Staden och understödsstiftelsen presenterar en ny modell för grundandet av Guggenheimmuseet

Transkript

1 Meddelande Får publiceras klo / Staden och understödsstiftelsen presenterar en ny modell för grundandet av Guggenheimmuseet Helsingfors stadsstyrelse får på måndag behandla ett nytt förslag gällande grundandet av Guggenheimmuseet i Helsingfors. Helsingfors stad har gjort förslaget i samarbete med Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors. För stadens del har beredningen letts av Ritva Viljanen, biträdande stadsdirektör för bildningsväsendet. Det nya förslaget började beredas efter att regeringen i samband med höstens budgetförhandlingar meddelade att den inte finansierar museiinvesteringen. Målet är att hitta en genomförbar modell som inte lägger allt ekonomiskt ansvar för museibygget på Helsingfors stad och där Helsingfors stads finansieringsansvar förblir detsamma som det skulle ha varit om staten hade varit med, säger Viljanen. Nu har man hittat en modell för att genomföra museet som gör det möjligt att föredraga ärendet för stadens beslutsfattare. Staden investerar 80 miljoner euro i byggandet Kostnaderna för att bygga museet Guggenheim Helsingfors uppskattas uppgå till 130 miljoner euro. Helsingfors stad skulle finansiera byggandet av museet med högst 80 miljoner euro och Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors med 15 miljoner euro.

2 2 / 5 För själva byggandet skulle ett fastighetsaktiebolag grundas som skulle ägas till 84 procent av Helsingfors stad och till 16 procent av understödsstiftelsen. Fastighetsaktiebolaget skulle ta ett lån på 35 miljoner euro för att bygga museet. För låneamorteringen samt för låneskötsel- och räntekostnaderna på sammanlagt 33 miljoner euro, skulle Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors svara, genom att betala hyra till fastighetsbolaget under en 20 årig avtalstid. Staden skulle ge lånet en fyllnadsborgen. I den nya modellen skulle Helsingfors stad vara museibyggnadens huvudsakliga ägare och svara för lokalkostnaderna men inte övrigt finansiera museets verksamhet. Lokalkostnaderna för museet skulle uppgå till cirka 6,5 miljoner euro per år, vilket skulle omfatta räntorna för museets bundna kapital, avskrivningar, interna hyror för tomten och byggnaden till Helsingfors stad samt kostnader för underhåll av fastigheten. Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors skulle stå för själva museiverksamheten med sina inkomster, privat finansiering och det årliga stöd till museets driftshushållning som staten beviljar. Licenserna och förvaltningsavgifterna som ska betalas till stiftelsen Solomon R. Guggenheim under 20 år uppgår sammanlagt till 20 miljoner USD eller cirka 18,4 miljoner euro och täcks med privat finansiering. Dessutom investerar understödsstiftelsen 15 miljoner euro i museibyggnaden och betalar bygglånets kostnader genom hyror till staden. Stadens roll blir tydligare och kostnaderna mindre I jämförelse med tidigare förslag är Helsingfors stads roll nu klarare och stadens kostnader lägre. Enligt det nya förslaget skulle stadens ägarandel av museibyggnaden vara betydligt större än i den med staten förhandlade modellen även om investeringens penningbelopp skulle vara detsamma. Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors har samlat in betydligt mer privat finansiering än tidigare, sammanlagt 66,4 miljoner euro. Ritva Viljanen tackar de privata aktörerna för deras starka stöd till museiprojektet.

