Läsa och skriva läsa och skriva sitt namn veta läsriktningen (vänster till höger) förstå att det som är skrivet kan sägas Kan rimma

Relevanta dokument
Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

Arbetsplaner för förskoleklasserna

Verksamhetsplan för Enskedefältets skolas förskoleklasser. Läsåret

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Förskoleklassens verksamhetsplan

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Verksamhetsbeskrivning för Solbergaskolans förskoleklasser

Barn och utbildningsförvaltningen Läsår 2016/2017 Slagstaskolan Tel: Expeditionen VÄLKOMNA TILL SLAGSTASKOLANS FÖRSKOLEKLASSER

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

2015 ARBETSPLAN & MÅL

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Arbetssätt, beskrivning, exempel. Vi använder naturen som ett lärande rum. Mycket av det som vi lär inne kan vi lära oss utomhus.

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Arbetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola inriktning Träningsskolan

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Trollskogen Läsår 2015/2016

Opalens måldokument 2010/2011

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Arbetsbeskrivning för

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Förskoleklass. (Skolverket )

ARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER. Berghemsskolan Umeå kommun

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Arbetsplan för Ängen,

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass.

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Karlavagnens arbetsplan 2016/2017

Barn med behov av särskilt stöd... 16

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

I vår verksamhet utgår vi ifrån. Läroplanen. Multipla intelligenser. Tillsammans

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

FÖRSKOLEKLASS. Skolverket anser att variationerna är stora för landets sexåringar. Det skulle inte bli skolifiering i förskoleklassen.

Klagshamnsskolans förskoleklass/fritidshem

Arbetsplan för HT 2010 VT 2011

Arbetsplan för Hanemålagårdens förskola Rödbetan

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

INFORMATION OM FÖRSKOLEKLASSEN

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Arbetsplan för fritidshemmet

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Välkommen till Fruängens skola

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass.

Loftets handlingsplan 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Denna skrift är en programförklaring till förskoleklassverksamheten och är utarbetad av de pedagoger som är verksamma på Västangård.

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Transkript:

Arbetsplan för förskoleklassen Stigens Friskola 2016/2017

Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk handling (Lgr 2011). alla får vara med i leken hjälpa och trösta varandra dela med sig lyssna på varandra säga snälla saker till varandra våga prata under lektion känna trygghet och tillit visa respekt för varandra dagliga bemötandet tid för samtal lektionspass den fria leken regellekar och rollekar konfliktlösning ge eleverna olika verktyg för att våga och kunna uttrycka olika känslor Genom observationer, samtal och intervjuer får vi en uppfattning om vilken social kompetens eleven har och utvecklar i gruppen. Språket Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger även en grund för fortsatt utbildning. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet (Lgr 2011). Tala och lyssna kan tala i en liten grupp så att budskapet går fram förstå en instruktion individuellt och i grupp vänta på sin tur i lek och samtal lyssna till saga med och utan bilder Läsa och skriva läsa och skriva sitt namn veta läsriktningen (vänster till höger) förstå att det som är skrivet kan sägas Kan rimma Sång och musik ordrytm Trulle Högläsning Rim och ramsor Samling Sjunger Genom att vi använder Lundbergs läsutveckling och Trullediagnos får vi en uppfattning om vilken språkutvecklingsnivå eleven befinner sig på.

Matematik Skolan ska ansvara för att undervisningen i matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster och former (Lgr 2011). eleven kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt eleven kan använda sig av matematiskt tänkande i vardagslivet Konkretisering av målen Tal och antal, mönster och talmönster räknar anta oavsett föremålens storlek kan jämföra antalet föremål i två mängder genom parbildning, t.ex en tallrik till varje barn räknar föremål som ligger utspridda, när föremålen förs samman till en hög så vet barnet att det fortfarande är lika många kan ramsräkna till 10 vid räkning av ett antal föremål, t.ex åtta klossar, vet barnet att det man säger sist anger antalet föremål snabbtitt kan uppfatta upp till tre föremål som antal utan att behöva räkna kan bygga vidare på ett mönster, t.ex. trä halsband med en blå, en gul, en röd, en blå, en gul pärla kan ramsräkna till 100 Addition, subtraktion, multiplikation och division kan räkna samman totala antalet föremål i två mängder kan dela upp ett antal föremål i två eller flera lika stora högar Tid, massa, volym och längd använder vardagsord som har med tid att göra, t.ex. igår-idag-imorgon, tidigt-sent, helg etc. använder vardagsord som har med massa att göra, t.ex. tung, tyngre, lätt, lättare, lättast än etc. använder vardagsord som har med volym att göra, t.ex. mer, mindre, full, halvfull, tom etc. använder vardagsord som har med längd att göra, t.ex. kort, lång, längre, lika långa etc. kan jämföra och sortera föremål efter dess längd använder lägesord som t.ex. över, under, bakom, framför och brevid Mattelek, Natur och teknik, Samlingen, Skogen, Idrott Mattelek tränar lägesord problemlösning, t.ex. Jag har sju husdjur några är katter och några är guldfiskar enheter: tid, längd, vikt tal och antal: t.ex. räkna fickor på kläderna former, t ex. leta former på skolgården konstruktionslek, affärslek, skapar mönster med t.ex. pärlor Vi tränar genom att: prata matematik, att inte rätt svar är viktigast lyssna på varandra samarbeta Natur och teknik så är vi lika och olika våra längder jämföra olika långa föremål mäta med olika mått mäta med samma mått Vi tränar oss bl a på förståelse för mätning och att resultaten blir olika om man använder ickestandardiserade måttenheter

Samlingen varje dag använder vi almanackan vi räknar hur många elever som är närvarande, sorterar efter storleksordning och egenskaper. Skogen utedagar i skogen med matematiska uppgifter Idrott olika hinderbanor lekar, samarbetsövningar, bollekar friidrott Vi tränar på att: ta ansvar för våra kläder vänta på sin tur vinna/förlora ta instruktioner grovmotoriken Genom att vi använder Bema får vi en uppfattning om elevvens matematiska utvecklingsnivå. Motorik Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen (Lgr 2011). stimulera till en god kroppsuppfattning lust och glädje till att röra sig hälsa och motion idrott motorikbana skridskoåkning utelek på rasterna utedag i skogen rörelselek i klassrummet När eleven deltar aktivt genom observation får vi en uppfattning om elevens motoriska utvecklingsnivå. Utifrån observationer kan vi stimulera eleven efter dess motoriska behov. Natur och miljö Genom ett miljöperspektiv får eleverna möjlighet både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor (Lgr 2011). visa respekt och omsorg för miljön följa årstidsväxlingarna Allemansrätten hälsa förkropp och själ uppleva undersöka utforska sopsortering återvinning Skogen Vi ser att eleven är på väg mot målen: Genom observationer får vi en uppfattning om eleverna visar glädje och respekt för naturen och miljön.

Estetiska ämnen / lärprocesser Eleverna ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar (Lgr 2011). ge eleverna olika / fler verktyg att uttrycka språk, känslor, och tankar med och befästa kunskap musik rytmik drama livskunskap bild och form massage och avslappning dans När eleven deltar aktivt och kan förmedla samt uttrycka sig i estetiska lärprocesser / ämnen.