Välkommen till kursen Vetenskapsteori Philosophy of Social Science (7,5 hp, avancerad nivå)

Transkript

1 Välkommen till kursen Vetenskapsteori Philosophy of Social Science (7,5 hp, avancerad nivå) Höstterminen 2014 Kursansvarig lärare: Klas Roth Lärare: Corrado Matta Klas Roth, Claudia Schumann Adrian Thomasson Kursadministratör: Karin Larsson Kursen kommer att ges på tisdagar kl 10:00 12:00 och 13:00 15:00, med start tisdagen den 2 september. Utöver dessa föreläsningar och seminarier ingår två obligatoriska gruppuppgifter i kursen. Inledning Vetenskapsteori erbjuder en metavetenskaplig presentation och diskussion av relevanta frågeställningar inom vetenskapsteori och kunskapsteori. Under kursen ger vi en vetenskapsteoretisk bakgrund samt presenterar olika vetenskapsteoretiska perspektiv. Kursens lärandemål är: att förstå och kunna redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp att kunna analysera skillnader och likheter mellan olika vetenskapsteoretiska perspektiv Kursens innehåll och uppläggning Under kursen presenteras och diskuteras relevanta metavetenskapliga (kunskapsteoretiska, vetenskapsteoretiska och vetenskapsfilosofiska) frågeställningar som förekommer inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Vetenskapsteori förstås här i en bred mening inkluderande olika metavetenskapliga aspekter på samhällsvetenskaplig forskning. Kursen presenterar och diskuterar metavetenskapliga och aktuella kunskapsteoretiska frågor och kopplar dem direkt till metodologiska problem i samhällsvetenskaplig forskning. Kursen diskuterar övergripande hur vi kan förstå relationen mellan filosofi och samhällsvetenskap, dvs. vilka teorier om varat och hur kunskap skapas som finns, och hur de omsätts i samhällsvetenskaplig teori och metod. I kursen behandlas ett antal centrala teman i samhällsvetenskapens filosofi såsom: konstruktivism, tolkningsteori, holism, kritisk teori, post-strukturalism/post-modernism, feminism samt realism och anti-realism. 1

2 Ett antal obligatoriska uppgifter ingår i kursen som skall göras utanför ordinarie schemalagda tider. Den studerande som inte genomfört uppgifter i grupp/par gör istället uppgiften på egen hand eller tillsammans med annan studerande som varit sjuk/borta. Tentamen är i form av en hemskrivning om vetenskapsteori och olika vetenskapliga inriktningar som betygssätts från A till F. Obligatoriska uppgifter Seminarieuppgifter: Syftet med seminarieuppgifter är att underlätta diskussionen under seminarietillfällen. Varje deltagare skriver inför seminariet ett kort PM (maximalt en A-fyra sida) med frågor kring och underbyggda synpunkter på den lästa litteraturen. PM:et skall distribueras mellan kursdeltagare och inom angivna grupper (dessa grupper skapas vid första kurstillfället). Syftet med dessa är att kursdeltagare diskuterar litteraturen och föreläsningen vid respektive tillfälle och med utgångspunkt från sina respektive PM; kursdeltagare inom respektive grupp läser varandras PM i god tid före seminarietillfället. Inför första tillfället behöver du som kursdeltagare inte lämna in någon uppgift. Hemtentamen: Syftet med hemtentamen är, liksom med gruppseminarierna, att förbereda kursdeltagarna inför det kommande mastersuppsatsarbetet samt att nå kursens mål om att förstå och kunna redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp att kunna analysera skillnader och likheter mellan olika vetenskapsteoretiska perspektiv Hemtentamen skrivs enskilt eller i par: Deltagaren (deltagarna) väljer i samråd med läraren ett exempel på pedagogisk forskning (helst en artikel; artikel kan med fördel vara kopplad till deltagarens tänkta masteruppsats). Artikeln kan vara antingen en analys och diskussion av något perspektiv som behandlas under kursen eller utgöra en empirisk undersökning, dvs. vara någon form av datainsamling och dataanalys. Uppgiften består i att genomföra en analys av den valda artikeln med utgångspunkt av en av de problematiker och teman som behandlas under kursen. Detta innebär att man ska välja ett tema utifrån de som diskuterats och att man ska sedan analysera artikeln i ljuset av det tänkta temat. Mera detaljerade anvisningar kommer vid kursstarten. Texten skall följa en mall som delas ut i samband med kursstart och skall vara mellan 4000 och 5000 ord (3000 till 4000 om man skriver ensam). Texten skall skrivas med Times Roman 12 punkters text med dubbelt radavstånd. Studentens namn skall anges högst upp på första sidan och hemtentamen skall pagineras. Utöver texten skall man inkludera en sida med korrekt litteraturlista. Man skall välja ett referenssystem bland de mest förekommande i pedagogisk forskning (Cambridge, APA, Vancouver) och följa det konsistent och korrekt. Detta innebär att man skall kontrollera vilka anvisningar gäller för det tänkta systemet och följa dem noggrant. 2

