Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Relevanta dokument
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Cryptosporidieutbrottet i Östersund 26/ / Micael Widerström smittskyddsläkare Jämtlands läns landsting SFVH

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Vad kan finnas under ytan?

Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Vattenkvalitén i våra unitar. var står vi idag/ i morgon

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Ny faecesdiagnostik med PCR

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar

Utredning av utlandsresenär

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Vad är vatten egentligen?

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten

Tarminfektioner, inledning

Dricksvattenburen smitta Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Vad hände i Östersund?

Misstänkt vattenburen smitta utdrag från handboken Krishantering för dricksvatten 2008

Cryptosporidium och Giardia

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/ / Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen.

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Hygienombudsträff HT- 2012

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Om dricksvattnet i Everöd, Huaröd & Östra Sönnarslöv

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Smittspårning mag-tarm sjukdomar

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Om infektioner och smitta i förskolan

HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006

Tarminfektioner. Grundkurs Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander

Sjukdomsutbrott orsakade av dricksvatten. Utbrott i Sverige år

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Streptokockinfektioner

Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten

Egenkontrollprogram för vattenverk

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Nokia, Finland november 2007 Observationsstudie av VAKA i samverkan med MSB april 2008

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Utsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan

Smittspårningsutbildning 2016

Egenkontroll för dricksvattenanläggning:

Norovirus på restaurang 2016

Smittspårningskurs 2015

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Säkra steg för en säker mathantering

MILJÖFÖRVALTNINGEN TRELLEBORG. Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

Sammanfattning av händelse med otjänligt dricksvatten i Nacka augusti t o m november 2016

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Cryptosporidium i Östersund. Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Fekal källspårning i ytråvatten

Joanna Nederby Öhd Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Smittskydd Östergötland

Rapport Vattenburet utbrott av Cryptosporidium i Östersund november december 2010

Provtagning av dricksvatten 2011

Dricksvattensäkerhet virus, bakterier och parasiter

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Inventering av mikrobiologiska riskpunkter i östra Mälaren. Mikael Tärnström

Från vattenprov till analys i laboratoriet snabba och säkra analyser, går det?

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen

Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

Isprojekt Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Årsstatistik för 2014

Mikrobiologiska dricksvattenrisker ur ett kretsloppsperspektiv

Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Vattenverk i Askersund kommun

Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016

Egenkontrollprogram för vattenverk

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad 5 APRIL 2017

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

Dricksvatten och mikrobiologiska risker från lantbrukens djur

Giardia och Cryptosporidium i svenska ytvattentäkter

Transkript:

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte etablera sig eller tillväxa i vattenmiljön Dricksvattensystem är en effektiv spridningsväg Kan vara patogena (sjukdomsframkallande) Indikatorbakterier De bakteriella indikatorbakterierna är i sig harmlösa men de indikerar förhöjd risk för sjukdomsframkallande mikroorganismer eller kvalitetsproblem Antal mikroorganismer vid o C Antal långsam växande mikroorganismer Escherichia coli Koliforma bakterier Indikatorbakterier Alternativa indikatorer Bakteriella: Intestinala streptokocker C. perfringens Bakteriofager - bakterievirus risk för sjukdomsframkallande virus Det finns inte alltid en korrelation mellan indikatorbakterier och förekomst av sjukdomsframkallande mikroorganismer Calici/norovirus (vinterkräksjuka) Parasiter (Giardia, Cryptosporidium) Campylobakter 1

Olika mikroorganismers känslighet för klor E. coli 0,05 Klor mg/l 1 1 Antal vattenburna utbrott 1980-011 Intestinala enterokocker 0,1-0, 10 Colifag 0,1-0, Enterovirus 0,-0,5 Entamoeba histolytica, 10 Giardia intestinalis (cystor) Bacillus anthracis (sporer) 0 8 0 1980 198 198 198 1988 1990 199 199 199 1998 000 00 00 00 008 010 30000 5000 0000 15000 10000 5000 Sjuka personer vid vattenburna utbrott 1980-011 0 1980 198 198 198 1988 1990 199 199 199 1998 000 00 00 00 008 010 Antal vattenburna utbrott, typ av mikroorganism 1980-011 Salmonella Shigella Campylobacter E. coli Giardia Entamoeba Cryptosporidium Calicivirus Antal sjuka vid vattenburna utbrott Flest fall 95% Normalt 0-5% Campylobakter 0-30% Calicivirus 0-0% Cryptosporidium 5-50% Större campylobakterutbrott 1980 Grums 1700 199 Kramfors 500 1995 Marks 3500 003 Söderhamn 500 0 5 10 15 0 5 Okända utbrott 10

Calicivirusutbrott (vinterkräksjuka) 1 kända utbrott 000 011 0 00 sjuka personer vid utbrotten Många grundvattentäkter Hur upptäcker man ett vattenburet utbrott Ökat antal fall i rapporteringssystemet Ökning av GI (magsjuka) i samhället, vårdcentraler eller sjukhus Klagomål på vattenkvaliteten Otjänligt vatten vid rutinprovtagning Något har hänt i dricksvattensystemet Massmedia Annat Exempel på initialt rapporterade fall Agens Initialt antal rapporterade fall Antal fall Okänt 5 000 Campylobacter 380 000 Okänt+Giardia +Amöba Många sjuka 3 00 Okänt Ca 800 11 000 Cryptosporidier Många sjuka 7 000 Åtgärder vid misstänkt smitta Provtagning av sjuka personer Smittskyddsläkarens ansvar Provtagning av vatten/miljö Miljö och hälsoskydds ansvar, vattenansvarig Epidemiologisk utredning Smittskyddsläkarens ansvar Några tekniska orsaker till vattenburna utbrott Korskoppling Reningen klarar inte av råvattenkvaliteten Desinfektionen har fallerat Förorenad brunn Förorening av ledningsvatten vid reparationer/ ledningsbyten Översvämningar Reningen klarar inte av råvattenkvaliteten Vattenburet utbrott calicivirus 00 sjuka (3% kommunalt vatten) Förorenat råvatten p.g.a. kraftiga regn Colifager från råvatten och ledningsnät Denna typ av händelse kan bli vanligare med klimatförändringarna 3

