 Sibbo kommun 1. Inledning 1. Målen för servicenätutredningen Vad Att producera servicenätplaner och förslag till nödvändiga investeringar under

Läs mer

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 41 04.06.2014 51 18.08.2014 Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i

Läs mer

LukiMat Informationstjänst

LukiMat Informationstjänst LAG OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 21.8.1998/628 4 Skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning (23.12.1999/1288) 11 Undervisningens innehåll 14 Timfördelning och grunderna för läroplanen

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,

Läs mer

Målen för utredningen av servicenätet

Målen för utredningen av servicenätet Svenska utbildningssektionen 31 24.08.2015 Begäran om utlåtande om Bildningsavdelningens servicenätsplan UTBSEKT 31 Svenska utbildningssektionen 24.08.2015 Valmistelija / Beredare: bildningsdirektör Kurt

Läs mer

NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 1 Överföring av förskoleverksamhet All förskoleverksamheten i Nykarleby stad har genom beslut i stadsfullmäktige 38 18.05.2000 överförts att administreras

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010. Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010. Innehåll 1. Utgångspunkterna för den undervisning som förbereder för den 3 grundläggande utbildningen 2. Den förberedande

Läs mer

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen Läroplanens tre nivåer i Finland Undervisning och lärande Det övergripande

Läs mer

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt? Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika

Läs mer

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Bildningssektorn Suko Suva Kultur Idrotts- och ungdomstjänster Svebi 9.9.2016 2 Enhetlig

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Ökande flerspråkighet - 11,4% + 9,2% - 1,3% + 3,6% För kunskap och bildning 3 4 Stort samhällsintresse

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen Läroplanen i Lovisa stad Lovisa stad Uppdaterad

Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen Läroplanen i Lovisa stad Lovisa stad Uppdaterad Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen Läroplanen i Lovisa stad 12.4.2016 Lovisa stad Uppdaterad Innehållsförteckning 1. Utgångspunkter för den undervisning som förbereder för den

Läs mer

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag

Läs mer

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig

Läs mer

Organisationsförändring och utbyggnad av skolor i centrala Ekerö Dnr BUN15/

Organisationsförändring och utbyggnad av skolor i centrala Ekerö Dnr BUN15/ Anders Anagrius Integrationschef 08 560 391 92 anders.anagrius@ekero.se Organisationsförändring och utbyggnad av skolor i centrala Ekerö Dnr BUN15/154-611 Inledning Kommunfullmäktige beslutade 2013-10-24

Läs mer

Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever Särskilt begåvade elever En handlingsplan för att utveckla undervisningen i de svenskspråkiga skolorna i Borgå Tammerfors 31.8.2018 ÅH Behovet föddes Ur utvärderingen av de svenska skolornas verksamhet

Läs mer

Kvalitetsenkät 2019: Grundläggande utbildning

Kvalitetsenkät 2019: Grundläggande utbildning Kvalitetsenkät : Grundläggande utbildning Innehåll 1. Bakgrundsinformation Respondenter: vem svarade på enkäten 2. Enkätens resultat Skolans ledning Personal och ekonomi Läroplanen och läsårsplanen styr

Läs mer

KOM OCH JOBBA MED OSS I SIBBO!

KOM OCH JOBBA MED OSS I SIBBO! KOM OCH JOBBA MED OSS I SIBBO! Sibbo är en växande tvåspråkig kommun belägen i landskapet Östra Nyland strax öster om Helsingfors. Sibbo är en landsbygdskommun. De norra och sydvästra delarna av Sibbo

Läs mer

SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013-2014. Sammanfattning

SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013-2014. Sammanfattning 1 SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sammanfattning Skolpsykologens och skolkuratorns arbete har bestått dels av arbete inom skolans mångprofessionella elevvårdsgrupp, konsultation

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningssektionen Vakansframställningar

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningssektionen Vakansframställningar Svenska förskoleverksamhets- och utbildningssektionen 26.09.2018 Vakansframställningar 2019-2021 2019 SVENSK SMÅBARNSPEDAGOGIK 1 befattning som gruppassistent Fr.o.m. 1.8.2019 Kostnadseffekt: 12 500 /

