Välkommen till kursen Vetenskapsteori (7,5 hp, avancerad nivå)

Transkript

1 Välkommen till kursen Vetenskapsteori (7,5 hp, avancerad nivå) Höstterminen 2012 Kursansvarig lärare: Hillevi Lenz Taguchi Lärare: Corrado Matta Kursadministratör: Karin Larsson Kursen kommer att gå på måndagar kl. alla dagar utom startdagen den 10 september som är en heldag med start kl. 10 i rum På eftermiddagen fortsätter kursen och till detta pass måste kurslitteratur som beskrivs nedan ha lästs, liksom till alla de följande 8 schemalagda tillfällena. Utöver dessa föreläsningar och seminarier ingår två obligatoriska gruppuppgifter i kursen. Inledning Vetenskapsteori erbjuder en metavetenskaplig presentation och diskussion av relevanta frågeställningar inom vetenskapsteori och kunskapsteori. Under kursen ger vi en vetenskapsteoretisk bakgrund samt presenterar olika vetenskapsteoretiska perspektiv. Kursens lärandemål är: att förstå och kunna redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp att kunna analysera skillnader och likheter mellan olika vetenskapsteoretiska perspektiv Kursens innehåll och uppläggning Under kursen presenteras och diskuteras relevanta metavetenskapliga (kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska) frågeställningar som förekommer inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Vetenskapsteori förstås här i en bred mening inkluderande olika metavetenskapliga aspekter på samhällsvetenskaplig forskning. Kursen presenterar och diskuterar metavetenskapliga och aktuella kunskapsteoretiska frågor och kopplar dem direkt till metodologiska problem i samhällsvetenskaplig forskning. Kursen diskuterar övergripande hur vi kan förstå relationen mellan filosofi och samhällsvetenskap, dvs. vilka teorier om varat och hur kunskap skapas som finns, och hur de omsätts i samhällsvetenskaplig teori och metod. Den klassiska uppdelningen mellan naturalism (eller det vi ofta refererar till som positivism och metoder som eftersträvar att likna naturvetenskapen) och tolkningsvetenskaperna (samhällsvetenskap som utforskar människa och det mänskliga genom att i första hand förstå, tolka, beskriva eller läsa verkligheten/data) diskuteras. Denna uppdelning mellan naturalism och tolkning brukar ofta hänföras till en uppdelning mellan kvantitativ och kvalitativ metod. 1

2 I denna kurs förläggs tyngdpunkten på tolkningsvetenskaperna som tar sin utgångspunkt i fenomenologi och hermeneutik men som under senare delen av 1900-talet och under talet utvecklat en mängd olika strukturalistiska, socialkonstruktionistiska, poststrukturalistiska men även så kallade posthumanistiska och postkonstruktionistiska vetenskapsteorier. Då den samtida diskussionen inom samhällsvetenskaperna kretsar kring olika vetenskapsteorier som övergripande kan hänföras till brytningspunkterna mellan nyläsningar av fenomenologi, socialkonstruktionism respektive postkonstruktionism läggs betoningen på dessa för att fördjupning i några perspektiv också skall bli möjlig. Dessa sätts dock i perspektiv och relation till andra vetenskapsteorier inom samhällsvetenskapen som ett flertal av institutionens övriga obligatoriska och valbara kurser på avancerad nivå presenterar på ett fördjupat sätt. Ett antal obligatoriska uppgifter ingår i kursen som skall göras utanför ordinarie schemalagda tider. Den studerande som missat möjligheten att göra uppgiften i grupp/par gör istället uppgiften själv eller tillsammans med annan studerande som varit sjuk/borta. Tentamen är i form av en hemskrivning om vetenskapsteori och olika vetenskapliga inriktningar som betygssätts från A till F. Obligatoriska uppgifter 1. Första dagen: en och en eller i par: skriv en idé för ett potentiellt projekt på 1-2 sidor med intro, syfte, frågeställningar enligt del av mallen (se bifogad mall). Projektet kan potentiellt bli ditt mastersforskningsprojekt. 2. I grupper om 3-4 personer. Genomför den första delen av en intervju med en studerande kollega i två steg: A) intervjua personen om hur hen förstår och upplever ett fenomen ni vill undersöka. Det skall vara något som människor gör/ något som går att göra och som ni på ett enkelt sätt kan genomföra i steg två för den tredje uppgiften i kursen. Det är bra men inte alls nödvändigt om fenomenet/aktiviteten hänger samman med något av era tänkta projekt som ni tänkte/pratade fram och laddade upp på Mondo första veckan. Det skall alltså vara något som är möjligt att göra tillsammans med en eller flera intervjuare som en aktivitet: tex. Utöva en sport, spela nåt dataspel, träna på gym, fotografera, osv. 1) Transkribera intervjun noga i ett separat arbetsdokument. Märk ut frågor och svar och skriv radnummer i vänsterkanten för att hitta passagerna i transkriberingen senare. Notera även ev. tystnader, pauser, tonlägen, och kroppsspråket. 2) För denna uppgift skall ni försöka sätta Rosenbergs olika resonemang i arbete mot vad ni kan tänka er att denna intervju kan producera för olika typer av kunskap och vem respondenten respektive forskaren kan förstås som, osv. Skriv minst 3 max 5 sidor kring följande uppgifter med utgångspunkt från intervjun. - Diskutera vilka olika möjliga epistemologiska utgångspunkter som finns för olika analyser med utgångspunkt från Rosenberg. Beskriv de kunskapsteoretiska antagandena/ utgångspunkterna som tas från en naturalistisk epistemologisk positionering, respektive en interpretativ utgångspunkt och hur intervjun kan analyseras med utgångspunkt från dessa. 2

