Förslag till servicenätplan för bildningsväsendet Sibbo kommun

Transkript

1 Förslag till servicenätplan för bildningsväsendet Sibbo kommun

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Princip för genomförande av servicenätplanen 3. Kommunstrategins ramvillkor och spelrum för utvecklandet av servicenätet 4. Bildningsväsendets egna mål och riktlinjer för utvecklandet av servicenätet 5. Söderkulla prioritetsområde 6. Nickby prioritetsområde 7. Tallmo prioritetsområde 8. Glesbygdsområdet i norra Sibbo 9. Glesbygdsområdet i södra Sibbo 10. Slutsatser 11. Bilagor

3 1. Inledning 1. Målen för serviceutredningen 2. Centrala gränsdragningar 3. Sammanfattning av huvudriktlinjerna i servicenätplanen

4 1. Inledning 1. Målen för servicenätutredningen Vad Att producera servicenätplaner och förslag till nödvändiga investeringar under den följande 10-årsperioden, så att dessa årligen kan uppdateras på ett lätt sätt. Att utveckla en övergripande hanteringsprincip för servicenätplanen och planeringsredskap i syfte att fastställa serviceproduktionen och investeringsbehoven. Varför Utvecklingsalternativen för Bildningsavdelningens servicenät och investeringsbehoven ska kartläggas systematiskt och prioriteras som grund för beslutsfattandet i kommunen. Bättre förutsättningar ska skapas för ett beslutsfattande som är konsekvent och utgår från kommunens strategi i alla ledningsoch beslutsfattarorgan

5 1. Inledning 2. Centrala gränsdragningar I utredningen ligger fokus på utvecklandet av servicenätet och fastställandet av investeringsbehoven utgående från de prioritetsområden som definierats i Sibbo kommuns strategi. I planen behandlas inte några pedagogiska riktlinjer eller riktlinjer för serviceproduktionen eftersom dessa inte egentligen inverkar på ändringarna i servicenätet. Servicenätplanens tidsmässiga tyngdpunkt ligger 3 10 år fram i tiden. Riktlinjerna och beslutsfattandet för servicenätet på 1 3 år syns redan i investeringsprogrammet och därför koncentrerar man sig inte på dessa i planen. Gymnasiet behandlas inte

6 1. Inledning 3. Sammanfattning av huvudriktlinjerna i servicenätplanen 1. Campusområden bildas i Söderkulla och Nickby och i ett senare skede av byggnader som ligger nära varandra eller som ska byggas. 1. Servicelokalerna på campusområdena planeras så att de är mångfunktionella. 2. Av de nya lokalerna för serviceproduktion bildas byggnader som är anpassningsbara och som kan byggas ut enligt tillväxten. 3. Serviceproduktionen för låg- och högstadiet, småbarnsfostran samt merparten av idrottens, fritidens och kulturens service slås samman till gemensamma campus. 4. De finsk- och svenskspråkiga språkgrupperna organiseras i huvudsak till ett gemensamt campus (består av flera byggnader). 5. Inom småbarnsfostran strävar man efter att bygga de kommunala daghemmen i samband med campusområdena. Förskoleundervisningen förverkligas i samband med skolorna och den omfattar kompletterande dagvård. 2. Riktlinjerna för glesbygdens servicenät kräver en djupare analys av de olika alternativens ekonomiska konsekvenser samt fördelar och nackdelar. En framställning som omfattar glesbygden är möjlig först i samband med beslutsfattandet Inom småbarnsfostran och utbildningen förbättras serviceproduktionens kostnadseffektivitet. 4. Administrationen av lokaler koncentreras till Lokalitetsförvaltningen

7 2. Princip för genomförande av servicenätplanen 1. Centrala arbetsskeden för utarbetandet av servicenätplanen 2. Projektets organisering och huvudansvar 3. Centrala synpunkter angående uppbyggnaden av servicenätplanen

8 2. Princip för genomförande av servicenätplanen 1. Centrala arbetsskeden för utarbetandet av servicenätplanen Skede 1 Skede 2 Skede 3 Skede 4 Skede 5 Skede 6 Definition Projektstart och noggrannare planering av programmet Definiering av servicenätplanens struktur och granskningens synvinklar Definiering av utgångsuppgifterna Definiering av planeringsredskapen och presentationsformen Överenskommelse om principerna för organisering av arbetsgrupperna Start Vägledning för de enhetsvisa arbetsgruppernas arbete, tidtabell och uppställande av mål Utarbetandet av servicenätplanen inleds. Småbarnsfostran Utbildning Kultur och fritid Förslag och idéer Enheternas presentation av behoven att utveckla servicenätet och alternativen för att utveckla servicenätet Småbarnsfostran Utbildning Kultur och fritid Utarbetande och utvärdering av servicenätplanerna Samordning av de olika enheternas servicenätanalyser Utarbetande av målen och huvudlinjerna för Bildningsavdelningens serviceproduktion för utvecklandet av servicenätet Uppbyggnad av servicenätplanerna för kommuntjänsternas prioritetsområden och glesbygdsområdena Förslag till utveckling av servicenätet Sammanställning av servicenätplanerna till en helhetsplan för Bildningsavdelningen Presentation och testning av planen med den operativa ledningen, bildningsutskottet och utbildningssektionerna Överföring av planen till investeringarnas hanterings- och beslutsprocess Iteration och beredning av genomförandet Iteration av servicenätplanen i styrningen av investeringarnas hanteringsprocess Överföringen av serviceproduktionsoch servicenätplanerna i praktiken bereds efter kommunens beslut. Definiering av servicenätplanens produktionsprocess och planeringsredskapen utgående från erhållna erfarenheter Vecka 49, 2 4 Vecka 5 Vecka10 Vecka Vecka Juni augusti

9 2. Princip för genomförande av servicenätplanen 2. Servicenätutredningens organisering och ansvar Analyserar, ger idéer, och föreslår samt testar och fördjupar servicenätplanen ur den egna enhetens perspektiv Styr, testar och ger ramar för utarbetandet av huvudförslagen Styrgruppen Projektgruppen Leder projektet, samlar ihop förslagen, definierar alternativen och utarbetar förslaget till servicenätplanen Koordinerar och samlar in utgångsuppgifter Utgångsuppgifter Arbetsgruppen för småbarnsfostran Arbetsgruppen för finskspråkig utbildning Arbetsgruppen för svenskspråkig utbildning Arbetsgruppen för kulturoch fritidstjänster