Läs mer

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i Världens bästa och jämlika grundskola förutsätter att alla aktörer arbetar långsiktigt och i samma riktning samt en gemensam verksamhetskultur. Skolans vardag och nationella beslut måste mötas bättre än

Läs mer

Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen 23 29.03.2016 35 03.05.2016 51 07.06.2016 60 24.08.2016 BILDNINGENS

Läs mer

SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sammanfattning. Personalresurser

SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sammanfattning. Personalresurser 1 SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sammanfattning Skolpsykologernas och skolkuratorernas arbete har bl.a. bestått av samarbete med skolpersonal och av klientarbete med elever

Läs mer

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Utbildningspolitiskt ställningstagande Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt

Läs mer

MEDDELANDE 19/ (5)

MEDDELANDE 19/ (5) MEDDELANDE 19/2017 1 (5) Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017 Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik Statsunderstöd för utvidgning av språkbadsverksamhet Bakgrund Rättsgrund: Statsunderstödslag (688/2001)

Läs mer

Pärmblad Grankulla stad Utredning av lokalerna i Kasavuoren koulukeskus och Mäntymäen koulu En mellanrapport om utredningen har lämnats 31.8.2015. Denna utredning ansluter till avsnitt 4 i mellanrapporten:

Läs mer

Servicenätet i södra området. Två förslag framlagda för kommentarer och synpunkter

Servicenätet i södra området. Två förslag framlagda för kommentarer och synpunkter Servicenätet i södra området Två förslag framlagda för kommentarer och synpunkter Alternativ 1 Avsikten är att förändringarna genomförs när Busholmsskolan beräknas bli klar år 2019. Grundskolan Norsen

Läs mer

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? - 1 - Jag kan inte! Om ett barn har inlärningssvårigheter

Läs mer

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar Det nya gymnasiet stöder och inspirerar Utbildningen utvecklas som en helhet Målet är att höja kompetens- och utbildningsnivån och utveckla utbildningssystemet som en helhet. Syftet med gymnasiereformen

Läs mer

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback Gymnasiekonferensen 24.5.2012 Kommunernas hus De svenska gymnasierna enligt antalet studerande Nio gymnasier med ca 2450 studerande Över 500: Mattlidens

Läs mer

Stöd för lärande och skolgång - Läroplansrevidering

Stöd för lärande och skolgång - Läroplansrevidering Stöd för lärande och skolgång - Läroplansrevidering Stödet för lärande och skolgång innefattar både lösningar för skolan som helhet och för enskilda elever i behov av stöd. Varje elev i grundskolan har

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen Nationella dagar för elev- och studerandevård 2013 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning

Läs mer

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland NLS sektormöte för grundskola 24.4.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning och lärande i en värld som

Läs mer

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 4.6.2001 Tel. 25497 Utbildning 2001:2 Pb 187, 22101 MARIEHAMN http://www.asub.aland.fi GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000 Detta meddelande innehåller statistik

Läs mer

Skolnätsplanen för den grundläggande utbildningen i Karleby

Skolnätsplanen för den grundläggande utbildningen i Karleby Nämnden för utbildning och fostran, svenska sektionen 40 29.09.2015 Skolnätsplanen för den grundläggande utbildningen i Karleby 379/00/01/02/2015 OPESVS 40 beredare: skoldirektör Per-Olof Nyström, tfn

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma

Läs mer

Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen

Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun Inledning För att skolorna ska kunna arbeta målinriktat behövs en gemensam bild av målet för elevhandledningen. Handledningsplanen

Läs mer

VANDAUNGDOMARNA OCH DERAS FRITID EN UNDERSÖKNING OM HOBBYER, VÄNNER OCH TVÅSPRÅKIGHET I VANDA

VANDAUNGDOMARNA OCH DERAS FRITID EN UNDERSÖKNING OM HOBBYER, VÄNNER OCH TVÅSPRÅKIGHET I VANDA VANDAUNGDOMARNA OCH DERAS FRITID EN UNDERSÖKNING OM HOBBYER, VÄNNER OCH TVÅSPRÅKIGHET I VANDA EN UNDERSÖKNING OM VANDAUNGDOMARNAS FRITID Ungdomsarbete kommer i många former: som öppna ungdomsgårdar var