3 Inga citat utöver tio på varandra följande ord är tillåtna och då de förekommer skall de markeras med citattecken. Ni måste alltså skriva med egna ord det författaren sagt, med tydlig referens, men utan att använda författarens exakta ord om ni inte absolut måste. Betygskriterier Som betyg på kursen används en sjugradig betygsskala med graderna A, B, C, D, E, Fx och F. A är det högsta och E är det lägsta godkända betyget. För respektive betyg förväntas följande prestation: A B C D E Fx F Hemskrivningen präglas genomgående av mycket god kunskap och förståelse. Tillämpningen är reflektionen är mycket stringent och tydlig. Resonemangen är mycket tydliga och tar upp alla de väsentligaste begreppen för varje teoretisk ansats på ett sätt som övertygar om att författaren till texten förstår dem individuellt och i relation till varandra, samt att kunskapen utgår från de texter som kursen behandlat genom tydliga och frekventa referenser. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett självständigt och betydande sätt genom att genomgående och övertygande diskutera likheter, skillnader och relationer mellan olika teoretiska resonemang, begrepp, perspektiv, osv. Hemskrivningen präglas genomgående av betydande kunskap och förståelse. Tillämpningen och reflektionen är stringent och tydlig. Resonemangen är tydliga och tar upp några av de väsentligaste begreppen för varje teoretisk ansats på ett sätt som övertygar om att författaren till texten förstår dem individuellt och i relation till varandra, samt att kunskapen utgår från de texter som kursen behandlat genom tydliga och frekventa referenser. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett självständigt och betydande sätt genom att diskutera likheter, skillnader och relationer mellan olika teoretiska resonemang, begrepp, perspektiv, osv. Hemskrivningen präglas genomgående av en god kunskap och förståelse. Tillämpningen och reflektionen är god. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett självständigt sätt, då vissa diskussioner om likheter, skillnader och relationer mellan olika teoretiska resonemang, begrepp och perspektiv förekommer. Hemskrivningen präglas av en tillfredsställande kunskap och förståelse. Tillämpningen och reflektionen över kunskapen, förståelsen samt tillämpningen är tillfredsställande om än vag. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett relativt självständigt sätt, då enstaka diskussioner om likheter, skillnader och relationer mellan olika teoretiska resonemang, begrepp och perspektiv förekommer. Hemskrivningen präglas av kunskap och förståelse även om tillämpningen av och reflektionen över den redovisade och tillämpade förståelsen och kunskapen är vag och oklar. Hemskrivningen präglas av förståelse och kunskap men tillämpningen av och reflektionen över den redovisade och tillämpade förståelsen och kunskapen är påtagligt bristfällig. Hemskrivningen präglas av brister och oklarheter till en sådan grad att den underkänns i sin helhet. 3

