Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola



Relevanta dokument
Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum -

Arbete med barn och elever med autism

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Råd och stöd kring vardagssituationer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Om barns och ungas rättigheter

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Sociala berättelser och seriesamtal

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Hösten 2019

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Autismspektrumtillstånd AST

Om autism information för föräldrar

Sagor och berättelser

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Att påverka lärande och undervisning

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare


Uppdragsföreläsningar

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Tro på dig själv Lärarmaterial

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Flygfärdig (en bok om att flytta hemifrån) Aspergers syndrom universum och allt annat. Gerland Gunilla Aspeflo Ulrika Barn som väcker funderingar

Vilka är vi? Birgitta & Jessica Green. Mor & Dotter. Alla Kan Gympa

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Från förmedling till förståelse

Skapande skola- projekt

Projektet 2014 från ax till limpa!

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Läsår Vi har valt följande rubriker för att redovisa hur inflytandet fungerar i praktiken: - Inlärning - Socialt Eget ansvar - Råden

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Välkommen till fördjupning i ämnet AUTISM

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Utvecklingsstörning - utvecklingsmöjligheter

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström,

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Häng med ut. Aktivera och motivera barn och unga med NPF. Andreas Svensson och Petter Lidenberg.

Utvecklingsstörning - utvecklingsmöjligheter

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?

Skapande skola- projekt Allt är möjligt på teatern

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Görs bäst i grupp om minst 16 personer men fungerar även med färre. Tiden ökar med 15 minuter om man väljer att gå vidare med fortsättningen.

Individuella utvecklingsplaner IUP

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Särskilda undervisningsgrupper i grundskolan läsåret 19/20 (med central handläggning på barn och utbildningskontoret)

Hemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet 2014/2015

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag

Plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva. Carina Bäckström & Ola Olefeldt

SåSant. Att förbättra sex och samlevnadsundervisningen i skolan - Ett pedagogiskt stöd för skolors utveckling av undervisning i sexualitet

STUDIEPROGRAM Ht Vt 2014

Erik på fest Lärarmaterial

Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma

Att be om hjälp. 6-8 elever 90 min SF

Seriesamtal och sociala berättelser

Kvalitetsplan. Mellanvångens förskola läsåret 2015/2016. Kvalitetsplan. Mellanvångens förskola

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Kommungemensamma verksamheter i grundskolan läsåret 16/17

LÄRARHANDLEDNING FÖR FÖRESTÄLLNINGEN ZIGGY OCH ISPRINSESSAN

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Carl von Linné 300 år

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Anna förmår inte gå i skolan

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Om barns och ungas rättigheter

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Det faller dig inte att tycka hela ängen är mindre vacker därför att små svaga blommor växer sida vid sida om större och grannare.

Transkript:

Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3 Att läsa på folkhögskola....3 Folkhögskoletanken...3 Målgrupp...3 De praktiska förutsättningarna för ett ITiS-projekt på vår skola...3 Mål för arbetslaget...3 Mål för arbetet med eleverna...3 Långsiktiga sociala mål social kursplan...3 Mål för fördjupningen...3 Tillvägagångssätt - metod...3 Utvärdering...4 Framtid...4 Seminarier...4 "Kursplan för social utveckling"...4 Målsättning:...4 boktips...6 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

BAKGRUND Eftersom folkhögskolan skiljer sig från ungdomsskolan och den kommunala vuxenutbildningen inleder vi med en kort beskrivning av vårt skolsystem Att läsa på folkhögskola. Att gå på folkhögskola är frivilligt. Nedre åldersgräns är 18 år Normalt läser man i två år. Folkhögskoletanken I utbildningen läggs stor vikt på den sociala utvecklingen Med den demokratiska traditionen följer också en inriktning mot de grupper som befinner sig vid sidan av det nya utbildningssamhället. Folkhögskolan har som tradition att vara flexibel och möta nya grupper som har behov av bildning. Målgrupp Samhällslinjen elever med diagnosen Aspergers syndrom De praktiska förutsättningarna för ett ITiS-projekt på vår skola Varje elev disponerar en egen dator Mål för arbetslaget Förbättra kommunikationen mellan deltagarna i arbetslaget Förbättra IT-kunskaperna Gemensam syn på upplägg, datoranvändning Mål för arbetet med eleverna Alla elever skall erbjudas möjlighet att vara delaktiga i nättidningen Långsiktiga sociala mål social kursplan Se sida 3-4 Mål för fördjupningen Få bättre kunskaper om Portfolio TILLVÄGAGÅNGSSÄTT - METOD För att öka delaktigheten i nättidningsprojektet föreslogs ett tema där vi prövade vår målsättning. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

