Minirapport Ledarskap i förskolan

Uppsala Universitet Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Förskollärarprogrammet Ledarskap i förskolan 10hp VT 2013 Kursledare: Marianne Tuominen Minirapport Ledarskap i förskolan 18/02/2013 Arbetslag1-2:3 Linn Boström, Ingela Eriksson, Julia Halvdansson, Ewelina Holmkvist, Martina Malmberg 1

Sammanfattning (abstract) Vårt syfte i detta arbete är att öka intresse och förståelse för förskollärarens ledarskap. I detta arbete lyfter vi frågan Hur fungerar ledarskap i praktiken på förskolan? För att kunna besvara frågan har vi utfört en kvalitativ intervju med en förskollärare som även arbetar som förskolechef i Mellansverige samt använt oss av relevant litteratur. I resultat framkommer att en bra ledare är närvarande i stunden, nyfiken på allt som pågår på förskolan, har förmågan att ta olika roller och anpassa sitt ledarskap efter situationen. Det visade sig också att ett tydligt ledarskap gynnar verksamheten och alla som ingår i den. I våra slutsatser kom vi fram till att man som ledare måste jobba med sin egen kompetensutveckling hela tiden, för att hålla sig uppdaterad och öppen för nya kunskaper. Nyckelord: ledarskap, kompetensutveckling, organisationsförmåga, situationsanpassning. 2

Innehållsförteckning Huvuddelen...4 Inledning..4 Bakgrund..4 Syfte. 4 Forskningsfråga...4 Metod..5 Urval....5 Datainsamling/Databearbetning..5 Generaliserbarhet 5 Arbetsfördelningen.5 Resultat...6 Tankar på ledarskap. 6 Ledarskap i praktiken.. 6 Diskussion/Slutsatser..7 Referenslistan.8 Bilaga 1..9 3

Huvuddelen Inledning Vi har valt att koncentrera oss på ledarskap i förskolan. Ämnet är intressant för att det är en stor del av arbetet som förskollärare. Det är viktigt för oss att se flera olika varianter av ledarskap innan man själv börjar jobba, det är något kurslitteratur och undervisning ger exempel på. För att bredda perspektivet är det bra att få tala med och ställa frågor till någon som arbetar som förskollärare och förskolechef, för att ta reda på vad hen anser om ledarskap i praktiken inom förskolan. Vi har också i vår intervju tittat på hur man som ledare kan hantera konflikter och andra problem som diskriminering, kränkningar och trakasserier inom barngruppen, och även mellan pedagog och barn. Även vilka komplikationer som kan uppstå med själva ledarskapet. Bakgrund Som bakgrund till det här har vi läst om ledarskap bland annat i Juul och Jensens bok Relationskompetens i pedagogernas värld. Boken beskriver hur viktig vuxnas ledarskap är då det skapar en trygg atmosfär för barnen och ger dem en ideal vuxen rollmodell att identifiera sig med och testa sig själv gentemot (Juul & Jensen, 2003, s.126). Bim Riddersporre beskriver att förskollärarens ledarskap inte så ofta fångar forskares intresse, vilket är märkligt med tanke på hur viktigt det är (Riddersporre, 2010, s.133). Hon anser också i Utbildningsvetenskap för förskolan att ett bra ledarskap är en av de viktigaste faktorerna för att uppnå god kvalitet. Studier av arbetsglädje hos medarbetare visar att ett öppet klimat, och möjligheter att påverka sitt arbete, ökar både trivsel och arbetstillfredsställelse (Riddersporre & Persson, 2010, s.213). Även Pirjo Lahdenperä skriver i Interkulturellt ledarskapförändring i mångfald om vikten av relationen till ledaren, det är viktigt att man känner sig sedd och uppskattad av honom eller henne (Lahdenperä, 2008, s. 41). Syfte Vårt syfte är att fördjupa vår kunskap om ledarskap i förskolan. Samt hur förskollärare och arbetslag arbetar med sitt ledarskap och hur det kan påverka barnen och klimatet på förskolan. Forskningsfrågan Hur fungerar ledarskap i praktiken på förskolan? 4