Läs mer

2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort

2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort 2013-05- 2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort Tekniska förvaltningen har från Kommunstyrelsen fått i uppdrag att utreda vilka ytor som friställs i de olika alternativen,

Läs mer

SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN Utbildningsstyrelsen

SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN Utbildningsstyrelsen SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN 7.9.2017 Utbildningsstyrelsen Vad är Fyren? Fyren nätverket för skolutveckling Fyren nätverket för skolutveckling är ett samarbetsnätverk för skolor inom den

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 2/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Helsingfors stad Protokoll 2/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/ Helsingfors stad Protokoll 2/2013 1 (9) 12 Servicenätet i Västra Distriktet HEL 2013-002831 T 00 01 01 Beslut Föredragande Bakgrunden beslutade att be om utlåtande av direktionen för skolorna i Västra

Läs mer

ANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN

ANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN MEDDELANDE 48/2017 1 (6) 20.12.2017 Till anordnarna av grundläggande utbildning ANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN

Läs mer

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik Inledning Du kan påverka På väg mot ett gemensamt mål En lärande gemenskap verksamhetskulturens betydelse

Läs mer

STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG

STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Denna sammanställning av stödformerna har gjorts av Pia Vataja. Den som vill läsa mera, hänvisas till grunderna för grundskolans läroplan. Den finns på: www.oph.fi/lagar_och_anvisningar/laroplans-_och_examensgrunder/grundlaggande_utbildningen

Läs mer

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar! Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5

Läs mer

PLQXWHUVOHNWLRQHUL K JVWDGLHWRFKJ\PQDVLHW

PLQXWHUVOHNWLRQHUL K JVWDGLHWRFKJ\PQDVLHW PLQXWHUVOHNWLRQHUL K JVWDGLHWRFKJ\PQDVLHW 6LEERNRPPXQ 9nUHQ ,QQHKnOOVI UWHFNQLQJ Innehållsförteckning... 2 Tidplan... 3 Lagstiftning... 3 45 minuters lektioner (den nuvarande modellen)... 3 75 minuters

Läs mer

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 11.3.2002 Tel. 25497 Utbildning 2002:2 Pb 187, 22101 MARIEHAMN http://www.asub.aland.fi GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001 Detta meddelande innehåller statistik

Läs mer

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2002

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2002 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 19.11.2002 Tel. 25497 Utbildning 2002:3 Pb 1187, 22111 MARIEHAMN http://www.asub.aland.fi GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2002 Detta meddelande innehåller statistik

Läs mer

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS

Läs mer

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn Porvoo - Borgå Utbildning Den trygga inlärningsstigen Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn Den trygga och enhetliga inlärningsstigen I Borgå vill man trygga barn och ungdomars

Läs mer

Läroplan för förskoleutbildningen i Hangö stad

Läroplan för förskoleutbildningen i Hangö stad Läroplan för förskoleutbildningen i Hangö stad 1.8.2016 -> 20 Godkänd i Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion 19.5.2016, 25 1. Den lokala läroplanen Läroplanen utarbetas och godkänns på finska och svenska

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande: DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften

Läs mer

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum FNF Symposium 8-9.2.2018 Yvonne Nummela Andra inhemska finska utmaningar och utveckling Bakgrund och fakta Nationella utvärderingar av inlärningsresultat

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Skolstruktur för högstadieskolor i Umeå tätort

Skolstruktur för högstadieskolor i Umeå tätort Skolstruktur för högstadieskolor 2018 2029 i Umeå tätort Styrande principer för en långsiktig hållbar skolstruktur för grundskolan Tillräckligt stora enheter inom de större tätorterna som möjliggör: En