3 3 / 5 Det är fråga om ett exceptionellt projekt: inget annat kulturobjekt i Helsingfors har fått så här mycket privat finansiering. Minst 66,4 miljoner euro av investeringarna skulle betalas med privata pengar. Jag vill rikta ett varmt tack till de privatpersoner som engagerat sig i museet och som gör det möjligt för Helsingfors att föra ärendet vidare. Ny bedömning framhäver museets positiva effekter på ekonomin Enligt en bedömning som Helsingfors stad utarbetat skulle museet locka fler turister till Helsingfors och dessutom enligt en försiktig bedömning påverka turisternas konsumtion med 16 miljoner euro per år. I byggskedet skulle museet hämta skatteintäkter på 24 miljoner euro per år och påverka sysselsättningen med cirka årsverken. Den effekt som museets verksamhet och turismen har på skatteintäkterna skulle uppgå till sammanlagt 7 miljoner euro per år och sysselsättningen skulle stärkas med 400 årsverken. Det är viktigt att även under ekonomiskt svåra tider göra investeringar som för med sig inkomster och turister till staden, betonar biträdande stadsdirektör Viljanen. Den bedömning av museets effekter som staden upprättat visar att en kulturell investering är ett bra sätt att öka antalet arbetsplatser och stadens inkomster. Enligt undersökningar ligger Helsingfors klart efter i tillväxten inom turism då man jämför med de övriga nordiska huvudstäderna och mäter till exempel antalet hotellövernattningar. Guggenheimmuseet skulle göra Finland och Helsingfors kändare på internationell nivå och förbättra vår ställning som resmål. Museet skulle vara ett viktigt tillägg till konstutbudet i huvudstadsregionen. Det skulle vara ett centrum för nutidskonst som är exceptionellt stort även ur internationellt perspektiv och som bättre än tidigare skulle lyfta fram Helsingfors som en konst- och designstad, säger Viljanen. Beredningsgruppen konstaterar att museet skulle vara en lönsam investering som skulle skapa ekonomisk fördelar för huvudstadsregionen och även utanför denna.

4 4 / 5 Samarbete med övriga museer och kulturaktörer Helsingfors stad har under beredningsarbetet ansett att det är viktigt att museet är ett offentligt utrymme som kan användas av stadsborna. Framför museet ska finnas en öppen, allmän strand. Även bulevarden och innergården inne i byggnaden har i avtalsförslaget definierats som ett öppet och avgiftsfritt stadsutrymme, understryker Viljanen. Museet ska upprätthålla ett galleri för så kallad fri konst och således även därigenom ge konstaktörerna något nytt i Helsingfors. Guggenheim Helsingfors skulle som en del av Helsingfors konstmuseifält intensivt samarbeta med de övriga museerna i Helsingfors. Museet skulle också samarbeta med andra konst- och kulturorganisationer i Finland och utomlands. För Helsingfors stads del går beredningen vidare så att stadsstyrelsen behandlar det nya förslaget och det bifogade avtalet om genomförande av projektet under sitt möte måndagen den 7 november. Det slutliga beslutet fattas av stadsfullmäktige, som på grund av ärendets viktiga natur ska ta ställning till avtalsförslaget. Om fullmäktige godkänner museiprojektet kommer man att behandla planändringen av tomten och upprätta en projektplan under Byggandet av museet kunde i så fall inledas tidigast Beslutsförslaget jämte bilagor som ska behandlas av stadsstyrelsen publiceras på stadsstyrelsens föredragningslista på torsdag eftermiddag. Mer information: Ritva Viljanen Helsingfors stads biträdande stadsdirektör för utbildningsväsendet ritva.viljanen@hel.fi Marja-Leena Rinkineva Näringslivsdirektör marja-leena.rinkineva@hel.fi

5 5 / 5 Mer information om stadens effektbedömning fås av: Henri Kähönen Näringsplanerare henri.kahonen@hel.fi Guggenheim Helsinki Arvio hankkeen taloudellisista vaikutuksista (Guggenheim Helsingfors Bedömning av projektets ekonomiska effekter) (PDF, på finska) Esitys Guggenheim Helsinki -museon perustamisesta (Förslag till grundande av museet Guggenheim Helsingfors) (PDF, på finska) Stadsstyrelsens föredragningslista (på finska) gslistor/