Kursbeskrivning för kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik inom förskoledidaktik ECE: Science of Science and Research Methodology kurs på avancerad nivå UB437F
Välkommen till kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik inom förskoledidaktik 7.5 Hp Kursbeskrivningen är tänkt att vara ett stöd för ditt lärande under kursens gång. Den innehåller information om innehåll, uppläggning och examinationer. Den innehåller också arbetsformer, kursens lärare/administratör samt en del annan praktisk information. Kompletteringar och ändringar kan komma att göras under kursens gång. Dessa meddelas av respektive kurslärare. För mer allmän information om lärarprogrammet och kursen: se studenthandboken och institutionens hemsida www.buv.su.se Kursens mål Efter att ha genomgått kursen förväntas du kunna: Efter genomgången kurs förväntas studenterna kunna: - använda och diskutera olika forskningsmetoder, - diskutera och självständigt värdera vetenskapsteoretiska frågeställningar, - visa förståelse för sambandet mellan forskningsfråga och teoretiska perspektiv och metodval. Registrering Registrering sker vid det första seminariet i kursen (se schema). Om du inte kan närvara vid introduktionsseminariet måste du kontakta kurslärare samt kursadministratör. Kursens kursansvarig/examinator, kursledare och administratör Kursansvarig ansvarar bland annat för att kursen planeras utifrån intentionerna i kursplanen, samordningsfrågor, utvärdering och informationen i lärplattformen Mondo (https:// mondo.su.se/portal). Kursadministratören ansvarar bland annat för information beträffande organisatoriska och administrativa frågor, registrering och betygsrapportering. En detaljplanering görs av kursledare och kursansvarige som även ansvarar för seminarier, föreläsningar, bedömning och betygssättning. Kursansvarig: Maria Eleana Bergman Kursledare: Maria Elena Bergman maria.bergman@buv.su.se Examinator: Maria Eleana Bergman Kursadministratör: Daniela Nordgren daniela.nordgren@buv.su.se 2
Kursens innehåll och arbetsformer Vetenskapsteori erbjuder en metavetenskaplig presentation och diskussion av relevanta frågeställningar inom vetenskapsteori och kunskapsteori. Under kursen ger vi en vetenskapsteoretisk bakgrund samt presenterar olika vetenskapsteoretiska perspektiv. I kursen studeras teoretiska perspektiv och metoder med relevans för förskoledidaktiken. Vidare behandlas datainsamlingsmetoder och hur man formulerar forskningsfrågor som är koherenta med valet av metod och teoretiskt perspektiv. Därutöver behandlas forskningsprocessen samt skrivprocessen i den akademiska genren, liksom feministisk teoribildning och perspektiv på forskning som aktivitet i relation till rollen som pedagog. Under kursen presenteras och diskuteras relevanta metavetenskapliga (kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska) frågeställningar som förekommer inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Kursen presenterar och diskuterar metavetenskapliga och aktuella kunskapsteoretiska frågor och kopplar dem direkt till metodologiska problem i samhällsvetenskaplig forskning. Kursen diskuterar övergripande hur vi kan förstå relationen mellan filosofi och samhällsvetenskap, dvs. vilka teorier om varat och hur kunskap skapas som finns, och hur de omsätts i samhällsvetenskaplig teori och metod. Den klassiska uppdelningen mellan naturalism (eller det vi ofta refererar till som positivism och metoder som eftersträvar att likna naturvetenskapen) och tolkningsvetenskaperna (samhällsvetenskap som utforskar människa och det mänskliga genom att i första hand förstå, tolka, beskriva eller läsa verkligheten/data) diskuteras. Denna uppdelning mellan naturalism och tolkning brukar ofta hänföras till en uppdelning mellan kvantitativ och kvalitativ metod. I denna kurs förläggs tyngdpunkten på tolkningsvetenskaperna som tar sin utgångspunkt i fenomenologi och hermeneutik men som under senare delen av 1900-talet och under 2000- talet utvecklat en mängd olika strukturalistiska, socialkonstruktionistiska, poststrukturalistiska men även så kallade posthumanistiska och postkonstruktionistiska vetenskapsteorier. Då den samtida diskussionen inom samhällsvetenskaperna kretsar kring olika vetenskapsteorier som övergripande kan hänföras till brytningspunkterna mellan nyläsningar av fenomenologi, socialkonstruktionism respektive postkonstruktionism läggs betoningen på dessa för att fördjupning i några perspektiv också skall bli möjlig. Dessa sätts dock i perspektiv och relation till andra vetenskapsteorier inom samhällsvetenskapen. Ett antal obligatoriska uppgifter ingår i kursen som skall göras utanför ordinarie schemalagda tider. Den studerande som missat möjligheten att göra uppgiften i grupp/par gör istället uppgiften själv eller tillsammans med annan studerande som varit sjuk/borta. Seminarier: Seminarier förutsätter att studenterna genomför ett antal uppgifter på plats samt i samarbete över nätet som är knutna till litteraturen och kursens målsättningar. Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursläraren. Vid frånvaro 3