3 - Hur kan man tänka kring Rosenbergs sätt att förstå intentionalitet? Vilken roll spelar exempelvis informanternas intentioner för analysens korrekthet? - Hur diskuterar Rosenberg den diskursanalytiska approachen? Hur skulle man analysera intervjun med utgångspunkt från Rosenbergs sätt att förstå diskursanalys? Här kan ni förstås också ta i bruk det ni läst om Foucault mm om diskursanalys och resonera om hur man kan analysera fram dominerande diskurser osv. - Diskutera också med utgångspunkt från Rosenberg på vilket sätt naturalisten skulle förklara diskursanalysens korrekthet? Men också hur Rosenberg kritiserar det naturalistiska projektet? Vad kan du säga om denna kritik utifrån exemplet av din egen analys? Har Rosenberg rätt? Sammanfattningsvis: vad är det för olika typer av kunskap som kan produceras från denna intervju med utgångspunkt från de olika epistemologiska utgångspunkter som Rosenberg diskuterar? Beskriv också något om hur man kan förstå själva intervjusituationen; informantens roll och intervjuarens roll och position, dvs. hur forskarrollen beroende på vilken epistemologisk positionering man tar? 3. Genomför del 2 av intervjun, som innebär ett epistemologiskt skifte. Här skall ni sätta i arbete era kunskaper, begrepp och analysverktyg från i första hand Barad, Hultman, Knappet, Lykke, samt Jackson&Mazzei. Intervjun handlar nu inte längre handlar om hur respondenten förstår och upplever ett fenomen som ni pratar om, utan om hur detta fenomen praktiseras och performativt görs i en praktik. Detta görande av ett fenomen görs också tillsammans med intervjuaren/intervjuarna, och som nu frågar efter vad och hur informanten performativt utför/gör/praktiserar/gör detta fenomen och vad som krävs för att fenomenet skall kunna göras i termer av miljöer, material, materialiteter, ting, andra icke mänskliga agenter (kanske djur) osv. Intervjuaren frågar respondenten kring hur hen gör rent konkret och hur hen tänker när hen gör fenomenet; hur hen väljer att göra på ett särskilt sätt i relation till miljön och olika ting/materiella fenomen i den. Precis som gruppövning 1 skall ni skriva en text på minst 3 max 6 sidor som behandlar 2-4 nedan: 1) Transkribera intervjun i ett separat arbetsdokument och var noga med att notera alla miljödetaljer, ting, materialiteter, ljus, ljud osv. som är av vikt för en analys vid sidan av beskrivningar av vad som görs samt de transkriberade utsagorna. Notera även ev. tystnader, pauser, tonlägen, och kroppsspråket i relation till inte bara frågor och intervjuarens kropp, tal osv. utan även i förhållande till ting, miljöer, temperatur osv. Transkriberingen kan göras i två spalter för att bättre tydliggöra det som sker vid sidan av det som sägs/tal. 2) Beskriv i texten de kunskapsteoretiska antagandena/utgångspunkterna för en posthumanistisk/postkonstruktionistisk intervju med hjälp av litteraturen. Hur förstås kunskap med utgångspunkt från en sådan (onto-)epistemologi och vad får detta för konsekvenser för hur ni tänker genomföra intervjun. Beskriv också hur man kan förstå själva intervjusituationen där intervjuaren tillsammans med informanten, miljön, materialiteter och ev. icke mänskliga agenter producerar fenomenet i fråga. Hur kan man förstå forskarrollen? 3

