Välkommen till kursen. Vetenskapsteori Philosophy of. Social Science

Transkript

1 Välkommen till kursen Vetenskapsteori Philosophy of Social Science (7,5 hp) Höstterminen 2016 Sida 1 av 8

2 Kursansvariga lärare: Elisabeth Hultqvist och Gunnar Karlsson Övriga lärare: Kajsa Ohrlander Kursadministration: Kursens innehåll och uppläggning Under kursen presenteras och diskuteras relevanta metavetenskapliga frågeställningar och perspektiv som förekommer inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Begreppet metavetenskaplig är ett samlingsnamn och inbegriper vetenskapsteoretiska, kunskapsteoretiska samt ontologiska frågor. Inledningsvis behandlas frågor på vad sätt socialvetenskapen skiljer sig från naturvetenskapen? Kan socialvetenskapen uppställa lagar eller förutsägelser? Andra frågor som belyses i kursen är: Vad innebär det att förstå/tolka? Hur ska man förstå meningsbegreppet? Finns det en objektiv verklighet? Vad utmärker det mänskliga medvetandet? Vad är kunskap? Vem är kunnig resp. okunnig? Inriktningar såsom modernism/postmodernism, fenomenologi, hermeneutik och feministisk poststrukturalism kommer att presenteras och diskuteras. I kursen diskuteras hur ställningstaganden i de metavetenskapliga frågeställningarna påverkar hur man går tillväga i samhällsvetenskaplig, empirisk forskning. Undervisningen består av seminarier. Inför varje seminarium ges ett antal frågor (se seminarieledarens mapp), som ska vara till hjälp vid läsningen av litteraturen. Efter din noga läsning av litteraturen, där du förhoppningsvis fått hjälp av våra frågor, ska du reflektera över innehållet och formulera det som du finner problematiskt på ½ - 1 sida och lägga in i mappen PM till seminarierna" i Filsamling på Mondo, senast två dagar före seminarietillfället. Kursens sista undervisningstillfälle (26/10) består av ett seminarium där samtliga medverkande lärare deltar och där vi diskuterar de olika moment som behandlats i kursen. Syftet med detta seminarium är att sammanfatta det centrala innehållet i kursen som på så vis kommer att kunna utgöra grund för att genomföra examinationsuppgiften på bästa sätt. Sida 2 av 8

3 Kursens lärandemål: att kunna analysera skillnader och likheter mellan olika vetenskapsteoretiska perspektiv att förstå och kunna redogöra för centrala vetenskapsteoretiska, kunskapsteoretiska och ontologiska begrepp att kritiskt kunna granska de studerade perspektiven att kunna redogöra för metavetenskapliga ställningstaganden i relation till teoretiska utgångspunkter och val av metod Tentamen Hemskrivning Du ska redogöra för och diskutera metavetenskapliga (vetenskapsteoretiska, kunskapsteoretiska, ontologiska) aspekter och synsätt som förekommit i kursen. Diskutera vad som skiljer dem åt, och vilka eventuella likheter som man kan finna mellan dem. Till exempel hur förhåller sig ett positivistiskt vetenskapsideal till hermeneutik, ett feministiskt perspektiv, fenomenologi. Med andra ord, det är viktigt att du visar att du är medveten om metavetenskapliga frågeställningar och de olika metavetenskapliga synsätt som presenterats och diskuterats på kursen. För att komma i åtnjutande av något av de högre betygen så förväntas du också att diskutera implikationerna av ställningstaganden i metavetenskapliga frågor i förhållande till en tänkt empirisk studie; det vill säga, vad får det, till exempel, för konsekvenser om jag anser att människan är meningsskapande på hur jag lägger upp en studie om utbrändhet på arbetet. Som empirisk studie kan du välja någon som faktiskt har genomförts eller så kan du själv tänka ut en som du skulle vara intresserad av att genomföra (t ex den blivande mastersuppsatsen om har någon sådan idé redan nu). Tentamen ska vara mellan 3000 och 4000 ord, och skrivas med 12 punkters text. Du ska ange ditt namn högst upp på första sidan och hemskrivningen ska pagineras. Man ska välja ett Sida 3 av 8

4 referenssystem bland de mest förekommande i pedagogisk forskning (Cambridge, APA, Vancouver) och följa det konsistent. Uppgiften ska lämnas in på Mondo senast fredagen den 4 november kl Examination och betygssättning Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, sk. självplagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Vid SU kontrolleras texterna mot en databas. Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida Sida 4 av 8