10 2. Princip för genomförande av servicenätplanen 2. Styrgrupp och projektgrupp Styrgruppens sammansättning Bildningsutskottets ordf. Bildningsutskottet Bildningsutskottet, svenskspråkiga utbildningssektionens ordf. Bildningsutskottet, finskspråkiga utbildningssektionens ordf. Representanter Juha Suuronen Henrik Möller Antti Skogster Maarit Rope Projektgruppens sammansättning Bildningsutskottet, finskspråkiga utbildningstjänster Svenskspråkiga utbildningstjänster Tjänster för småbarnsfostran Kultur- och fritidstjänster Tekniska tjänster Planläggningstjänster Ekonomi- och förvaltningstjänster Konsult Projektassistent; utgångsuppgifter Representanter Kurt Torsell Hannu Ollikainen Mervi Keski-Oja Anne Laitinen Ilari Myllyvirta Pilvi Nummi-Sund Pekka Laitasalo (i mån av möjlighet) Urpo Laakkonen Hanna Salokaarto 10

11 2. Princip för genomförande av servicenätplanen 2. Enheternas arbetsgrupper Tjänster för småbarnsfostran Finskspråkiga utbildningstjänster Svenskspråkiga utbildningstjänster Kultur- och fritidstjänster Mervi Keski-Oja Kurt Torsell Hannu Ollikainen Anne Laitinen Elina Sarin Liisa Juga Petra Paakkanen Malin Hollmén Irmeli Kujala Jorma Joki-Korpela Janne Holmkvist Annelie Åkerman- Anttila Sonja Westerlund Tiina Suojanen-Saari Jaana Lindstedt Mia Liljeberg Piritta Forsell Katja Sågbom Underarbetsgrupper områdesvis Alla daghemsföreståndare Underarbetsgrupper områdesvis Underarbetsgrupper områdesvis Alla rektorer Alla rektorer Underarbetsgrupper enligt behov Personalmöten Personalmöten Personalmöten Personalmöten

12 2. Princip för genomförande av servicenätplanen 3. Centrala synvinklar för uppbyggnaden av servicenätplanen Kommunstrategin och ekonomins investeringsreserv Gemensamma geografiska prioritetsområden för kommunens serviceproduktioner Söderkulla Nickby Tallmo Glesbygdsområden i norra och södra Sibbo Bildningsavdelningens gemensamma riktlinjer för utvecklandet av servicenätet Befolkningsprognos enligt åldersoch språkgrupp + 10 år Totalt Servicenätplan för småbarnsfostran + 10 år Servicenätplan för utbildningen + 10 år Servicenätplan för kultur- och fritidstjänster + 10 år Planområden och deras utveckling + 10 år - Geografisk information - Byggrättigheter - Planreserv och planläggningstidtabell - Infrainvesteringarnas tidtabell Totalt Totalt Totalt Totalt Enheternas verksamhetsoch serviceproduktionsplaner Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt 12

13 3. Kommunstrategins ramvillkor och spelrum för utvecklandet av servicenätet 1. Huvudriktningen för utvecklandet av servicenätet 2. De ekonomiska målen

14 3. Kommunstrategins ramvillkor och spelrum för utvecklandet av servicenätet Huvudriktningen för utvecklandet av servicenätet Servicenätet utvecklas på de områden som i kommunstrategin utsetts till prioritetsområden. Söderkulla, Nickby, Tallmo och glesbygdsområdena i norra och södra Sibbo som mest naturligt fungerar som egna serviceområden. Den sociala gemenskapen och aktiviteten i byarna betonas. De ekonomiska målen Ekonomin hålls i balans genom att helheten, som omfattar serviceproduktionen och dess kvalitet samt investeringarna, är så kostnadseffektiv som möjligt. Kostnaderna för serviceproduktionen täcks med statsandelar och skatteintäkter. Kapitalkostnaderna och kostnaderna för serviceproduktionen får inte öka kommunens skuldsättning. Då utvidgningsinvesteringarna täcks med intäkterna av tomtförsäljning till nya invånare, orsakar inte det ökade invånarantalet extra kostnader för de nuvarande invånarna. Utvidgningsinvesteringarna är investeringar i fler lokaler för det ökade antalet barn/elever. Återinvesteringar och saneringar täcks med skatteintäkter. I detta fall granskas investeringarnas ekonomiska konsekvenser med hjälp av lönsamhetskalkyler som beaktar servicens produktionskostnader (undervisning) och kapitalkostnader. Återinvesteringar och saneringar ersätter befintliga lokaler

15 4. Bildningsväsendets riktlinjer för utvecklandet av servicenätet 1. Gemensamma huvudriktlinjer 2. Utvecklingsscenarier för servicenätet 3. Servicenätplanernas prioritetsområden

16 4. Bildningsväsendets riktlinjer för utvecklandet av servicenätet 1. Gemensamma huvudriktlinjer 1) Campusområden bildas på prioritetsområdena i Söderkulla och Nickby och i ett senare skede i Tallmo av byggnader som ligger nära varandra eller som ska byggas. Campusområdena möjliggör: En mera dynamisk och effektiv serviceproduktion samt samarbete mellan olika serviceproducenter. Lokalerna där servicen produceras byggs på ett flexibelt sätt, varvid dessa kan utnyttjas av fler ansvarsområden. Man strävar efter att i mån av möjlighet förverkliga servicen och lokalerna där den produceras i samarbete med den privata sektorn och tredje sektorn. Det här gäller särskilt kultur- och fritidstjänsterna. 2) Campusområdenas servicelokaler planeras så att de är mångfunktionella och möjliggör en effektiv användning även för andra syften under olika tider på dygnet, till exempel för vuxenutbildningen, kulturen, idrotten, fritidstjänsterna och för sammankomster. 3) Serviceproduktionen för låg- och högstadiet, småbarnsfostran samt merparten av idrottens, fritidens och kulturens service slås samman till gemensamma campusområden. Övergångsskedena inom den pedagogiska verksamheten underlättas. Gemenskapen ökar. Större kontroll över de speciella behoven och stöden inom fostran Centraliserade servicepunkter som är effektivare och mer kostnadseffektiva skapas

17 4. Bildningsväsendets riktlinjer för utvecklandet av servicenätet 1. Gemensamma huvudriktlinjer 4) Av lokalerna för serviceproduktion bildas byggnader som är anpassningsbara och som kan byggas ut enligt tillväxten. Möjliggör en smidig gradvis tillväxt i enlighet med utvecklingen och ändring av lokalens användningsändamål i takt med den verkliga befolkningstillväxten Kapacitet Användningsbehov Anpassningsbar kontroll av tillväxten och förändringen av användningsbehovet 3 6 M /steg Stark tillväxt Medelstark tillväxt Lugn tillväxt eller etablerad balans

18 4. Bildningsväsendets riktlinjer för utvecklandet av servicenätet 1. Gemensamma huvudriktlinjer 5) Serviceproduktionens kostnadseffektivitet förbättras inom småbarnsfostran och utbildningen. Serviceproduktionen består av kostnaderna för småbarnsfostran / undervisning och väggar. Serviceproduktionens och servicenätets absoluta kostnader ökar, men samtidigt ökar den relativa kostnadseffektiviteten för bägge. Servicenätets kostnadsandel ca 30 % Serviceproduktionens kostnadsandel ca 70 % Kostnaderna/elev minskar Servicenätets kostnadsandel ca 20 % Serviceproduktionens kostnadsandel ca 80 %