över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Instruktioner om vad ni förväntas göra mellan seminarierna meddelas muntligt och/eller skriftligt på seminarierna och/eller på Mondo. För att komma in i Mondo måste du ha en SUstudentmejl-adress. Du förväntas hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på Mondo. Hemtentan: Syftet med hemtentan är, liksom med gruppövningarna, att förbereda kursdeltagarna inför det kommande masgisteruppsatsarbetet samt att nå kursens mål om att förstå och kunna redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp att kunna analysera skillnader och likheter mellan olika vetenskapsteoretiska perspektiv. Hemtentan skrivs enskilt: Utgå från ditt tänkta projekt och reflektera aktivt med hjälp av litteraturen hur man kan förstå relationen mellan ontologi, epistemologi och metodologi (i metodologin ingår både hur man samlar in data, forskarrollen och hur och med vilka teoretiska verktyg man analyserar data). Uppgiften/hemtentan handleds under kursens gång via Mondo av en av kurslärarna. Du skall skriva texten som två tänkta projektbeskrivningar med introduktion, syfte, frågeställningar, teori, metod (datainsamlingsmetod och analysmetod). Den ena projektbeskrivningen skall utgå från en valfri epistemologi och kan kräva annan referenslitteratur. Den andra skall utgå från en posthumanistisk/ post-konstruktionistisk epistemologi. Projektplanerna skall följa mallen ni får och vara minst tre max fem sidor per projektplan och skall skrivas med Times Roman 12 punkters text med 1 ½ radavstånd. Namn måste stå högst upp på första sidan och hemtentan skall pagineras. Sammanlagt minst 6 sidor (max 10) text, samt en sida med korrekt litteraturlista. All obligatorisk kurslitteratur skall refereras flitigt med namn, år och sida i parentes. Så få citat som möjligt (helst inga alls) och inga citat utöver tio på varandra följande ord är tillåtna och då de förekommer skall de markeras med citattecken. Ni måste alltså skriva med egna ord det författaren sagt, med tydlig referens, men utan att använda författarens exakta ord om ni inte absolut måste, vilket då markeras med citat och referens. Kurslitteratur Ahrne, G. & Svensson, P. (red) (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Lund: Liber. (245 s) Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsteori och kvalitativ metod. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. (598 s, valda delar) Lykke, Nina (2009). Genusforskning - en guide till feministisk teori, metodologi och skrift. Stockholm: Liber. Olsson, H. & Sörensen, S. (2001). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber. (192 s) Trost, J. (2008). Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur. (88 s) Youngblood Jackson, Alecia and Mazzei, Lisa (2011). Thinking with theory in Qualitative Research: Viewing Data Across Multiple Perspectives, London/ New York: Routledge. 4
Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder - och inga kvantitativa heller för den delen. Pedagogisk Forskning i Sverige, 6(4), 270-292. (22 s) http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/aasberg.pdf Därutöver tillkommer vetenskapliga artiklar till en omfattning om ca 200 sidor. Preliminärt Schema (Obs! ändringar på innehållet kan förekomma) Vetenskapsteori och forskningsmetodik inom förskoledidaktik Torsdagar kl. 17.00-20.00 Datum Sal 7/11 BUV 102 Frescati hagväg 16B Kursintroduktion, Kursplan, Innehåll, examination Hillevi Lenz T & Maria Elena Bergman. Vad är vetenskap? Vad krävs i en uppsats på avancerad nivå? (Maria) Relationen mellan ontologi, epistemologi och metodologi (Hillevi) Diskussion och delvis genomförande av uppgift 1 i grupp. 14/11 BUV 102 Frescati hagväg 16B Självstudier 21/11 BUV 102 Frescati hagväg 16B Maria E Bergman Fö 2 Naturalistiska metoder. Här läser ni Läs: Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsteori och kvalitativ metod. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 8) Läs: Ahrne, G. & Svensson, P. (red) (2011) Handbok i kvalitativa metoder. Lund: Liber. (Kapitel 6) Lykke, Nina (2009) Genusforskning-en guide till feministisk teori, metodologi och skrift. Läs kap 1-2 Uppgift 2. Arbete med utkast till projektplaner, att transkribera och analysera en intervjuutskrift. Skriv fram en teoretisk bakgrund och tidigare forskning 28/11 17-18 Vi går igenom tentamen. Lyft fram frågor om examinationen. Diskussion i små grupper Lykke, Nina (2009) Genusforskning-en guide till feministisk teori, metodologi och skrift. Läs kap kap 6-7 18-20 Hillevi Lenz Taguchi Föreläser om Forsknings-och skrivprocessen 5