UTVÄRDERING Utvärdering av Konst och Kultur -temat Idén, arbetet, inleddes med att skapandegruppen kom in till nättidningsgruppen och hade ett förslag på att ett av numren skulle heta Konst och Kultur. Arbetet inleddes med ett besök på Nationalmuseet där vi fick en visning av olika kroppsideal genom tiderna, vi såg olika tavlor, bland annat en liggande Venusmålning från 1500-talet och en bronsstaty från slutet av 1800-talet. I skolan spånade vi vidare och gjorde en tankekarta över vad Konst och kultur kan vara. Vi arbetade kring Min hembygd då besökte vi olika bibliotek, letade i litteratur, skrev texter och höll föreläsning (språk, retorik) för varandra i respektive hembygd live. Vidare sa vi att film och teater tillhör Konst och Kultur, vi såg filmen Elling och pjäsen Pinocchio. Boken Slottet Brinner av Olof Svedelid hade vi som högläsningsbok. Våra egna kroppar använde vi när vi provade på ett gympapass på Friskis och Svettis. Mode och klädpriser kollade vi en dag när vi besökte Skärholmen. Målerikonst, musik, foto och kommunikation har vi också arbetat med. De idéer vi haft har tagits tillvara och vi har varit delaktiga i arbetet. Kanske har det inte varit lika tydligt för oss som har matte-tvärgruppen att vi har arbetat kring temat Konst och Kultur FRAMTID Seminarier Frågeställningar: Hur har det egna ansvaret för semenariegruppen fungerat? Hur har semenarieträffarna påverkat vårt arbetslag, tekniken och vårt arbete med eleverna? Har vårt framtida arbete och organisation påverkats av ItiS-projektet "KURSPLAN FÖR SOCIAL UTVECKLING" Målsättning: Öka förståelsen och kunnandet om sig själv och andra. Lära sig att fungera socialt i alla de praktiska och sociala funktioner som man behöver klara för att kunna leva ett rikt och självständigt liv, utifrån individen att kompensera sina handikapp att acceptera/ respektera både sig själv andra att bygga och utveckla sociala nätverk Innehåll metod (efter föreläsning med Helene Tranqvist) 1. Utseende, personlighet Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

- beskriva sig själv och andra (finns ex. på bra övningar i Sam-tal / tips; Jepardy om personalen / läsa horoskop) 2. Kroppskännedom och kroppsuppfattning tex. - hjärnan anatomiskt / kopplat till vad perception är / till inlärning - skelett och muskler/ ergonomi - hjärngympa/ motion/ avslappning 3. Likheter och olikheter, - mellan eleverna i gruppen - mellan aspergare och NTV. 4. Funktionsnedsättning / handikapp / hjälpmedel / assistans - vad innebär A.S. för mig - få insikt om vad jag klarar och vad jag kan behöva för stöd - hur kan jag kompensera mitt h-k,( nycklar/ strategier/ säkerhetsfraser/ nödplaner ) 5. Autism / asperger syndrom - hur berättar jag om mig själv för andra - "det sjätte - sociala sinnet som är påverkat" ex. på en förklaringsmodell - mer om diagnoserna, tex. läs om andra/ se film / intervjua 6. Kommunikation och samspel - situationer ur vardagen, diskussioner, rollspel, skriva, förklara.. (boktips Sam-spel - som vi har..) 7. Känsla - sätta ord på känslor (utöka ordförrådet) - gradera känslor - tex kroppsspråk känsla - självvärderingsövningar 8. Mentala tillstånd - förklara, diskutera, rollspel, skriva om tex. nedstämdhet, depression, förälskelse, kärlek, vänskap 9. Vad innebär det att ha en kompis / sociala beteenden: - tex skillnad mellan jag/ mamma, pappa/ vänner / bekanta - vem kramar jag, tar i hand, säger hej till, pussar... - jag/du balans - integritet - acceptera sig själv / respektera andra - träna lagarbete Metod: Skapa förutsättningar för lärande: - små steg - rätt nivå - konkreta undervisningsstrategier - undervisning förankrad i verkligheten - meningsfullt (vad är intressant / specialintressen) - motivation genom uppgiften i sig / eller upplevelse av att lyckas - undanröj möjligheterna att göra fel Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

- egen förståelse istället för andras instruktioner ger förutsättningar för generalisering - individualisering (bedömning / ta den lärandes perspektiv) - kontinuitet - samarbete (gemensam grundsyn; personalen experter, föräldrar) - reflektera - ge feed-back - sociala berättelser / seriesamtal kan vara användbart -"förklara istället för uppfostra" boktips SAM-TAL / Alex Kelly /ARGUMENT aspergers syndrom, vägledning för pedagoger, psykologer och föräldrar / Attwood / Liber Det är bra att fråga / Gerland / RF Autism Att förklara autism / Aarons/ Gittens Ouppfostrade tonåringars etikettbok / Porat/ Corneliusson / Fischer & co En överlevnadsguide för personer med Aspergers syndrom/ Marc Segar / RF Autism Jag avskyr ordet normal, vuxna med Aspergers syndrom/ Malin Nordgren / Cura Sociala berättelser och seriesamtal, teori och praktik / Lena Andersson / RF Autism Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6