19 4. Bildningsväsendets riktlinjer för utvecklandet av servicenätet 1. Gemensamma huvudriktlinjer 6) De finsk- och svenskspråkiga språkgrupperna koncentreras i huvudsak till ett gemensamt campusområde (består av flera byggnader) Ålders- och språkgrupper kan smidigt och kostnadseffektivt överföras från ett fysiskt ställe till ett annat i enlighet med behovet och utvecklingen. Samtidigt kan en del av tjänsterna erbjudas kvalitativt och kostnadseffektivt till båda språkgrupperna. Möjliggör en naturlig samvaro mellan ungdomarna i olika språkgrupper. 7) Småbarnsfostran Inom småbarnsfostran strävar man efter att bygga de kommunala daghemmen i anknytning till campusområdena. Förskoleundervisningen förverkligas i samband med skolorna och den omfattar kompletterande dagvård. Man strävar efter att daghemsfastigheterna ska inrymma till och med 8 grupper. Öppen småbarnsfostran ordnas i samband med stora enheter på ett ställe i Söderkulla och Nickby. Man avstår smidigt från gruppfamiljedaghem och köpta tjänster i mån av möjlighet. Den privata serviceproduktionen utökas. En servicesedel tas i bruk, i regel används inte ett betalningsförfarande som grundar sig på serviceförbindelse

20 4. Bildningsväsendets riktlinjer för utvecklandet av servicenätet 1. Gemensamma huvudriktlinjer 6) Administrationen av lokaler centraliseras. Man strävar efter att utnyttja lokalerna så effektivt, smidigt och mångsidigt som möjligt. Även andra än bildningsväsendets aktörer ska ha en möjlighet att använda de mångsidiga lokalerna. I fortsättningen är det Lokalitetsförvaltningen som administrerar och hyr ut lokalerna. Som huvudanvändare skapar Bildningsavdelningen ramarna och målen för administrationen. Lokalernas mångsidiga användbarhet och effektivitet främjas så att investeringarna av nya lokaler, och i ett senare även serviceproduktionen, planeras och genomförs i samarbete med användarna. Kortvarig uthyrning av lokaler sköts av Sibbohuset

21 4. Bildningsväsendets riktlinjer för utvecklandet av servicenätet 2. Utvecklingsscenarier för servicenätet För utvecklandet av servicenäten finns tre alternativa utvecklingsscenarier: 1. Stark centralisering Man bygger nytt på ett koncentrerat sätt och i takt med befolkningstillväxten, gammalt koncentreras. 2. Centralisering Koncentrerad nybyggnation i takt med tillväxten och existerande byggnation enligt byggnadsbeståndets livscykel. 3. Den decentraliserade servicen fortsätter. Serviceproduktionen fortsätter i huvudsak enligt det nuvarande servicenätets struktur och nätet saneras. Tillväxtnätet utvidgas i takt med tillväxten enligt samma princip så att antalet små enheter ökas. I olika områden kan utvecklingsscenarierna följa olika principer. Centralisering och tillväxt är två olika saker. Det är lättare och mer ekonomiskt att centralisera när samhället växer

22 4. Bildningsväsendets riktlinjer för utvecklandet av servicenätet 3. Servicenätplanernas prioritetsområden Särskilda servicenätplaner har utarbetats för den kommunala servicens prioritetsområden samt för glesbygdsområdena. 1. Söderkulla prioritetsområde 2. Nickby prioritetsområde 3. Tallmo prioritetsområde 4. Glesbygdsområdet i norra Sibbo 5. Glesbygdsområdet i södra Sibbo

23 5. Servicenätplan för Söderkulla prioritetsområde 1. Definiering av prioritetsområdet 2. Samhällsstrukturens utveckling 3. Befolkningsutvecklingen 4. Det nuvarande servicenätets särdrag 5. Huvudriktlinjerna för utvecklandet av servicenätet 6. De centrala skedena i utvecklandet av servicenätet samt tidtabellen 7. Konsekvenserna av utvecklandet av servicenätet + 10 år

24 5. Servicenätplan för Söderkulla 1. Definiering av prioritetsområdet Prioritetsområdets särdrag Snabbt växande område som även betjänar övriga områden i södra Sibbo Stark centralisering typisk för servicenätet Prioritetsområdets statistikområden 8, 9 och 30 Tilastoalueet

25 5. Servicenätplan för Söderkulla 2. Samhällsstrukturens utveckling Inom den närmaste framtiden ( 10 år) koncentreras planläggningen och byggandet till Söderkulla nuvarande centrum. Målet är att förtäta och gradvis utvidga Söderkulla tätortscentrum så att stadsstrukturens tillväxt stöder sig på de kommersiella, offentliga och trafikmässiga tjänsterna och stärker Söderkulla centrum. Betydande nya områden är Hassellunden och Sibbovikens strand. Planläggningen förbereder sig även på att vidareutveckla området på detaljplaneområdena för Sibbesborg och Eriksnäs

26 5. Servicenätplan för Söderkulla 3. Befolkningsutvecklingen I utvecklingsprognosen har man använt en INTOinvånarprognos, som revideras årligen. Man väntar sig att befolkningstillväxten i området är betydande. Av tillväxten är 8 % svenskspråkig. Koefficienten för 0 6-åringar är 0,06 och för 7 15-åringar 0,15. Finskspråkiga Finskspråkiga Svenskspråkiga Svenskspråkiga Söderkulla Nuvarande Ökning totalt Invånarantal totalt Ökning totalt Invånarantal totalt

27 5. Servicenätplan för Söderkulla 4. Det nuvarande servicenätets särdrag Ansvarsområde Småbarnsfostran Finskspråkig utbildning Svenskspråkig utbildning Kultur- och fritidstjänster Befolkningsutvecklingens inverkan och kapacitetens tillräcklighet Andelen finskspråkiga ökar snabbt, rikligt med kapacitet behövs. Andelen svenskspråkiga ökar långsamt. Servicenätets särdrag Rimligt stora enheter (Daghemmet Miili, Mäntymäen päiväkoti), platsernas tillräcklighet i Västerskogområdet och avsaknaden av förskoleundervisning i anknytning till de små skolorna utgör utmaningar. Tätt skolnät, koncentrerat till Söderkulla (Lärdomsvägen och Fröken Miilis väg) Tätt skolnät Bibliotek, ungdomstjänster i Söderkulla centrum Idrottstjänster i anknytning till skolorna. Ypperlig terräng och ypperliga friluftsleder. Kulturverksamhet i området kring Söderkulla gård. Medborgarinstitutets verksamhet i egna och skolans lokaler