Desinfektionen har fallerat Bräddavlopp uppströms vattenintaget 11 000 personer sjuka, (0%) Okänt agens Kloreringen fallerat, inget larm på kloreringen Kostnader 1 77000 kr Nu grundvattentäkt Förorening av ledningsvatten vid reparationer/ledningsbyten Sjukdomsfall i ett område, 37% (ca 300) insjuknade, calicivirus Omläggning av dricksvattenledningar I samma rörgrav tryckavloppsledning Undertryck i ledningarna, förorenat vatten kommer in via ledningsfogarna Vattenburna cryptosporidium-utbrott i Östersund 010 och Skellefteå 011 Cryptosporidiuminfektion Symtom: vattniga diarréer, buksmärtor, illamående, huvudvärk och feber Inkubationstid: ca 7 dygn (-1 d) Smittbärare: symptomfria bärare förekommer Reservoar: nötkreatur, andra husdjur, människa Smittspridning: dricks- badvatten, mat (t.ex. grönsaker), kontaktsmitta (t.ex. kalvar), person till person smitta (daghem) Smittdos: låg Mer om Cryptosporidium Det finns två vanligare genotyper hos människa: parvum (människa och djur) och hominis (i princip bara människa) En sjuk person kan utsöndra 10-100 miljoner oocystor per gram avföring Normalt utsöndras 150 g avföring per dygn, vid magsjuka betydligt mer Cryptosporidium kan överleva länge i miljön t.ex. i kalla rena vatten och fuktig jord Cryptosporidium tål relativt höga halter av klor UV-ljus inaktiverar oocystor men strukturen behålls Hur upptäcktes utbrottet i Östersund? Många personer magsjuka i Östersund i slutet av november 010 Flertalet hade Cryptosporidium inga andra patogener hittades Kokningsrekommendationer utfärdas (/11 010) av Östersunds kommun Östersunds kommun lade ut en webbenkät på sin hemsida för att ta reda på hur många som var/varit sjuka Dricksvattnet provtogs Cryptosporidium konstaterades i vattnet

Skellefteå Många sjuka under april 011 Andra symtom (diarré) än tidigare vinterkräksjuka (kaskad kräkningar) Provtagning visar Cryptosporidium Fallen spridda över de områden som har kommunalt vatten Kokning av dricksvattnet rekommenderades Utredning påbörjades för att hitta smittkällan En enkät skickades till boende som visade att ca 0 000 personer varit sjuka i Skellefteå Tidigare cryptosporidium-utbrott i Sverige Två bassängbadsassocierade vattenburna utbrott med Cryptosporidium inträffade i Sverige den varma sommaren 00. Det största av dem drabbade en kommunal utomhusbassäng där ca 1 000 personer insjuknade efter bad. 1991 avloppspåverkat vatten från en å tryckts in i det kommunala nätet. Utbrottet orsakades av flera olika sjukdomsagens, förutom Cryptosporidium även Giardia och Campylobacter. 0 år sedan förra gången, vad förenar/ skiljer de två senaste utbrotten? Alltid på en fredag Östersund Ytvatten från sjö Sandfilter, ozonering, klorering C. hominis konstaterades Cryptosporidium kunde isoleras från dricksvattnet Kokning, utplacering av tankar för prioriterade konsumenter Procedur för att fria dricksvattnet Uv installerades Antal sjuka enligt enkäten ca 50% Mycket bra hemsida med utförlig information Skellefteå Ytvatten från älv Fällning, sandfilter, klorering Samma genotyp Cryptosporidium kunde inte isoleras från dricksvattnet Kokning, utplacering av tankar för prioriterade konsumenter I princip samma procedur Uv installerades Antal sjuka enligt enkäten ca 50%. I båda fallen gjorde man en epidemiologisk studie Mycket bra hemsida med utförlig information Slutet av februari Smittskydds-sköterskan ringde Flera sjuka på ett hotell Akuta åtgärder vidtagna Provtagning av sjuka personer Provtagning av vattnet Kontrollerade om fler personer var sjuka i samhället Kontrollerade restauranger Rekommenderade att koka vattnet Sjuka trots åtgärder Inget fel på vattnet vid standardundersökning Många sjuka skidåkare som bott i samhället Skolbarnen börjar insjukna Kohortstudie: skolbarn, skidåkare, boende i samhället 5

0 No. of cases 19 18 =Resident case with community water A 17 1 =Resident case with other type of water supply 15 1 13 1 11 10 9 8 7 5 3 1 0 No. of cases 19 18 17 Children return to school 1 15 Skiers arrive at the 1 =Skier case village 13 1 =Schoolchild case 11 10 9 8 7 5 3 1 1 17 18 19 0 1 3 5 7 8 1 3 5 7 8 9 10 11 1 13 1 15 1 17 18 19 February March