4 Detta avsnitt kan med fördel skrivas fram redan INNAN ni GÖR själva intervjun för att den skall kunna genomföras på ett så bra sätt som möjligt i relation till denna epistemologiska utgångspunkt. 3) Analysera intervjun: hur görs fenomenet performativt tillsammans av flera aktiva performativa agenter, och vilka är dessa agenter? Vad uppstår i de olika moment och händelser där föreställningar/diskurser och materialiteter möts och intra-agerar med varandra? Vilka nya tankar, handlingar kan uppstå? Vilken handlingskraft och agens har olika agenter när de samhandlar/intra-agerar? Vilka är de dominerande diskurserna som är sammanflätade med praktiker och ting/materialiteter? Hur producerar dessa diskurser tillsammans med ting/materialitet ett fenomen i olika typer av praktiskt handlande (praktiker). 4) Vilken typ av kunskap kan produceras från denna intervju i jämförelse med den kunskap som på olika sätt kunde produceras från den andra intervjun? Hur kan man vetenskapsteoretiskt förstå skillnaderna mellan dessa olika typer av kunskap? 4

5 Hemtentan: Syftet med hemtentan är, liksom med gruppövningarna, att förbereda kursdeltagarna inför det kommande mastersuppsatsarbetet samt att nå kursens mål om att förstå och kunna redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp att kunna analysera skillnader och likheter mellan olika vetenskapsteoretiska perspektiv Hemtentan skrivs enskilt eller i par: Utgå från något av era tänkta projekt och reflektera aktivt med hjälp av litteraturen hur man kan förstå relationen mellan ontologi, epistemologi och metodologi (i metodologin ingår både hur man samlar in data, forskarrollen och hur och med vilka teoretiska verktyg man analyserar data). Ni skall skriva texten som två tänkta projektbeskrivningar med introduktion, syfte, frågeställningar, teori, metod (datainsamlingsmetod och analysmetod). Den ena projektbeskrivningen skall utgå från en valfri epistemologi och kan kräva annan referenslitteratur om ni inte väljer social konstruktionism där kurslitteraturen räcker. Den andra skall utgå från en posthumanistisk/ post-konstruktionistisk (onto-)epistemologi. Projektplanerna skall följa mallen ni får och vara minst tre max fem sidor per projektplan och skall skrivas med Times Roman 12 punkters text med 1 ½ radavstånd. Namn måste stå högst upp på första sidan och hemtentan skall pagineras. Sammanlagt minst 6 sidor (max 10) text, samt en sida med korrekt litteraturlista. All obligatorisk kurslitteratur skall refereras flitigt med namn, år och sida i parentes. Så få citat som möjligt (helst inga alls) och inga citat utöver tio på varandra följande ord är tillåtna och då de förekommer skall de markeras med citattecken. Ni måste alltså skriva med egna ord det författaren sagt, med tydlig referens, men utan att använda författarens exakta ord om ni inte absolut måste. Betygskriterier Som betyg på kursen används en sjugradig betygsskala med graderna A, B, C, D, E, Fx och F. A är det högsta och E är det lägsta godkända betyget. För respektive betyg förväntas följande prestation: A B Hemskrivningen präglas genomgående av mycket stor stringens och klarhet. Resonemangen är tydliga och tar upp alla de väsentligaste begreppen för varje teoretisk ansats på ett sätt som övertygar om att författaren till texten förstår dem individuellt och i relation till varandra, samt att kunskapen utgår från de texter som kursen behandlat genom tydliga och frekventa referenser. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett självständigt sätt genom att genomgående och övertygande diskutera likheter, skillnader och relationer mellan olika teoretiska resonemang, begrepp, perspektiv, osv. Hemskrivningen präglas genomgående av stor stringens och klarhet. Resonemangen är tydliga och tar upp några av de väsentligaste begreppen för varje teoretisk ansats på ett sätt som övertygar om att författaren till texten förstår dem individuellt och i relation till varandra, samt att kunskapen utgår från de texter som kursen behandlat genom tydliga och frekventa referenser. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett självständigt sätt genom att diskutera likheter, skillnader och relationer mellan olika teoretiska resonemang, begrepp, perspektiv, osv. 5