28 5. Servicenätplan för Söderkulla 5. Huvudriktlinjerna för utvecklandet av servicenätet Ansvarsområde Gemensamma riktlinjer Huvudriktlinjer för utvecklandet av servicenätet Småbarnsfostran Finskspråkig utbildning Svenskspråkig utbildning Stark centralisering Man bygger nytt i takt med befolkningstillväxten och koncentrerar gammalt. Campusområdet byggs kring Fröken Miilis väg. Större tvåspråkiga enheter för småbarnsfostran bildas i anslutning till Fröken Miilis väg samt i Västerskog eller samarbete med Helsingfors. Målet är två enheter för småbarnsfostran med 8 grupper samt privat serviceproduktion. Kapaciteten för åk 0 9 utökas kraftigt och koncentreras till Fröken Miilis väg, enheten vid Lärdomsvägen flyttas till Fröken Miilis väg. Söderkulla skola flyttas till campusområdet. Fortsätter med åk

29 5. Servicenätplan för Söderkulla 5. Huvudriktlinjerna för utvecklandet av servicenätet Ansvarsområde Gemensamma riktlinjer Huvudriktlinjer för utvecklandet av servicenätet Stark centralisering Kultur- och fritidstjänster Man bygger nytt i takt med befolkningstillväxten och koncentrerar gammalt. Campusområdet byggs kring Fröken Miilis väg. På campusområdet ordnas idrottstjänster som kan användas av hela bildningsväsendet. Kultur- och fritidstjänster koncentreras i mån av möjlighet till campusområdet. Friluftslederna hålls i gott skick och de är tillräckligt omfattande. Kulturtjänsterna koncentreras till Söderkulla gård och stöder sig på de övriga aktörerna i området. Söderkulla bibliotek är även i fortsättningen en träffpunkt för invånarna. Ungdomslokalerna och medborgarinstitutets undervisning i teori-, konst- och färdighetsämnen koncentreras till campusområdet

30 Gymnastiksal 5. Servicenätplan för Söderkulla 6. De centrala skedena i utvecklandet av servicenätet samt tidtabellen Hansaksen päiväkoti 1. Sipoonlahden koulu, första utvidgning (+ 400 elever, tas i bruk ) 2. Daghem 1 (8 grupper, ) 3. Sipoonlahden koulu, andra utvidgning (+ 400 elever) + gymnastiksal, medborgarinstitut och ungdomslokaler, Söderkulla skola flyttas till campusområdet vid Fröken Miilis väg ( , ) 5. Daghem 2 (8 grupper) utvidgning av Mäntymäen päiväkoti, samtidigt flyttas Landsängens daghem? Landsängens daghem Mäntymäen päiväkoti DH En flyttning av enheten vid Lärdomsvägen (180) planeras noggrannare antingen i skede 1 eller skede 3 beroende på tillväxttakten DH 5. Sportplan 4. Söderkulla skola, Ungdomslokaler, medborgarinstitut Sipoonlahden koulu DH DH DH 200 Privat daghem vid Tasbyvägen? Daghemmet Miili Hall

31 5. Servicenätplan för Söderkulla 7. Konsekvenserna av utvecklandet av servicenätet + 10 år Ansvarsområde Ekonomiska konsekvenser Fördelar och nackdelar Småbarnsfostran Investeringarna är i huvudsak utvidgningsinvesteringar (flyttningen av Landsängens daghem är en återinvestering), som finansieras genom tomtförsäljningsintäkter. Investeringskostnaderna presenteras och beslutas noggrannare i samband med investeringsprogrammet. Finskspråkig utbildning Investeringarna är i huvudsak utvidgningsinvesteringar (flyttningen av enheten vid Lärdomsvägen är en återinvestering), som finansieras genom tomtförsäljningsintäkter. En utvidgning av skolan är 30 % effektivare än en separat skola. Investeringskostnaderna presenteras och beslutas noggrannare i samband med investeringsprogrammet. En större enhet möjliggör smidigare lösningar för undervisning och småbarnsfostran, jämnare gruppstorlekar, bättre pedagogik och en mera ekonomisk serviceproduktion. Kvadratmetrarna/elev och lokalkostnaderna/elev/barn sjunker

32 5. Servicenätplan för Söderkulla 7. Konsekvenserna av utvecklandet av servicenätet + 10 år Ansvarsområde Ekonomiska konsekvenser Fördelar och nackdelar Svenskspråkig utbildning Kultur- och fritidstjänster Investeringarna är återinvesteringar, som finansieras genom skatteintäkter. I lönsamhetskalkylen beaktas att den nuvarande tomten blir ledig och säljs för bostadsproduktion samt de nuvarande lokalernas nödvändiga saneringskostnader. Investeringskostnaderna presenteras och beslutas noggrannare i samband med investeringsprogrammet. Ju högre lokalernas användningsgrad för de olika verksamheterna är desto mindre pengar behövs för väggarna och desto mera pengar kan användas för tjänsterna. En ishall och en simhall ingår inte i planeringsperioden. För närvarande har Söderkulla invånare. Det regionala befolkningsunderlaget för en simhall ska vara minst invånare. En ishall kan troligen byggas tidigare. I framtiden reserveras plats för en simhall och en ishall i närheten av Fröken Miilis väg En större enhet möjliggör smidigare lösningar för undervisning och småbarnsfostran, jämnare gruppstorlekar, bättre pedagogik och en mera ekonomisk serviceproduktion. Kvadratmetrarna/elev och lokalkostnaderna/elev/barn sjunker. En gemensam användning av lokalerna och ett samarbete med den privata sektorn och tredje sektorn är kommunens helhetsfördel som alla användare av lokalerna drar nytta av.

33 6. Servicenätplan för Nickby prioritetsområde 1. Definiering av prioritetsområdet 2. Samhällsstrukturens utveckling 3. Befolkningsutvecklingen 4. Det nuvarande servicenätets särdrag 5. Huvudriktlinjerna för utvecklandet av servicenätet 6. De centrala skedena i utvecklandet av servicenätet samt tidtabellen 7. Konsekvenserna av utvecklandet av servicenätet + 10 år

34 6. Servicenätplan för Nickby 1. Definiering av prioritetsområdet Prioritetsområdets särdrag Statistikområden Tillväxtområde Gradvis centralisering typisk för servicenätet Prioritetsområdets statistikområden 22, 23, 24 och 29

35 6. Servicenätplan för Nickby 2. Samhällsstrukturens utveckling Målet är att inleda persontrafik på banan mellan Kervo och Nickby före år Nickby tätort växer genom förtätning och utvidgning till ett tätortscentrum för cirka invånare, varvid det är lönsamt att inleda spårtrafik. Förtätningen sker genom små detaljplaneändringar. Stomplanen för Nickby gård och detaljplanen för Sibbo Ådal fastställer de nya riktningarna för tillväxten. Nya arbetsplatser, förutsättningar för näringslivet och mångsidiga tjänster är viktiga för att stärka tätortscentrumet. Nickby gamla sjukhusområde utgör en viktig utvecklingspotential med tanke på näringslivet, kulturen och turismen