5 Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden. Betygskriterier Som betyg på kursen används en sjugradig betygsskala med graderna A, B, C, D, E, Fx och F. A är det högsta och E är det lägsta godkända betyget. För respektive betyg förväntas följande prestation: A B C D E Fx F Hemskrivningen präglas genomgående av mycket stor stringens och klarhet. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett självständigt sätt. Studentens framställning går utöver en redogörelse och presentation av kursens innehåll och inbegriper egna stringenta reflektioner. Hemskrivningen präglas genomgående av stor stringens och klarhet. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett självständigt sätt. Studentens framställning går utöver en redogörelse och presentation av kursens innehåll och inbegriper egna reflektioner. Hemskrivningen präglas genomgående av stringens och klarhet. Viss oklarhet kan förekomma. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett relativt självständigt sätt. Hemskrivningen präglas av en god förståelse och klarhet. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett relativt självständigt sätt. Hemskrivningen präglas av förståelse även om viss vaghet och oklarhet accepteras. Hemskrivningen präglas av förståelse men även av en betydande del oklarhet och felaktighet. Hemskrivningen präglas av felaktigheter och oklarheter till en sådan grad att den underkänns i sin helhet. Betyget baseras på ett helhetsomdöme av prestationen på hemskrivningen. Om studenten erhållit godkänt betyg, dvs minst betyget E, får han/hon inte göra om skrivningen för ett högre betyg. Vid betyget Fx finns möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg. Betyg F innebär att hemskrivningen i sin helhet är underkänd och måste göras om. Kursutvärdering Sida 5 av 8

6 Kursen utvärderas genom en digital enkät som blir tillgänglig vid kursens slut. Länk till kursutvärderingen läggs antingen ut på Mondo eller skickas på mejl till samtliga registrerade studenter. Schema Datum Tid Innehåll Lokal Litteratur V. 36, Tisd. 6 sept. V. 37, Tisd 13 sept. V. 38, Tisd 20 sept. V. 39, Tisd 27 sept Introduktion till Philosophy of Social Science (E. H.) Fenomenologi (G. K.) Postmodernism (E. H.) Hermeneutik (G. K.) 2419 Rosenberg: Philosophy of Social Science Kap. 1, 2, 3, 8, Dostal (2015); Gallagher & Zahavi (2008); Karlsson (1993); Wallenstein (2011)) 2519 Rancière: Den okunnige läraren. Kap. 1, 2, 3, Gander (2015); Hallberg (1999); Palmer (1969); Ricoeur (1971) V. 40, Feministisk 2419 Adam St Pierre: Sida 6 av 8

7 Onsd 5 okt. V. 43, Onsd 26 okt. poststrukturalism (K. O.) Sammanfattning - diskussion (E. H., G. K., K. O.) 2419 Poststructural feminism in education. An overview s. Salih: Judith Butler. Litteratur Vetenskapsteori Adam St Pierre E. Poststructural feminism in education. An overview. University of Georgia, Athens, USA. Qualitative studies in education, 2000, Vol. 13, NO 5, (Kopia kommer att tillhandhålles) Dostal, R. (2015). Hermeneutics and phenomenology. I J. Malpas & H.-H. Gander (red:er), The Routledge companion to hermeneutics. London: Routledge. (Texten finns i Mondo). Gallagher, S. & Zahavi, D. (2008). The phenomenological mind. An introduction to philosophy of mind and cognitive science. London: Routledge. (ss ). (Texten finns i Mondo). Gallagher, S. & Zahavi, D. (2008b). The phenomenological mind. An introduction to philosophy of mind and cognitive science. London: Routledge. (ss och fotnot 7). (Texten finns i Mondo). Gander, H.-H. (2015). Gadamer: the universality of hermeneutics. I J. Malpas & H.-H. Gander (red:er), The Routledge companion to hermeneutics. London: Routledge. (Texten finns i Mondo). Hallberg, M. (1999). Hermeneutik. I C.M. Allwood & M.G. Erikson (red:er), Vetenskapsteori för psykologi och andra samhällsvetenskaper. Lund: Studentlitteratur. (Texten finns i Mondo). Karlsson, G. (1993). Psychological qualitative research from a phenomenological perspective. (ss ). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. (Texten finns i Mondo). Palmer, R.E. (1969). Hermeneutics. Evanston: Northwestern University Press. (ss ). (Texten finns i Mondo). Sida 7 av 8

8 Rancière J. (2011). Den okunnige läraren. Fem lektioner om intellektuell frigörelse. Glänta. Rosenberg, A. (2012) Philosophy of Social Science Bolder CO: West view press. Fourth Edition. Ricoeur, P. (1971). The model of the text: meaningful action considered as a text. Social Research, 38, Rosenberg, A. (2012). Philosophy of social science. Boulder: Westview Press. Salih, Sara (2002): Judith Butler. London: Routledge. Wallenstein, S.-O. (red.) (2011), Edmund Husserl. Stockholm: Axl Books. Ytterligare artiklar kan tillkomma, vilka då kommer att tillhandahållas. Referenslitteratur Butler, J. (2007) Genustrubbel. Göteborg: Daidalos Delanty G. Strydom P. (eds.) (2003) Philosophies of Social Sciences. The Classic and Contemporary Readings. Maidenhead: Open University Press. Rosenberg, T. (2005) Könet brinner. Stockholm: Natur Sida 8 av 8