6 C D E Fx F Hemskrivningen präglas genomgående av stringens och klarhet och de väsentligaste begreppen för varje teoretisk ansats diskuteras genomgående. Viss oklarhet kan förekomma. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett relativt självständigt sätt, då vissa diskussioner om likheter, skillnader och relationer mellan olika teoretiska resonemang, begrepp och perspektiv förekommer. Hemskrivningen präglas av en god förståelse och klarhet och de väsentligaste begreppen för varje teoretisk ansats nämns åtminstone om de inte diskuteras. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett relativt självständigt sätt, då enstaka diskussioner om likheter, skillnader och relationer mellan olika teoretiska resonemang, begrepp och perspektiv förekommer. Hemskrivningen präglas av förståelse även om viss vaghet och oklarhet accepteras. Hemskrivningen präglas av förståelse men även av en betydande del oklarhet och felaktighet. Hemskrivningen präglas av felaktigheter och oklarheter till en sådan grad att den underkänns i sin helhet. Betyget baseras på ett helhetsomdöme av prestationen på hemskrivningen. Om studenten erhållit godkänt betyg, dvs minst betyget E, får han/hon inte göra om skrivningen för ett högre betyg. Vid betyget Fx finns möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg. Betyg F innebär att hemskrivningen i sin helhet är underkänd och måste göras om. 6

7 SCHEMA Kursen är upplagd med längre sammanhållna fyratimmars pass som inkluderar föreläsning, gruppuppgift i slumpmässigt indelade grupper och seminarium i helgrupp kring litteraturen som skall läsas innan utsatt tillfälle för att möjliggöra ett aktivt deltagande. De obligatoriska gruppuppgifterna görs på tider som gruppmedlemmarna själva väljer. Tid Plats Innehåll Lärare Litteratur 3.9 kl. 13 rum 2519 Introduktion Mastersutbildning, (ansvariga för mastersutbildningarna i pedagogik vid institutionen.) HLT och CM närvarar ej. LÄS TEXTERNA TILL DEN 10/9. Alla texter skall läsas FÖRE varje seminarium eftersom deltagarna skall jobba med (i randomiserade grupper) och diskutera texterna i seminarieform under arbetspassen kl Rum 2527 HLT Introduktion: Vad det innebär att studera på avancerad nivå, introduktion till vetenskapsteori, samt gruppövning på plats rum 2527 CM Rosenberg kap Naturalismen och Interpretivismen: den positivistiska idén om samhällsvetare som naturvetare. Positivismens kritik. Intentionalitet och samhällsforskning (intro) Sön 16 kl kl. Ca: rum 2419 Ladda upp tänkt projektidé på Mondo Fenomenologi i nyläsning samt relationen mellan fenomenologi och poststrukturalism Föreläsning Fika samt förberedande gruppdiskussion HLT Enskilt eller i par. Descartes Fredlund + Merleau-Ponty Bell, introduktionskapitlet Förberedande gruppdiskussioner: grupper Descartes+Fredlund grupper Fredlund +M-P+ Bell Gemensam seminariediskussion i fyra delar rum 2419 CM Rosenberg kap Intentionalitet och samhällsforskning (forts.) Social ontologi och filosofisk antropologi 1.10 kl. rum 2419 Foucault och uppgörelsen med subjektsfilosofin (fenomenologin) HLT Foucault, M. Sexualitetens historia Youngblood & Mazzei introduktionskapitel samt kapitel om Foucault. Ca: Föreläsning Fika samt förberedande gruppdiskussion Förberedande gruppdiskussion kring 4 centrala teman i Foucault per grupp. 7