36 6. Servicenätplan för Nickby 3. Befolkningsutvecklingen I utvecklingsprognosen har man använt en INTOinvånarprognos, som revideras årligen. Man väntar sig att befolkningstillväxten i området är betydande. Av tillväxten är 8 % svenskspråkig. Koefficienten för 0 6-åringar är 0,06 och för 7 15-åringar 0,15. Finskspråkiga Finskspråkiga Svenskspråkiga Svenskspråkiga Nickby Nuvarande Ökning totalt Invånarantal totalt Ökning totalt Invånarantal totalt

37 6. Servicenätplan för Nickby 4. Det nuvarande servicenätets särdrag Ansvarsområde Småbarnsfostran Finskspråkig utbildning Svenskspråkig utbildning Kultur- och fritidstjänster Befolkningsutvecklingens inverkan och kapacitetens tillräcklighet Campusområdet Nickby Hjärta utvidgas gradvis i takt med tillväxten. Servicenätets särdrag Köpservicedaghemmen avskaffas. Små enheter ersätts med daghemmet vid Nickby Hjärta. Ett privat/två privata daghem till Nickby? Många små enheter med en klasserie som är nya, och på lång sikt är det svårt att hitta någon annan användning för dem. Kapaciteten utnyttjas nästan till fullo. Klarar inte av en tillväxt. Skolorna för åk 1 6 och 7 9 betjänar hela norra Sibbo. Kapaciteten utnyttjas nästan till fullo. Klarar inte av en tillväxt. En svensk skola för åk 7 9 betjänar hela Sibbo och utnyttjas effektivt. Kultur- och fritidstjänsterna i området är splittrade. Skolornas gymnastiksalar betjänar även kvällstid. Sibbos huvudbibliotek 37 finns i Nickby.

38 6. Servicenätplan för Nickby 5. Huvudriktlinjerna för utvecklandet av servicenätet Ansvarsområde Gemensamma riktlinjer Huvudriktlinjer för utvecklandet av servicenätet Småbarnsfostran Finskspråkig utbildning Svenskspråkig utbildning Centralisering Man bygger nytt i takt med befolkningstillväxten och koncentrerar gammalt i enlighet med livscykeln. Campusområdet består av Lukkarin koulu, Nickby Hjärta och Kyrkoby skola. Större tvåspråkiga enheter för småbarnsfostran bildas i anslutning till skolorna. Målet är enheter för småbarnsfostran med 8 grupper samt privat serviceproduktion. Tätt nät i Nickby Vid ordnandet av skollokaler kan man använda alternativa lösningar beroende på utvecklingsskedet. Det slutliga målet är en gemensam skola för åk 0 9. Detta mål kan uppfyllas först utanför servicenätplanens tidsperiod. Det långsiktiga målet är en enhetsskola för åk 0 9. Utbildningen fortsätter enligt den nuvarande principen, åk 0 6 i Kyrkoby skola och åk 7 9 i Nickby Hjärta

39 6. Servicenätplan för Nickby 5. Huvudriktlinjerna för utvecklandet av servicenätet Ansvarsområde Gemensamma riktlinjer Huvudriktlinjer för utvecklandet av servicenätet Centralisering Kultur- och fritidstjänster Man bygger nytt i takt med befolkningstillväxten och koncentrerar gammalt i enlighet med livscykeln. Campusområdet består av Lukkarin koulu, Nickby Hjärta och Kyrkoby skola. Kultur- och fritidstjänster ordnas på campusområdet. På campusområdet ordnas också idrottstjänster som kan användas av hela Bildningsavdelningen. Ungdomslokalerna och medborgarinstitutets teori-, konstoch färdighetsämnen koncentreras till campusområdet. Friluftslederna hålls i gott skick och de är tillräckligt omfattande. Kulturtjänsterna och undervisningen i konstämnen koncentreras till Östanåparken med stöd av områdets övriga aktörer. Nickby centrumområde utnyttjas mera än tidigare för kulturevenemang

40 6. Servicenätplan för Nickby 6. De centrala skedena i utvecklandet av servicenätet samt tidtabellen 1. Nickby Hjärta, skola för åk 7 9 ( elever, 2016) 2. Utvidgning av Nickby Hjärta och gymnastiksal (300 elever + hall för 900 personer ) 3. Nickby Hjärtas daghem (8 grupper, ) 4. Utvidgning av Lukkarin koulu (300 elever) 5. Ungdoms- och hobbylokaler i Nickby campusområde (man avstår från de nuvarande lokalerna vid järnvägen) 6. Lukkarin päiväkoti (8 grupper) Lukkarin koulu DH Nickby Hjärta 3. DH Allaktivitetshall Man övergår från 11 utspridda daghem till en centraliserad modell med 6 8 daghem. Gatuterminal för busstrafiken IH NH 1. Enter Kungsvägens skola Bibliotek Kyrkoby skola

41 6. Servicenätplan för Nickby 7. Konsekvenserna av utvecklandet av servicenätet + 10 år Ansvarsområde Ekonomiska konsekvenser Fördelar och nackdelar Småbarnsfostran Investeringarna är utvidgnings- och återinvesteringar. Med återinvesteringarna ersätts de nuvarande små daghemmen med 1 eller 2 grupper. Återinvesteringarna finansieras med skattemedel och en lönsamhetskalkyl utarbetas. Enligt den preliminära kalkylen är återbetalningstiden under 5 år. Utvidgningsinvesteringarna finansieras med tomtförsäljningsintäkter. Investeringskostnaderna presenteras och beslutas noggrannare i samband med investeringsprogrammet. En större enhet möjliggör smidigare undervisningslösningar, jämnare gruppstorlekar och en mera ekonomisk serviceproduktion. Kvadratmetrarna/elev och lokalkostnaderna/elev/barn sjunker

42 6. Servicenätplan för Nickby 7. Konsekvenserna av utvecklandet av servicenätet + 10 år Ansvarsområde Ekonomiska konsekvenser Fördelar och nackdelar Finskspråkig utbildning Svenskspråkig utbildning Investeringarna är i huvudsak utvidgningsinvesteringar (Nickby Hjärtas gymnastiksal är en återinvestering), som finansieras med tomtförsäljningsintäkter. Utvidgningen av Nickby Hjärta är 50 % effektivare än byggandet av en separat skola. Investeringskostnaderna presenteras och beslutas noggrannare i samband med investeringsprogrammet. Olika alternativ för att tillgodose lokalbehovet kommer att kartläggas i takt med utvecklingen av campusområdet. Eventuella investeringskostnader presenteras och beslutas noggrannare i samband med investeringsprogrammet. En större enhet möjliggör smidigare undervisningslösningar, jämnare gruppstorlekar och en mera ekonomisk serviceproduktion. Kvadratmetrarna/elev och lokalkostnaderna/elev/barn sjunker