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2005 Utgiven i Helsingfors den 11 november 2005 Nr 864 865 INNEHÅLL Nr Sidan 864 Lag om godkännande av vissa bestämmelser i konventionen om kamp mot korruption tjänstemän i

Läs mer

Yrkesskolorna i Borgå

Yrkesskolorna i Borgå BORGÅ Tillsättande av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad. Yrkesskolorna i Borgå Amisto Inveon Prakticum Porvoo International College (Point) Utredning

Läs mer

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Program NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Diskussion om behoven ifråga utvärdering och utveckling av utbildning - En sak som vi vill bevara

Läs mer

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen Finskan i fokus Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen 13.2.2019 Frågan om finska i enkäten till bildningsdirektörena Hur kan vi utveckla och stödja kompetensen i finska i

Läs mer

Grundskolan hösten 2004

Grundskolan hösten 2004 Kenth Häggblom, statistikchef Utbildning 2004:2 Tel. 25497 15.11.2004 Grundskolan hösten 2004 Minskat antal grundskolelever Antalet grundskolelever har minskat något från år 2003 och uppgår höstterminen

Läs mer

Friluftsliv i svenska skolor. Kontakt Novus: Ieva Englund Datum:

Friluftsliv i svenska skolor. Kontakt Novus: Ieva Englund Datum: Kontakt Novus: Ieva Englund Datum: 2017-07-04 1 2017-04-20 Novus på uppdrag av har kartlagt och analyserat hur friluftslivsundervisning genomförs i svenska skolor och hur den uppfattas bland idrottslärare

Läs mer

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Uppgifter i anslutning till planen Central författningsgrund: Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) Lag om ändring av lagen

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 1/ (6) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Helsingfors stad Protokoll 1/ (6) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/ Helsingfors stad Protokoll 1/2013 1 (6) 8 Brev från svenskspråkiga familjer i Kasberget HEL 2013-000632 T 00 01 01 Beslut Behandling Bakgrund beslutade att sända ett svar till föräldrarna i Kasberget med

Läs mer

Bilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo

Bilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo Bilaga 2 Förskolans elevvårdsplan i Åbo Svenska området för småbarnspedagogik 22.2.2016 1 (4) Innehåll Inledning... 1 1 Det totala behovet av elevvård och vilka elevvårdstjänster som är tillgängliga...

Läs mer

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken 20.3.2018 Utvärdering av småbarnspedagogisk verksamhet, Helsingfors (UBS/NCU) Marika Lostedt, Esbo stad 1 Grunderna för planen för småbarnspedagogik har som

Läs mer

Enkät till skolornas personal om skolnätet

Enkät till skolornas personal om skolnätet Enkät till skolornas personal om skolnätet En av de utredningar i anslutning till ärendet Förändringar i Svenska bildningstjänsters servicenät som nämnden Svenska rum fattade beslut om på sitt möte den

Läs mer

Den lokala utvecklingsplanen för utbildningsanordnaren för åren

Den lokala utvecklingsplanen för utbildningsanordnaren för åren Sjundeå kommun Den lokala utvecklingsplanen för utbildningsanordnaren för åren 2017-2018 I enlighet med bildningsnämndens beslut (BILDN 20, 18.3.2015) har det för Sjundeå kommun uppgjorts en Utvecklingsplan

Läs mer

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Grunderna för planen för småbarnspedagogik Grunderna för planen för småbarnspedagogik - short & simple Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård

Läs mer

Eleven studerar enligt verksamhetsområde

Eleven studerar enligt verksamhetsområde Utbildningsanordnare INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP) Eleven studerar enligt verksamhetsområde Sekretessbelagd Offentlighetslagen 24 1 mom. punkt 30 1. BASUPPGIFTER Elevens namn

Läs mer

Smedsby kan utvecklas till en två series skola

Smedsby kan utvecklas till en två series skola Smedsby kan utvecklas till en två series skola Det känns som vi hamnat i ett läge där avsaknaden av långsiktig planering i kombination med varierande prognoser och ensidiga principer har lett till ett

Läs mer

Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen

Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Utbildningsstyrelsen Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 Innehåll 1. LÄROPLANEN... 3 1.2 LÄROPLANENS INNEHÅLL...