4 Betyget baseras på ett helhetsomdöme av prestationen på hemskrivningen. Om studenten erhållit godkänt betyg, dvs minst betyget E, får han/hon inte göra om skrivningen för ett högre betyg. Vid betyget Fx finns möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg. Betyg F innebär att hemskrivningen i sin helhet är underkänd och måste göras om. SCHEMA Kursen är upplagd med längre sammanhållna fyratimmars pass som inkluderar föreläsning, och seminarium i helgrupp kring litteraturen som skall läsas innan utsatt tillfälle för att möjliggöra ett aktivt deltagande. Om inget annat anges så är tillfällena uppdelade i förmiddagens (10-12) och eftermiddagens (13-15) pass. Tid Plats Innehåll Lärare Litteratur V 36 Tisdag den 2 september KR Introduktion kring Mastersutbildningen av ansvariga för mastersutbildningarna i pedagogik vid institutionen. 2. Vetenskapsfilosofi. CM AT Rosenberg kap OBS! Ingen förberedelseuppgift lämnas in. V 37 9 september Södra husen F331 F Konstruktvism; olika varianter och kritik KR Davidson (1991) Artiklar ur Delanty & Strydom (2003): Foucault, Derrida, Bourdieu Youngblood and Mazzei (2011) kap 4 V 38 Måndagen den 15 september 4. Tolkningsteori AT Davidson (1994) Inquiries into Truth and Interpretation, What metaphors mean, och Radical interpretation V september 13:00-15: Holism CM Rosenbergs kapitel om holism Pettit (2007) Zahle (2003) (man kan, om man vill, också läsa Ylikoski (2012)) Fredag 27 september Distribuera ditt utkast till slutupgiften i din diskussionsgrupp 4

5 V september V 41 7 oktober Kritisk teori CS Artiklar ur Delanty & Strydom (2003): Habermas Gonçalo (2013): Interview with Honneth 7. Poststrukturalism/ postmodernism AT Hela Lyotard (1984) The Postmodern Condition: A Report on Knowledge V oktober Feminism AT Hela Nina Lykke, (2009) Genusforskning - En guide till feministisk teori, metodologi och skrift 2419 V oktober Realism/anti-realism CM Bunge (1993) Ytterligare läsanvisningar tillkommer i samband med kursstarten V 44 Måndagen den 28 oktober Seminarium om hemtentamen. Skicka utkast på din hemtentamen till seminariegruppen minst 3 dagar i förväg. Inför seminariet ska man ha läst alla texter i respektive seminariegrupp och vara beredd att kommentera 2503 måndag 11 november kl 23:59 HEMTENTA SISTA INLÄMNINGSDATUM Lämna in era slutuppgifter på dropboxmappen. Obligatorisk litteratur markeras med (*) Litteratur vetenskapsteori Bunge, M. (1993). Realism and antirealism in social science. Theory and Decision, 35(3),

6 (*) Delanty, Gerard & Strydom, Piet (red.) (2003). Philosophies of social science: the classic and contemporary readings. Maidenhead: Open University. Davidson, Donald (1991), Three Varieties of Knowledge, in A. Phillips Griffiths (ed.), A.J.Ayer Memorial Essays: Royal Institute of Philosophy Supplement, 30, Cambridge: Cambridge University Press, reprinted in Davidson (2001), Subjective, Intersubjective, Objective, Oxford: Clarendon Press. Davidson, Donald, (1984) Inquiries into Truth and Interpretation, Oxford Univ. Press, Oxford, 1984, finns i ett antal senare upplagor. Gonçalo, Marcelo, (2013) Recognition and Critical Theory Today: An Interview with Axel Honneth, Philosophy and Social Criticism, Lykke, Nina, (2009) Genusforskning - En guide till feministisk teori, metodologi och skrift, Liber Lyotard, Jean-Francois, (1984) The Postmodern Condition: A Report on Knowledge Minnesota University Press, finns i ett antal senare upplagor. Pettit, P. (1998). Defining and defending social holism. Philosophical Explorations, 1(3), (*) Rosenberg, Alexander (2012) Philosophy of the Social Sciences (Skall vara fjärde upplagan 2012) Basic Books. Zahle, J. (2003). The individualism-holism debate on intertheoretic reduction and the argument from multiple realization. Philosophy of the social sciences, 33(1), Övriga referenser Ylikoski, P. (2012). Micro, macro, and mechanisms. The Oxford handbook of philosophy of the social sciences, Youngblood Jackson, Alecia and Mazzei, Lisa (2011) Thinking with theory in Qualitative Research: Viewing Data Across Multiple Perspectives, London/New York: Routledge. (Kap 1, 2,4, 5 och 7) 6