Metod Urval Eftersom att undersökningen är inriktad på ledarskap ville vi ha någon med erfarenhet inom detta område. Vi valde då att kontakta en förskolechef som arbetar vid en förskola i ett litet samhälle i en stad i Mellansverige, där en av medlemmarna i vår arbetsgrupp har kontakter. Vi kontaktade hen genom telefon. Personen tackade ja till intervjun, så frågorna skickades på mejl så att denne i lugn och ro kunde förbereda sig inför intervjun. Datainsamling/Databearbetning Undersökningen började med att relevant litteratur lästes igenom och därefter utformades gemensamt frågor. Intervjun grundades utifrån Esiassons Samtalsintervjuer (Esiasson, 2007, s.298-310) där författaren bland annat tar upp vikten av förberedelser, så som att välja en person vi inte har någon personlig anknytning till för att inte riskera att ta något förgivet. Även det etiska valde vi att lägga vikt vid, så att intervjupersonen skulle känna sig trygg i vår undersökning som var anonym och göra personen väl medveten om att hen deltog i en vetenskaplig studie. Det viktigaste för oss var att frågorna skulle ställas på ett lättsamt och förståligt sätt, så att samtalet flyter på utan att personen känner sig pressad och kan ge långa utförliga svar med hjälp av följd- och uppföljningsfrågor. Vi började med att ställa några uppvärmningsfrågor för att få en sådan trivsam stund som möjligt, för att sedan fortsätta med tematiska frågor och uppföljningsfrågor där intervjupersonen fick utrymme att utveckla sina svar. Vi avslutade med övriga reflektioner där intervjupersonen fick tillfälle att tillägga eller ta bort något i innehållet, för att försäkra oss om att alla kände sig nöjda och klara med intervjun. För att känna oss säkra på att intervjun skulle flyta på så bra som möjligt, gjorde vi en provintervju innan. Därefter formulerades frågorna om och lades upp i en bättre ordningsföljd. Förskolan kan vara en svår plats att känna sig öppen på, då vissa frågor kan vara känsliga och på grund av miljön påverka svaren valde vi att istället träffas på ett fik där vi kunde känna oss bekväma och ostörda. Under intervjun använde vi oss av ljudupptagning och förde anteckningar i block, för att sedan kunna sammanställa innehållet så detaljerat som möjligt. Intervjusvaren analyserades och sammanfattades som visas i resultat nedan. Generaliserbarhet Innehållet i intervjun är utifrån förskolechefens egna tankar och åsikter om ledarskap och därför är undersökningen inte generaliserbar, då detta nödvändigtvis inte behöver gälla på alla förskolor i Sverige. Frågorna vi utgick ifrån hittas i bilaga nr 1. Arbetsfördelningen Arbetsfördelningen i gruppen ser ut på så vis att inledning och sammanfattning skrivs av Julia Halvdansson och Ewelina Holmkvist. Metoden skrivs av Ingela Eriksson och Linn Boström som även utförde intervjun. Reslutat skrivs av Martina Malmberg. Diskussion och slutsatser skrivs tillsammans och även den avslutande delen. 5