43 6. Servicenätplan för Nickby 7. Konsekvenserna av utvecklandet av servicenätet + 10 år Ansvarsområde Ekonomiska konsekvenser Fördelar och nackdelar Kultur- och fritidstjänster Ju högre lokalernas användningsgrad för de olika verksamheterna är desto mindre pengar behövs för väggarna och desto mera pengar kan användas för tjänsterna. En simhall faller utanför planeringsperioden. Nickby har för närvarande invånare. Det regionala befolkningsunderlaget för en simhall skall vara minst invånare. En gemensam användning av lokalerna är kommunens helhetsfördel som alla användare av lokalerna drar nytta av

44 7. Servicenätplan för Tallmo prioritetsområde 1. Definiering av prioritetsområdet 2. Samhällsstrukturens utveckling 3. Befolkningsutvecklingen 4. Det nuvarande servicenätets särdrag 5. Huvudriktlinjerna för utvecklandet av servicenätet 6. De centrala skedena i utvecklandet av servicenätet samt tidtabellen 7. Konsekvenserna av utvecklandet av servicenätet + 10 år

45 7. Servicenätplan för Tallmo 1. Definiering av prioritetsområdet Prioritetsområdets särdrag Befolkningsmängden statisk. Tillväxten startar i slutskedet av planeringsperioden. Bildar i praktiken ett ekonomiskt område med Kervo. Typiskt för servicenätet är bevarande av det som finns och förberedelse för tillväxt. Prioritetsområdets statistikområden 17 och 18 Statistikområden

46 7. Servicenätplan för Tallmo 2. Samhällsstrukturens utveckling Tallmoområdet ska i enlighet med delgeneralplanen för Tallmo utvecklas stödjande på spårtrafiken till ett bosättningscentrum med mångsidiga funktioner för ca invånare. Delgeneralplanen för Tallmo anvisar de områden som ska detaljplaneras, varje områdes huvudsakliga användningsändamål samt principerna för trafiknätet. Man syftar till att i Tallmo skapa ett centrum med serviceutbud, som är attraktivt även för tätt och bilfritt boende. Detaljplaneringen och byggandet inleds på mark som kommunen äger i närheten av den kommande järnvägsstationen. Ett tillräckligt stort antal nya invånare (cirka invånare i området kring järnvägsstationen) är en förutsättning för att persontrafiken mellan Kervo och Nickby ska inledas

47 7. Servicenätplan för Tallmo 3. Befolkningsutvecklingen I utvecklingsprognosen har man använt en INTO-invånarprognos som uppdateras årligen. Man väntar sig en betydande befolkningstillväxt i området. Av tillväxten är 8 % svenskspråkig. Koefficienten för 0 6-åringar är 0,06 och för 7 15-åringar 0,15. Finskspråkiga Finskspråkiga Svenskspråkiga Svenskspråkiga Tallmo Nuvarande Ökning totalt Invånarantal totalt Ökning totalt Invånarantal totalt

48 7. Servicenätplan för Tallmo 4. Det nuvarande servicenätets särdrag Ansvarsområde Småbarnsfostran Finskspråkig utbildning Svenskspråkig utbildning Kultur- och fritidstjänster Konsekvenserna av befolkningsutvecklingen och kapacitetens tillräcklighet Behovet av kapacitetsökning först 2021 Servicenätets särdrag I Tallmo finns en enhet för småbarnsfostran, som är belägen i närheten av skolan. Verksamhetens produktionssätt överläggs; privat/kommunal. 0 6-skola, kapaciteten i full användning. Skolans läge bra med tanke på hur invånarna är bosatta i dag. Inga tjänster Mårtensby skola ett verksamhetsställe för medborgarinstitutet. Idrottsanläggningar i samband med skolan samt sådana som upprätthålls av föreningar och privata aktörer i området. I många fall anlitar invånarna tjänster i Kervo

49 7. Servicenätplan för Tallmo 5. Huvudriktlinjerna för utvecklandet av servicenätet Ansvarsområde Gemensamma riktlinjer De viktigaste riktlinjerna i utvecklandet av servicenätet Småbarnsfostran Finskspråkig utbildning Svenskspråkig utbildning Kultur- och fritidstjänster På kort sikt Man behåller det nuvarande servicenätet nästan 10 år framöver eftersom befolkningen inte ökar. Koncentrering på lång sikt Planeringen och byggandet av Tallmo campus inleds i slutet av planeringsperioden. Koncentrerad nybyggnation i takt med tillväxten och existerande byggnation enligt byggnadsbeståndets livscykel. Samarbete med Kervo som mål Under planeringsperioden saneras det nuvarande daghemmet eller ersätts med tillfälliga lokaler eller alternativt ordnas tjänsten i en privat serviceproducents regi. Om 10 år bildas större enheter för småbarnsfostran i anknytning till campusområdet. Man strävar efter att ha daghemsenheter med 8 grupper och privat serviceproduktion. Under 10 år håller man sig till den nuvarande skolstorleken och de nuvarande lokalerna. Om 10 år övergår man stegvis till 0 9-klasserna. - De privata idrottstjänsterna i Tallmo utnyttjas. Mårtensby skola fungerar även i fortsättningen som ett verksamhetsställe för medborgarinstitutet. Ordnandet av kultur- och fritidstjänster följer skolans utveckling.

50 7. Servicenätplan för Tallmo 6. De centrala skedena i utvecklandet av servicenätet samt tidtabellen Talman koulu DH Finskspråkigt gruppfamiljedaghem XXX Talma Ski

51 7. Servicenätplan för Tallmo 7. Konsekvenserna av utvecklandet av servicenätet + 10 år Ansvarsområde Ekonomiska konsekvenser Fördelar och nackdelar Småbarnsfostran - - Finskspråkig utbildning Svenskspråkig utbildning Kultur- och fritidstjänster

52 8. Servicenätplan för glesbygdsområdet i norra Sibbo 1. Definiering av prioritetsområdet 2. Samhällsstrukturens utveckling 3. Befolkningsutvecklingen 4. Det nuvarande servicenätets särdrag 5. Huvudriktlinjerna för utvecklandet av servicenätet 6. De centrala skedena i utvecklandet av servicenätet samt tidtabellen 7. Konsekvenserna av utvecklandet av servicenätet + 10 år

53 8. Servicenätplan för glesbygdsområdet i norra Sibbo 1. Definiering av prioritetsområdet Glesbygdsområdets särdrag Statiskt vad gäller befolkningsmängd och struktur samt ett glesbygdsområde som långsamt förfinskas Flera alternativ för utvecklandet av servicenätet Prioritetsområdets statistikområden 19, 25 och 26 Statistikområden