Läs mer

STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG

STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG VALTERI Lösningar till utmaningar inom lärande och delaktighet Valteri center för lärande och kompetens erbjuder elever, deras familjer och medarbetare stöd för lärande och

Läs mer

Grundläggande utbildningen i Åbo 2015

Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Åbo stads bildningssektorn Bilder: Bildarkiv för Åbo stads bildningssektor och pixhill.com 2 Innehåll Bästa vårdnadshavare... 4 Läroplikt... 4 Skolor...4 Den grundläggande

Läs mer

SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011-2012 Sammanfattning Skolpsykologens och skolkuratorns arbete består dels av arbete inom skolans mångprofessionella elevvårdsgrupp, konsultation

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 utvärderade i slutet av mars år 2007 inlärningsresultaten i matematik och attityderna till matematik i årskurs 6. Informationen samlades

Läs mer

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm LP-stöd 2016 MODUL 4 25.9.2014 Ingelisa Wikholm Var står LP-arbetet just nu? - UBS:s tidtabell - kort information om turné kring förskolan E-grunder - normdel - stöddel - eventuellt material för lärarhandledning

Läs mer

Perspektivinsamling - frågeställningar

Perspektivinsamling - frågeställningar Perspektivinsamling - frågeställningar Elever och före detta elever Vad är en bra skola för dig och dina kompisar? Vad är mindre bra? Hur ska skolan vara för att du ska få lust att lära? Personal Vad är

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde.

Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde. Samkommunstämman 22.04.2010 s. 8 Styrelsen 30.03.2010, 10 7 TÄVLINGSPROGRAM, CAMPUS PROJEKTET På basis av de diskussioner som förts mellan samkommunen och NAI Premises har bolaget uppgjort (under arbete)

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN VID SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS. 1 Handledning. 1.1 Alla handleder. 1.2 Vad säger läroplanen om handledning?

HANDLEDNINGSPLAN VID SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS. 1 Handledning. 1.1 Alla handleder. 1.2 Vad säger läroplanen om handledning? HANDLEDNINGSPLAN VID SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS 1 Handledning 1.1 Alla handleder Alla lärare har som uppgift att handleda eleverna i de olika läroämnena, att hjälpa eleverna att utveckla sina färdigheter

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den

Läs mer

UNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA

UNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA UNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA POLITISKT PROGRAM FÖR ATT FÖRHINDRA MARGINALISERING UNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA. SFP vill se ett samhälle där ingen blir utanför. Utslagning är inte bara en tragedi för den unga

Läs mer

Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016

Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016 Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa Tammerfors Sept.2016 Förberedande arbete - Utkast till grunderna för planen för förskoleundervisning 2000, 2010, 2014, nya grunderna 2016 Arbetet

Läs mer

Följande ämnen kan väljas som tillval i åk 8 BILDKONST MUSIK GYMNASTIK. Följande ämnen kan väljas som tillval för åk 8-9.

Följande ämnen kan väljas som tillval i åk 8 BILDKONST MUSIK GYMNASTIK. Följande ämnen kan väljas som tillval för åk 8-9. Bästa vårdnadshavare, Vi önskar få in elevernas val av tillval inom vecka 9 (veckan efter sportlovet). Valet görs på valkortet som lämnas in åt elevhandledaren. Eleven väljer mellan bildkonst och musik

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen Utfärdad i Helsingfors den 13 november 2014 I enlighet med statsrådets beslut,

Läs mer

KAPITEL 4 VERKSAMHETSKULTUREN I EN ENHETLIG GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

KAPITEL 4 VERKSAMHETSKULTUREN I EN ENHETLIG GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN KAPITEL 4 VERKSAMHETSKULTUREN I EN ENHETLIG GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 4.1 Betydelsen och utvecklandet av verksamhetskulturen Den grundläggande utbildningen ska utvecklas som en läroplansmässigt och pedagogiskt

Läs mer

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum 8 9.2.2018 Gun Oker-Blom En språkmedveten skola Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet

Läs mer