Resultat Förskolechefen vi intervjuade hade förskollärarutbildningen som grund och hade arbetat som pedagog i 27 år och utav dem som Montessoriförskollärare i 23 år. Nu arbetar hen som förskolechef på denna förskola sen ett år tillbaka, och utvecklar kontinuerligt sina kompetenser bl.a. genom att läsa på rektorsprogrammet som bl.a. innefattar kursen Leda och organisera. Intervjufrågorna hade skickats på mejl innan intervjun, vilket resulterade i långa utförliga svar. Tankar om ledarskap Nyckelorden som personen tyckte symboliserade ett gott ledarskap var: att man ska vara nyfiken på sitt arbete och på sina medarbetare, vilket man kan komma långt med. Man ska även vara kompetent, tydlig och ha tålamod. Även organisationsförmågan var en viktig del och att man skulle veta sitt ansvar utifrån de olika styrdokumenten. Men att även veta och kunna göra val av vad som ska prioriteras i olika situationer. Intervjupersonen talade även om att det var viktigt att ha föräldrarnas och barnens förtroende och tillit, att som ledare visa att man är en medmänniska och att man leder situationsanpassat. Barnens tillit talade hen om att man kan få genom att vara mycket i barngruppen, att vara en lyhörd pedagog som ser det kompetenta barnet. För att vara en god ledare behöver man stötta barnen och främja deras utveckling, pedagogen bör alltså vara nära barnen hela tiden så att denne kan flika in vid konflikter och istället för att tala över, lyssna på och låta barnet själv berätta och därmed visa sin tilltro. Är man även en närvarande ledare så vet man mer om vad som har hänt och kan stötta barnen att lösa konflikten själva. Ledarskap i praktiken Genom att tala med barnen och fråga om deras intressen och tankar under samlingar där alla sitter tillsammans, kan barnen få inflytande i förskolan. Genom samtalen kan barnen tillsammans komma på teman som man sedan kan arbeta vidare med. Förskolläraren är huvudansvarig att planera, utvärdera och kvalitetssäkra men det kan hända att självgående barnskötare även gör detta arbete beroende på hur det ser ut i verksamheten. I och med de nya revideringarna i Läroplanen för förskolan 98/10 så har förskollärarna ett helt annat ansvar. Dock kan uppdelningen i verksamheten pga. personalbrist leda till en ansvarsuppdelning som inte stämmer enligt läroplanens stadgar. Denna förskolechef kom in i en stillastående verksamhet. Inomhusmiljön ändrades så att den blev barnanpassad och intresseväckande, genast blev barnen lugnare och utforskandet i barngruppen ökade. Klimatet på förskolan blev betydligt bättre, det krävs mod för att våga förändra. I tankarna kring diskriminering och kränkande behandling, så talar pedagogen om vikten av att våga säga till varandra när man själv anser att kränkande behandling sker. Konfrontationen bör ske skyndsamt. En likabehandlingsplan är en självklarhet och ska finnas i verksamheten. Där kan det som är bra lyftas fram och det dåliga kan lösas och skrivas om. 6