54 8. Servicenätplan för glesbygdsområdet i norra Sibbo 2. Samhällsstrukturens utveckling Glesbygdsområden utvecklas med hjälp av byplanläggning. Delgeneralplanen för Borgby omfattar Borgby byområde och de omgivande jord- och skogsbruksområdena. Planen vann laga kraft År 2015 inleds utarbetandet av en delgeneralplan för Norra Paipis. Hur planerna förverkligas, dvs. hur de nya byggplatserna används, beror på de privata markägarna, eftersom kommunen inte äger någon mark och detaljplanerar inte byområden

55 8. Servicenätplan för glesbygdsområdet i norra Sibbo 3. Befolkningsutvecklingen I utvecklingsprognosen har man använt en INTOinvånarprognos, som revideras årligen. Man väntar sig att befolkningstillväxten i området är betydande. Av tillväxten är 8 % svenskspråkig. Koefficienten för 0 6-åringar är 0,06 och för 7 15-åringar 0,15. Finskspråkiga Finskspråkiga Svenskspråkiga Svenskspråkiga Norra glesbygdsområdet Nuvarande Ökning totalt Invånarantal totalt Ökning totalt Invånarantal totalt

56 8. Servicenätplan för glesbygdsområdet i norra Sibbo 4. Det nuvarande servicenätets särdrag Ansvarsområde Småbarnsfostran Finskspråkig utbildning Svenskspråkig utbildning Kultur- och fritidstjänster Befolkningsutvecklingens inverkan och kapacitetens tillräcklighet Liten kapacitetsbrist i Södra och Norra Paipis Servicenätets särdrag Småbarnsfostran i anknytning till skolnätet Inget eget finskspråkigt skolnät Området har tre skolor för åk 1 6 Norra Paipis skola Södra Paipis skola Borgby skola Man stöder byaföreningar som upprätthåller kultur- och fritidstjänster i enlighet med sin egen verksamhetsplan

57 8. Servicenätplan för glesbygdsområdet i norra Sibbo 5. Servicenätets nuvarande struktur Norra Paipis skola Finskspråkigt gruppfamiljedaghem 6 km Svenskspråkigt gruppfamiljedaghem Svenskspråkig förskoleundervisning Paipis Södra Paipis skola 7 km Paipisvägen 5 km Borgby skola Sibbo

58 8. Servicenätplan för glesbygdsområdet i norra Sibbo 6. Huvudalternativen för utvecklandet av servicenätet Utvecklingsscenarier för servicenätet 1. Stark centralisering Man bygger nytt på ett koncentrerat sätt och i takt med befolkningstillväxten, gammalt koncentreras. 2. Centralisering Koncentrerad nybyggnation i takt med tillväxten och existerande byggnation enligt byggnadsbeståndets livscykel. 3. Den decentraliserade servicen fortsätter. Serviceproduktionen fortsätter i huvudsak enligt det nuvarande servicenätets struktur och nätet saneras. Tillväxtnätet utvidgas i takt med tillväxten enligt samma princip så att antalet små enheter ökas. I olika områden kan utvecklingsscenarierna följa olika principer. Utvecklingsscenarier för servicenätet i norra Sibbo 1. Stark centralisering All undervisning och småbarnsfostran koncentreras till campusområdet i Nickby. 2. Lokal centralisering Åk 0 6 och förskoleundervisningen samt den kompletterande dagvården koncentreras till en byskola. Stark centralisering av småbarnsfostran. 3. Den decentraliserade servicen fortsätter. Byskolorna fortsätter och förskoleundervisningen och den kompletterande dagvården ordnas i anslutning till dem. Småbarnsfostran i nuvarande lokaler

59 8. Servicenätplan för glesbygdsområdet i norra Sibbo 6. Huvudalternativen för utvecklandet av servicenätet Ansvarsområde Gemensamma riktlinjer Huvudriktlinjer för utvecklandet av servicenätet Småbarnsfostran Finskspråkig utbildning Svenskspråkig utbildning Kultur- och fritidstjänster 1. All undervisning och småbarnsfostran koncentreras till campusområdet i Nickby. Småbarnsfostran koncentreras till daghemmet i Nickby campusområde. Undervisningen koncentreras till Nickby. Undervisningen koncentreras till campusområdet i Nickby. Begränsat utbud av andra idrottsanläggningstjänster övervägs vid behov i anslutning till byarnas centrum. Medborgarinstitutet erbjuder ingen undervisning i byarna

60 8. Servicenätplan för glesbygdsområdet i norra Sibbo 6. Huvudalternativen för utvecklandet av servicenätet Ansvarsområde Gemensamma riktlinjer Huvudriktlinjer för utvecklandet av servicenätet Småbarnsfostran Finskspråkig utbildning Svenskspråkig utbildning Kultur- och fritidstjänster 2. Lokal centralisering Daghemsbarnen i Södra Paipis flyttar antingen till Nickby gårds daghem eller till Nickby eller alternativt till Norra Paipis. Undervisningen koncentrerad till Nickby Eleverna i Södra Paipis flyttar till Norra Paipis, Borgby eller Kyrkoby skola. Norra Paipis skola utvidgas. Förskoleundervisningen ordnas vid motsvarande skolor för åk 1 6. Förskoleundervisning startar också i Borgby. Byaföreningarnas och ungdomsföreningarnas verksamhet stöds. Begränsat utbud av andra idrottsanläggningstjänster övervägs vid behov i anslutning till byarnas centrum. Medborgarinstitutet erbjuder undervisning i nuvarande utsträckning även i byarna.

61 8. Servicenätplan för glesbygdsområdet i norra Sibbo 6. Huvudalternativen för utvecklandet av servicenätet Ansvarsområde Gemensamma riktlinjer Huvudriktlinjer för utvecklandet av servicenätet Småbarnsfostran Finskspråkig utbildning Svenskspråkig utbildning Kultur- och fritidstjänster 3. Den decentraliserade servicen fortsätter. Småbarnsfostran fortsätter i de nuvarande lokalerna. Undervisningen koncentrerad till Nickby Byskolorna kvarstår och förskoleundervisningen och den kompletterande dagvården ordnas i anslutning till dem. Alla skolor upprätthålls i ändamålsenligt skick. Byaföreningarnas och ungdomsföreningarnas verksamhet stöds. Begränsat utbud av andra idrottsanläggningstjänster övervägs vid behov i anslutning till byarnas centrum. Medborgarinstitutet erbjuder undervisning i nuvarande utsträckning även i byarna

62 8. Servicenätplan för glesbygdsområdet i norra Sibbo Konsekvenserna av utvecklandet av servicenätet + 10 år Ansvarsområde Centraliserad småbarnsfostran Lokalt centraliserad småbarnsfostran Decentraliserad småbarnsfostran Ekonomiska konsekvenser av de olika alternativen Utredning om alternativen Skolornas skick och behovet av sanering Skolornas hjälputrymmen, till exempel för förskoleundervisning och idrott Ordnande av skolverksamheten, ekonomiska och kvalitativa konsekvenser Framtidsutsikter för samarbetet med grannkommunerna Ordnande av transporter Alternativ för ordnande av småbarnsfostran Användning av eventuella lediga lokaler och ekonomiska konsekvenser Fördelar och nackdelar med de olika alternativen Smidigheten, livsdugligheten, investeringarna, kostnadseffektiviteten, resorna och byns identitet varierar i de olika alternativen. Konsekvenserna definieras i samband med utredningen av de olika alternativen