8 Gemensam seminariediskussion i fyra delar Varje grupp inleder med sin syn på sina fyra teman och hur de hänger samman kl. rum 2419 Poststrukturalism och feministisk poststrukturalism HLT Adams St. Pierre artikel Lykke, kap 2,3,4+7+8 Ca: Föreläsning Fika samt förberedande gruppdiskussion Gemensam seminariediskussion i fyra delar Youngblood Jackson and Mazzei (kap om Butler) Förberedande gruppdiskussioner: - två grupper behandlar några centrala begrepp i Adams St. Pierre och relaterar till Y&M - två grupper behandlar några centrala resonemang i Lykke samt relaterar till Y&M Tis 9 Okt Ladda upp uppgift 2 Mondo kl rum 2419 Seminarium kring uppgift 2 CM v. 43 Arbeta med och skriva uppgift kl. Ca: rum 1511 Postkonstruktionism, posthumanism, materiell feminism Föreläsning Fika samt förberedande gruppdiskussion HLT Knappett, pdf utdrag kap 2+3 Barad, artikel i svensk översättning och originalartikeln på engelska. Åsbergs introduktion + Åsberg, Hultman och Lee, introduktionskapitel om posthumanism Gemensam seminariediskussion i fyra delar Hultman, K, kap 2+3 samt art. 2. Youngblood & Mazzei (kap om Barad) Lör 3 nov 5.11 Sön 18 nov kl rum 1511 Förberedande gruppdiskussioner: - en grupp Barad plus Y&M om Barad - en grupp Knappett + Åsberg intro - två grupper Hultman samt intro Åsberg, Hultman och Lee Ladda upp uppgift 3 på Mondo Seminarium kring HLT uppgift 3 samt diskussion och förberedelse inför hemtentan Inlämning av vetenskapsteoritentan sänds till hillevi.lenz-taguchi@edu.su.se senast kl. 12 fre 18 november. Se instruktionerna. 8

9 Litteratur vetenskapsteori Adams St. Pierre, Elisabeth (2000) Poststructural feminism in education: An overview International Journal of Qualitative Studies in Education Volume 13, Issue 5, 2000, Pages (Hämta ner från bibiliotekets tidskiftsdatabas). Bell, Jeffrey A. (1998) Introduction. The Problem of Difference. Phenomenology and poststructuralism. University of Toronto Press. (Pdf) Descartes, René: Meditationer på engelska (pdf-fil ligger i Mondo) Foucault, Michel (2002) Sexualitetens historia del 1. Viljan att veta. Daidalos. (Köp på nätet!) Fredlund, Anna Petronella (2004) Förordet till Lovtal till Filosofin Essäer i urval av Maurice Merleau-Ponty (Pdf-fil). Hultman, Karin (2011) Barn, linjaler och andea aktörer. Posthumanistiska perspektiv på subjektsskapande och materialitet i förskola/skola. Doktorsavhandling i pedagogik, Stockholms Universitet. (Kap 2+3 samt artikel 2) (Ladda ner från universitetsbiblioteket.) Knappett, Carl (2005) Thinking Through Material Culture. An Interdisciplinary Perspective. Introduction: Thinking Through Material Culture, Philadelphia: University of Pennsylvania Press. (kap 2+3 Pdf fil) Lykke, Nina (2009) Genusforskning en guide till feministisk teori, metodlogi och skrift, kap, 2,3,4, 7+8; Stockholm: Liber. (Köp på nätet). Merleau-Ponty, Maurice (2004) Vad är fenomenologin? (några sidor i pdf-fil). Rosenberg, Alexander (2012) Philosophy of the Social Sciences (Skall vara tredje upplagan 2012) Basic Books. (Köp på nätet) Youngblood Jackson, Alecia and Mazzei, Lisa (2011) Thinking with theory in Qualitative Research: Viewing Data Across Multiple Perspectives, London/New York: Routledge. (Kap 1, 2,4, 5 och 7) (Köp på nätet) 9