Diskussion/Slutsatser Det centrala i intervjun var att man aldrig ska se sig själv som fullärd, att man kan lära utav varandra och låta nyfikenheten flöda. Att se sig själv som en reflekterande praktiker, där kunskapen ses som en färskvara och där med är kompetensutveckling en viktig del. Detta är något som intervjupersonen och Christina Wallskog (Wallskog, 2011, s.38-43) talar för. Organisationsförmåga är viktigt för både arbetslaget och förskolechefen för att samarbetet ska bli optimalt. Alla måste veta sitt ansvar och kunna följa styrdokumenten för förskolan. Det är även viktigt att förskolechefen rör sig bland verksamheten för att känna in den och kunna se vad som fungerar och vad som kan förbättras. Både intervjupersonen och Juul och Jensen (2003) påvisar att ett bra ledarskap är väldigt viktigt och leder till positivt klimat på förskolan. Vilket påverkar såväl barnen som deras familjer och arbetslagen. Dock finns inga bra studier som visar på hur ledarskap påverkar barn i förskolan, bristen på samlade begrepp gör det enligt Riddarsporre svårt att jämföra olika studier med varandra (Riddersporre & Persson, 2010, s.213). Så utifrån bara denna intervju och det material vi utgått ifrån, kan vi inte svara på hur ledarskap kan påverka barn i förskolan. Utifrån intervjun kan man dra slutsatsen att ledarskap handlar om att kunna anta sig många olika roller och anpassa sitt arbetssätt efter situation och person. Samtidigt som man måste kunna sätta gränser, vara tydlig och säker i sitt ledarskap. Förskolechefen understryker vikten av att vara närvarande i stunden, det är lite av en nyckel. Vi tänker att ledarskapet på en förskola är så mycket mer än man kan tro, och undrar hur vi ska gå till väga? Men precis som Riddersporre tar upp så ligger ansvaret hos kunniga medarbetare och deras ledning att själva staka ut vägen. Den i särklass viktigaste resursen i förskolan är de människor som jobbar där, såväl medarbetare som chefer, och den kompetens de besitter. (Riddersporre, 2010, s.211). Det är alltså helt upp till oss att skaffa oss de erfarenheter och den kunskap som krävs och hela tiden utvecklas för att bli en god ledare. Grupparbetet har fungerat bra, arbetsfördelningen av ansvarsområden fungerade utan problem. Vi valde att göra några delar tillsammans och andra delar parvis. Vi funderade mycket på frågeställningar och hur vi skulle gå tillväga. Vi hade tanken att frågornas vinkling påverkar svaret och därmed resultatet, så vi försökte hålla frågorna så neutrala och öppna som möjligt. Vi anser att frågan besvarades och syftet uppfylldes till viss del. I och med att frågorna skickades i förväg resulterade det i att både förskolechefen och vi kom väl förberedda till intervjun, vilket ledde till utförliga svar som vi sedan kunde analysera och sammanfatta med hjälp av relevant kurslitteratur. Dock fanns inte tillräckligt med material för att syftet skulle uppfyllas till den nivå vi önskat. Yrkesrelevans Genom intervjun blev vi medvetna om hur många olika roller förskolläraryrket innefattar och vilket stort ansvar det innebär. Även hur viktigt det är med kompetensutveckling för att kunna leda på ett bra sätt och bibehålla ett öppet sinne. Intervjun är användbar för oss då vi fick sätta oss in i ett praktiskt ledarskap som vi eventuellt kommer att efterlikna. 7

Referenslistan Esaiasson, Peter (2007). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik. Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens. I pedagogernas värld. Stockholm: Liber. Lahdenperä, Pirjo (2008). Interkulturellt ledarskap - förändring i mångfald. Lund: Studentlitteratur. Riddersporre, Bim & Persson, Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur. Riddersporre, Bim (2010). Normativ styrning i förskolan: en fallstudie. Nordisk barnehageforskning. Vol. 3, Nr 3. Wallskog, Christina (2011). Återerövra yrkesrollen. Stockholm: Fortbildning AB. Styrdokument FN:s Barnkonventionen Skollagen 2010:800 Utbildningsdepartementet (2010). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Reviderad 2010. Stockholm: Edita. 8

Bilaga 1. Inledande frågor 1. Vilken utbildning har du med dig? 2. Hur länge har du varit förskolechef? Vad jobbade du som innan? 3. Hur länge har du jobbat på den förskola som du är på nu? Personliga tankar om ledarskap 4. Om jag skulle be dig att ge mig några nyckelord som symboliserar ett bra ledarskap, vilka skulle de vara då? 5. Hur uppfattar du ditt eget ledarskap? 6. Hur tror du att andra uppfattar dig som ledare? 7. Tänk på ett tillfälle i ditt ledarskap, då du kunde använda dig av dina egna erfarenheter för att förstå och hjälpa ett barn till positiv utveckling? 8. Hur säkerhetsställer du ett barns möjligheter till inflytande? Hur fungerar det i praktiken 9. Hur uppfattar du ledarskapet på förskolan där du jobbar? 10. Vad har ni för rollfördelning i arbetslagen? 11. Hur tror du det påverkar klimatet på förskolan? 12. Vad har du upplevt för positiva kontra negativa konsekvenser av ledarskap på förskolan? 13. Hur hanterar ni problem som uppstår med ledarskapet på den här förskolan? Pedagoger emellan, pedagog - barn. 14. Hur hanterar ni diskriminering och kränkande behandling på förskolan? 15. Övriga tankar? 9