5/12 Maria Bergman Fö: 3 Hur mäter man vackert? Om kvantitativa metoder. 19-20 Sammanfattning av dagen, frågor?? Förbereda uppgift fyra som den andra delen av ditt projekt. Att utgå från en posthumanistisk/ postkonstruktionistisk epistemologi dvs att analysera och knyta ihop ditt projekt till ett teoretiskt resonemang (se också tentamen) Läs: Ahrne, G. & Svensson, P. (red) (2011) Handbok i kvalitativa metoder. Lund: Liber. (Kapitel 9, 10, 11) Läs: Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsteori och kvalitativ metod. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. (Del 5) Lykke, Nina (2009) Genusforskning-en guide till feministisk teori, metodologi och skrift. Läs kap 8 Olsson, H. & Sörensen, S. (2001). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber. (192 s) Trost, J. (2008). Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur. (88 s) Uppgift 4 Diskussion om teorier, teoretiska begrepp. Ta med ditt PM med text kring ditt teortiska perspektiv som du har valt och funderingar på ett annat perspektiv att belysa ditt problemområde. 12/12 BUV102 17-18 Redovisning uppgift 2 (intervju A) gruppvis ta med din transkribering och dina reflektioner kring analys av det du har transkriberat. 18-19 Fö 5. Maria B: Feministiska teorier/intersektionalitet (Nina Lykke och Jackson & Mazzei) Lykke, Nina (2009) Genusforskning-en guide till feministisk teori, metodologi och skrift. Läs kap 5-9 Youngblood Jackson, Alecia and Mazzei, Lisa (2011). Thinking with theory in Qualitative Research: Viewing Data Across Multiple Perspectives, London/ New York: Routledge. Läs: Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsteori och kvalitativ metod. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. (del 4 och del 5 t o m 457) Uppgift 3: PM /tentamen. Ta med och publicera på MONDO delar av din text för feedback av lärare och studiekamrater. Läggs som blogg. 19/12 BUV 102 Avslut: Redovisning av uppgift 4 Vad innebär att utgå från en posthumanistisk/ post-konstruktionistisk epistemologi gruppvis samt diskussion om projektplanen efter feedback så här långt! Examinationen lämnas i MONDO (inlämningsmappen den 10 januari kl 12:00) Omexamination den 7 februari (se nedan) Reflektion: Kursen i sin helhet. Utvärdering: lämna in dina synpunkter på kursen, form, innehåll vad kan göras för kommande studenter? 17/1-2014 Inlämning av examinationsuppgiften. MONDO Kursledare & Kursansvarig: Maria Elena Bergman 6
Examinator: Maria Bergman maria.bergman@buv.su.se Betygskriterier På samtliga betygsnivåer gäller att källor anges och redogörs enligt angivet referenssystem. Betygsnivå A: Studenten visar - utöver det som krävs för att erhålla de lägre betygen även en förmåga att: - på ett komplext och problematiserande sätt redogöra för två för ämnet relevanta metoder och diskutera och beskriva hur dessa skulle kunna användas i sin studie - föra en diskussion i vilken man på ett komplext och problematiserande sätt visar på skillnader och likheter mellan de valda metoderna, samt på ett komplext och problematiserande sätt reflekterar över vilka konsekvenser de olika metoderna alstrar Betygsnivå B: Studenten uppfyller kriterierna på nivå C helt och kriterierna på nivå A uppfylls delvis. Betygsnivå C: Studenten visar - utöver det som krävs för att erhålla de lägre betygen även en förmåga att: - på ett nyanserat sätt presentera en koherent inledning, syfte och frågeställning - på ett nyanserat sätt redogöra för två för ämnet relevanta metoder och diskutera och beskriva hur dessa skulle kunna användas i sin studie - föra en diskussion i vilken man på ett nyanserat sätt visar på skillnader och likheter mellan de valda metoderna, samt på ett nyanserat sätt reflekterar över vilka konsekvenser de olika metoderna alstrar Betygsnivå D: Studenten uppfyller kriterierna på nivå E helt och kriterierna på nivå C uppfylls delvis. Betygsnivå E: Studenten visar förmåga att: - på ett grundläggande sätt presentera en koherent inledning, syfte och frågeställning - på ett grundläggande sätt redogöra för två för ämnet relevanta metoder och diskutera och beskriva hur dessa skulle kunna användas i sin studie - föra en diskussion i vilken man på ett grundläggande sätt visar på skillnader och likheter mellan de valda metoderna, samt på ett grundläggande sätt reflekterar över vilka konsekvenser de olika metoderna alstrar - presentera en alltigenom välskriven och väldisponerad text - utföra uppgiften enligt instruktioner, samt en i huvudsak korrekt referenshantering Betygsnivå Fx: Studentens examination uppvisar några mindre brister i relation till kravet för betyget E. Betygsnivå F: Studentens examination uppvisar stora brister i relation till kravet för betyget E. Omexamination: 7