63 8. Servicenätplan för glesbygdsområdet i norra Sibbo Konsekvenserna av utvecklandet av servicenätet + 10 år Ansvarsområde Centraliserad småbarnsfostran Lokalt centraliserad svenskspråkig småbarnsfostran Decentraliserad svenskspråkig småbarnsfostran Ekonomiska konsekvenser av de olika alternativen Utredning om alternativen Skolornas skick och behovet av sanering Skolornas hjälputrymmen, till exempel för förskoleundervisning och idrott Ordnande av skolverksamheten, ekonomiska och kvalitativa konsekvenser Framtidsutsikter för samarbetet med grannkommunerna Ordnande av transporter Alternativ för ordnande av småbarnsfostran Användning av eventuella lediga lokaler och ekonomiska konsekvenser Fördelar och nackdelar med de olika alternativen Smidigheten, livsdugligheten, investeringarna, kostnadseffektiviteten, resorna och byns identitet varierar i de olika alternativen. Konsekvenserna definieras i samband med utredningen av de olika alternativen

64 9. Servicenätplan för glesbygdsområdet i södra Sibbo 1. Definiering av prioritetsområdet 2. Samhällsstrukturens utveckling 3. Befolkningsutvecklingen 4. Det nuvarande servicenätets särdrag 5. Huvudriktlinjerna för utvecklandet av servicenätet 6. De centrala skedena i utvecklandet av servicenätet samt tidtabellen 7. Konsekvenserna av utvecklandet av servicenätet + 10 år

65 9. Servicenätplan för glesbygdsområdet i södra Sibbo 1. Definiering av glesbygdsområdet Glesbygdsområdets särdrag Statistikområden Statiskt vad gäller befolkningsmängd och struktur samt ett glesbygdsområde som långsamt förfinskas Flera alternativ för utvecklandet av servicenätet Prioritetsområdets statistikområden 4, 5, 6, 7,10, 11, 12 och 13

66 9. Servicenätplan för glesbygdsområdet i södra Sibbo 2. Samhällsstrukturens utveckling Delgeneralplan för Box har utarbetats för södra Sibbo. Planen vann laga kraft Enligt stomlägenhetsprincipen kan 150 nya byggplatser tas i bruk i området, vilket betyder cirka 450 nya invånare. Hur planerna förverkligas, dvs. hur de nya byggplatserna används, beror på de privata markägarna, eftersom kommunen inte äger någon mark och detaljplanerar inte byområden. Planeringsområdet för delgeneralplanen för Immersby omfattar Immersby bycentrum samt delar av byarna Hindsby och Östersundom. Målet är att delgeneralplanen ska godkännas av fullmäktige under år 2015 (?)

67 9. Servicenätplan för glesbygdsområdet i södra Sibbo 3. Befolkningsutvecklingen I utvecklingsprognosen har man använt en INTOinvånarprognos, som revideras årligen. Man väntar sig att befolkningstillväxten i området är betydande. Av tillväxten är 8 % svenskspråkig. Koefficienten för 0 6-åringar är 0,06 och för 7 15-åringar 0,15. Finskspråkiga Finskspråkiga Svenskspråkiga Svenskspråkiga Södra glesbygdsområdet Nuvarande Ökning totalt Invånarantal totalt Ökning totalt Invånarantal totalt

68 9. Servicenätplan för glesbygdsområdet i södra Sibbo 4. Det nuvarande servicenätets särdrag Ansvarsområde Småbarnsfostran Finskspråkig utbildning Befolkningsutvecklingens inverkan och kapacitetens tillräcklighet Den finsk- och svenskspråkiga befolkningens tillväxt mycket långsam, nästan oförändrad Förändringarna sker i huvudsak då invånare i det nuvarande byggnadsbeståndet byts ut. De nya invånarna är i regel finskspråkiga. Befolkningstillväxten är otillräcklig för att upprätthålla det nuvarande servicenätet. Servicenätets särdrag I Boxby skola finns inga utrymmen för förskoleundervisning. För närvarande anlitas köpservicedagvård och avtalet sträcker sig till , och kan därefter förlängas till Söderkulla har 4 daghem med 17 grupper, varav två inte är i bruk. Västerskog har 3 daghem med sammanlagt 5,5 grupper, kapaciteten hela tiden fullt utnyttjad. Livscykeln för Landsängens daghem i Söderkulla är maximalt 5 år. I Västerskog är livscykeln cirka 10 år. Ingen finskspråkig utbildning. Alla barn går i skola i Söderkulla

69 9. Servicenätplan för glesbygdsområdet i södra Sibbo 4. Det nuvarande servicenätets särdrag Ansvarsområde Svenskspråkig utbildning Befolkningsutvecklingens inverkan och kapacitetens tillräcklighet Den finsk- och svenskspråkiga befolkningens tillväxt mycket långsam, nästan oförändrad Förändringarna sker i huvudsak då invånare i det nuvarande byggnadsbeståndet byts ut. De nya invånarna är i regel finskspråkiga. Befolkningstillväxten är otillräcklig för att upprätthålla det nuvarande servicenätet. Servicenätets särdrag Gumbostrands skolas livscykel lider mot sitt slut. Inga utrymmen för förskoleundervisning i Gumbostrand. Ängskullens förskoleundervisning flyttad till Söderkulla tills mera permanenta beslut fattas i samband med servicenätplanen. Salpar skolas livscykel lider mot sitt slut, förskoleundervisning möjlig men det finns inte tillräckligt med förskolebarn, flyttad till Söderkulla tills mera permanenta beslut fattas i samband med servicenätplanen. Boxby skola är i skick, men i full användning. En förskolegrupp ryms inte i skolan. Förskoleundervisning som köpservice norr om motorvägen. Kultur- och fritidstjänster Man satsar på att använda skärgården för rekreation. Kommunens övriga kultur- och

70 9. Servicenätplan för glesbygdsområdet i södra Sibbo 5. Det nuvarande servicenätets struktur 4 km Box 4 km Söderkulla skola Sipoonlahden koulu Söderkulla Sipoonlahden koulu / Fröken Miilis väg Boxby skola 59 elever 1-6-skola 3 km PK ḌH PK. Gumbovägen Västerskogin päiväkoti Ängskullens daghem Metsärinteen kielikylpypäiväkoti Eriksnäsvägen Hitåvägen Kalkstrandsvägen Salpar skola 55 elever 44 elever Gumbostrands 4/22/2016 skola 70