Studenter som har erhållit betyg Fx eller F behöver komplettera sin examinationsuppgift för att få godkänt. Omexamination erbjuds vid två tillfällen denna termin:första omexaminationstillfället Inlämning för samtliga studenter (Fx eller F) sker den 7 februari 2014, kl 12.00. Inlämning görs till kurslärare i pappersform/digitalt i lärarens fack. Anmälan görs då till kursledare:maria Elena Bergman. Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden Under rubriken Studentservice på SU:s hemsida (http://www.su.se/student) hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan du bl.a. få hjälp med akademiskt skrivande. Studera med funktionshinder Om du har ett dokumenterat funktionshinder kontaktar du Studentavdelningen vid Stockholms universitet som har ett särskilt ansvar för studenter med funktionshinder Mer information finns på http://www.su.se/student under rubriken Studera med funktionshinder Vid ett dokumenterat funktionshinder, så som exempelvis dyslexi, kan studenten eventuellt få lämna skriftliga examinationer något senare än angivet inlämningsdatum. Det är viktigt att studenten redan vid kursens start tar kontakt med studentavdelningen samt diskuterar med kursläraren om en eventuellt förlängd skrivtid. En sådan överenskommelse ska vara träffad senast två veckor efter kursens start. Lärarstuderande och sekretessen i förskola/skola En studerande som aktivt deltar i arbetet har tystnadsplikt oavsett om studenten är anställd på förskolan eller deltar i s.k. verksamhetsförlagd del av utbildningen (VFU) och därmed har rätt att ta del av de känsliga uppgifter hon/han kan behöva om barn och anhöriga. Tystnadsplikten, som för övrigt gäller hela livet, måste särskilt iakttas t.ex. vid resa till och från skolan, vid samtal i det egna hemmet och vid återkomsten till universitetet. I det fall du som student är placerad i ett s.k. partnerområdet kan detta komma att begära att den studerande ska underteckna en sekretessförbindelse. När den studerande har uppföljning efter VFU och delger andra sina erfarenheter, ska uppgifterna avidentifieras så att ingen kan peka ut barnet eller dennes nära anhöriga. Det innebär att hon/han ska behandla den information hon/han tar del av om människors personliga liv och förhållanden som hemligt material att avidentifierat användas i utbildningssyfte endast inom den egna gruppen studerande och lärare. Ansvar för att studenterna får informationen om gällande sekretess ligger på Stockholms universitet. Straffet för brott mot tystnadsplikten är dagsböter eller fängelse i högst ett år, ofta kombinerat med skadestånd. Meddelarfriheten till medierna är starkt inskränkt, vilket innebär att ingen 8
kontakt ska tas med tidningar, radio eller TV i känsliga och namngivna ärenden som gäller elev eller närstående till denne. Förslag på litteratur om sekretess Olsson, Staffan (2001). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Svenska Kommunförbundet (2001). Sekretess i förskola och skola m.m. Stockholm: Kommentus Förlag. Övriga anvisningar Fusk, plagiat och självplagiering Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida, www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=178&a=3822 och på www.su.se/regelboken Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden. 9
Studieuppehåll/avbrott Observera att det är viktigt att du meddelar studieuppehåll och/eller studieavbrott vid kursgivande institution och vid hemvistinstitutionen eftersom det påverkar möjligheterna att gå kursen vid ett senare tillfälle. Studieuppehåll och avbrott på program anmäls via blankett som finns på hemsidan. Kommunikation via e-post Om du kommunicerar via e-post med din lärare eller laddar upp filer i Mondo, så måste filerna sparas i Word- eller rtf-format för att din lärare ska kunna öppna dem. Använd alltid studentmejladressen. Utvärdering Kursen utvärderas muntligt på det sista seminariet. Resultatet sammanställs av den kursansvariga läraren. Kontinuerlig utvärdering görs även under kursens gång. Det sker genom en dialog mellan studenter och kurslärare. 10